Issuu on Google+

Katri Cronlund Människor är spännande med sina likheter och olikheter. Det mänskliga psyket är en outtömlig källa till kunskap. Du kan bättre förstå och acceptera dina egna och andras beteenden när du har kunskaper i psykologi. Är du nyfiken på människan så följ med på en upptäcktsresa i psykologi. – Hur får vi våra personlighetsdrag? – Varför använder vi försvarsmekanismer? – Vilken betydelse har arv och miljö? Boken innehåller bland annat: ● Psykologi som vetenskap ● Neuropsykologi ● Anknytningsteorier ● Stress och stresshantering ● Psykisk hälsa ● Kriser ● Behandling av psykisk ohälsa

Varje kapitel har frågeställningen Fundera och avslutas med Sammanfattning. Förslag på skönlitteratur och filmer som kan användas som fördjupning i ämnet och som diskussionsunderlag. Katri Cronlund har även skrivit boken Psykologi.

ISBN 978-91-523-0223-1

9 789152 302231 www.bonnierutbildning.se

(523-0223-1)

LEV I TIDEN ● CRONLUND

LEV I TIDEN – tredje upplagan

Lev i tiden Psykologi för gymnasiet

Bonniers


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se

Order/läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10

Författare: Katri Cronlund Redaktör: Barbro Modin-Svensson Grafisk form: Anders Wikberg Bildredaktör: Titti Koch Omslagsillustration: En dag i livet Oljemålning (detalj) av © Marie-Louise Ekman, 1976 Norrköpings Konstmuseum. Fotograf Anders Rýden.

Lev i tiden – Psykologi för gymnasiet ISBN 978-91-523-0223-1 © 2010 Katri Cronlund och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSPresskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas med upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2010


Till läsaren Detta är kanske den första boken du läser i psykologi. Du kommer att upptäcka att psykologi är ett intressant ämne. Det handlar om oss alla, våra beteenden, tankar och känslor. Är du nyfiken på människor kan boken ge dig svar på en del av dina frågor. Kunskaper i psykologi är till nytta i många sammanhang och särskilt viktiga om du ska arbeta med människor. Du kan bättre förstå dina egna och andras beteenden. Förstår vi varandra, har vi lättare att acceptera varandra. Psykologi är en vetenskap som omfattar många abstrakta begrepp och teorier. Med de förklaringar och exempel som finns i boken kan de bli lättare att förstå. Ibland behöver du stanna upp och fundera över innehållet. Mellan avsnitten finns frågor som kan ge dig nya tankar. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning för att repetera innehållet. Efter de flesta kapitlen finns tips på filmer och böcker. Deras innehåll har samband med det som tas upp i kapitlet. Även de beskriver människans beteenden och känslor, men på ett annat sätt än läroböcker i psykologi. Filmerna och de skönlitterära böckerna kan användas som diskussionsunderlag i gruppen och/eller som fördjupning. Bilderna i boken illustrerar texten men de har också ett eget budskap. Studera dem, ensam eller tillsammans med andra, och reflektera över vad de säger dig. Människor är spännande, med sina likheter och olikheter, det mänskliga psyket är en outsinlig källa till ny kunskap. Psykologi bjuder på en upptäcktsfärd och den här boken välkomnar dig att följa med på den.

Katri Cronlund

3


det biologiska perspektivet

Det biologiska perspektivet Sedan psykologin började utvecklas till en självständig vetenskap har det biologiska perspektivet funnits med. Vissa perioder har det haft en starkare, under andra tider svagare ställning. Ju mer kunskap vi har om till exempel hjärnans funktioner desto mer intresse har den biologiska psykologin fått. Idag finns det gott om vetenskapliga studier som visar att beteendet påverkas av biologiska faktorer.

Det naturliga urvalet En av de första som hade teorier om att människans beteende påverkas av biologin var Charles Darwin (1809–1882). Enligt hans evolutionsteori har mänskligheten utvecklats genom att egenskaper som haft mest betydelse för överlevnaden har förstärkts. Darwin mäter hastigheten hos en landsköldpadda.

26


det biologiska perspektivet

De mest lämpade har klarat sig och kunnat fortplanta sig. Det kallas för det naturliga urvalet. De som idag är inriktade mot evolutionspsykologi anser att även vissa beteenden har utvecklats på detta sätt. Ett exempel är teorin om att fobin för ormar har sina rötter i ett biologiskt arv. Individer som varit bra på att akta sig för ormar har haft bättre förutsättningar att klara sig än andra. Genom det naturliga urvalet har rädslan för ormar förstärkts. Idag är den stark hos många individer som inte alls har någon nytta av den, däremot kan den bli en belastning om den utvecklats till en fobi. Beteenden som har att göra med hur vi väljer partner och agerar som föräldrar påverkas enligt evolutionspsykologerna av det naturliga urvalet.

Ärftlighet Ett annat intresseområde för den biologiska psykologin är ärftlighet. På Darwins tid fanns det inte kunskaper om hur fysiska egenskaper ärvs. En vanlig uppfattning var att om en lång och en kort person fick barn, var barnets längd mittemellan föräldrarnas. Den österrikiske munken Mendel (1822–1884) hade visserligen hävdat att egenskaper överförs till avkomman. Mendel kom fram till sina resultat genom att experimentera med luktärter. Det tog dock många år innan Mendels upptäckter blev kända för vetenskapen. En gen är den minsta enhet som ärvs från förälder till barn. Vissa gener är starka (dominanta), andra svaga (recessiva). Ett välkänt exempel på det är ögonfärg. Brunögdhet är en dominant gen medan blåögdhet är en recessiv gen. Om den ena föräldern har bruna och den andra blå ögon, blir de flesta av deras gemensamma barn brunögda. På ett motsvarande sätt, vilket de flesta forskare är överens om, ärvs egenskaper och förmågor. Det har ju visats bland annat genom att avla fram hund­ar med vissa specifika, önskvärda egenskaper. När det gäller människor är det många gener som är inblandade i en enskild förmåga eller egenskap.

Charles Darwins mikroskop

27


behaviorismen och inlärning

Behaviorismen och inlärning Behaviorismen är en av psykologins viktigaste inriktningar. Benämningen kommer från det engelska ordet behaviour, som betyder beteende. Behaviorismen har fokus på beteende och inlärning av beteenden.

48


behaviorismen och inlärning

Watson och behaviorismen Begreppet behaviorism introducerades av amerikanen John B. Watson på 1910-talet. Han ansågs vara mycket radikal för sin tid. Han hävdade nämligen att det är miljön som helt formar personligheten. Watson sade: ”Ge mig ett antal barn och jag gör ett av dem till tjuv, ett till matematiker, ett till diktare och ett till idrottsman”. Watson inspirerades av de experiment som Ivan Pavlov gjort i Ryssland något tidigare. För att bevisa sin teori om miljöns påverkan på personligheten, tog han sig an Albert, 11 månader. Watson tog in Albert i ett rum med en vit råtta. Albert visade ingen rädsla för den vita råttan. Watson slog i en gonggong och eftersom Albert var mycket rädd för höga ljud blev han ordentligt skrämd. Sin rädsla för det höga ljudet förknippade han nu med den vita råttan och han blev rädd för vita råttor och allt som var vitt och lurvigt. En sådan spridning av en inlärd (betingad) reaktion kallas för generalisering. Motsatsen, att en inlärd reaktion bara väcks av mycket begränsade situationer eller föremål, kallas för diskriminering.

Watsons förebild och den som först påvisade den klassiska inlärningen (klassisk betingning) var som sagt den ryske fysiologen Ivan Pavlov i början av 1900-talet. Han gjorde experiment med hundar för att se om och hur han kunde åstadkomma vissa beteenden hos dem. Resultaten av hans forskning har varit mycket användbara för att förstå och förebygga inlärda beteenden och reaktioner hos människor. Pavlovs mest kända experiment var hur han fick en hund att utsöndra saliv, dregla, när han ringde i en klocka. Först ställde Pavlov fram en skål med mat när hunden kom in i rummet. När den såg maten och kände doften började det vattnas i munnen på hunden. Pavlov började, samtidigt som han ställde fram matskålen, att ringa i en klocka. Snart kopplade hunden ihop matskålen och klockan. Sambandet mellan dem var slumpmässigt på så sätt att Pavlov i stället för klockan kunde ha använt vilken signal som helst. Varje gång Pavlov ställde fram maten och ringde i klockan började hunden utsöndra saliv. Efter ett tag började hunden utsöndra saliv bara den hörde ljudet. Hunden hade med andra ord blivit betingad.

49


det humanistiska perspektivet

tiskt system som han kallade analytisk psykologi. De har likheter med psykoanalysen men anses vara närmare det humanistiska pesrpektivet. Jung ansåg att en människas personlighet bestäms av vilken av de psykologiska funktionerna tänkande, känsla, intuition och förnimmelse som är den främsta. Jung var mest intresserad av utvecklingskriserna hos vuxna, särskilt av medelålderskrisen. Enligt hans teori utgör det han kallade för personan den medvetna delen av personligheten och det han kallade för skuggan dess omedvetna del. Så länge vi förnekar vår skugga är vi inte hela. Skuggans sätt att komma till uttryck är, enligt Jung, genom drömmar. De är särskilt viktiga om de härrör från den tidiga barndomen eller förekommer i samband med en utvecklingskris. Drömmar innehåller direkta budskap och ska tolkas utan förutfattade meningar och utifrån varje person, det finns inga fasta symboler. Jung ansåg att drömmen avslöjar de sidor vi är omedvetna om och som vi inte utnyttjar. Så kan anima (det feminina hos män) och animus (det maskulina hos kvinnor) uttrycka sig i drömmarna. Dessa har ett syfte, de gör oss mer hela och erbjuder det omedvetna till vår hjälp.

Fundera

Vad finns det för likhet mellan Jungs och Freuds teorier?

Kritik mot det humanistiska perspektivet Kritikerna till det humanistiska perspektivet skulle ställa ett antal frågor till dess företrädare. Påverkas inte människan av barndomen? Präglas vi inte av den sociala miljön? Har vi verkligen en fri vilja? Är inte individens subjektiva upplevelser en ganska osäker grund för att studera beteendet? Kritiken går ofta ut på att de humanistiskt inriktade teorierna inte går att bevisa vetenskapligt.

66


det humanistiska perspektivet

SAMMANFATTNING Det humanistiska perspektivet utvecklades på 1960-talet som en motvikt till det psykodynamiska synsättet och behaviorismen. Det betonar bland annat människans fria val och hennes inneboende möjligheter. Abraham Maslow, som var en av den humanistiska inriktningens företrädare, presenterade en teori som har blivit känd som behovstrappan eller behovspyramiden. Enligt Maslow är behoven rangordnade och vi strävar efter att tillfredsställa dem, med de starkaste behoven först. De fysiologiska behoven finns längst ner i trappan medan högst upp i trappan finns självförverkligandet. Ett viktigt begrepp i Carl Rogers teori är självet, eller realsjälvet. Det är det vi uppfattar om oss själva att vi är, medan idealsjälvet representerar det vi önskar att vara. Om dessa två inte överensstämmer med varandra blir vi missnöjda. Överensstämmelsen eller kongruensen som Rogers kallade det, uppstår om vi får villkorslös kärlek. Den klientcentrerade terapi som Rogers utvecklade syftar att rätta till problem som uppstår, om det inte finns en överensstämmelse mellan realsjälvet och idealsjälvet. Jung utvecklade det han kallade för analytisk psykologi. Persona var hans benämning på den medvetna delen av personligheten, den omedvetna delen kallade han för skugga. Enligt Jung kan skuggan komma till uttryck i våra drömmar. Våra omedvetna sidor som anima och animus, det feminina hos män respektive det maskulina hos kvinnor, avslöjas också i drömmarna. Dessutom uttrycker drömmarna det Jung kallade för det kollektiva omedvetna, där det finns arketyper, föreställningar och symboler gemensamma för mänskligheten.

67


behov och känslor

en viktig känsla, annars skulle vi inte kunna försvara oss och/eller reagera mot orättvisor. Alla känslor ingår i en fullt utvecklad personlighet. Negativa känslor gör tyvärr större intryck på oss än positiva känslor, och vi har lättare att minnas dem. För att komma ihåg när vi känt positiva känslor får vi anstränga oss lite mer.

Frustration När våra behov inte blir tillfredsställda känner vi frustration. Det är en känsla av besvikelse och kan yttra sig i att vi blir ledsna, arga eller irriterade. Med frustrationstolerans menas hur mycket frustration vi tål. Kan vi hantera motgångar på ett bra sätt har vi hög frustrationstolerans. Om vi tappar greppet om situationen även vid små motgångar är den låg. Frustrationstoleransen varierar från person till person, och beror bland annat på personlighet, erfarenheter och situation. En del motgångar är så svåra att handskas med att frustrationen oundvikligen blir stor. Hur vi klarar av frustration beror även på hur vi mår, fysiskt och psykiskt. Är vi sjuka eller i psykisk obalans kan det vara svårt även med små motgångar. Frustration i sig är inte skadlig bara den inte blir för stor el-

106


behov och känslor

ler förekommer för ofta. Vi klarar inte ett helt liv utan motgångar, det är viktigt att vi redan i barndomen lär oss hur vi kan hantera frustration. Det är till stor del en kognitiv förmåga och den kan tränas upp.

Varför blir vi frustrerade? Att vi inte kan tillfredsställa våra behov kan bero på en mängd faktorer. Det kan vara olika hinder i vägen. De kan vara biologiska, psykologiska eller sociala. Om en kvinna vill ha barn och det visar sig att hon inte kan det är det ett biologiskt hinder. När en flicka är förälskad i en pojke men inte vågar ta kontakt för att hon är blyg, är det ett psykologiskt hinder. Sociala hinder beror på det omgivande samhällets värderingar, normer och ekonomiska begränsningar. Om föräldrar med småbarn vill yrkesarbeta men inte kan få förskoleplats, är bristen på förskoleplatser ett socialt hinder. Alla möjliga hinder kan kategoriseras på samma sätt, oavsett om de har sitt upphov inom oss eller utanför oss.

Valet mellan positiva alternativ är svårt Frustration kan också orsakas av inre konflikter. Du hamnar i en val­ situation som du inte kan lösa, åtminstone inte för tillfället, och då känner du dig frustrerad. Det kan handla om en konflikt som orsakas av att du ska välja mellan två positiva alternativ. Om du samtidigt blir erbjuden två bra arbeten, känner du dig frustrerad innan du har bestämt dig för det ena eller det andra.

Fundera

Vad kan tyda på en låg frustrationstolerans hos en person?

Att välja mellan ”pest och kolera” Den inre konflikten är ofta värre om du måste göra ett val mellan två negativa alternativ. Sådana valsituationer kan bli väldigt svåra. Du måste välja och oavsett hur du gör får du något du inte vill ha. En omöjlig valsituation beskrivs i William Styrons roman Sophies val. Sophie är polska och skickas av tyskarna under andra världskriget till Auschwitz med sina barn Eva och Jan. På perrongen i Auschwitz sorte-

107


perception och minne

Personbedömning En situation där vi verkligen använder oss av olika sinnesintryck är när vi träffar en okänd person. Med hjälp av våra sinnen tar vi in information om den vi möter, hur han ser ut, hur gammal han är, vad han har på sig och hur han talar. Informationen tolkar vi utifrån de minnen, erfarenheter, normer och värderingar vi har och gör en helhetsbedömning av personen. Det här sker snabbt och helt omedvetet. Precis som perceptionen i övrigt är personbedömning subjektiv, vi lägger märke till olika detaljer. När vi bedömer en person vid ett första möte styrs vi av våra värderingar och normer, som är högst personliga beroende bland annat på den miljö vi har växt upp i. Våra referensramar är inte lika. När en 15-årig pojke träffar en kvinna i 40-årsåldern ser han en medelålders tant, medan en man i 70-årsåldern upplever henne som en ung kvinna. Det första intrycket är viktigt när vi söker arbete. Då vill vi ge en viss bild av oss själva och vi hoppas att arbetsgivaren ser den och ingenting annat. Oavsett om det blir så, kan det som uppfattas vid ett första möte vara ganska missvisande. Det är lätt hänt att vi använder oss av stereotyper som är starkt förenklade, värderande uppfattningar om vissa grupper eller personer med en viss bakgrund. Exempel på några stereotyper är att överviktiga är gladlynta, att konstnärer är bohemiska och att rödhåriga har ett hett temperament. Speciellt vanligt är att vi använder oss av stereotyper när vi ser på olika etniska grupper, vi säger att tyskar är ordningsamma och italienare är livfulla. Människor påverkas av den sociala miljö och den kultur de lever i men vi är benägna att överdriva det som är likt och underskatta skillnader som finns mellan individer. Stereotyper gör att vi ser människor mer som representanter för en grupp än som enskilda individer. Haloeffekten innebär att vi låter vår bedömning av en persons egenskaper påverkas av andra egenskaper vi anser att personen har. Forskning har visat att människor med fördelaktigt utseende ofta bedöms positivt även i andra avseenden. Den som bedöms vara vacker uppfattas som god och snäll. Vår känslomässiga inställning till en person påverkar hur vi ser på honom eller henne. Inga föräldrar tycker att deras nyfödda, röda, skrikande

128


barn är fult. Vi har sällan förmåga att bedöma våra egna barn eller föräldrar objektivt. Omvänt är det svårt att se att någon vi tycker illa om kan ha positiva egenskaper. Om vi har en förhandsinställning till en person vi ska träffa, påverkar det bedömningen. Någon har berättat för oss hur personen är och det gör att vi bara lägger märke till de intryck som stämmer med den bild vi

129


socialpsykologi

Fördomar Fördomar är omdömen om andra människor utan att vi har kunskap om dem. Det typiska för fördomar är att vi tillskriver andra negativa egenskaper. Fördomar framkallar ofta starka känslor och kan vara svåra att påverka. En amerikansk lärare, Jane Elliot, hade sitt eget sätt att arbeta med fördomar. Hennes utgångspunkt var siouxindianernas bön: ”Store ande, må mig bara döma dem i vilkas mockasiner jag vandrat”. Jane Elliot blev bestört när hon insåg att de barn hon arbetade med hade fördomar mot andra etniska grupper. För att få sina elever att förstå vad fördomar kan leda till inledde hon ett program som hon sedan upprepade i alla sina klasser. Hon använde sitt program också med anställda inom kriminalvården. Jane Elliot delade in sin klass i två grupper, de blåögda i den ena och de brunögda i den andra. Hon övertygade de blåögda att de brunögda var sämre och därefter behandlade hon dem på ett diskriminerande sätt. De blåögda barnen deltog ivrigt i diskrimineringen. Sedan gjorde hon tvärtom, de blåögda utsattes för samma behandling som de brunögda hade fått utstå dagen före. När Jane Elliot diskuterade med barnen vad det var som hände hade de förstått att hon ville visa vad fördomar kunde ställa till med. De flesta av barnen hade känt sig mycket illa till mods när de blev bemötta som om de vore sämre än andra. Ändå visste de från början att det bara handlade om ett experiment. Är du rasist? I ett psykologiskt experiment lät forskare försökspersonerna utföra en uppgift, att räkna prickar i bilder. Personerna var inte medvetna om att de samtidigt fick se en bild av en person. Bilden föreställde antingen en person med ”svenskt” eller en med ”utländskt” utseende. Försökspersonerna fick se bilden under mycket kort tid för att de medvetet inte skulle kunna registrera att de ens såg någonting. När försökspersonerna var klara med sin uppgift att räkna prickar, fick de höra en berättelse om en person som de sedan skulle bedöma. Det visade sig att de försökspersoner som sett en bild av en person med utländskt utseende gjorde en mer negativ bedömning än de försökspersoner som sett en bild av en person med svenskt utseende. Oavsett om försökspersonerna var uttalat ”fördomsfria” eller hade uttryckt främlingsfientliga åsikter blev resultatet detsamma. Med andra ord styrs vi av fördomar vi inte är medvetna om och inte skulle kännas vid. Studier visar att vi har alla dolda eller synliga fördomar mot andra grupper.

204


socialpsykologi

Attribution Att dra slutsatser om orsaker till andras och vårt eget beteende kallas för attribution. Det positiva är att med hjälp av begränsad information kan vi förklara och förstå vissa skeenden i vår omvärld. Det negativa är att vi påverkas av stereotyper (allmän uppfattning om en grupp, till exempel att blondiner är dumma, att nollåttor är stöddiga). När vi förklarar beteendet hos människor som vi har en positiv uppfattning om blir förklaringen mer gynnsam, än när vi förklarar beteendet hos någon som vi har en negativ uppfattning om. Tomas kommer för sent till en lektion. Han är en duktig elev som i regel sköter sitt skolarbete mycket väl och ansvarsfullt. Läraren noterar den sena ankomsten men frågar inte varför han kom sent. Eftersom läraren har en positiv uppfattning om Tomas utgår han ifrån att det kan finnas ett giltigt skäl. När Sara, som ofta är borta, inte lämnar in sina uppgifter i tid och skriver dåligt på proven också kommer för sent, utgår läraren från att hon inte orkat gå upp i tid.

Påverkan och lydnad Från det vi föds tills vi dör påverkas vi av andra: föräldrar, vänner, grupper, ledare och media. Ingen av oss kommer undan. En form av påverkan kallas för konformitet. I början av 1950-talet gjorde den amerikanske socialpsykologen Solomon Asch (1907–1996) ett uppmärksammat experiment i ett antal grupper. Det handlade om att bedöma om en av tre linjer var lika lång som en ensam linje, med en given längd. I varje grupp fanns ett tiotal personer. Alla utom en i varje grupp fick instruktioner av Asch innan de samlades i ett rum. En person i varje grupp var helt ovetande om att de andra var införstådda med vad de skulle göra. Under experimentet skulle varje försöksperson ange vilken av de tre linjerna som var lika lång som den ensamma linjen. De som instruerats av Asch gav med flit ett felaktigt svar. Den ”oinvigda” i gruppen fick ge sitt svar sist av alla. Det märkliga var att i tre av fyra fall angav den som inte visste om att de andra hade svarat fel, samma svar som de övriga i gruppen. De blev påverkade av gruppen och osäkra på vad de faktiskt såg och ville inte avvika från gruppen. Sådana uttryck för konformitet, att ”göra som alla andra”, förekommer i många situationer. 205


stress och kriser

För mycket stress När det blir för mycket stress och för ofta är det direkt skadligt. Kroppen går på högvarv när vi är stressade, vilket sliter på de olika organen. Detta kan leda till olika somatiska sjukdomar, som till exempel magproblem och hjärtinfarkt, men även psykisk ohälsa. Var och en av oss har en ”svag punkt”. När påfrestningen blir för stor för kroppen och psyket, då brister det. Vad som är för mycket varierar från individ till individ. Vi har olika stresstolerans och upplever inte stress i samma situationer. Problemet är att eftersom samhället blir mer och mer komplicerat och det krävs mer av oss, utsätts vi för fler stressorer och det inverkar både på den fysiska och psykiska hälsan. Därför är det viktigt att försöka förebygga och motarbeta skadlig stress. Bra matvanor, motion och tillräckligt med sömn kan hjälpa. Förbättringar i arbetsmiljön är ofta nödvändiga. Diana har nyligen skilt sig och hennes före detta man har flyttat utomlands. Diana har fått vårdnaden om de två barnen i förskoleåldern. Det äldsta barnet har diabetes, vilket kräver mycket planering och kontroll. Ekonomiskt har Diana det ganska svårt, hon arbetar i en klädbutik och lönen är låg. Det blir ofta sent innan hon kommer hem och hon arbetar även vissa helger. Diana oroar sig för barnen och hon sover dåligt. Efter en period när båda barnen har varit mycket sjuka och hon varit tvungen att stanna hemma, får hon en panikattack. Mindfulness Mindfulness är en metod som bygger på en buddhistisk tradition. Den har under senare år introducerats som ett sätt att behandla och förebygga stress. Mindfulness kan översättas med ”medveten närvaro”, en form av meditation. Det är en metod som gör att individen kan betrakta och styra sina tankar och reaktioner i stället för att vara ett offer för dem. Den svenska psykiatern Åsa Nilsonne presenterar i sin bok Vem är det som bestämmer i ditt liv? fyra hörnstenar som mindfulness vilar på, att observera, beskriva, inte döma och delta. Den som utövar mindfulness har lärt sig att vara

232

uppmärksam på sina tankar, känslor och reaktioner. Att sätta ord på dem hjälper att se att de är subjektiva. Om jag känner rädsla för en situation är det min subjektiva känsla, det behöver inte betyda att situationen är farlig. Att inte döma betyder att känslan i sig varken är positiv eller negativ, inte heller att mina reaktioner är bra eller dåliga. Att delta innebär att jag finns i det som händer med mina sinnen, att vara koncentrerad på mig själv och min känsla för situationen. Mindfulness är ett förhållningssätt som kräver träning, men enligt flera studier lindrar det stress och har andra positiva effekter.


psykologi som vetenskap

Fundera

Hur kan stress förebyggas och motarbetas i skolan?

Kriser Med psykiska kriser menas speciellt påfrestande situationer eller perioder i livet. Ordet kris kommer från det grekiska ordet ”krisis” som betyder plötslig förändring, avgörande vändning. Det kinesiska skrivtecknet för kris betyder både förändring och möjlighet. Att genomgå en kris innebär att livet förändras men det kan också vara en väg till mognad, styrka och bättre självkännedom. Inom psykologin görs skillnad mellan utvecklingskriser och traumatiska kriser. Utvecklingskriser kommer i en viss ordning och de har sin gång ungefär som årstiderna. Under vissa perioder i livet sker det större förändringar och då är vi speciellt sårbara. 233


stress och kriser

Antonovsky fann att förmågan att hålla sig frisk handlar delvis om olikheter i den psykiska motståndskraften. Hälsa och sjukdom är enligt honom de yttersta polerna på en glidande skala. När vi utsätts för påfrestningar rör vi oss mot den sjuka eller den friska ytterligheten, beroende på vilka resurser vi har. En viktig faktor för att hålla sig på den friska sidan är enligt Antonovsky en känsla av sammanhang, ett begrepp som brukar förkortas kasam. En individ med stark kasam är inte mer skonad när det gäller motgångar och svårigheter, men har en förmåga att handskas med dem. Kasam, som har blivit ett etablerat begrepp, består av tre centrala komponenter. De är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om vår förmåga att förstå det som händer, att ha grepp om informationen och se den som ordnad. Hanterbarhet omfattar känslan av att ha resurser att möta de krav som ställs i en svår situation. Meningsfullhet är en förutsättning för de övriga två komponenterna och kan beskrivas som känslomässig delaktighet i livet.

Stark eller svag kasam Individer med stark kasam är väl rustade att förbli friska. Påfrestningar i form av fysiska sjukdomar, dödsfall i familjen, motgångar i arbetslivet och i relationer drabbar dessa individer lika väl som alla andra. I sådana svåra situationer är de inte lyckligare eller berörs mindre än andra, deras hemlighet är att de efteråt inte mår lika dåligt. Begripligheten för en sådan individ innebär att hon upplever sig förstå det som händer och kan begripa det även om det är svårt att acceptera. Hon kan skaffa information och vända sig dit där svar kan ges. Den svåra händelsen är på något sätt möjlig att förstå och att se i sitt sammanhang. När individen med stark kasam väl drabbas av en påfrestning har han eller hon resurser att hantera det. Sådana individer ser till att de får hjälp och hittar vägen till det stöd som finns tillgängligt, till exempel hos närstående. För dem finns lösningar, där andra bara ser problem. Meningsfullhet kan beskrivas som en känsla av att spela huvudrollen i sitt liv. En individ med stark kasam upplever att han eller hon kan påverka sitt eget liv och har betydelse som person. Den som har stark kasam

251


stress och kriser

är inte ett offer för livet, påfrestningar kan till och med upplevas som stimulerande utmaningar. Med svag kasam följer en större risk att påfrestningar leder till psykisk ohälsa. Individen kan inte förstå att han eller hon drabbats av det svåra, det känns som livet är fullt av obehagliga överraskningar. Han eller hon vet inte hur det ska gå att lösa eller avhjälpa problemen som uppstår. Svag kasam följs av hjälplöshet och utsatthet, individen ser inte vilka resurser som kan finnas att tillgå. Livet känns inte meningsfullt, individen upplever sig inte kunna påverka sitt eget liv eller det som sker.

252


psykisk ohälsa

Stress-sårbarhetsteorin är en förklaringsmodell som de flesta inom psykiatrin är står bakom. Den visar på samspelet mellan biologisk sårbarhet och olika stressfaktorer. Hos en känslig och sårbar person kan stress utlösa psykotiska symtom.

Tidig intervention och behandling En tidig behandling är viktig för att undvika att personen går djupare in i psykosen. Det handlar om att börja behandlingen tidigt och ta den första kontakten i hemmiljön. De flesta personer med schizofreni får läkemedelsbehandling, många under resten av sitt liv. Antipsykotiska läkemedel, neuroleptika, minskar de psykotiska symtomen. Deras effekt är att det sker en ökning av dopamin­halten i hjärnan. Även psykologiska behandlingsmetoder har stor betydelse för tillfrisknandet. I kognitiv terapi får personen arbeta med att bygga upp nya tankemönster och att göra nya tolkningar av sin omvärld. Psykopedagogiska program går ut på att personen och hans eller hennes anhöriga får mer kunskap om sjukdomen. De får lära sig att tidigt känna igen symtomen och att klara av konflikter som kan uppstå. Arbetsträning och träning i att sköta vardagssysslor har stor betydelse för att begränsa sjukdomens negativa följder. Att fortsätta leva i gemenskap med andra kan avsevärt minska de psykotiska symtomen. Schizofreni kan i vissa fall läka spontant och den drabbade återhämtar sig utan någon behandling. En stor del av personer med schizofreni kan med behandling leva ett relativt vanligt liv.

Personlighetsstörningar Bland svårplacerade psykiska störningar ingår personlighetsstörningar med skiftande symtombild. Det kan finnas såväl inslag av ångest och depressioner som psykotiska symtom, dessutom kan självskadande beteende förekomma. Borderline (gränspsykos) som började användas som diagnos för några årtionden sedan. Idag talar man om borderlinesymtom eller instabil personlighetsstörning. Personer med den typen av störning har extrema känslouttryck och beteenden och mår dåligt på olika sätt. 272


psykisk ohälsa

Beroende Beroendeproblematik är ett av forskningsområdena inom psykologin. Bruk och missbruk av droger förekommer överallt, men vad och hur varierar i olika samhällen och kulturer. Syftet med att använda droger och alkohol är att få stimulans, att bli lugnare eller att motverka stress. Bruket kan sägas bli missbruk när den som använder droger inte kan kontrollera sitt bruk. Alla droger påverkar viktiga funktioner i det centrala nervsystemet. Varje drog har sin specifika effekt och effekten skiljer sig mellan olika individer. Hjärnans belöningssystem, som gör att vi kan känna lust och välbehag, reagerar positivt på droger. Vissa droger, till exempel alkohol, har en ångestdämpande och smärtstillande effekt. Varför blir någon missbrukare? Några helt enkla förklaringar har inte hittats. De flesta forskare anser att faktorer som uppväxt, personlighet, biologisk sårbarhet och ärftlig benägenhet spelar in. Möjligtvis har en del individer ett belöningssystem som behöver mer stimulans och de har svårare att avstå från den effekt drogerna kan ge. En annan teori är att belöningssystemet är extra känsligt hos en del individer som då får en starkare effekt av drogerna. I början av sitt missbruk upplever personen en positiv effekt, men med tiden får drogerna en negativ påverkan på beteende och känsloliv. Idag diskuteras det även om andra typer av missbruk – spel, sex, shopping, mat – kan bero på samma känslighet i belöningssystemet. Alla former av beroende kan behandlas men mest erfarenhet finns när det gäller alkohol och narkotika. Det finns inte en behandlingsmetod som är ”den rätta”, det som fungerar för en individ fungerar inte för en annan. Det finns såväl medicinska som psykologiska behandlingsmetoder. Den sociala gemenskapen med andra i samma situation fungerar i vissa fall som ett bra sätt att bli av med missbruket.

En realistisk verklighetsuppfattning, svag jagidentitet och dålig känslomässig kontakt med andra människor anses vara typiskt för personer med borderlineproblematik. De har svårt att anpassa sig, de är instabila och olyckliga. Ångest, depressioner, missbruk, självskadande beteende och självmordsförsök kan förekomma. Även om de kan uppleva psykotiska symtom tar de avstånd från dem som något verklighetsfrämmande. Aggressivitet och låg frustrationstolerans hör ofta ihop med en border­ linepersonlighet. 273


behandling av psykisk ohälsa

Beteendeterapi Beteendeterapi är ett samlingsnamn på olika behandlingsformer som bygger på upptäckterna av klassisk och instrumentell inlärning. Syftet med beteendeterapi är att få till stånd en förändring i ett beteende som inte är önskvärt. Att ta reda på orsakerna till det icke-önskvärda beteendet anses inte så viktigt. Först görs en analys av det beteende man önskar ändra på. Vid vilka situationer förekommer det? Hur känns det då? Beteendeterapi används vid behandling av olika fobier, och den vanligaste formen kallas för systematisk desensibilisering. Den utvecklades av Joseph Wolpe (1915–1997). Wolpe var ursprungligen sydafrikan, men arbetade i USA. Han presenterade sin terapiform på 1950-talet. Terapin börjar med att personen får lära sig avslappning, sedan försiktigt börja närma sig det han eller hon är rädd för tills rädslan försvunnit. Den som lider av spindelfobi kan börja med att se på bilder av spindlar, sedan titta på spindlar i glasburkar. Nästa steg kan vara att se på spindlar som terapeuten håller i sin hand. Till slut kan personen låta spindlar krypa på armarna utan att känna ångest. En modern beteendeterapi behöver bara ta några timmar, och det fungerar i majoriteten av fallen så att personen blir helt besvärsfri.

294


behandling av psykisk ohälsa

Beteendeterapi bygger på tanken att beteenden är inlärda och det gäller även beteenden som skapar problem för individen.

Kognitiv terapi och KBT Kognitiv terapi utgår ifrån att vi styrs av våra tankar och när tankarna är negativa, skadliga eller felaktiga, orsakar de problem. I kognitiv terapi är terapeutens uppgift att hjälpa personen att inse de egna tankefelen. Om den tolkning personen gör av sin omvärld gör att han mår dåligt, måste han lära sig att göra en annan tolkning, att tänka om. Det kan vara tankar som att andra ser en som ful eller oduglig, eller att personen anser sig alltid misslyckas med sina uppgifter, vilket påverkar självkänslan på ett negativt sätt. Då måste man undersöka om alla andra verkligen tycker så eller om det ändå inte är så att personen överdriver sina misslyckanden. En person med fobi matas med felaktiga föreställningar, förvridna tankar, överdrifter och överväldigas av sin rädsla. Målet i kognitiv terapi är att nya tankemönster bildas, vilket påverkar beteendet. Terapin är helt inriktad på här och nu. Vad har personen för problem? Vad finns det för tankar? Tillsammans med terapeuten görs en kartläggning. Sedan går personen tillsammans med terapeuten igenom vad och hur. Vad finns det för belägg för de tankar personen har, om sig själv och om omvärlden. Hur skulle personen kunna tänka? Vad kan förändras och hur skulle det förändras? Målet för terapin sätts upp och de ska vara realistiskt. Därefter börjar arbetet som personen själv ska göra med terapeutens stöd. I kognitiv terapi används olika tekniker. Med dagboksanteckningar kan personen arbeta med att öka sitt medvetande om de egna tankarna och beteendet, till exempel i vilka situationer negativa tankar eller ångest uppstår. Ofta ägnas mycket tid till att vända negativa tankar till positiva. Om personen upplever att han alltid misslyckas, ska han träna sig i att lägga märke till det han lyckas med. I ångestskapande situationer kan personen lära sig att tänka på någonting annat för att glömma sin ångest. Det kallas för distraktionsteknik. Avslappningsteknik kan också användas. Kognitiv terapi är mycket strukturerad och tydliga mål sätts upp från början. Personen vet hur terapin stegvis ska gå framåt tills målet är nått. Det är konkret och lätt att förstå. I den kognitiva terapin finns tydliga

295


Katri Cronlund Människor är spännande med sina likheter och olikheter. Det mänskliga psyket är en outtömlig källa till kunskap. Du kan bättre förstå och acceptera dina egna och andras beteenden när du har kunskaper i psykologi. Är du nyfiken på människan så följ med på en upptäcktsresa i psykologi. – Hur får vi våra personlighetsdrag? – Varför använder vi försvarsmekanismer? – Vilken betydelse har arv och miljö? Boken innehåller bland annat: ● Psykologi som vetenskap ● Neuropsykologi ● Anknytningsteorier ● Stress och stresshantering ● Psykisk hälsa ● Kriser ● Behandling av psykisk ohälsa

Varje kapitel har frågeställningen Fundera och avslutas med Sammanfattning. Förslag på skönlitteratur och filmer som kan användas som fördjupning i ämnet och som diskussionsunderlag. Katri Cronlund har även skrivit boken Psykologi.

ISBN 978-91-523-0223-1

9 789152 302231 www.bonnierutbildning.se

(523-0223-1)

LEV I TIDEN ● CRONLUND

LEV I TIDEN – tredje upplagan

Lev i tiden Psykologi för gymnasiet

Bonniers


9789152302231