9789137503325

Bibioteken är samhällets öppna rum. […] Här finns både den önskade och den obekväma kunskapen. Här finns vårt kulturarv och vårt kunskapsarv. Utan källor finns ingen källkritik. ur den nationella biblioteksstrategin , 2019

BROT TSPLATS KB Jakten på de stulna böckerna

Lars Korsell Greger Bergvall Jan Ottosson

BOK FÖR L AGET FORUM

INNEHÅ LL

FÖRORD 9 KAPITEL 1

GENOMBROTTET

KAPITEL 2

MANHATTAN

KAPITEL 3

STENEN SÄTTS I RULLNING

KAPITEL 4

AVSLÖJANDET

KAPITEL 5

HENNEPINS LOUISIANA

KAPITEL 6

MYSTERIET EVERARDO GRAVIO

KAPITEL 7

FRÅN ÖSTERMALM TILL CORNELL

KAPITEL 8

BROTTSPLATS: HUMLEGÅRDEN

KAPITEL 9

PORTFÖLJEN

KAPITEL 10

SLUTET NÄRMAR SIG

KAPITEL 11

FRÅN STÖLD TILL HÄLERI

KAPITEL 12

”GREGER, WE NEED TO TALK!”

KAPITEL 13

SISTA RESAN TILL HAMBURG

KAPITEL 14

I LEJONETS KULA

KAPITEL 15

LÄROMÄSTAREN OCH LÄRJUNGEN

243

KAPITEL 16

FRÅN KATASTROF TILL FRAMGÅNG

263

EPILOG

13

37 79 105

147

195

314 318

205 213

231

271

316

BILDKÄLLOR

131

181

DE 62 STULNA BÖCKERNA REGISTER

117

169

VÄLGÖRAREN

REFERENSER

53

305

FÖROR D

Vid halvfemtiden på morgonen den 8 december 2004 väcktes de boende på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm av en kraftig explosion. En lägenhet på översta våningen hade sprängts i luften. Senare kom det fram att gasledningen till spisen hade huggits av och att en gnista från ett relä fått den gasfyllda lägenheten att explodera. Under rasmassorna påträffades en död man. Det visade sig vara en enhetschef på Kungliga biblioteket. Han hade nyligen släppts ur häktet efter att ha avslöjats som boktjuv. Under sin anställning hade han tagit sammanlagt 62 värdefulla böcker från KB och låtit sälja dem på auktion i Hamburg. I polisförhör hade han erkänt brottet, men valt att ta sitt liv.

Efter självmordet växlade utredningen om bokstölder spår och riktades istället mot den person vid auktionsfirman i Hamburg som misstänktes för grovt häleri genom att ha ombesörjt försäljningen av de stulna böckerna. Polisen hade en rad besvärande omständigheter att luta sig mot: Enhetschefen på KB använde ett alias när han lämnade in böcker till auktion, behövde aldrig legitimera sig, uppgav en icke existerande adress, lämnade under lång tid in värdefulla böcker renskrapade på exlibris, stämplar och anteckningar, sålde men köpte aldrig och hämtade ut motsvarande hundratusentals kronor kontant från föregående auktion i samband med att han lämnade in böcker till nästa auktion. Det fanns även uppgifter om att några tidigare sålda böcker hade ”försvunnit” från auktionsfirmans hemsida.

En rad samverkande omständigheter, bland annat passivitet från den svenska polisens sida, gjorde att utredningen om grovt häleri rann ut i sanden och åklagaren skrev av ärendet. På KB riktades blicken framåt och inte bakåt: Stor vikt lades vid att öka säkerheten och försvåra framtida stölder, men knappast något gjordes för att få tillbaka det som redan hade stulits. Länge rådde tystnad kring de böcker som fallit offer för boktjuven. Men detta skulle komma att ändras.

Försommaren 2011 togs de första stegen i det som skulle bli en intensiv jakt för KB, att spåra och återbörda de stulna böckerna. En jakt som innefattade samarbete med FBI-agenter, husrannsakan av tysk polis, möten med prestigefyllda auktionshus och kontakter med ett skrå internationella handlare av antikvarisk litteratur där miljonbelopp för en enskild bok knappast leder till höjda ögonbryn. Det är ett arbete som ännu inte är slutfört utan kommer att fortsätta länge till. Fortfarande fattas 43 av de 62 stulna böckerna och KB har inte för avsikt att avbryta sökandet i första taget. Det är som den förra riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg uttryckte det: ”Vi har tiden på vår sida, KB:s historia söker sig tillbaka till tidigt 1500-tal.”

Lars Korsell 9

12

K APITEL 1

GENOM BROT T ET ”Every great book has been stolen at least once.

That’s how we know it’s a great book.”

A. S.W. Rosenbach, boksamlare

h u m l e gå r de n i s toc k hol m , j u n i 2011

J

akten på Kungliga bibliotekets stulna böcker inleddes på grund av ett misstag. Det gällde skillnaden mellan bokstäverna A och B. Låt oss ta det från början och gå tillbaka till ett grönskande Humlegården i Stockholm en försommarmorgon 2011.

Kungliga biblioteket är en av de institutioner i Sverige som får mest post.

Det har att göra med kansliordningen från 1661 om pliktexemplar. Allt som trycks i landet ska i ett exemplar lämnas till KB. ”Det spelar ingen roll om det är en bibel, en Ikea-katalog eller en busstidtabell” som en amerikansk tidning beskrev den svenska ordningen med pliktexemplar. Genom denna reglering utgör KB nationens minne över allt som getts ut. Varje dag fylls postfacket på med nya böcker, tidskrifter, reklamutskick och annat som har tryckts. Numera hanteras även digitalt material.

Den där junimorgonen 2011 fanns en försändelse i den omfattande postleveransen som var adresserad till KB:s mångårige kartexpert. Han hade gått i pension, men bibliotekarien Greger Bergvall hade övertagit hans funktion efter att ha gått bredvid företrädaren några år och lärt sig om samlingarna.

Nu var det Gregers tur att ha ansvaret för KB:s kartsamling och titulera sig kartbibliotekarie. Det är så det fungerar på nationalbiblioteket: samla, beskriva, bevara och tillhandahålla rikets bok- och kartskatter, generation efter generation. På KB är perspektivet evigheten.

Postförsändelsen visade sig innehålla en katalog från antikvariatet Martayan Lan med fashionabel adress i New York. Katalogens tema var ”Early and rare worldmaps, atlases and rare books”.

KB får regelmässigt kataloger från specialisthandlare eller över bok­ auktioner. Det ingår i arbetet på biblioteket att följa med vad som händer 13

Katalogen från antikvariatet Martayan Lan som utgjorde startskottet för den världs­omspännande jakten på KB:s stulna böcker.

på bokmarknader runt om i världen. Visserligen har KB bara några hundra­ tusen kronor om året till antikvariska förvärv, men rätt som det är uppstår ett läge där det går att göra en värdefull komplettering.

Egentligen borde det funnits ytterligare ett starkt skäl att följa den globala antikvariska handeln. KB hade tidigare drabbats av bokstölder och plötsligt kunde en stulen bok från biblioteket vara i sikte. Det bedrevs dock inte något spaningsarbete efter de försvunna böckerna.

Wytfliets atlas

Greger började bläddra i katalogen från USA och hajade till när han såg priset på Wytfliets atlas från 1597. Som de flesta andra bokverk från den tiden hade den en lång titel på latin: Descriptionis Ptolemaicae augmentum sive Occidentis notitia, brevi commentario illustrata, studio et opera Cornely Wytfliet Louaniensis, eller på svenska ”Ett supplement till Ptolemaios beskrivningar eller Kännedom om Västerlandet, illustrerat med en kort kommentar, med flit ombesörjd av Cornelis van Wytfliet från Leuven”. Det var den första atlasen som skildrade den nya världen och dess europeiska upptäckare såsom Columbus, Pizarro och Verrazzano. Det begärda priset var inte mindre än 285 000 dollar, nästan 3 miljoner kronor.

Det höga beloppet gjorde att Greger ville försäkra sig om att bibliotekets eget exemplar av Wytfliets atlas verkligen var i tryggt förvar. Med ett så högt marknadsvärde gick tankarna till de interna stölderna. Han kände

”A legendary rarity” – så beskrevs den över 400 år gamla Wytfliets atlas i katalogen från Martayan Lan

14

inte till detaljerna kring vilka böcker som hade stulits och som de flesta av hans kollegor levde han i tron att de på biblioteket som varit involverade i ärendet hade gjort vad de kunnat för att hitta de förlorade böckerna. Nu väcktes dock en ångestfylld nyfikenhet hos honom – kunde det vara så att det underjordiska bokmagasinets kapsel som skulle innehålla Wytfliets atlas i själva verket var tom?

Riktigt värdefulla och ömtåliga böcker ligger ofta skyddade i särskilda fodral, så kallade kapslar. En tom kapsel är inte lika uppenbar som en glugg i en bokhylla, som drar blickarna till sig likt en utslagen tand. Teoretiskt kan det ta hundratals år innan det upptäcks att en kapsel saknar innehåll eller att en bok är borta; särskilt om ingen efterfrågar upplysningar om boken eller beställer upp den till läsesalen. Det var för övrigt en sådan förfrågan som gjorde att de omfattande bokstölderna började uppdagas.

Bokstölderna som hade begåtts av en kollega hade satt djupa spår på KB. För en institution vars uppgift är att förvalta kulturarvet för all framtid, handlade det om ett brott riktat mot alla levande, döda och ännu icke födda.

Det är inte många brott som på det sättet kan anses kvalificera sig för att drabba själva mänskligheten. KB hade agerat resolut genom att inleda en hemlig inventering för att se om det saknades böcker. Polis kopplades in.

Inget sopades under mattan. Sedan lades stora resurser på att öka säkerheten. Det fruktansvärda som hade hänt skulle inte få inträffa igen.

KB såg framåt, vilket samtidigt innebar att man lade det skamfyllda bakom sig; det faktum att tjuven var en betrodd medarbetare och chef.

Tanken på att försöka få tillbaka de försvunna böckerna gick vilse i en snårskog av praktiska och juridiska komplikationer, okänd terräng för ett nationalbibliotek, mer van vid att ta emot böcker och katalogisera än att ge sig ut på bokjakt. Medan vardagens alla frågor tog vid tillhörde de försvunna böckerna mer och mer det förflutnas bekymmer.

Vad Greger ännu inte var medveten om när han 2011 bläddrade i Martayan Lans katalog var att den utgjorde en vändpunkt för KB. Istället för att försöka glömma skulle KB på ett unikt sätt komma att lägga stor kraft på att få tillbaka de stulna böckerna.

Det var ytterligare en upplysning i katalogen som ökade Gregers motivation att närmare granska KB:s exemplar. Antikvariatets atlas beskrevs som ”extremly rare first issue”, vilket förklarade det höga priset. Var KB:s atlas lika ”extremly rare”– om den ens fanns kvar? Det frågade sig Greger när han tog hissen djupt ner i bokvalven under KB:s slottsliknande byggnad i hjärtat av Stockholm. Redan den följande sommaren skulle atlasen omskrivas i New York Times som ”the earliest printed atlas of the Americas” och ”one of only nine known copies in existence”. Så visst fanns det starka skäl att ta en tur ner i det underjordiska bokmagasinet. Greger kände en allt starkare oro över att Wytfliets atlas inte fanns där utan istället var till salu i New York.

15

Nästa uppslag: Karta från Wytfliets atlas som visar öarna Kuba och Jamaica som båda var koloniserade av Spanien under 1500-talet då atlasen trycktes.

18

KB:s underjordiska magasin

Kvar eller borta? Greger befann sig i ett av de två omfångsrika bokmagasinen. De kan liknas vid var sitt femvåningshus, fast under jord. Hisschaktet är i mitten av de underjordiska byggnaderna och på varje källarplan löper korridorer åt motsatt håll på vardera 75 meter. På varsin sida av respektive korridor ligger de ofantliga bokmagasinen. Mellan de båda korridorerna, där hissen alltså är belägen, finns toaletter som hålls separata från de vattenkänsliga bokmagasinen. Där står också sparkcyklar parkerade för den som snabbt vill ta sig fram i korridorerna till rätt magasin. Dörrarna till korridorerna med bokmagasinen har kodlås och numera finns det strikta regler över vilka av KB:s medarbetare som har tillträde till vilket magasin.

Vakter ronderar i magasinen under dagtid. Orsaken är att de omtalade stölderna ägde rum med stor spridning i magasinen. Greger har dock generellt tillträde eftersom han har behov av att arbeta i samtliga magasin.

Utanför biblioteket var det en varm sommardag, men innanför magasinens grå betongväggar är årstiden alltid densamma. Temperaturen håller 19 grader, plus minus 2 grader, och luftfuktigheten är 45 procent, plus minus 9 procent. Idealiska förhållanden för papper, men knappast för människor.

Greger huttrade till efter att ha lämnat värmen på Kart- och Bildenheten, där solen strömmade in genom stora ateljébetonade fönster.

Plan 03:s magasin 1 Öster rymmer bland annat facket för utländsk geografi i foliantformat, där Wytfliets atlas förvarades enligt KB:s katalog. Atlasen skulle stå på folianthyllan för geografi med beteckningen ”Amerika”. Trots ihärdigt letande hittade Greger inte boken. En olustkänsla grep tag i honom. ”Kan det här vara en av böckerna som stals?” var hans spontana tanke.

Han började söka efter naturliga förklaringar till varför boken inte fanns på rätt plats. Det var hygglig ordning och reda i KB:s magasin så chansen var liten att atlasen kunde ha ställts på fel plats. Följaktligen var den rimliga slutsatsen att atlasen var försvunnen. Om det nu inte var så att den fanns hos antikvariatet Martayan Lan. Gregers olustkänsla gick snart över till beslutsamhet: han måste få klarhet i vad som hänt. Genom katalogen hade han ändå något att utgå från. ”Det borde finnas en officiell förteckning över de stulna böckerna”, funderade han vidare medan han återvände till Kartenheten och den varma sommardagen.

Greger vände sig omedelbart till sin chef Ingrid Svensson som var ansvarig för Enheten för handskrifter, kartor och bilder. Efter bokstölderna slogs två enheter samman – Kart och bild respektive Handskrift – och hon hade efterträtt gärningspersonen som enhetschef. Greger frågade efter en lista över de försvunna böckerna. Ingrid kände dock inte till någon sådan förteckning. Han började fråga runt, i allt vidare cirklar. Ingen tycktes veta något, allra minst om vilka böcker som boktjuven tagit.

19

Magasinet för utländska samlingen där flera av de stulna böckerna förvarades.

Mer och mer fick Greger uppfattningen att KB inte lagt ner något större engagemang kring de stulna böckerna. Det fanns ingen lista. Dessutom var mycket av det interna materialet om bokstölderna hemligstämplat. Han fick intrycket att KB strukit ett streck över bokstölderna för att gå vidare. Det var på sätt och vis förståeligt. När en enhetschef med doktorsexamen tillika expert på svenskt 1700-tal visade sig vara en simpel tjuv hade kvällstidningarna fått mycket att skriva om. Stölden hade till och med fått internationell uppmärksamhet och inte blev det bättre av att gärningspersonen tog sitt liv och orsakade en explosion i sin lägenhet på Surbrunnsgatan eftersom han kapat gasledningen till köksspisen. Den skarpa kontrasten mellan ett stillsamt bibliotek med försjunkna forskare i läsesalen och ett våldsamt drama med dödlig utgång hade varit mycket att ta in, särskilt för en av landets mest prestigefyllda institutioner, Kungliga biblioteket.

Med tiden skulle Greger inse att bokstölderna aldrig kommer att hamna i glömskans mörker. Dramat, sveket, omfattningen, omständigheterna, inramningen. Allt detta bidrar till att stölderna på KB utgör en central del av den internationella kriminalhistorien över uppmärksammade kulturarvsbrott. På sikt skulle även jakten på de försvunna böckerna fogas till samma berättelse, om än skildrad i ett mer sansat tonläge. Genom ett kraftfullt och långsiktigt agerande förvandlade KB en skandal till dess motsats, men denna del av historien var ännu oskriven 2011, när kartbibliotekarien Greger förgäves letade efter Wytfliets atlas i magasinen. Föga anade han att sökandet innebar att han tagit de första stegen på sin bana som bokdetektiv.

Den försvunna atlasen var ändå inte allt som upptog Gregers tankar. Det var snart dags för semester och Greger och hans familj skulle tillbringa en vecka hos hans föräldrar i Bergslagen. Via mejl kontaktade han Martayan Lan i New York. Han skrev att det fanns uppgifter som kunde tyda på att antikvariatet hade en stulen atlas till försäljning. Samtidigt kontaktade han säkerhetschefen på KB, Douglas Andersson, för att berätta att en av de försvunna böckerna kanske hade lokaliserats.

Antikvariatet

Redan efter några dagar fick Greger svar från New York. Antikvariatet agerade korrekt och meddelade att atlasen tagits ur försäljning för att misstankarna om stöld närmare skulle kunna redas ut. Antikvariatshandlaren frågade hur exemplaret såg ut, när det var stulet och om det var registrerat i någon databas som bokhandlare hade tillgång till. Det märktes att antikvariatet ville skydda sig. Om det var en stulen atlas ville man gärna att omständigheterna skulle peka på att den hade köpts i god tro. Fanns den inte registrerad som stulen kunde antikvariatet knappast framstå som 20