9789146237464

Ella-Maria Nutti

Kaffe med mjölk

Wahlström & Widstr and

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 3

2021-11-29 12:41

Till mamma

såklart

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 5

2021-11-29 12:41

En mamma och en dotter går där framme. Även om man inte vetat att det var så det förhöll sig skulle man sett det på dem. Trots att dottern nästan omärkligt böjer sig bort och går ett halvt steg framför är det tydligt. Deras ansikten är likadana och det finns inget smink i världen som kan täcka över den likheten. De kramas på perrongen. Dottern vrider bort huvudet medan mamman trycker sig nära.

Tåget kommer och mamman kliver på, håller sig i handtaget och drar sig upp. När hon satt sig till rätta vrider hon ansiktet för att kunna se ut genom det dammiga fönstret och vinka hejdå åt dottern. Dottern har redan vänt sig om och gått. Mamman ser bara en rygg som går ner för en trappa.

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 9

2021-11-29 12:41

Tisdag

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 11

2021-11-29 12:41

Psykologen flyttar kartongen med pappers­ näsdukar närmare Agneta som för att uppmuntra henne till tårar. Aldrig i hennes liv. Hon undrar om han köper dom i storpack och var dom i så fall förvarar resten. Om det finns ett pappersnäsduksförråd i källaren. Det är små röda blommor på den ljust gula kartongen. Hans blick för­ söker borra sig in i henne. Motvilligt lyfter hon huvudet och nacken ömmar. Agneta blir vansinnig på hans ögon och hur dom ser på henne sådär du-klarar-ingenting. ”Det har varit hemläxa i flera veckor nu, Agneta.”

Som om hon vore en barnunge i skolan säger han det och slår ihop händerna över knäet. Lutar sig fram så få­ töljen knarrar. Hans dialekt är inte härifrån heller, den är sydsvensk. ”Jag tror det kan vara ett viktigt steg”, fortsätter han men Agneta vill inte ta steg. Hon vill lägga sig på golvet och slå knytnävarna hårt i plastmattan. Bita dom som försöker komma nära. ”Tilda förtjänar att få veta. Du kan inte dölja det här hur länge som helst.”

Hans ansikte har inte växt färdigt. Skägget är glest och förmodligen skäms han över det. Det borde han.

13

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 13

2021-11-29 12:41

Agneta skjuter snöskoveln framför sig. Psyko­ logens ord ringer fortfarande i öronen och hon önskar att snön vore tyngre och tog upp mer tankekraft. Hon stannar upp och torkar svetten ur pannan. Mössan kliar och huset är för stort. Hade kanske passat för fler barn men. Jörgen står mitt i vardagsrummet och vinkar när han ser att hon ser honom. Hon lutar sig mot snöräven, hans snedfinger gör tummen upp. Han brukar säga att det är bra för henne med motion. Agneta påminner sig själv att det är om­tanke. Det borde vara dottern som tittar på henne där inifrån. Tilda skulle pratat bakom glasrutan och förväntat sig att Agneta skulle höra eller kunna läsa på läppar och Agneta skulle som vanligt inte förstå och Tilda skulle argklampa längre in i huset. Tilda vet inte att ­Jörgen bor här nu men å andra sidan är det mycket hon inte vet. Jörgen sänker handen och stoppar den förmodligen innanför byxan. Rättar väl till kuken som hamnat oskönt. Hon vill tycka det är gulligt. Svett­ en klibbar under jackan men kyler henne. Hon behöver ull närmast kroppen som kan suga upp svetten och sen stöta den ifrån sig. Huset är smutsvitt och garaget är i nästan samma färg men hur skulle hon kunna se skillnad på äggskal och gräddfärgat när hon behövde måla om.

Vitt som vitt. Det tyckte inte Tilda. När hon var hemma första gången efter ommålningen himlade hon så stort

14

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 14

2021-11-29 12:41

med ögonen att Agneta tänkte dom skulle fastna där bak.

Och Agneta som sa att jo men då borde du kanske inte ha flyttat om du vill ha sån koll och Tilda som rusade upp till sitt rum som fortfarande var och är hennes rum, alldeles orört. Agnetas pappa byggde huset för massor av år sedan och sen när Agneta blev gravid bytte dom. Mamma och pappa tog lägenheten och Agneta huset. Och nu? Agneta önskar att Tilda skulle brytt sig om det, visat intresse för att ta över. Det skulle varit lättare alltihop om huset skulle finnas kvar i familjen.

Lungorna piper motsträvigt, som håller emot luften.

Hon sjunker ner med ena foten genom snön. Armarna orkar inte hjälpa henne ta sig loss och hon kommer på sig själv med att skrika rakt ut som en vettvilling. Det har inte hunnit frysa ordentligt ännu. Hon vickar på foten men den sitter fast. Kroppen skakar av ansträngningen och hon drar efter luft igen, lugnare den här gången. Den blöta slask­ snön tränger igenom täckbyxorna. När hon väl kommit loss sätter hon sig bredvid hålet hennes kropp skapat. Där nere ser hon kvisten som höll fast foten hennes. Det är inte ens riktig vinter än.

15

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 15

2021-11-29 12:41

En dotter står i duschen. Har sprungit i en och en halv timme. Hennes ljust blonda hår slickar sig efter an­ siktet i takt med att vattnet blöter henne. Hennes hund ligger och sover utanför. De korta gråspräckliga benen rakt fram och rakt bak som om han stretchar. När något smäller från toaletten öppnar han sina klarblå ögon. Det är dottern som tappat schampoflaskan. Den är dyr, över tvåhundra kronor. Duschstrålen är svag över henne, ska räcka till hela Stockholm. Hon sitter på vit klinkers nu.

Hon gnuggar skarvarna med tandborste när hon rengör dem. Vattnet sköljer bort sminket. Likheten med mam­ man, den som redan funnits där, är plötsligt glasklar. Den späda kroppen skakar men det går inte att se om något av vattnet är tårar, allt vatten som rinner från hennes ansikte ser likadant ut.

Dottern kommer ut ur duschen i bara den mörkblå, tjocka handduken. Lägger sig på soffan. Scrollar mobilen hon håller ovanför ansiktet. Ser bilder på klasskompisar med dyra handväskor. Vinglas som hålls mot varandra i en skål trots att det är tisdag. En himmel. Och där. En bild med en snöhög och i den ett barn. När den kommer upp på skärmen lägger dottern undan telefonen. Från garderoben där allt är väl vikt och upphängt plockar hon fram ett par rutiga pyjamasbyxor. De ser gamla ut

16

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 16

2021-11-29 12:41

till skillnad från resten av lägenheten där det mesta ser snudd på orört ut. De har tvättats hundratals gånger.

Tyget är lent.

17

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 17

2021-11-29 12:41

När Agneta kommer in står Jörgen och drar på sig vinterstövlarna. ”Jag har beställt pizza”, säger han medan han rycker åt sig mössan som är gratis till priset av att han går runt som en tjomme med det illgröna som skär sig mot hans hudfärg. Den mörkblå han fick i födelsedagspresent av henne ligger orörd på hatthyllan. Är inte lika skön och ingådd så. Klart det blir pizza när det är din tur att laga middag säger Agneta inte. Han har väl haft en lång dag på jobbet. Alla ingredienser till köttfärssås och gryta och köttsoppa finns inhandlat och prydligt uppradat i det blankvita kylskåpet. Mat för massa hundralappar så pizzan får allt han betala. Han pussar henne på pannan och smäller igen dörren. Agneta går in i huset. Drar av sig tröjan, försiktigt för att inte komma åt det ömma. Hon ser ner på brösten som ligger som skrumpna vindruvor i den en gång vita bh:n. Jörgen startar bilen trots att promenaden till pizzerian skulle tagit max tio minuter.

Hon går in i badrummet. Önskar golvet värmde igenom dom tunna sockarna. Det skulle bli nästa projekt efter nya kylen och frysen. Varmgolvet. Inte hann hon. Hennes fuktiga hud knottrar sig och hon står redan med ena foten i duschkabinen när hon ångrar sig. Det blir så tungt att andas i ångorna.

18

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 18

2021-11-29 12:41

Jörgen sparkar av sig stövlarna och räcker henne pizza­ kartongerna. Frågade inte vad hon ville ha på sin, hon väljer ändå alltid samma fast champinjonerna är äckliga.

Dom röda kartongerna värmer hennes stela fingrar. Hans stövlar hamnar utanför hallmattan och kommer lämna blöta fläckar hon kommer trampa i. Men nog är han fin ändå Jörgen. Om man jämför. Hon skramlar fram bestick och glas. Tar ut mjölkpaketet ur kylen. Anders kunde ald­ rig hålla i sig själv och andas ut eller räkna till tio som man får lära sig. Vända andra kinden till var nog ett uttryck han aldrig hört. Själv vände Agneta kinden till stup i kvarten.

Vände och vände igen så båda blev blåslagna och ömmade när hon log. Ett stelt leende som gjorde ont både inuti och utanför. Men han var ju pappan ändå. Och han slog aldrig Tilda. Sen började Tilda bli nog gammal för att minnas och Agneta stal tillbaka husnyckeln hon gett honom, la ut hans grejer på bron och stack till Anneli en vecka. Inte kunde Agneta sova av rädsla för att höra mansnävar arg­ banka på dörren. Tilda var liten, var väl mer ett äventyr det att sova borta. Jörgen räknar alltid till tio och inte bråkar dom heller, han bara böjer sig efter Agneta som om han vore smör.

Från hans mungipa rinner ostflott som fastnar i skäggstubben. Hon lutar sig fram och torkar bort med tummen. På teven spelar Luleå Hockey mot HV 71. Pucken smäller hårt mot sargen gång på gång. Teven är Jörgens, tar upp halva väggen. Han märker inte att Agneta rör hans ansikte. Hon vänder sig mot pizzan igen och champinjon­ erna som smakar burk. Att han stannar ändå. Alltid är det nåt.

19

I_Nutti_Kaffe med mjölk.indd 19

2021-11-29 12:41