9789150117851

”Jag kan inte hylla den nog. Om du vill veta exakt hur finska och ungerska är släkt och hur turkiska passar in är det klart och tydligt förklarat här, på två tre sidor. Och det är allt annat du någonsin ville veta om europeiska språk, fast varit för rädd att fråga. Strålande, kvickt, utmärkt!”

Times Higher Education ”Lärd och underbart ironisk … lysande!” Guardian ”Underhållande även för den mest envist enspråkiga resenären.”

Telegraph ”Fylld av udda lingvistiska fakta … fascinerande.”

Times Literary Supplement ”En detaljrik tur genom ett femtiotal europeiska språk och dialekter …

Lingo är en bok att bläddra i, eller att läsa från pärm till pärm.”

Sydney Morning Herald

LINGO tar oss med på en fängslande språkresa genom femtiotalet europeiska språk, från vårt gemensamma ursprung i PIE (protoindoeuropeiska) till engelskans dominerande ställning i dag. Det kan handla om komplexiteten i den walesiska pluralen, de märkliga tjeckiska accenterna eller den förbryllande baskiskan.Vi får lära oss om den avundsvärda ukrainska grammatiken, och så får vi en snabbkurs i olika alfabet.Vi lär oss varför esperanto aldrig slog igenom, hur Vilhelm Erövrarens språk lever vidare på kanalöarna och funderar över om engelska verkligen liknar kinesiska.

LINGO tar också en titt på ett antal speciella ord som blivit allmän europeisk egendom – och ger förslag på andra som borde införlivas i fler språk. Som det norska utepils (öl på en uteservering), det tyska gönnen (motsatsen till avund) eller tafalle (det som blev bättre än väntat) från frisiskan.

LINGO är en överraskande och kvick bok, full av märkliga berättelser. Den kommer säkert att förändra ditt sätt att se på språk, inte minst det som talas runt omkring dig. ”Lingo är en sällsynt sak: en bok om språk som lyckas vara både riktigt intressant och väldigt rolig … en bok som flödar över av glädje över språkliga variationer och uppfinningar.” Sunday Telegraph ”En underhållande, tillgänglig guide … Lingo berättar förvånansvärt mycket om Europa.” Financial Times

Alfabeta

SPRÅK

Gaston Dorren

foto: bram petraeus

Pressröster om Lingo:

L I N G O en språkresa genom Europa

Alfabeta

SPRÅK

En språkresa genom Europa

GASTON DORREN

Alfabeta

SPRÅK

Gaston Dorren är lingvist, journalist och polyglott. Han talar holländska, limburgiska, engelska, tyska, franska och spanska. Han läser afrikaans, esperanto, frisiska, portugisiska, italienska, katalanska, danska, norska, svenska och luxemburgska. Han har tidigare gett ut två böcker på holländska – Nieuwe tongen (Nya språk) som handlar om migranternas språk, och Taaltoerisme (Språkturism) på vilken Lingo är baserad.

Han har också gjort en egen app – Language Lover’s Guide to Europe.

När han inte skriver sjunger han gärna – naturligtvis på flera olika språk. Han bor med sin hustru i Amersfoort i Nederländerna.

gastondorren.com languageloversguide.com

2

Lingo inlaga.indd 2

2016-04-29 12:50

GASTON DORREN

LINGO

En språkresa genom Europa Med bidrag från Jenny Audring, Frauke Watson och Alison Edwards

Översättning Torun Lidfeldt Bager

alfabeta 3

Lingo inlaga.indd 3

2016-04-29 12:50

Titta in på www.alfabeta.se Där hittar du fler böcker om språk.

Följ Alfabeta Bokförlag på Facebook och Instagram (@alfabetabokforlag)

Originalets titel: Lingo. A language spotter’s guide to Europe Först utgiven av Profile Books, London Copyright © 2014 Gaston Dorren Copyright © 2016 svenska utgåvan: Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm Översättning: Torun Lidfeldt Bager Omslag: Keenan Tryck: ScandBook, Falun 2016 ISBN 978-91-501-1785-1

4

Lingo inlaga.indd 4

2016-04-29 12:50

”Två språk i ett huvud?

Så fort kan ingen leva!

Herregud, det är att be om det omöjliga.” ”Men holländarna talar fyra språk, och de röker marijuana.” ”Ja, men det är fusk.” eddie izzard, dress to kill show

5

Lingo inlaga.indd 5

2016-04-29 12:50

*

Innehåll

Inledning | Det européerna talar 11 DEL ETT | Besläktade språk Språken och deras familjer 13 1 Berättelsen om PIE | Litauiska 15 2 De separerade syskonen | Finsk-ugriska språk 20 3 Bitar av en trasig kruka | Rätoromanska 24 4 Kära mor | Franska 28 5 Lär dig att skilja slovenskan från slovakiskan | Slaviska språk 32 6 Det lingvistiska hemmet för föräldralösa barn | Språken på Balkan 34 7 Den tionde grenen | Ossetiska 38 DEL TVÅ | Osammanhängande pluskvamperfekt Språken och deras historia 41 8 En fridfull expansionist? | Tyska 43 9 Portugals modersmål | Galiciska 48 10 Ett språk på nedgång | Danska 52 11 Nederlagets byte | Normandiska på Kanalöarna 55 12 Exilens språk | Karaimiska, ladino och jiddisch 60 13 Fastfrusen i tiden | Isländska 65

7

Lingo inlaga.indd 7

2016-04-29 12:50

DEL TRE | Krig och fred Språk och politik 71 14 Det demokratiska språket | Norska 73 15 Två tal till folket i Vitryssland | Vitryska 77 16 Kleinsteinska och dess grannar | Luxemburgska 80 17 Längtan efter språkstatus | Skotska och frisiska 83 18 Fyra länder – och mer än en klubb | Katalanska 89 19 Fyra språk och noll goodwill | Serbokroatiska 94 DEL FYRA | Ord, ord, ord …

Skrivna och talade 99 20 ”Háček!” – ”Prosit” | Tjeckiska 101 21 Szczęsny, Pszkit och Korzeniowski | Polska 104 22 Hårda och mjuka tweets | Skotsk gaeliska 110 23 Alfabetet från A till Я | Ryska 116 24 Sätt namnet på språket | Följ ledtrådarna 122 25 Den iberiska kulsprutan | Spanska 128 26 Berg av dialekter | Slovenska 132 27 Kurragömmaord? | Shelta och anglo-romani 139 DEL FEM | Skruvar och muttrar Språk och ordförråd 145 28 Export/Import | Grekiska 147 29 Ankomsten till Porto | Portugisiska 152 30 Möt snorberna | Sorbiska 155 31 Från vår korrespondent i Vašingtona | Lettiska 158 32 Söta, smala, stabila, sexiga, stupida små kvinnor | Italienska 161 33 Snöstorm i en tekopp | Samiska 165 34 Att dechiffrera ett sifferspråk | Bretonska 169 8

Lingo inlaga.indd 8

2016-04-29 12:50

DEL SEX | Att tala enligt reglerna Språken och deras grammatik 173 35 Könsbyten | Holländska 175 36 En berättelse om kasus | Romani 180 37 En välbehövlig sammanslagning | Bulgariska-slovakiska 185 38 Nghwm börjar med C | Walesiska 189 39 Bergsbestigare till sjöss | Baskiska 195 40 Kom ihåg | Ukrainska 200 DEL SJU | Intensivvård Språk vid dödens rand och bortom det 203 41 Nätverkande i Monaco | Monegaskiska 205 42 Nära ögat | Irländska 207 43 Ingenting att skratta åt | Gagauziska 213 44 Ett språks död | Dalmatiska 216 45 Kyrkan i Kernow | Korniska 219 46 Åter från dödens rand | Manniska 223 DEL ÅTTA | Flyttare och blandare Lingvister som lämnat spår efter sig 227 47 Ĺudovít Štúr, hjältelingvisten | Slovakiska 229 48 Albanologins fader | Albanska 232 49 En oväntad standard | Germanska språk 236 50 Floppen | Esperanto 240 51 Nationalhjälten som var något annat | Makedonska 244 52 Ett gudlöst alfabet | Turkiska 247

9

Lingo inlaga.indd 9

2016-04-29 12:50

DEL NIO | Alla har de sina fel och brister Lingvistiska porträttstudier 253 53 Skriv som du talar | Finska 255 54 Romare norr om Hadrianus mur | Färöiska 259 55 Meningsfull tystnad | Teckenspråk 262 56 | Armeniska 268 57 Ensam på stäppen | Ungerska 271 58 En afro-asiat i Europa | Maltesiska 275 59 Den globala huvudvärken | Engelska 278 bildrättigheter 287

10

Lingo inlaga.indd 10

2016-04-29 12:50

6

Lingo inlaga.indd 6

2016-04-29 12:50

*

Inledning Det européerna talar

E

ngelsktalandes inställning till främmande språk kan sammanfattas så här: låt oss plundra dem, men aldrig lära oss dem. En mycket stor del av det engelska ordförrådet kommer från franskan eller latinet, eller har något annat ursprung. Men själva har britterna aldrig varit särskilt intresserade av att lära sig ett främmande språk på riktigt. ”Jag ska med glädje företa mig allt utom att tala språket”, låter Dickens mr Meagles säga i Little Dorrit, medan den brittiske komikern Eddie Izzard ett och ett halvt århundrade senare förklarar sitt lands enspråkighet så här: ”Två språk i ett huvud? Så fort kan ingen leva!”

Det här är nidbilder så klart, men den brittiska passionen för språk, hur lidelsefull den än är, yttrar sig oftast i en något ensidig fascination för modersmålet. Britterna är inte bara oförbätterliga ordvitsare och nitiska korsordslösare, många är även fängslade av engelskans historia och mångfald. Trots att britterna älskar att klaga på sin besynnerliga grammatik och inkonsekventa stavning, så undrar jag hur många som verkligen skulle vilja ha det på något annat sätt. Alla dessa underligheter utgör grunden för fantastiska historier. Vad mer kan man önska sig?

Vad sägs om andra språks liv? Europas otaliga språk kan låta och se 11

Lingo inlaga.indd 11

2016-04-29 12:50

avskräckande ut, både i tal och skrift, men berättelserna bakom dem är fängslande. Den här boken är ett försök att återge de femtionio bästa. Du kommer att få höra om hur franskan, som verkar så mogen, egentligen styrs av sin modersfixering. Du kommer att upptäcka varför spanska låter som en kulsprutepistol. Om du levt i föreställningen att tyskan spreds över Europa under gevärshot får du vara beredd att låta dig motbevisas. Vi riskerar att hamna långt från ämnet när vi utforskar norskans besynnerligt demokratiska natur, holländskans transvestittendenser, de blodiga slag som utkämpats om grekiskan, och de föräldralösa språken på Balkan. Ännu längre utanför allfarvägarna kommer du att få vägledning till litauiskans urgamla arvegods, sorbiskans snobberi och baskiskans oförklarliga egenheter. Och tro det eller ej, en del av Europas mest häpnadsväckande språkhistorier går att hitta på tröskeln till Storbritannien – utländska och inhemska på samma gång, så att säga – i kelternas och resandefolkens språk.

Lingo är en sorts guide, men inte alls en uppslagsbok. En del kapitel är korta porträtt av hela språk, medan andra fokuserar på en individuell besynnerlighet eller personlighet. Det är medvetet, som fransmännen så talande uttrycker det, som en amuse-bouche.

Gaston Dorren, 2014

E

r

Dessa två symboler används i slutet av varje sektion, främst som förnöjelse. diskuterar ett eller två ord som engelskan lånat från det aktuella språket, medan r belyser ett ord som inte finns på engelska – men kanske borde göra det.

E

12

Lingo inlaga.indd 12

2016-04-29 12:50

DEL ETT

Besläktade språk Språken och deras familjer Europa har två stora språkfamiljer – indoeuropeiska och finsk-ugriska. De finsk-ugriska språkens härstamning är ganska okomplicerad, och det är även deras moderna varianter (finska, ungerska, estniska). Men de indoeuropeiska språkens stamtavla är en riktig härva som spänner över germanska, romanska och slaviska språk, och fler än så. På sätt och vis påminner deras historia om alla familjesagor, komplett med konservativa patriarker (litauiska), kivande barn (romani), syskon som är lika som bär (de slaviska språken), bortglömda kusiner (rumänska och andra språk från Balkan) och ungar som har svårt att klippa navelsträngen (franska).

13

Lingo inlaga.indd 13

2016-04-29 12:50

14

Lingo inlaga.indd 14

2016-04-29 12:50

1 Berättelsen om PIE Litauiska

D

et var en gång, för tusentals år sedan (ingen vet riktigt när), i ett land långt borta (ingen vet riktigt var), ett språk som ingen talar idag och vars namn är bortglömt, om det någonsin haft ett. Barnen lärde sig språket av sina föräldrar, precis som barn gör idag, och de i sin tur förde det vidare till sina barn, och så vidare och så vidare, i generation efter generation. Under alla dessa århundraden genomgick språket ständiga förändringar. Det var lite som viskleken: den som var sist i kedjan hörde något helt annat än vad den första faktiskt hade sagt. I det här fallet är det vi som är sist i kedjan.

Och inte bara vi som pratar engelska, så klart, utan alla som talar holländska också – vilket i praktiken är samma sak. Och tyska, som inte heller skiljer sig nämnvärt åt. Och spanska och polska och grekiska, för om man tittar tillräckligt noga ser man att till och med de är lite lika engelska. Längre bort finns andra språk, som armeniska och kurdiska och nepalesiska, där man måste titta ännu noggrannare för att se släktdragen. Men vart och ett av dem härstammar från ett språk som talades av ett folk vars namn vi inte känner till, för kanske sextusen år sedan. Och eftersom ingen vet vad deras språk kallades har man uppfunnit ett namn för det: PIE. PIE står för protoindoeuropeiska. Det är inget perfekt namn. Ordet 15

Lingo inlaga.indd 15

2016-04-29 12:50

proto (”först”) innebär att det inte föregicks av något annat språk, vilket naturligtvis inte är fallet, medan etiketten ”indoeuropeisk” vittnar om ett språk som sträcker sig från Indien till Europa. Idag talar nästan alla i hela Amerika ett språk som härstammar från PIE, medan över 200 miljoner människor i Indien talar olika språk som inte har några som helst historiska band till PIE. Över 95 procent av européerna talar ett indoeuropeiskt språk – eller med andra ord ett språk som utvecklats ur PIE. PIE och de som talade det är alla höljda i tidens dunkel, men språkforskare arbetar hårt med att skingra dimman genom att rekonstruera hur PIE kan ha låtit, med utgångspunkt från dess avkomlingar. Då är gamla dokument på antika språk som latin, grekiska och sanskrit särskilt användbara, men även nyare källor, som irländska oghaminskriptioner (300-talet) och fornengelska Beowulf (800-talet eller däromkring), liksom de första skrivna spåren av albanska (1400-talet) och till och med nutida litauiska dialekter.

För att rekonstruera PIE-ordet för exempelvis ”tunga” tittar lingvisterna på orden som de senare språken använder, som lezu, liežuvis, tengae, tunga, dingua, gjuhë, käntu, językŭ och jihva (från i turordning armeniska, litauiska, forniriska, svenska, fornlatin, albanska, tokhariska A, fornslaviska och sanskrit). Vid en första anblick har de inte mycket gemensamt. Men om man jämför sådana här serier på ett systematiskt sätt, så upptäcker man alla möjliga mönster. Det blir gradvis tydligt att språk A konsekvent har förändrat (”förvrängt” om man så vill) PIE-ord på ett sätt, medan språk B konsekvent har förändrat dem på ett annat. När man väl identifierat de här processerna kan man arbeta sig tillbaka till ursprungsordet.

Den här sortens detektivarbete har gett mycket information, men olyckligtvis är resultaten inte särskilt upplysande för icke-lingvister.

16

Lingo inlaga.indd 16

2016-04-29 12:50

En karta över europeiska språk (1741) och de första raderna i Fader vår på litauiska.

h Det visar sig att ”tunga” verkar ha hetat *dng . ´ wéh2s på PIE. Asterisken betyder att ordet har rekonstruerats ur senare språk. Alla de andra tecknen motsvarar ett ljud – men vilket kan bara specialister avgöra (och även för dem är en del ljud svårbegripliga). Kort sagt är resultatet ganska abstrakt och inte lätt att förstå.

Finns det något sätt att överbrygga klyftan mellan våra avlägsna förfäders språk och vårt eget? Kan vi inte göra PIE mer lättillgängligt, de som talade det mer mänskliga? Kan vi väcka språket och människorna till liv? Svaret är ja, åtminstone till viss del. Och Vilnius, Litauens huvudstad, är en bra plats att göra det på.

Lingvisten Marija Gimbutas (1921–1994), född i Vilnius, introdu-

17

Lingo inlaga.indd 17

2016-04-29 12:50

cerade på 1950-talet den så kallade ”Kurganhypotesen” som placerade människorna som talade PIE på de vidsträckta stäpperna norr om Svarta havet och Kaspiska havet (dagens Ukraina och södra Ryssland) på 3700-talet f.Kr. ”Kurgan” är ett turkiskt ord för gravröse, och används om forntida gravkullar som återfinns överallt i denna region.

Gimbutas antog att den kultur som skapat dessa kullar – en kultur tillräckligt utvecklad för att ha tämjt hästar och till och med kört stridsvagnar – skulle ha varit upphovet till PIE. Även om hennes teori inte är helt okontroversiell, så har den i stort sett accepterats i vida kretsar.

Så om du vill närma dig och bli personligt bekant med PIE är Vilnius det bästa resmålet, eftersom litauiskan är det av alla världens levande språk som mest påminner om PIE. Dagens litauer kanske inte skulle kunna småprata med forntidens indoeuropéer, men det skulle gå fortare för dem än för en grek, nepales eller britt att få grepp om språket. Likheterna är många. ”Son”, till exempel, heter sūnus på litauiska och *suh2nus på PIE. Esmi på PIE betyder ”jag är”, precis som i en del litauiska dialekter (även om den moderna litauiskan i Vilnius använder ordet esu istället). Det litauiska språket har behållit samma ljud som många PIE-ord, medan andra språk har gått vidare – engelskan tog ett drastiskt kliv som kallas för det stora vokalskiftet. Tänk på det engelska ordet ”five”. Både det engelska ordet och litauiskans penki härstammar från *penkwe. Bara en expert kan se någon likhet mellan *penkwe och engelskans ”five”, men vem som helst kan se likheten med det litauiska ordet.

De grammatiska likheterna är kanske ännu mer slående. PIE har åtta kasus och litauiskan har sju. Andra språk, som polskan, har också sju kasus, men det är bara i litauiskan som dessa kasus låter mycket likt dem i PIE. På samma sätt har en del litauiska dialekter, precis som PIE, inte bara de vanliga singular- och pluralformerna, de har även en 18

Lingo inlaga.indd 18

2016-04-29 12:50

speciell dualform: en pluralform som syftar på exakt två saker. Det är ovanligt bland moderna indoeuropeiska språk, där slovenskan utgör det största – och stoltaste – undantaget.

Verbböjningar, syntax, betoningsmönster, suffix – många egenskaper hos litauiskan vittnar om dess uppkomst ur PIE. Alla har de överlevt i tvåhundra generationer med relativt små förändringar. Litauerna är därför visklekens oomstridda europeiska mästare.

E

PIE ligger till grund för engelskan, men litauiskan har nästan inte lämnat några ord vidare till engelskan. Ordet eland, som är benämningen på en sydafrikansk antilop, kan ha kommit från litauiskan (élnis), men bara via holländskan och tyskan (där det betyder ”älg”). .

r Rudeneja – litauiska för tidig höst, som den kommer till uttryck i naturen.

19

Lingo inlaga.indd 19

2016-04-29 12:50

2 De separerade syskonen Finsk-ugriska språk

V

ilket språk talar finska turister i Ungern? ”Engelska” är kanske ditt omedelbara svar, vilket förmodligen är rätt. Finska och ungerska är besläktade (de hör till den finsk-ugriska familjen, ibland känd som den uraliska), men de är alldeles för olika för att finnarna ska kunna hoppas på att göra sig förstådda i Budapest om de håller fast vid sitt modersmål. Detta språkliga avstånd återspeglar inte ett geografiskt avstånd, utan ett historiskt. Att leva långt isär behöver inte vara ett problem – som australiensare och engelsmän bevisat. Att tillbringa mycket lång tid skilda åt är däremot en annan sak.

Finnarna och ungrarna har sannerligen varit åtskilda under mycket lång tid. Deras lingvistiska förfäder gick skilda vägar för mer än 4 000 år sedan. På den tiden hade de förändringar som skulle skilja engelskan från ryskan, grekiskan och hindi ännu inte ägt rum.

Och ändå finns det kvar många likheter mellan finskan och ungerskan om man granskar språken. De har några hundra så kallade kognater, vars ordagranna betydelse är ”födda tillsammans”, det vill säga ord som är besläktade. En berömd mening som åskådliggör detta är ”Den levande fisken simmar under vattnet”. Den finska översättningen lyder Elävä kala ui veden alla. På ungerska skriver man Eleven hal úszkál a víz alatt. Undersöker man andra kognater blir likheterna 20

Lingo inlaga.indd 20

2016-04-29 12:50

inte lika tydliga. Historiska lingvister är exempelvis övertygade om att viisi och öt (”fem”) är ett kognatiskt par, och juoda och íszík (”drick”), vuode och ágy (”säng”), och sula- och olvad (”smält”). Men det är inte lika uppenbart för oss andra, inte ens för finnar och ungrare.

Så hur kan lingvisterna vara säkra på att det finns ett samband? Det finns minst tjugo andra språk, de flesta är små och talas i nordvästra Ryssland, som bildar en bro över den avgrund som skiljer ungerskan och finskan åt. Ordet för ”fem”, till exempel, heter viit (estniska), vit (komi), wet (chantiska) och ät (mansiska), en serie som prydligt binder ihop finskans viisi med ungerskans öt.

Och ordförrådet är givetvis bara en aspekt av språket. När det kommer till fonologi (språkets ljud) och grammatik, så är släktskapet mellan ungerskan och finskan lättare att se. Vad ljud anbelangar har båda en stor mängd vokaler, vilket bara det är ytterst ovanligt. Än mer talande är att det bland dessa finns två som engelskan och de flesta andra språk inte har – de motsvarar eu och u på franska, eller ö och ü på tyska. Dessutom delar båda språken upp sina vokaler i två grupper, och varje vokal i vartenda ord måste komma ur samma grupp. Slutligen betonas alla ord på första stavelsen.

Både finskan och ungerskan har dessutom sex gemensamma grammatiska egenskaper som är sällsynta i övriga Europa. Båda språken ignorerar kön till den grad att de bara har ett ord för ”han” och ”hon” (hän på finska, ő på ungerska). Båda har över tolv kasus. Båda har postpositioner snarare än prepositioner. Båda hyser stor kärlek till suffix – ett ord i stil med etablissemangistisk skulle inte få någon att höja på ögonbrynen. Possessiv form uttrycks inte med ett verb utan med ett suffix. Istället för att säga ”jag har den” säger de någonting som skulle kunna bli ungefär ”det är på mig”. Och slutligen följs räkneord alltid av ett substantiv i singular (”sex hund” snarare än ”sex hun21

Lingo inlaga.indd 21

2016-04-29 12:50

östsamiska

nentsiska

västsamiska sydsamiska

finska

estniska

chantiska

komi

karelska

mansiska

vepsiska ingriska karelska

liviska

udmurtiska mariska mariska erzya moksja

ungerska

Den finsk-ugriska världen – en tämligen ödslig och avskild plats om du förirrar dig för långt från Finland och Estland.

dar”). Om antalet är fastlagt, varför göra sig ytterligare besvär genom att anpassa efterföljande ord?

Visst är alla dessa likheter tillräckliga för att övertyga dig om att finskan och ungerskan är syskonspråk? Men här kommer en knorr.

Dessa två språk delar nästan alla sina fonologiska och grammatiska likheter med turkiskan. Därför skulle man kunna tänka sig att det 22

Lingo inlaga.indd 22

2016-04-29 12:50

finns ytterligare en familjemedlem här, och det är precis vad lingvisterna brukade tro. En del gör det fortfarande, men likheterna till trots anser numera de flesta att bevisen inte är övertygande. De föredrar att hålla turkiskan borta från de andra två och hävdar att likheterna delvis kan förklaras av slumpen, delvis av påverkan. (Ungrare och turkisktalande har haft kontakt med varandra under mycket lång tid.) Ändå skulle det kunna vara sant. Vi kan helt enkelt inte veta säkert.

Man skulle önska att det fanns språk, om än små och utrotningshotade, som kunde överbrygga klyftan mellan turkiska och ungerska.

De har kanske aldrig existerat, eller så har de dött ut. Det kommer vi förmodligen aldrig att få veta.

E

och r För finsk-ugriska låneord och ord som borde exporteras, se de olika kapitlen om estniska, finska, ungerska och samiska.

23

Lingo inlaga.indd 23

2016-04-29 12:50

”Jag kan inte hylla den nog. Om du vill veta exakt hur finska och ungerska är släkt och hur turkiska passar in är det klart och tydligt förklarat här, på två tre sidor. Och det är allt annat du någonsin ville veta om europeiska språk, fast varit för rädd att fråga. Strålande, kvickt, utmärkt!”

Times Higher Education ”Lärd och underbart ironisk … lysande!” Guardian ”Underhållande även för den mest envist enspråkiga resenären.”

Telegraph ”Fylld av udda lingvistiska fakta … fascinerande.”

Times Literary Supplement ”En detaljrik tur genom ett femtiotal europeiska språk och dialekter …

Lingo är en bok att bläddra i, eller att läsa från pärm till pärm.”

Sydney Morning Herald

LINGO tar oss med på en fängslande språkresa genom femtiotalet europeiska språk, från vårt gemensamma ursprung i PIE (protoindoeuropeiska) till engelskans dominerande ställning i dag. Det kan handla om komplexiteten i den walesiska pluralen, de märkliga tjeckiska accenterna eller den förbryllande baskiskan.Vi får lära oss om den avundsvärda ukrainska grammatiken, och så får vi en snabbkurs i olika alfabet.Vi lär oss varför esperanto aldrig slog igenom, hur Vilhelm Erövrarens språk lever vidare på kanalöarna och funderar över om engelska verkligen liknar kinesiska.

LINGO tar också en titt på ett antal speciella ord som blivit allmän europeisk egendom – och ger förslag på andra som borde införlivas i fler språk. Som det norska utepils (öl på en uteservering), det tyska gönnen (motsatsen till avund) eller tafalle (det som blev bättre än väntat) från frisiskan.

LINGO är en överraskande och kvick bok, full av märkliga berättelser. Den kommer säkert att förändra ditt sätt att se på språk, inte minst det som talas runt omkring dig. ”Lingo är en sällsynt sak: en bok om språk som lyckas vara både riktigt intressant och väldigt rolig … en bok som flödar över av glädje över språkliga variationer och uppfinningar.” Sunday Telegraph ”En underhållande, tillgänglig guide … Lingo berättar förvånansvärt mycket om Europa.” Financial Times

Alfabeta

SPRÅK

Gaston Dorren

foto: bram petraeus

Pressröster om Lingo:

L I N G O en språkresa genom Europa

Alfabeta

SPRÅK

En språkresa genom Europa

GASTON DORREN

Alfabeta

SPRÅK

Gaston Dorren är lingvist, journalist och polyglott. Han talar holländska, limburgiska, engelska, tyska, franska och spanska. Han läser afrikaans, esperanto, frisiska, portugisiska, italienska, katalanska, danska, norska, svenska och luxemburgska. Han har tidigare gett ut två böcker på holländska – Nieuwe tongen (Nya språk) som handlar om migranternas språk, och Taaltoerisme (Språkturism) på vilken Lingo är baserad.

Han har också gjort en egen app – Language Lover’s Guide to Europe.

När han inte skriver sjunger han gärna – naturligtvis på flera olika språk. Han bor med sin hustru i Amersfoort i Nederländerna.

gastondorren.com languageloversguide.com