9789146242123

_senaste_ laget.indd 1

2024-04-22 10:2

_senaste_ laget.indd 3

claire keegan i senaste laget Översättning Erik Andersson

wahlström & widstrand

2024-04-22 10:2

_senaste_ laget.indd 47

denna bok har publicerats med stöd från literature ireland

wahlström & widstrand www.wwd.se © claire keegan 2023 originalets titel: So Late in the Day citat: The Complete Poems av philip larkin, faber and faber omslagsbild: © study no. 5. 21 cm x 15 cm © ciara roche formgivning svenskt omslag: sara r. acedo inlageform är framtagen av nina ulmaja tryck: livonia print, 2024 isbn: 978-91-46-24212-3

2024-04-22 10:2

_senaste_ laget.indd 9

1

Fredagen den 29 juli fick Dublin det väder som hade förutspåtts. Hela förmiddagen lyste solen ihärdigt över Merrion Square och nådde in över Cathals skrivbord där han satt vid det öppna fönstret. Det kändes en doft av nyslaget gräs och ibland kom en vindstöt som fick murgrönan på fönsterbrädet att röra sig. När en skugga drog förbi tittade han ut: en svärm svalor som drabbade samman högt upp i bästa sämja. Nere på gräsmattorna var det folk som solbadade och en del barn, och rabat­ terna bågnade av blommor; en stor del av livet rullade bara på, trots allt trassel människor emellan och vetska­ pen om hur allt måste sluta.

Det kändes redan som en lång dag. När Cathal tittade igen längst upp på skärmen stod det 14: 27. Nu önskade han att han hade gått ut på lunchen och promenerat bort till kanalen. Han kunde ha satt sig på en av bänkarna 9

2024-04-22 10:2

_senaste_ laget.indd 10

en stund och betraktat de tystlåtna svanarna och deras ungar som stoppade i sig brödskalkar och andra rester som folk kastade ner i vattnet. Utan att tänka sig för stängde han dokumentet över budgetfördelningen som han jobbat med utan att spara det. En rysning av något som inte var olikt förakt drog igenom honom, och han reste sig och gick ner i korridoren fram till herrtoaletten, där det var tomt, och klev in i ett bås. En stund satt han på locket och tittade på insidan av dörren, där ingenting hade skrivits eller klottrats, tills han kände sig lite mer i balans. Sedan gick han till tvättfatet och skvätte vatten i ansiktet, varpå han sakta torkade ansikte och händer med pappershanddukar som automatiskt matades fram ur hållaren.

På väg tillbaka till skrivbordet stannade han vid kaffeautomaten, valde americano och väntade på att kaffet skulle rinna ner i muggen.

Det var nästan klart när Cynthia, kvinnan med de färgglada kläderna från försäljningsavdelningen, kom in och skrattade i mobilen. Hon tystnade när hon såg honom och lade strax på. »Allt väl, Cathal?« »Jadå«, sade han. »Utmärkt. Och du?« »Utmärkt.« Hon log. »Tackar som frågar.« 10

2024-04-22 10:2

_senaste_ laget.indd 11

Han tog kaffet och gick innan han fått något socker, innan hon hann säga något mer.

När han kom tillbaka till skrivbordet och tittade längst upp på skärmen stod det 14: 54. Han hade just öppnat dokumentet på nytt och läst igenom vad som stod där och skulle börja fundera över vilka ändringar han var tvungen att göra om när chefen tittade in.

Chefen var från norr, gott och väl tio år yngre än han, bar märkeskostymer och spelade squash på helgerna. »Jaha, Cathal. Hur är det med allting?« »Bara bra, tack.« »Fick du någon lunch, något att äta?« »Jadå«, sade Cathal. »Ingen fara.« Chefen tittade på honom uppifrån och ner: den vanliga kavajen, skjorta, slips och byxor, oputsade skor. »Du måste ju inte hänga kvar«, sade chefen. »Du kan väl packa ihop?« Varvid han rodnade lätt, verkade generad över den välmenande repliken. »Jag ska bara göra färdigt budgetskissen«, sade Cathal. »Den vill jag bli klar med.« »För all del«, sade chefen. »Det blir väl bra. Inga problem.« Chefen drog sig sedan tillbaka till sitt kontor och Cathal hörde dörren försiktigt stängas.

11

2024-04-22 10:2

_senaste_ laget.indd 12

När han tittade ut igen var himlen klar och blå.

Han smakade på det beska kaffet och tittade ånyo på dokumentet han inte sparat. Det var svårt att läsa i det starka solskenet, så han bytte till halvfet text och vred på skärmen. En stund försökte han koncentrera sig på det som stod där, men till sist beslöt han att ta itu med det stora antalet brev som skulle vara exakt likadana, utom namnet: , Bästa Tack för er ansökan om bildkonststipendiet.

Stipendiekommittén har nu sammanträtt och fattat sitt beslut. Konkurrensen var synnerligen hård, och tyvärr måste vi meddela att ni den här gången . . .

Klockan fem hade han skrivit ut de flesta avslagen på brevpapper och stod och väntade på hissen. När han hörde någon komma smet han ut genom en dörr till trapphuset. Det var varmare där och luktade dävet. Den polska tjejen som städade efter kontorstid stod lutad mot trappräcket och messade. Han kände att hon tittade när han gick förbi och andades ut när han kom ner till utgången och slank ut på gatan, där det var mycket oväsen och värme och en kö med bilar vid rödljusen.

12

2024-04-22 10:2