Issuu on Google+

Regeringskansliet - en omdebatterad organisation Rune Premfors och Göran Sundström, författare till boken Regeringskansliet Regeringskansliet är idag en debatterad organisation. Det är begripligt. Vi föreställer oss ju gärna att mycket makt finns samlad i kansliet; att det är här viljor och intressen hopas, och att det är härifrån styrsignaler skickas ut i förvaltningen om vilka förändringar som behöver ske i samhället. Olika uppmärksammade händelser, som mordet på Olof Palme, Estonias förlisning, Tsunamikatastrofen och flera rymningar från olika välbevakade kriminalvårdsanstalter, har också bidragit till att kansliets organisation och arbetssätt hamnat i blickpunkten inte bara hos utredare och forskare utan också hos media och allmänhet. Kritiken mot kansliet har också varit hård. Det har gång på gång framställts som fragmenterat (samordning och effektivitet hindras av ett utpräglat revirbeteende på snart sagt alla nivåer) som ostyrt (politikernas styrsignaler är alltför få och alltför otydliga) och som oordnat (det är oklart hur frågor hänger samman och vem som ansvarar för vad). Kritikerna har också föreslagit lösningar på dessa problem. Ofta har de stavats mer verksamhetsplanering, med fler och tydligare mål, tydligare regelverk för hur frågor hänger samman och hur de skall hanteras, fler arbetsgrupper för samordning och fler opolitiska chefstjänstemän som kan stå för ordning och kontinuitet. Reformarbetet har dock varit svagt förankrat i studier av praktiken. I begränsad utsträckning har empiriska kunskaper om hur det faktiskt ser ut, och framförallt varför det ser ut som det gör, legat till grund för diskussionerna om vad som är problem och hur de borde lösas. I stället har debatten präglats av ’eviga problem’, som skall avhjälpas med ’eviga lösningar’. Avsaknaden av breda systematiska studier av hur Regeringskansliet – detta huvud på samhällskroppen – fungerar som organisation är inte bara förvånande utan också besvärande. Vi får gå tillbaka 25-30 år i tiden för att hitta sådana studier. Och mycket har ju hänt sedan dess. Det övergripande syftet med denna bok – liksom med det större forskningsprogram som boken är en del av – är att öka kunskapen om Regeringskansliet, och att undersöka hur dess organisation och arbetssätt har förändrats under de senaste decennierna. Den så kallade governance-forskningen, som boken anknyter till, menar att olika breda samhällsförändringar, som internationaliseringen, medialiseringen och ekonomiseringen, har förändrat förutsättningarna för styrning och kontroll i staten. Idag talar vi mer om styrning genom nätverk än genom hierarkier, mer om styrning på distans än om direkt styrning, mer om att styra dagordningar än om att styra aktiviteter, och mer om att styra genom organisering än att omedelbart styra handlingar. Vad denna utveckling innebär för Regeringskansliet är en huvudfråga som diskuteras i boken. Rune Premfors och Göran Sundström

Intervju till Regeringskansliet 978-91-47-08636-1 © Författarna och Liber AB

Får kopieras

1|1


9789147086368