Page 1


RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD Mat som får dig att må bra och leva längre.

TEXT: professor Mai-lis hellÉnius · RECEPT: KC Wallberg · INTERVJUER: MIA GAHNE · foto: bruno Ehrs


Jag tillägnar boken de käraste männen i mitt liv, Tommy och André. Stort tack till alla intervjuade herrar som så storstilat bjöd på sin tid och trevliga pratstunder. Tack Dennis Bredolo för lån av starka armar till omslagsbilden. Many thanks to Kipling Swehla for letting Forma Publishing Group AB publish his picture of Art Smith. Tack för lån av rekvisita: Mateus Stock AB Agneta Livijn AB www.icabokforlag.se ©2012 Författarna och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbud gäller varje form av mångfalfigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Projektledning & rekvisita: Ingela Holm Recept: KC Wallberg Text: Mai-Lis Hellénius Intervjuer: Mia Gahne Foto: Bruno Ehrs Form: Pelle Sundqvist Fotoassistent: Emil Fagander Redaktör: Lena Fieber Kreativ konsult: Pelle Holm Repro: Italgraf Media AB Tryck: Grafiche Flaminia, Italien 2012 ISBN 978-91-534-3730-7


innehåll Äter du sallad? (inledning)............................................................................................................................ 10

KC Wallberg .......................................................................................................................................................... 14 Män äter mindre grönt. ................................................................................................................................. 17 Manligt vid Medelhavet. .............................................................................................................................. 18 ”Jag blir inte mätt av sallad”....................................................................................................................... 22 Snabbkurs i näringslära för män (och alla andra). ................................................................. 27 Fällor även för män. .......................................................................................................................................... 34 En grönare väg till hälsa................................................................................................................................ 36 Mat för män............................................................................................................................................................. 38 Kockar som vågar................................................................................................................................................ 44 Råd till män som vill äta bättre. ............................................................................................................. 51 Erik Lallerstedt..................................................................................................................................................... 54 Fernando Di Luca.............................................................................................................................................. 58 Börje Salming......................................................................................................................................................... 62 Arne Hegerfors..................................................................................................................................................... 66 Abbe Ibrahim......................................................................................................................................................... 70 Stephan Rössner. ................................................................................................................................................. 74 Per Holknekt........................................................................................................................................................... 78 Fler recept . ............................................................................................................................................................... 82 Receptregister...................................................................................................................................................... 138 Här är vi som har gjort boken ............................................................................................................. 140 Tack.............................................................................................................................................................................. 141


äter du sallad?

En solig sommardag sitter vi där på lunchserveringen som på nysvenskt sätt snabbt flyttat ut på gatan när solens strålar äntligen börjat värma efter en lång vinter. Tomas, som är copywriter, och jag diskuterar upplägget av ett nytt internetbaserat utbildningsprogram om livsstil och hälsa för läkare och sjuksköterskor. Några av Tomas kompisar går förbi på trottoaren. De tittar ner på våra tallrikar och ser att inte bara jag, utan även Tomas, äter en redig portion av dagens sallad. Blixtsnabbt och utan reflektion kommer kommentaren: ”Jaså, äter du sallad, haha…” Jag har mött det så många gånger och funderat mycket på hur det kommer sig att det inte är alldeles självklart i Sverige att män äter grönsaker. Tydligen har Tomas tänkt i samma banor för hans omedelbara kommentar när grabbarna passerat förbi är: ”Man borde skriva en bok, 10

Machosallad kan den heta och handla om att riktiga karlar äter grönsaker.” En tid senare gör Tomas en hälsokontroll. Han har börjat fundera över sin hälsa efter samarbetet med mig och mina medarbetare på sjukhuset. Det visar sig att han har höga blodfetter, trots att han är normalviktig och motionerar regelbundet. Detta är något han delar med minst varannan svensk man. Tomas tar till sig råden om att äta mera grönsaker och mat med bättre fettkvalitet och får ner sina blodfetter ordentligt. Många män skulle behöva få samma råd som Tomas. Så föds bokidén. Nu startar jakten på en kock som samarbetspartner i boken, en bundsförvant i kampen om männens hälsa. Finns det någon kock bland alla smör- och gräddkockar som har modet att ta fram sallader för män?

Javisst finns han! Han heter Karl-Christer Wallberg, kallas KC, och är en ung man med gedigen kunskap, entusiasm, bägge fötterna stadigt i köket och ett öppet sinne. Med sin omsorg om männens hälsa kommer KC att bli en trendsättare i krogköket, det är jag helt säker på. I boken får du även möta en helt ny sida av några kända män. De har modet att prata om livsstil och grönsaker och de vågar äta sallad. Precis som KC är de fantastiska förebilder för andra män. Läs också vad forskningen säger om varför det är så viktigt för män att äta mera grönsaker. Hur salladerna kan påverka midjemåttet, hjärtat, styrkan, potensen. Ju mer faktakunskaper du har om matens betydelse, desto lättare går det att ändra vanor.


KC Wallberg KC är mannen bakom de suveräna salladsrecepten i den här boken. Trots att han egentligen inte gillar grönsaker. Med envishet och smaksinne har han lyckats skapa sallader även för skeptiker. Kärlek och en god dressing räcker långt.

14

Han kan inte ens titta på en grape­­ frukt. Allt som är det minsta beskt eller bittert skyr han som pesten. Och han avskyr att tugga på hårda saker som knakar i munnen. En hel del grönsaker går med andra ord tvärbort. Ändå är KC Wallberg framgångsrik kock och krögare på den popu­­lära restaurangen Gubbhyllan på Skansen i Stockholm. Varje dag serveras en liten personligt komponerad salladsskål till lunchen i stället för en slapp salladsbuffé. Sallad är nämligen inget Karl-Christer (som

det står i passet) lämnar åt slumpen. – Sallad har fått en tråkstämpel. Det är ungefär som att beställa en lättöl på krogen. Man blir lätt betrak­­tad som fjantig. Men jag vill ändra synen på sallad. Vi borde prata mer om hur man tillreder en sallad. Är det bara löv eller rårivna morötter är det klart att det blir tråkigt. Själv har han fått kämpa med sin medfödda motvilja. Men intresset för att odla har alltid funnits där. Som liten parvel byggde han ett växthus på pappas tomt för att odla


pumpor i. Och som tonåring hade han en egen kolonilott på åttio kvadratmeter där det växte så att det knakade. Men det var föräldrarna som fick äta upp skörden. – Det var bara själva växtprocessen som fascinerade mig. Det är inte förrän på senare år som jag tar hand om skörden själv. Men jag har till exempel alltid odlat tomater. Det får ta den tid det tar. Lite så funkar min matlagning också. Jag utnyttjar det som finns för säsongen. Då blir grönsakerna dessutom både godare och billigare. – Ironiskt nog pratar man sällan om säsonger just när det gäller sallad. En pizzasallad kostar krögaren väldigt olika mycket beroende på årstid, ändå ska den serveras året runt. Det är ju ganska korkat. Förutom säsongstänkandet har KC fått ta till några kock- och tjuvknep för att lyckas omvända sig själv till grönsakskille. Ett är att tillaga de små rackarna. Ett hastigt dopp i grytan eller stekpannan förändrar både smak och konsistens på såväl rötter som blad. – Smaken blir sötare och godare, all bitterhet försvinner. Det gäller att locka fram smakerna och att välja rätt kombinationer – precis som med all annan matlagning. Jag förädlar gärna råvarorna ett snäpp och gillar gamla metoder som att syra och grava. Då blir det dessutom genast mer okej och trendigt

med sallad. En god dressing gör också skillnad. KC anser att hela restaurangvärlden är en smula snett ute när det handlar om grönsaker. – Generellt har kockar ganska dålig kunskap och kreativitet när det gäller vegetariska rätter. I många länder pratar man inte ens om vegetariskt som en egen kategori, där är det bara helt naturligt. Medan vi slänger in en vegetarisk rätt av fyrtio för att den måste finnas med på menyn. Det är först när man inte ens tänker på att rätten är vegetarisk som man verkligen har lyckats. Som före detta elitidrottare (KC var ruggigt snabb på 200 meter och tävlade för samma klubb som Kajsa Bergqvist) är han mån om att sköta om sin kropp. Han springer en halvmil minst ett par gånger i veckan i kombination med styrketräning – även om han helst undviker fingym där folk sminkar upp sig för att svettas, ”dammigt och smutsigt ska det vara”. Han har cyklat Vättern runt och sprungit Lidingöloppet på ren envishet och totalt utan förberedelser – och gått raka vägen till jobbet efteråt. En vilja av stål och god fysik är tydligen tillräckligt för vissa. – Tack vare att jag alltid har tränat hårt har jag lyckats undvika att hamna i festträsket, som så många andra kockar. Jag har varit ute och

tränat sprintpass vid tre–fyra på morgonen när de andra druckit öl efter jobbet. Och när jag någon gång går ut blir det bara mineralvatten eller lättöl. – Däremot är jag väldigt intresserad av vin och sprit i kombination med mat som en upplevelseform, men inte av att festa bara för sakens skull. I ett restaurangkök är det ändå lätt hänt att matvanorna får sig en törn. Stress, sena nätter och ständig tillgång på sötsaker är knappast de mest optimala förhållandena för en hälsosam livsstil. – Jag försöker tänka på vad jag stoppar i mig. Och jag känner själv när jag äter rätt, då mår jag bra. Det enda som kan fallera är det där med regelbundna måltider. Slarvar jag blir jag genast trött. KC har nyss fyllt 33. Han har redan jobbat på krogen i halva sitt liv och haft turen att få arbeta med rätt människor som gett honom rum att utvecklas. I dag går hans karriärtåg med full fart framåt. Men KC Wallberg är inte det minsta rädd för att slita ut sig i förtid och bli ännu en gubbe på Gubbhyllan. – Det ligger långt fram i mina planer. Men man kan bli gubbe när man är tjugo eller åtta – eller aldrig. Man blir gubbe när man själv gör sig till gubbe.

15


Manligt vid Medelhavet

I Sverige anses det omanligt att äta frukt och grönt. Det är vanligt med kommentarer om ”kanin-mat”, ”det är för kärringar”, ”man blir inte mätt”. Grönsakerna ligger där på tallrikskanten, mera som ett tillbehör till maten. Ofta äts det inte ens upp. Jag har ofta undrat hur det kommer sig. Annat är det i länderna runt Medelhavet. Vid mina många besök i Italien möts jag av en helt annan syn. Lastbilschauffören som stannar till vid vägkrogen lägger utan tvekan upp en riktigt stor portion sallad med många olika grönsaker och bönor. Sedan äter han dessutom med glädje spenat till den rena köttbiten och en fruktsallad till efterrätt. 18

Med den här boken vill vi vända upp och ned på gamla föreställningar om att grönsaker är dekoration. När vi här hemma funderar på om vi ska äta köttfärs, korv, fisk eller kyckling till

italienarna. ” GTänk  ör somtvärtom och börja med salladen.”

middag så funderar italienarna på om de ska ha spenat, bönor eller paprika. Gör som de. Tänk tvärtom och börja med salladen. Sallad är bra mat som gör dig mätt och belåten, piggare, starkare och friskare. Häromåret träffade jag arab-

världens i särklass störste kock, den mycket ödmjuke och vänlige Chef Ramzi från Libanon. Vi hade ett roligt samtal om hur attityder, kultur och hälsa påverkar våra matvanor. Han såg mycket förvånad ut när jag ställde frågan om det är naturligt för honom att äta mycket grönsaker till varje måltid. För honom, liksom hans son, är det alldeles självklart att grönsaker och frukt är mat. En av Ramzis favoriträtter är tabbouleh som han inte vill vara utan. Pröva hans recept! Risken finns att du blir beroende, men detta beroende är bara bra för hälsan.


arne hegerfors Han må vara en fullfjädrad expert på fotboll, hockey, tabeller och statistik. Men när det gäller grönsaker har han mycket att lära. Arne Hegerfors äter inte gärna sallad. Trots att han borde veta bättre.

66

Sveriges meste sportkommentator har alltid varit lite bekväm av sig och ständigt gått den enklaste vägen. Som ung valde Arne hellre fotbollsplanen än skolan och lyckades maska sig igenom militärtjänsten – allt för att få spela så mycket fotboll som möjligt. Han var naturligt snabb och en bollbegåvning, och blott ett målsnöre från att få proffskontrakt med ett franskt fotbollslag. Men karriären tog slut i en grop på en grusplan på Västkusten med en illa bruten fot. En barsk läkare totalförbjöd all fortsatt idrott.

Grundkonditionen fick han däremot behålla. – Jag har alltid varit vältränad och fått det mer eller mindre gratis. Tidigare höll jag på med både handboll, fotboll och friidrott. När det tog slut levde jag bara vidare och funderade aldrig på att kroppen kunde fara illa. Jag tyckte att de som joggade var vansinnigt dumma som kunde ge sig ut och springa utan att ha någon boll med sig. Så onödigt! Men sena sändningstider, slarviga måltider, brist på motion och alltför mycket skräpmat tog med åren ut sin rätt.


– Jag hade kvar mina dåliga vanor men hade blivit av med alla de goda. Läkarundersökningar undvek jag som pesten. Coca-Cola var min livdryck. Jag åt dåligt och oregelbundet. När jag drabbades av ett allvarligt diskbråck blev det ett perfekt alibi för att sluta röra på sig helt och hållet. Men för exakt två år sedan sa Arne Hegerfors kropp ifrån. På skarpen. Han vaknade upp avsvimmad hemma i trapphuset och lyckades med ett nödrop krypa in i hissen för att söka hjälp. Först då begrep han att det faktiskt var allvar. Även om läkarna inte lyckades räkna ut exakt vad det var han drabbades av kunde de kallt konstatera att alla värden var som blinkande illröda varningslampor. – Jag fick mediciner mot högt blodtryck, högt kolesterol och för att förebygga diabetes. Jag fick äta massor av tabletter men blev inte ett dugg bättre. Då tänkte jag att medicin är ju faktiskt en konstgjord metod att lura kroppen, kanske motion vore bättre… I sakta mak gav sig Arne ut på sin första promenad på decennier. Han var fortfarande svag och rädd och orkade inte gå särskilt långt. Nästa dag gick han lite längre. Och nästa. Till slut var han uppe i en timmes dagligt ”flanerande” och kände sig betydligt friskare.

– När jag tog nya prover visade det sig att jag inte behövde medicinerna längre. Alla värden hade sjunkit, det uppmanade mig till att gå ett varv till. Nu går jag två timmar varje dag – alltid – och mår fem år bättre. Efteråt skällde jag ut min läkare. Varför frågade han inte hur jag levde i stället för att bara skriva ut en massa tabletter? När Arne ändå hade ångan uppe passade han på att försöka byta matvanor. Ut med kaffebröd, saltgodis och läsk. In med regelbundna måltider, mineralvatten och grönt te. – Nu kan jag inte ens dricka Coca-Cola längre. Jag tycker inte att det är gott. På riktigt. Kroppen och psyket jobbar ju faktiskt fenomenalt bra ihop. Man tappar lusten att äta sånt man inte mår bra av. Men hur sund Arne än försöker vara i dag har han fortfarande en akilleshäl: grönsaker. – Jag tycker inte om grönsaker. Det har jag aldrig gjort. Kokta grönsaker är det värsta jag vet. Sparris avskyr jag. Det är antagligen ett riktigt hjärnspöke, men jag vägrar äta det. En vanlig enkel sallad kan förstås vara okej ibland… säger han och petar förstrött i dagens lunchsallad – den första på över ett halvår. Han anstränger sig dock för att ta tag i grönsaksbiten så gott han

kan och byter till exempel numera ut pommes frites mot minimorötter när han gör sina sedvanliga besök med sonen på McDonald’s. Cocktailtomater har han också lärt sig att tycka om och vanlig gurka går ner emellanåt. – Man får ju inte ge upp. Krävs det att jag äter mera grönt får jag väl försöka lära mig det. Efter att inte ha brytt mig på 40 år är jag kanske skyldig min kropp lite hjälp… Vi är vana vid att Arne Hegerfors alltid funnits där som kommentator från idrottsarenor när och fjärran. Nu fyller han 69, har slutat rapportera från matcher utomlands och tillika motvilligt trappat ner till halvtid. Det tar emot att lämna ifrån sig ett jobb man älskar. – Jag har alltid känt mig ung och har väldigt svårt att relatera till en framtid som pensionär. Men det känns också som om jag måste lyssna på min kropp. Mitt mål är inte att bli gammal – utan att vara ung när jag är gammal. Jag vill fortsätta hänga med så länge min hjärna gör det. Och ju äldre du blir, desto viktigare är det att du ser efter dig själv. – Jag är ju faktiskt ett levande bevis på att det går att lära gamla hundar sitta.

67


Per Holknekt är väldigt förtjust i kronärtskockor. KC har satt ihop en sallad utifrån hans favoritgrönsaker. Lite pilligt att äta, men supergott och väldigt trivsamt.

Grillad kronärtskocka med vitlöksärter 4 portioner

gelbildande fibrerna i ärterna minskar fettupptaget i ”De tarmen och sänker kolesterolet i blodet. ” gör så häR:

Tomater: 24 körsbärstomater, alt. färdiga soltorkade tomater 2 msk olivolja Skockor: 4 små kronärtskockor 2,8 l vatten 2 dl vitt vin eller vermouth 2 msk salt 2 msk olivolja ½ citron Sallad: 4 ekologiska citroner 4 solovitlökar olivolja 1 näve spritärter gröna oliver 1 ask rucola

1. Om

du inte använder färdiga soltorkade tomater: Sätt ugnen på 80 grader. Halvera tomaterna och blanda med olivolja. Lägg ut dem på en plåt med bakplåtspapper och baka i tre timmar. Tomaterna är färdiga när de har börjat skrumpna ihop.

2. S kölj

skockorna och skär av 2 cm från toppen (då kommer vattnet lättare in till kärnan). Koka upp vatten, vin, salt och olivolja. Lägg i kronärtskockorna samt en halverad citron. Låt koka ca 15–20 minuter (25–30 minuter för stora skockor).

3. D ra

av de yttersta bladen och lägg dem på tallriken, låt de vackra lila bladen sitta kvar.

4. Halvera

citronerna till salladen och skär bort övre skalkanten runt köttsidan. Stek på hög värme så att den får fin yta.

5. Halvera

vitlökarna, stek dem i medelhög värme tillsammans med olivoljan i samma panna som citronen tills de börjar bli nötbruna. Lägg ner kronärtskockskärnan med rotsidan nedåt, stek i 2 minuter.

6. Halvera

spritärterna på längden och lägg dem försiktigt i stekpannan. Tillsätt oliverna och låt dem bli ljumna.

7. S kölj

rucolan och blanda med de torkade körsbärstomaterna (eller färdiga soltorkade tomater), vitlök, spritärter, oliver.

8. L ägg

upp salladen, kronärtskockskärnan och citron på tallrikar, skjut in de plockade kronärtskocksbladen i salladen. Använd stekoljan som dressing.

81


Ett annorlunda sätt att servera sallad – vira in den i tunnbröd. Fodra brödet med salladsblad och lägg fyllningen i mitten så blir brödet inte kladdigt.

Caesar-wrap med krutonger och Änglundaost

gör så häR:

4 portioner Kyckling: 1 l vatten 2 tsk salt 6 kycklingf iléer 1 msk rapsolja Dressing: 1 ägg 1 msk vitvinsvinäger 1–2 tsk dijonsenap 1 dl rapsolja eller olivolja 2 sardellf iléer 1 tsk honung salt vitpeppar 1 liten citron

92

är magert. Byt ut rött kött mot ljust kött ”Kycklingköttet ett par gånger i veckan. ”

Sallad: 2 skivor surdegsbröd 1 msk rapsolja eller olivolja ¼ huvudsallad ¼ huvud romansallad ¼ ekbladsallad 8 små schalottenlökar 4 stora tunnbröd 1 ask ärtskott ½ dl kokta röda linser (se recept sid. 89) 1 pkt sockerärter 2 tomater 100 g Änglunda kittost (en kittost med fyllig smak, arom och doft)

1. Förbered

kycklingen dagen före: Blanda vatten med saltet så att saltet löses upp. Skölj kycklingfiléerna lätt under kallt vatten och lägg i saltvattnet. Låt stå över natten. Lyft sedan upp kycklingen och torka av filéerna med hushållspapper.

2. S ätt

ugnen på 100 grader.

3. Bryn

kycklingen på båda sidorna i rapsolja på medelhög värme i stekpanna. Sätt in filéerna mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt svalna.

4. D ressing:

Koka ägget max 2–3 minuter, kyl genast ner det under kallt vatten. Skala det löskokta ägget och stjälp ut det i en bunke. Vispa ägget med vinäger och senap. Droppa ner oljan i jämn takt och vispa så mycket du kan under tiden. Finstrimla sardellerna och

blanda i tillsammans med honung. Smaka av med salt, vitpeppar och pressad citronsaft.

5. S kär

surdegsbrödet i mindre tärningar och rosta i stekpannan med 1 msk olja.

6. S kölj

och plocka alla salladsblad, riv ev. bort rotfästena som kan smaka lite bittert. Skala och finhacka schalottenlöken.

7. L ägg

ut fyra tunnbröd, täck med ärtskott och salladsblad, strö över lök, linser och råa sockerärter. Skiva tomaterna och fördela jämnt ovanpå. Droppa över lite av dressingen. Strimla kycklingen och osten och lägg på som ett sista lager. Toppa med brödkrutongerna och vik ihop tunnbrödet. Fäst med folie eller plastfilm. Avsluta med att ringla lite dressing på toppen.


Matig och vacker sallad, men vill du bli extra mätt kan du alltid lägga till lite lufttorkad skinka.

Betsallad med getosttoast 4 portioner Betor: 2 stora rödbetor 2 medelstora polkabetor 2 stora gulbetor 2 l vatten 4 msk ättikssprit (12 procent) 3 ½ tsk socker 2 ½ tsk salt Sallad: ¼ huvud ekbladssallad ev. 50 g valnötter 200 g kantareller 2–3 msk rapsolja eller olivolja 50 g rucola 50 g babyspenat 1 liten knippa salladslök 1 näve rödbetsgroddar Toast: 100 getost 4 tunna skivor surdegsbröd rapsolja eller olivolja fast honung

innehåller massor av hälsa, bland annat ”Rödbetorna nitrat som har goda effekter på potensen. ” gör så häR: 1. Tvätta

betorna. Koka rödbetor för sig och polkabetor och gulbetor för sig. Häll 1 l vatten och 2 msk ättika i vardera kastrull. Blanda socker och salt och häll 1 msk av blandningen i varje kastrull. Låt koka ca 20–40 minuter beroende på storlek. Kyl betorna när de är klara och skala med baksidan på en skalkniv. Skär i klyftor.

2. S ätt

ev. ugnen på 200 grader (om du vill gratinera brödet).

3. S kölj

salladen och fodra en skål med bladen. Rosta ev. valnötter i het torr panna tills de får lite färg. Stek sedan svampen i pannan med olja Blanda

svamp, rucola och sköljd spenat och lägg i botten på salladsskålen.

4. S trimla

salladslöken i centimeterstora bitar, blanda med betorna och fyll skålen med lök-betor. Ringla över oljan som svampen stekt i. Strö över ev. valnötter och toppa med rödbetsgroddar.

5. S kiva

getosten i lämpliga bitar. Rippla sparsamt med olja över brödskivorna och rosta dem på bägge sidor i torr stekpanna. Bred honung på ena sidan, lägg på ost och gratinera ev. några minuter i ugnen.

93


Utnyttja gärna stekfettet i pannan. Det är där all smak sitter – så varför inte servera salladen direkt ur stekpannan? Dessutom ser det lite kul ut.

Gjutjärnssallad med rödbetor och rårörda lingon 4 portioner lingon: 200 g frysta lingon 100 g strösocker betor: 4 medelstora rödbetor eller 6 små 1 l vatten 1 tsk salt 2 tsk strösocker 2 msk ättikssprit (12 procent) sallad: 400 g renskav 5 msk rapsolja eller olivolja 200 g skogschampinjoner salt svartpeppar 2 rödlökar 6–8 cm purjolök ½ huvud ekbladssallad 1 dl plockad bladpersilja

innehåller mycket antocyaniner, ”Lingonen ett färgämne som fungerar som en kraftfull antioxidant och bromsar åldrande och sjukdomar. ” gör så häR: 1. Ta

fram lingonen och häll över sockret. Obs! rör inte om sockret. Bäst blir det om lingonen får stå framme och tina på köksbänken över natten så att sockret rinner igenom. Om tiden är knapp, rör om och använd färska bär i stället, fast det blir inte lika bra... Häll av lingonen, överblivna lingon kan förvaras i kylen i en glasburk med lock. Spara den goda råsaften i kylen till lingonbrus eller varför inte en aperitif (se recept nedan).

3. Fräs

renskav i en gjutjärnspanna med 3 matskedar olja. Lägg i champinjonerna, gärna hela. Tillsätt resten av oljan och smaka av med salt och peppar.

4. S kala

och skär rödlöken i grova strimlor och lägg i pannan när svampen börjar bli brynt. Sänk till medelhög värme. Strimla purjolöken, lägg i pannan och dra genast av från värmen, rör om och låt svalna.

betorna och koka dem i vatten, salt, socker och ättika, ca 20–40 minuter beroende på storlek. Låt svalna när de är klara, skala och skär i klyftor.

och riv ekbladssalladen grovt och blanda med persilja i en bunke. Blanda ner det gröna i stekpannan. Tillsätt rödbetorna. Strö över de rårörda lingonen. Servera genast, det blir allra godast, annars låt renskaven svalna helt innan den blandas med salladen.

Lingonbrus

God aperitif på lingon

4–6 cl råsaft från lingonen 4 flaskor kolsyrat mineralvatten ett par lingon som dekoration

aperitif 1 4 cl råsaft från lingon 4 cl vodka 1 skvätt tonic

2. Tvätta

5. S kölj

aperitif 2 4 cl råsaft ½ lime i klyftor tranbärsjuice sodavatten att toppa med

99


RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD

RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD Mat som får dig att må bra och leva längre.

ISBN 978-91-534-3730-7

www.icabokförlag.se

Riktiga män äter sallad_OmslagTB.indd 1

Mat som får dig att må bra och leva längre.

PROFESSOR MAI-LIS HELLÉNIUS · KC WALLBERG · FOTO: BRUNO EHRS

Är du man? Då kan du börja äta sallader för att bli fysiskt starkare. Mera grönsaker på tallriken inte bara krymper midjemåttet och förhindrar hjärtinfarkter, nyttigheterna kan även öka muskelstyrkan och minska impotensproblem. Det visar den vetenskapliga forskningen. Det här borde fler män få veta, menar professor Mai-Lis Hellénius vid Karolinska Institutet som är överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Att män överlag äter för lite grönsaker oroar henne. Bristen på grönsaker bidrar nämligen till att män får fler problem med hälsan i medelåldern, jämfört med de salladsälskande kvinnorna. Under åren har doktor Hellénius mött tusentals män som behövt ändra sina matvanor för hjärt-kärlhälsans skull. Hon berättar om några av dem i boken. Möt även Börje Salming och andra kända män som fattat galoppen och ändrat inställning till salladerna. De intervjuas av journalisten Mia Gahne. Kocken KC Wallberg, som driver populära restaurangen Gubbhyllan på Skansen, har komponerat de läckra salladsrecepten som garanterat gör dig mätt. Nu handlar det om riktig mat för riktiga män.

RIKTIGA MÄN ÄTER SALLAD Mat som får dig att må bra och leva längre. PROFESSOR MAI-LIS HELLÉNIUS · KC WALLBERG · FOTO: BRUNO EHRS

2012-01-03 09.25

9789153437307  

Mat som får dig att må bra och leva längre. TEXT: pRofESSoR MAI-LIS hELLÉNIuS · RECEpT: KC WALLbERG · INTERVJuER: MIA GAhNE · foTo: bRuNo Eh...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you