9789153439448

I dressyr med kyra visar de två vännerna och kollegerna Kyra Kyrklund och Jytte Lemkow på ett lättfattligt sätt hur man lär sig den viktiga grundridningen ända upp till Grand Prix-nivå. kyra för inte bara fram ridningens teorier utan även sina egna praktiska erfarenheter, och boken är rikt illustrerad med både foton och instruktiva teckningar. dressyr med kyra gavs ut för första gången 1996 och blev en storsäljare i många länder. Detta är den tredje helt reviderade utgåvan.

Kyra Kyrklund Jytte Lemkow

DRESSYR MED KYRA

Kyra Kyrklund har en världscuptitel i Paris och nästan tjugo års erfarenhet som dressyrtränare. Danska Jytte Lemkow har mångårig erfarenhet som internationell hästdomare, hästsportskribent och fotograf.

Kyra Kyrklund Jytte Lemkow

N

är proffs rider dressyr ser det enkelt och självklart ut. Och det är det! Om man rider dressyr på rätt sätt är det dessutom roligt för både ryttare och häst. Här lär du dig knepen.

DRESSYR MED www.icabokforlag.se

3944-8 Omslag Kyra.indd 1

Kyra

rid med system,

logik och konsekvens

2013-06-28 12:16

Dressyr med

Kyra

rid med system,

logik och konsekvens

Kyra Kyrklund Jytte Lemkow

Dressyr med Kyra gavs ut första gången 1996. Denna reviderade utgåva innehåller huvudsakligen nya bilder.

Några bilder med ryttare utan hjälm kvarstår dock från tidigare utgåvor.

www . icabokforlag

©

1996 kyra kyrklund , jytte lemkow

och ica bokförlag femte utökade och uppdaterade utgåvan , första tryckningen 2013 omslagsfoto : astrid appels teckningar : jytte lemkow

grafisk form : tina danielsson ord & form

layout och original : britt - marie ström

redaktör : birgitta weigl , kerstin strand repro : italgraf media

tryck : grafische flaminia , italien 2013 isbn : 978-91-534-3944-8

.

Jag vill rikta ett speciellt tack till mina föräldrar Ulli och Bengt Kyrklund. Utan deras fantastiska stöd, speciellt i motvind, hade jag idag aldrig haft den bakgrund som gjort det möjligt att göra denna bok.

Innehåll

Vem är Kyra Kyrklund?

Lycka till!

9 19

Kommunikation 25 Straff och beröm

27

Ryttarens hjälper

28

Dressyrens historia – ryttarens sits

33

Ryttarens sits

35

Den »passiva« sitsen = balansridning

40

Den »aktiva« sitsen = ridning med inverkan

40

Tränarens betydelse

43

Kyras ABC

53

Rakriktning, ställning och skänkelvikning

63

Rakriktning 64 Ställning 64 Skänkelvikning 65 Framdelsvändning och ryggning

70

Framdelsvändning 70 Ryggning 71 Samlande sidvärtsrörelser

6

75

Öppna 77 Sluta och förvänd sluta

81

Galopparbete 85 Galoppfattning 85 Förvänd galopp

90

Galoppombyten 94 Enkelt byte av galopp

94

Galoppombyte i språnget

96

Seriebyten 103 Förbättra hästens gångarter, form och samlingsgrad

107

Hästens form

108

Förbättring av traven

110

Förbättring av skritten

113

Förbättring av galoppen

115

Zig-zag-sluta i trav och galopp

123

Piruetter i skritt och galopp

133

Piruett i skritt

133

Piruett i galopp

136

Piaff, passage och övergångar mellan dem

141

Träning kontra tävlingsridning

155

Dressyrbedömning 165 Kyras hästar

183

Kyras tränare

202

Kyras viktigaste tävlingsresultat

205

Alfabetiskt register

206

7

Vem är Kyra Kyrklund?

K

yra Kyrklund föddes 1951 i Helsingfors, Finland. Familjen hade ingen kontakt med hästar, men deras sommarvilla låg nära Kyras gudmors stora lantgård med grisar, kor och arbetshästar. Kyra tillbringade mycket av skolloven hos gudmodern, och som tioåring föll hon av en av arbetshästarna (se Irja i Kyras hästar) och bröt armen. Hon deklarerade att hon ändå ville fortsätta rida, och föräldrarna bestämde sig då för att det var bättre att hon fick börja rida på ridskola i Helsingfors.

Centralstallet var på den tiden den enda ridskolan i Helsingfors, och den leddes av Maire Anderson-Blondyx, som hade kontakt både med Warendorf i Tyskland och Strömsholm i Sverige. Ridskolan var bra organiserad, med välutbildade lärare och hästar. Flera av hästarna tävlade på nationell nivå i medelsvåra klasser både i dressyr och i hoppning. Många av Finlands mest inflytelserika personer inom ridsporten fick sin grundutbildning här. Kyra red under tre år regelbundet i ridskolan, men fick så småningom också rida privatägda hästar uppstallade på skolan. År 1967 fick hon börja rida den polska valacken Dragon. Trots att dressyren i dag är Kyras värld, började hon sin karriär på tävlingsbanan i hoppning. Med Dragon startade hon i sin första nationella tävling i Lahtis i Finland.

Två år senare, 1969, köpte Kyras föräldrar Kasper, en åttaårig valack som gått fälttävlan i Sverige. Samma sommar åkte Kyra med Kasper till hans uppfödare Karl-Axel och Birgitta Nilsson i Flyinge. Där hjälpte hon till med allt i stallet, mockade, målade och hjälpte till med betäckningsverksamheten. Hon fick också förutom Kasper rida stallets

Kyra och Max (läs mer på s. 199 i kapitlet Kyras hästar).

Foto: Marielle Andersson Gueye.

9

Kommunikation

O

m du träffar en japan, och själv bara kan tala svenska, är det en mycket ogynnsam utgångspunkt för ömsesidig förståelse. Även om du höjer rösten mer och mer tills du skriker, blir du ändå inte förstådd så länge du fortsätter att tala svenska. Det enda resultat du uppnår är en frustrerad och skrämd japan, som fortfarande inte har fattat vad du försöker säga! Detta exempel kan mycket väl överföras på kommunikationen mellan häst och ryttare. De har ursprungligen inte något gemensamt kommunikationsmedel, men ryttaren kan skapa sitt eget språk med hästen genom att lära den att reagera på ett visst sätt på en rad signaler. Dessa ska vara klara, enkla och lätta att förstå och ryttaren ska genom sin ridning lära sig att reglera och förfina signalerna.

Hästen å sin sida ger också en mängd signaler som avspeglar dess temperament och sinnesstämning. Dessa måste ryttaren kunna tolka för att därigenom anpassa sitt signalsystem så att hästen förstår vad det är ryttaren vill. »Språket« ska bestå av några grundläggande impulser – »grundbokstäver« – som allt eftersom träningen byggs upp blir fler och fler bokstavskombinationer, och som till sist kan sammansättas till olika »ord«, dvs. mer komplicerade kommandon.

Att man måste bygga upp ett kommunikationssystem med hästen, för att kunna bruka den, har människan vetat i lika många tusen år som hon haft med hästar att göra. Liksom det inom varje språk finns flera olika dialekter, så har det också genom tiderna funnits olika sätt att kommunicera med hästarna, beroende på vad man skulle använda dem till och på det hästmaterial som fanns till förfogande. I t.ex. Tyskland hade man tunga hästar och det nödvändiggjorde en starkare

Foto: Jytte Lemkow.

25

Dressyrens historia – ryttarens sits

»Hängsits«, där ryttaren lutar sig framåt och »hänger på skrevet«, medan skänklarna ligger för långt bak på hästens tjockaste del.

Foto: Risto Aaltonen.

38

en eftergift) förlorar personen balansen och faller kanske t.o.m. i vattnet.

Den korrekta placeringen av benen är när skänklarna ligger ca 10 cm bakom sadelgjorden. Med benen placerade där, är ryttaren i bästa möj­liga balans och har samtidigt den optimala muskelkraften i sina ben. Dessutom är hästen mest känslig bakom gjorden. Längre bak har den för mycket fett och för få känselnerver.

Anpassningen av stiglädrens längd är viktig för underskänkelns placering. Med knäet i korrekt vinkel ska ryttaren genom att lyfta på tårna kunna sticka in foten i stigbygeln. Om stiglädren är för korta

Dressyrens historia – ryttarens sits

kommer ryttaren att dra upp knäna och ta för mycket stöd i stigbyg­ larna och får svårt att avslappnat sjunka ner på »triangeln«. Om lädren är för långa, rätas knävinkeln ut, tårna doppas neråt och underskänkeln kan inte heller hållas stilla i en nära kontakt med hästens sida. För att överhuvudtaget kunna inverka blir underskänkeln ostadig och hälarna dras ofta upp.

Om ryttaren sitter snett i sadeln, alltså belastar det ena sittbenet mer än det andra, är det inte bara hästen som får en sned vikt på ryggen, det påverkar också skänklarnas placering. Om ryttaren ex­ empelvis ramlar ut åt höger (viker sig i vänster sida), så kan vänster

»Stolsits« där ryttaren sitter på bakdelen av stjärten, ofta med kutrygg och uppdragna knän som följd, och med skänklarna för långt fram.

Foto: Risto Aaltonen.

39

Tränarens betydelse

hänt är, att det vänstra sittbenet har flyttats till mitten av sadeln och att det högra sittbenet »hänger« utanför sadeln och därigenom inte får någon kontakt. Genom detta ligger vikten i själva verket på den yttre sidan och motverkar de andra vändande hjälperna. Hästen blir förvirrad av de motsägelsefulla signalerna och vänder fortfarande illa.

Det är alltså viktigt att ryttaren i varje situation känner båda sina

Om ryttaren faller ut till höger kommer höger sittben utanför sadeln. Eftersom ryttaren då bara känner sitt vänstra sittben, tror hon felaktigt att vikten är förlagd till vänster. I verkligheten är huvudparten av ryttarens vikt placerad till höger.

Foto: Risto Aaltonen.

44

Tränarens betydelse

sittben och därigenom sitter rakt över hästen. Man ska nästan överdriva korrektionen för att vara säker på att man gör rätt (i detta exempel alltså tydligt känna även det högra sittbenet som t.o.m. övergående kan flyttas närmare sadelns mitt). För att verkligen vara säker på att känna det sittben som var på fel plats, kan ryttaren korrigera sig genom att vända huvudet i riktning mot hästens svans, åt den sida vars sittben ska korrigeras (höger i detta exempel). Denna övning rätar också upp den kollapsade mellandelen.

När hästen inte reagerar för en skänkel, så gör många ryttare felet att flytta skänkeln längre bakåt – ofta alltför långt bakåt. Där har ryt-

Följd: huvudet snett

Följd: axlarna i olika höjd

Följd: armbågarna i olika positioner

Orsak

Följd: skänklarna i olika ställning

Ryttaren bör sitta helt rakt över hästen, med vikten lika fördelad på skrevet och de två sittbenen. Även när hon ska lägga lite mer vikt på det ena sittbenet än på det andra, ska kroppen hållas rakt över hästen.

45

Kyras

abc

U

nder alla de år då jag sysslat så intensivt med hästar, har jag, som tidigare nämnts, kommit fram till en filosofi som först och främst går ut på att hästen ska gå för så lätta hjälper som det över huvud taget är möj­ligt. Det hästen och jag utför ska inte bara se lätt ut – det ska helst också vara lätt att utföra för oss båda, för då trivs både hästen och jag bäst.

Om ditt mål är att rida Grand Prix-dressyr, så kan du lika gärna ställa in dig på, att om du från början ger dina hjälper med kraft, så kommer du att få bruka mer och mer kraft under utbildningens gång i takt med att hästen ska lära sig svårare och svårare rörelser, och då når du aldrig något gott slutresultat. Därför gäller det att du redan från början får hästen att reagera på så små impulser som möjligt, och att du arbetar mot att ständigt förfina dina hjälper.

För ryttarens vidkommande gäller också att om man måste använda mycket kraft för att inverka på hästen, blir ridningen jobbig och krampaktig, och dessa negativa impulser överförs ögonblick­ ligen till hästen. En spänd ryttare kommer heller inte att kunna uppfatta de små, fina signaler som hästen visar. En spänd muskel kan inte känna små impulser på samma sätt som en avslappnad, och detta gäller för såväl häst som ryttare.

En annan viktig sak för mig är en totalt eftergiven häst och inte bara en häst som går i den föreskrivna formen. Den ska slappna av och ge efter i rygg, hals och nacke. Först när detta sker kan den gå korrekt på tygeln, så som jag definierar detta begrepp, och först då kan den uppfatta mina impulser korrekt.

Det allra viktigaste i min ridning är att hästen väntar på mig, att den har fått ett sådant förtroende för mig och sin egen balans, att vi når fram till den punkt då det är jag som driver hästen framåt istället

Jag lägger stor vikt vid korrekta hörnpasseringar.

Här på Constantinos, finskt varmblod, 8 år, Fair Play – Matador II. Foto: Risto Aaltonen.

53

Kyras ABC

Vid en bestämd men lugn förhållning på tyglarna ska hästen göra halt. Den behöver inte gå på tygeln.

Foton: Risto Aaltonen.

56

Jag börjar med att göra halt genom en bestämd men lugn förhållning, som ögonblickligen när hästen har stannat ska åtföljas av en eftergift.

Hästen behöver inte gå på tygeln utan den ska själv bära sitt huvud.

På detta sätt, där den obehagliga förhållningen följs av en total eftergift på tygeln, är välbehaget (= berömmet) det som dominerar.

Hästen får dock inte gå fram när den märker att trycket från tygeln upphör. Gör den det, gör man en ny förhållning följd av eftergift, tills hästen lugnt står stilla. Den ska lära sig att stå stilla själv, utan tygelkontakt.

Det här har också det syftet, att när hästen lärt sig att acceptera denna eftergift kan jag i fortsättningen belöna hästen genom att ge efter på den ena tygeln och t.o.m. klappa hästen på halsen, även mitt i en rörelse utan att den slår sig fri eller accelererar. Därmed kommer hästen i framtiden att förknippa en eftergift på tygeln med något positivt. Att klappa hästen är i sig inte så mycket ett sätt att berömma den, som det är ett sätt att tvinga ryttaren att föra fram handen och på därigenom ge efter på tygeln, vilket hästen alltså uppfattar som beröm.

Dessutom är det så, att om du inte kan ge efter på tygeln, så kan

Kyras ABC

du inte heller släppa taget med benen. Så länge hästen hänger i tygeln, fortsätter du att klämma med benen. Naturligtvis lyckas man inte den första gången man försöker, men efter fem, sex försök brukar hästen ha förstått budskapet.

Samtidigt som jag gör det här, fixerar jag mitt säte, min vikt, så att jag inte faller framåt när hästen stannar, utan bibehåller min balans.

Den här fixeringen av sätet, som närmast innebär att man spänner mellangärdets muskler, kommer efter ett tag att vara tillräckligt för att bromsa hästen. När jag på ett senare stadium i utbildningen ska förbereda hästen på en rörelse eller reglera tempot eller samlings­ graden – det som normalt kallas en halvhalt – så behöver jag som regel bara sätta in denna »vikthjälp«, så känslig har min häst blivit.

När hästen har förstått det förhållande tygeltaget ska den lära sig att gå fram för ett lätt tryck av båda skänklarna – fortfarande på lång och lös tygel. Jag ger en tydlig impuls med underskänkeln och upphör med den när hästen reagerar framåt (straff – beröm). Jag fortsätter alltså inte att trycka med skänklarna, då hästen reagerat.

Om hästen inte reagerar trots flera försök, kan det bli nödvändigt

I det ögonblick då hästen stannar ska man ge efter helt på tygeln. Hästen ska stå kvar orörlig utan kontakt med ryttarens hand.

Vid ett lätt tryck med båda skänklarna ska hästen villigt gå framåt – fortfarande utan kontakt med ryttarens hand.

Det spelar ingen roll att den inte går i eftergift. Viktigt är att den är rak i kropp och hals, och att den bär sitt huvud själv.

57

Rakriktning, ställning och skänkelvikning

J

ag har redan flera gånger nämnt hur stor betydelse det har att hästen är absolut lydig och att jag har full kontroll över varje rörelse den gör. Det första steget på vägen för att uppnå detta är ju mitt abc, men när det ska vidareutvecklas måste man arbeta ytterligare med att räta ut hästen mer och mer, kunna ställa den, böja den och få den att gå sidvärts, precis så som ryttaren vill.

Av naturen är hästen, precis som människan, antingen höger- eller vänsterhänt. Vissa menar att det hos hästen beror på vilken sida fölet ligger på som foster i stoets livmoder. Vad som än är orsaken, så har varje häst en starkare och en svagare sida och rör sig därför helt naturligt lite snett.

Det är mycket svårt att uppnå precis samma styrka i båda sidor.

Den sida där hästen känns stel är – säkert till mångas förvåning – hästens starka sida, medan den sida som vi uppfattar som mjuk, är den svaga.

Om en häst t.ex. är stark i höger sida, så trycker den ut höger bog, men samtidigt ofta även vänster bakben (se teckningen på s. 64). För att få hästen rakriktad måste man rätta in hela framdelen, och framför allt höger bog, till vänster. Det gör man med vänster tygel och höger skänkel. Samtidigt måste man hålla emot med vänster skänkel så att hästen inte flyttar ut sin bakdel åt vänster ännu mer och åter blir lika sned. Det är alltså framdelen som ska rättas in på bakdelen och inte tvärtom (»motorn« – kraftcentrum – sitter i bakbenen och fram­delen är därför lättare att flytta).

Kom ihåg att upphöra med dessa hjälper så fort hästen går rakt!

Jag lägger inte så stor vikt vid hästens ställning i skänkelvikningen under inlärningsfasen. Det viktigaste är att hästen flyttar sig smidigt sidvärts och att det inre benparet tydligt trampar framför och förbi det yttre.

Här rider jag min egen uppfödning Tiphany.

Foto: Risto Aaltonen.

63

Samlade sidvärtsrörelser

Sluta

Sluta

Samlande rörelse – Gymnastiserar bakbenen och ökar bogfriheten.

Förbättrar ryttarens koordination av hjälperna.

– Lär ryttaren att analysera hästens eventuella stelhet och oliksidighet.

Hästen

– Jämnt böjd i hals och kropp i rörelseriktningen.

– Hästens panna ska vara vinkelrät mot det spår hästen rör sig på och öronen ska vara i samma höjd.

– Frambenen rör sig på spåret och bakbenen innanför.

– Hästen rör sig på fyra spår.

– Yttre fram- och bakbenen rör sig tydligt framför och förbi inre fram- och bakbenen (i skritt och trav).

– I sluta längs långsidan ska hästen i idealfallet bilda en 30 graders vinkel med fyrkantsspåret.

– I sluta längs diagonallinjen ska hästen vara nästan parallell med långsidan, dock med framdelen en aning ledande i rörelseriktningen.

Ryttaren

– Inre tygeln böjer och ställer hästen i rörelserikt ningen.

– Yttre tygeln reglerar böjningen och ställningen.

– Yttre skänkeln placeras en aning bakåt, där den verkar sidförande på hästens bakdel.

– Inre skänkeln ligger normalt placerad och verkar mothållande på hästens framdel samt är framåt drivande.

– Inre skänkeln aktiverar också det inre bakbenet till att träda längre in under kroppen, varvid även det yttre bakbenet följer med.

Vikten placeras en aning med i rörelseriktningen.

80

Samlade sidvärtsrörelser

Förvänd sluta

Är i princip samma rörelse som sluta, men med den skillnaden att när hästen i sluta har framdelen på spåret och bakbenen innanför (på volter går bakbenen på ett mindre spår) så är bakbenen i förvänd sluta utanför spåret (på volter går bakbenen på ett större spår).

Om förvänd sluta rids på fyrkantsspåret förhindrar väggen eller staketet hästen att föra bakbenen utanför spåret och hela rörelsen måste parallellförskjutas inåt, så att frambenen går innanför spåret och bakbenen på fyrkantsspåret.

Förvänd sluta

Sluta och förvänd sluta Sluta börjar jag träna längs med långsidan. Här ska hästen ha fram­ benen på spåret och den ska se rakt framåt med pannan i rörelseriktningen. Ryttaren ska själv kunna kontrollera om bakdelen flyttas innanför spåret så att hästen går på tre eller fyra spår, beroende på hur mycket hästen är böjd.

Ofta är det så att om hästen inte reagerar på ytterskänkeln och därför inte flyttar bakdelen tillräckligt mycket sidvärts, så börjar ryttaren istället att böja hästens hals mer med hjälp av innertygeln. Då blir det ännu svårare för hästen att få med sig bakdelen, eftersom inre bogen blockeras av den förböjda halsen.

Också i slutan gäller det att, så snart man kan utföra den längs med spåret, flytta träningen till ett fritt spår – helst medellinjen, där väggen inte automatiskt stödjer framdelen och där ryttaren ofta har möjlighet att kontrollera sin ridning i en spegel på kortsidan. Här rider man sluta några steg, rätar sedan ut hästen (flyttar tillbaka bakdelen på framdelens spår), för att åter gå över till sluta, ev. åt motsatt håll (se figur 5 B, s. 82). Detta gör man för att kontrollera att ryttaren själv kan bestämma bakdelens placering, men det kan också vara en bra övning om ryttaren gärna använder för mycket ytterskänkel, eller om hästen börjar tappa takten. Man får tillbaka gång och schwung

81

Piruetter i skritt och galopp

Kyra och Max i en galopp-piruett, där man kan följa vändningen steg för steg. Foto: Jytte Lemkow.

138

Piruetter i skritt och galopp

139

Piaff, passage och övergångar mellan dem

Om hästen är rädd för piskan, måste man vänja den och få den att acceptera att man berör den med spöet över hela kroppen. Hästen är Matata, finskt varmblod, 13 år, e Matador II – Amiral.

Foton: Risto Aaltonen.

146

den högra handen håller jag endast bridongtygeln, medan stångtygeln ligger löst över hästens hals.

När hästen problemfritt har förstått denna övning, rör hästen och jag oss ut till väggen eller staketet. Hästen går fortfarande i skritt.

Det är viktigt att den inte lägger sig på bettet. Själv fungerar jag genom min placering i höjd med hästens huvud, som ett slags broms samtidigt som jag kan »leda« hästen framåt, om den stannar. Om jag var placerad vid hästens bog, kunde hästen för lätt »smita« mellan mig och väggen.

Gående baklänges (medan hästen går framåt) med ansiktet vänt mot hästen, kan jag hela tiden se hur hästen reagerar. Den yttre tygeln (höger) samt eventuellt spöet, håller hästen rak på spåret.

För att underlätta för hästen att sätta och samla sig, placerar jag med den inre handen dess huvud tydligt framför lodplanet. Jag berör

Piaff, passage och övergångar mellan dem Förberedelse för arbetet med passage och piaff. Hästen är ställd utåt och rör sig sidvärts runt om »ryttaren«, för att lära sig acceptera den yttre tygeln och flytta sig undan för piskan.

Spöet ska uppfattas som ett positivt hjälpmedel och inte som ett straff. Till slut ska hästen kunna piaffera bara man rör den på halsen med spöet.

147

I dressyr med kyra visar de två vännerna och kollegerna Kyra Kyrklund och Jytte Lemkow på ett lättfattligt sätt hur man lär sig den viktiga grundridningen ända upp till Grand Prix-nivå. kyra för inte bara fram ridningens teorier utan även sina egna praktiska erfarenheter, och boken är rikt illustrerad med både foton och instruktiva teckningar. dressyr med kyra gavs ut för första gången 1996 och blev en storsäljare i många länder. Detta är den tredje helt reviderade utgåvan.

Kyra Kyrklund Jytte Lemkow

DRESSYR MED KYRA

Kyra Kyrklund har en världscuptitel i Paris och nästan tjugo års erfarenhet som dressyrtränare. Danska Jytte Lemkow har mångårig erfarenhet som internationell hästdomare, hästsportskribent och fotograf.

Kyra Kyrklund Jytte Lemkow

N

är proffs rider dressyr ser det enkelt och självklart ut. Och det är det! Om man rider dressyr på rätt sätt är det dessutom roligt för både ryttare och häst. Här lär du dig knepen.

DRESSYR MED www.icabokforlag.se

3944-8 Omslag Kyra.indd 1

Kyra

rid med system,

logik och konsekvens

2013-06-28 12:16