Måndag
Är vi vänner mest därför att vi inte känner varandra? Ofta är det så. Vågar vi lista ut hur det ligger till? Att vara främmande människor till lags har jag inte ägnat mig åt. Du hör inte till dem. Våra kontakter på senare år har varit sporadiska och slumpmässiga, ändå glest återkommande. Kanske finns det en sorts samband mellan oss. Vad jag kan minnas har vi aldrig retat oss på varandra. Jag vet inte hur du ser på mig. Stram och behärskad, knappast varm och spontan? Utan någon starkt framträdande talang, utan spår av originalitet eller ens djupsinne. Varken ursinniga förbannelser eller ömma utgjutelser får du höra från min mun. Jag har hållit mig utanför varje falang och bestämd tillhörighet. Har jag vänner? Det är en samvetsfråga. Låt oss nöja oss med att jag har bekanta. Jag har vad jag förtjänar. Telefonnumren i min adressbok är många, jag har överfört dem till datorn. Någon skyldighet att berätta har jag ju inte. Jag tänkte jag kunde underhålla dig en smula och sedan återgå till mitt – efter att ha försökt förklara varför jag blev den jag är, ganska olik de flesta, hoppas jag. Jag lovar att inte ljuga om 11