9789137146577

birgitta ohlsson

DUKTIGA

FLICKORS REVANSCH

Duktiga flickor.indd 1

2017-01-10 10:22:39

Diagramkällor s. 108: SCB s. 147: Arbetskraftsundersökningarna, SCB s. 153: SCB s. 154: Yrkesregistret, SCB s. 161: Försäkringskassan s. 164: Sveriges riksdag

Bilden på för- och eftersättsblad är tagen i Vilnius den 30 augusti 2013 under Litauens EU-ordförandeskap. Fotograf okänd.

Tidslinjen som löper genom boken är utformad efter en årtalslista hämtad från Göteborgs universitets nationella bibliotek för genusforskning, KvinnSam.

Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright © Birgitta Ohlsson 2017 Omslag: Anders Timrén Omslagsfoto: Sanna Sjöswärd Tryckt 2017 hos ScandBook AB, Falun isbn 978-91-37-14657-7

Duktiga flickor.indd 2

2017-01-10 10:22:39

Till Stella och Olivia, mina älskade döttrar.

Till Eva och Bengt, mina föräldrar som gav mig mina värderingar, förväntningar och möjligheter.

Och till min kära make Mark, som gör drömmar möjliga.

Duktiga flickor.indd 3

2017-01-10 10:22:39

Duktiga flickor.indd 4

2017-01-10 10:22:39

Innehåll Förord

10

Duktiga flickans dagbok

16

Vem är den duktiga flickan?

Min egen duktiga flicka

Möjligheterna

Myterna

28

38

60

74

Myt 1. Duktiga flickor får anorexi av att plugga hårt Myt 2. Duktiga flickor är psykiskt sköra Myt 3. Duktiga flickors skolframgångar beror på flumskolan Myt 4. Duktiga och särbegåvade flickor tar plats Myt 5. Duktiga flickor gynnas av en ”kvinnlig” skolmiljö Myt 6. Duktiga flickor är vinnare vid grupparbeten Myt 7. Duktiga flickors karriär missgynnas när de blir mammor Myt 8. Duktiga flickors duktighet bekräftas av män Myt 9. Duktiga flickor är vita svenska medelklasskvinnor Myt 10. Duktiga flickor undervärderar sin duktighet

Duktiga flickor.indd 5

2017-01-10 10:22:39

Motståndet

98

Vänsterns motstånd 99 Konservativas motstånd 113 Populärkulturens motstånd 135

Makten

142

Duktiga flickans 10 budord

170

1. Du ska kräva meritokrati 2. Du ska inte låta din bakgrund avgöra din framtid 3. Du ska inte curla karlarna 4. Du ska inte känna skuld 5. Du ska avslöja småpåvarna 6. Du ska välja den rätta/rätte med omsorg 7. Du ska inse att cash is queen 8. Du ska säga ja till makt 9. Du ska vara snäll, men inte dumsnäll 10. Du ska följa din kanariefågel

Slutord

202

Tack 206 Noter 208 Källor 216

Duktiga flickor.indd 6

2017-01-10 10:22:39

Duktiga flickor.indd 7

2017-01-10 10:22:39

1600

1650

1700

1750

1800

1850

1632 Flickskola grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius 1748 Eva de la Gardie, första kvinna i Vetenskapsakademien 1773 Ulrika Pasch, första kvinna i Konstakademien 1773 Anna Hammar-Rosén, första kvinna som tidningsutgivare 1842 Obligatorisk folkskola införs för kvinnor och män 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs 1846 Ogifta kvinnor (änkor och frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel 1853 Kvinnor får rätt att undervisa i små folkskolor 1858 Ogifta kvinnor som fyllt 25 år får rätt att bli myndiga efter anmälan hos domstol 1859 Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster 1861 Högre lärarinneseminariet grundas 1862 Kvinnor (ogifta kvinnor och änkor) och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt 1863 Ansökningsförfarande för att bli myndig tas bort för ogift kvinna 1864 Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet

Duktiga flickor.indd 8

2017-01-10 10:22:39

FÖRORD

Duktiga flickor.indd 9

2017-01-10 10:22:39

”Jag kräver ingenting, men jag vill ha allt.”

Dessa ord, formulerade av skådespelerskan Ingrid Bergman, fick mitt tonåriga jag i slutet av åttiotalet att känna en enorm komma hem-känsla. Att som kvinna kunna få allt. Att inte tvingas ha lägre ambitioner. Att faktiskt få tillåta sig själv att ha precis samma drömmar som män. Att inte behöva vara antingen mamma eller yrkeskvinna, utan både och. Att flit, strävsamhet och förväntningar alltid ska löna sig. Att aldrig låta någon stå i vägen för mina drömmar. Kort sagt en ”jag vill ha allt-feminism”, varken mer eller mindre. Detta skulle vara min feminism, och detta är min feminism än i dag.

Men jag var allt annat än kavat och stridbar som liten. Jag var en typisk kuddflicka. Tyst, timid och tänkande. Och väldigt duktig. Jag var frökens lilla hjälpreda som sattes mellan skolans bråkigaste pojkar i klassrummet för att likt en mjuk kudde dämpa deras bråk. Jag var den som snällt väntade på att få ordet, men jag fick det sällan. Jag hatade det. Jag hatar fortfarande när duktiga flickor reduceras till självutplånande hjälpgummor åt andra – oavsett om det är i förskolan, äktenskapet eller på arbetsplatser. Jag avskyr när begåvade kvinnor, redo att spränga glastak, trängs bort av manliga småpåvar eller sopas undan av curlingkvinnor. Jag har sett detta i politiken, i klassrum, i näringslivet och i hederskulturen. Men nu har jag fått nog.

10

Duktiga flickor.indd 10

2017-01-10 10:22:39

Vi lever i ett Sverige som gång på gång koras till ett av världens mest jämställda länder. Ett Sverige där flickor och pojkar växer upp sida vid sida med samma friheter, möjligheter och rättigheter på papperet. Ett Sverige med öronmärkta ”pappamånader” i föräldraförsäkringen, kraftigt subventionerad barnomsorg och uppemot hälften kvinnor bland de folkvalda riksdagsledamöterna. Men också ett Sverige där försvinnande få kvinnor leder näringslivets tyngsta bolag och där arbetslivet fortfarande är djupt könssegregerat. Ett Sverige där flickor som växer upp i förorternas patriarkala parallellsamhällen, stundom helt genomsyrade av hedersförtryck, inte kan vänta sig samma nivå av jämställdhet. Ett Sverige där feminismens ideal tyvärr glidit isär på många sätt. Olika måttstockar gäller för olika flickor, beroende på deras ursprung. På samma sätt som Sverige blev det sista landet i Norden att ge kvinnor rösträtt blir vi det sista nordiska landet med en kvinna som statsminister. Ett Sverige som lyckas bättre med en feminism på bredden än en feminism på toppen.

Jag har skrivit en hyllningsbok till alla duktiga flickor. En stridsskrift mot dem som vill hålla henne tillbaka – oavsett om det är konservatismen, traditionen eller religionens mansgrisar som upprätthåller förseglade glastak, oavsett om det är vänsterns ”vänta-med-din-egen-klassresa-tills-allaandra-också-kan-göra-den-kollektivister” eller populärkulturens nedsättande raljerande över ”prestationsprinsessor”. Det är en bok för alla duktiga flickor som sitter fast i utanförskapets förorter, glömda av samhället och tillbakahållna av en grym hederskultur. Det är en upprättelsebok som vill förvandla bilden av den högpresterande kvinnan från en självutplånande nickedocka till en medveten individ som gör egna val.

11

Duktiga flickor.indd 11

2017-01-10 10:22:39

Att skriva den här boken har fått mig att tänka mycket på den jag är i dag. Från en blyg, begåvad och fåordig flicka som först i slutet av sin gymnasietid höjde sin politiska röst, formulerade sin egen feminism och för alltid strök orden blyg, timid och tyst framför sitt namn. Duktig flicka förblev jag. Och är än i dag.

Jag har aldrig någonsin skämts för eller skrämts av min duktighet. Jag uppmuntrades redan som liten att alltid göra mitt bästa. Att ta skolan på största allvar. Att vara duktig för min egen skull. Att inte behöva ta mig an den ack så duktiga, men ack så torftigt skavande kvinnoroll som släktens duktiga kvinnor tidigare hänvisats till. Att helt enkelt veta mitt värde. Detta har hjälpt mig enormt genom åren, både på ett personligt, professionellt och politiskt plan.

För det är inte fult att vara duktig. Den största risken är inte att sikta för högt och misslyckas, utan att sikta under sin förmåga. Den duktiga flickan är smart, skarp och driven.

Om henne handlar min bok. Och om att vara duktig för sin egen skull. Alla borde vara duktiga flickor. Det är dags för de duktiga flickornas revansch.

12

Duktiga flickor.indd 12

2017-01-10 10:22:39

Duktiga flickor.indd 13

2017-01-10 10:22:39

1850

1860

1870

1880

1890

1900

1864 Mannen förlorar laglig rätt att aga sin hustru 1864 Statens normalskola upprättas för flickor 1870 Kvinnor får som privatister ta studentexamen 1872 Betty Pettersson, första kvinna att skrivas in som student vid Uppsala universitet 1872 Kvinnor får själva bestämma vem de ska gifta sig med 1873 Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas 1873 Kvinnor får tillträde till universiteten och får rätt att ta akademisk examen (dock inte teologisk eller högre juridisk examen) 1874 Lag om gift kvinnas äganderätt 1883 Ellen Fries, första kvinna som disputerar i historia och blir fil. dr 1884 Fredrika Bremer-förbundet bildas 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 år 1886 Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Svenska Barnmorskeförbundet 1886 Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund 1886 Sonja Kovalevsky, första kvinnliga universitetsprofessorn (matematik)

Duktiga flickor.indd 14

2017-01-10 10:22:39

DUKTIGA FLICKANS DAGBOK

Duktiga flickor.indd 15

2017-01-10 10:22:39

HÖSTEN 1981

”Gittan du har ju så varit duktig, bli nu inte så himla ledsen.

Det spelar väl ändå ingen roll.”

Jag minns min första upplevelse av duktighet. Den som först värmde ömt men sedan brände till ont. Vi hade flyttat från miljonprogrammets stordagis i Skäggetorp utanför Linköping till radhusgatans mindre förskoleverksamhet i Tokarp. Jag vet inte om jag ville imponera på någon. Kanske ville jag mest överträffa mig själv. Men när huvuddelen av barngruppen lekte ute på gården timme efter timme, började jag lägga den mest avancerade pärlplatta jag kunde tänka mig. Bara jag, småbarnen och några förskollärare var kvar inomhus. Hundratals pärlor senare och efter timmar av pilligt arbete hade ett blommönster vuxit fram. Barnen kom in från gården. De flockades kring mig tillsammans med förskollärarna för att studera och berömma mitt arbete. Jag var blyg och generad över uppmärksamheten. En lärare lyfte försiktigt pärlplattan från bordet för att stryka den åt mig. När hon vände sig om för att hämta strykjärnet hände det. En några år äldre pojke ryckte åt sig plattan. Han hånlog mot mig och släppte den till marken, rakt framför mina ögon. Det som skulle bli en julklapp till min mamma låg nu utstrött på det osvabbade golvet. Jag spelade oberörd och likgiltig. Som om det inte spelade någon roll. Precis på 16

Duktiga flickor.indd 16

2017-01-10 10:22:39

samma sätt som jag gör i dag, nästan fyra decennier senare, när jag utsätts för vuxna småpåvar. De som inte tål ambitiösa kvinnors framgång. Förskollärarens röst ljuder fortfarande i mina öron. ”Det spelar väl ändå ingen roll.”

HÖSTEN 1982

”Nu får ni inte vara för duktiga. Det finns faktiskt de i klassen som inte har lärt sig läsa ännu. Hur tror ni egentligen att det känns för dem?”

Jag börjar första klass. Och får en chock. Jag och en klasskamrat tillrättavisas av en lärarvikarie för att vi läst ut terminens böcker. Vi väntas läsa om, vänta in och framför allt inte vara osolidariska med dem som ännu inte knäckt läskoden.

Jag har kunnat läsa sedan jag var fem år. Min mamma Eva, specialläraren och klassresenären, har höga ambitioner. För varje sida jag som femåring stakar mig igenom i sagoboken får jag ett klistermärke i form av ett guldhjärta att sätta upp i dockskåpet. Snart är väggarna tapetserade med glimrande guldiga hjärtan och jag läser vant på egen hand. Nya världar öppnas genom läsningen som tidigt ger mig ett klart duktighetsövertag när det är dags för skolstart. Men i skolan ska vi skämmas för våra ambitioner. Samma lärare som borde ha bubblat av glädje över vår läslust, stoppat våra små ryggsäckar fulla av sina favoritböcker och gett oss utmanande övningar för att stimulera våra vetgiriga hjärnor, får oss i stället att skämmas lite. Som om vi gjort något fel. Vårt brott är att vi haft mage att lära oss läsa före skolstarten. Vi är egoistiska.

Den duktiga flickans dom.

17

Duktiga flickor.indd 17

2017-01-10 10:22:39

VÅREN 1983

”Oj, vad det är stökigt i klassen. Nu behöver vi några duktiga tjejer här.”

För många av oss duktiga flickor präglades småskolan av det här. Att vara kuddflicka, dämpare och frökens lilla hjälpreda. Jag hatade det. Att helt enkelt placeras mellan de bråkigaste pojkarna i klassrummet eller matsalen som en mjuk kudde för att förhindra konflikter eller att gossarna slogs.

Ni kan gissa vem som i stället blev knuffad och inte kunde koncentrera sig på sina egna studier. Den duktiga flickan.

HÖSTEN 1989

”Amen, du har väl inte pluggat till provet?”

Berlinmuren har nyss fallit. Lärarstrejken är över. Det är prov i samhällskunskap och vi åttondeklassare hänger utanför klassrummet. Klassens mest begåvade, gruppens minst intresserade och de nonchalanta tuffingarna har en sak gemensamt. De koketterar med att de givetvis inte pluggat inför provet. De smarta för att de inte behöver, de ointresserade för att de skiter i skolan och de självutnämnt coola för att det är töntigt att anstränga sig. Jag säger inget. Men pluggat inför provet har jag. Nästan hela natten. Kunskap är ingen bagatell.

VÅREN 1990

”Du som är så duktig och snabb. Du har väl stora planer för framtiden.”

Vi möts i omklädningsrummet på den kemisktekniska fabriken Gripen i Linköping. Hon har jobbat på fabriken som 18

Duktiga flickor.indd 18

2017-01-10 10:22:39

tillverkar tvål, skokräm och hårfärgningsmedel sedan högstadiet och bor i höghusen i Skäggetorp centrum som man skymtar från fabriksfönstren. Samma miljonprogram som jag har lämnat. Som den medelklasskameleont jag är finner jag svaret kvickt: ”Jag vill nog bli lärare som min mamma.”

Sanningen är att jag snarare drömde om att bli advokat, psykolog eller journalist. Men det vore för märkvärdigt och förmätet att slänga ur sig inför henne, där mellan skyddshandskarna och städskåpet. Lite för duktigt och alldeles för divigt opassande för en 14-årig praoelev.

VÅREN 1994

”Var lite diskreta. Det kan sticka i ögonen på andra. Alla kan ju inte få stipendium.”

Det är studentdagen på Katedralskolan i Linköping. Precis innan vi ska springa ut på den anrika skoltrappan till Sveriges tredje äldsta gymnasieskola blir jag och några kvinnliga skolkamrater tagna åt sidan. Några lärare står förberedda i ett klassrum, de håller kuvert med våra namn skrivna på i händerna. Kuverten innehåller pengar och en kort motivering. Jag uppmärksammas för extra goda insatser i språk och historia.

På skoltrappan frågar en annan klasskamrat varför vi gick i väg. ”De sa bara att vi kan behålla våra låneböcker över sommaren”, hittar jag desperat på som förklaring. Jag stoppar diskret undan kuvertet i den plastigt vita handväskan jag lånat av mamma för dagen. Idrottskillarna som prisas i andra sammanhang uppmanas inte att smussla på samma sätt. De behöver inte dölja sin talang. Jantelagen slår skoningslöst mot duktiga flickor.

19

Duktiga flickor.indd 19

2017-01-10 10:22:39

VÅREN 1995

”Det var ju duktigt gjort. Har du lovat honom en helkväll?”

Folk skrattar högt runt omkring mig åt den manliga universitetslärarens ord. Både jag och min manliga uppsatsopponent (som jag knappt träffat tidigare) blir helt paffa. Jag är 19 år, yngst i klassen och inne på min andra termin på universitetet.

Statsvetenskap B. Uppsatsen om kvinnor i Kina blir godkänd.

Men så värst duktig känner jag mig inte. Framför allt kör lärarens sexism mitt självförtroende i botten.

SOMMAREN 1997

”Jag tror inte att du klarar det här. Det är onödigt att du går upp i talarstolen.”

Jag sitter längst fram i hörsalen på Svenska Mässan i Göteborg.

Det är min första partikongress, eller ”landsmöte” som det heter på folkpartistiska, och jag förbereder mitt livs första inlägg i en talarstol som partiombud. Mödosamt repeterar jag mina meningar i huvudet medan han demonstrativt spankulerar fram och tillbaka framför mig, så att jag ska bli osäker och dra tillbaka mitt inlägg. Men det gör jag inte. Jag håller ett brandtal mot prostitution i talarstolen, blir upptäckt av många i partiet och känner mig berusad av applåderna. En manlig riksdagsledamot klappar mig på axeln efteråt och utbrister att jag är duktig.

VÅREN 1999

”Jag tycker att du ska skippa det. Jag vet inte om du är tillräckligt smart och duktig för att klara rollen.”

Vi väntar på tunnelbanan vid Östermalmstorg efter ett möte med partiet. Jag har just blivit nominerad av allt fler distrikt 20

Duktiga flickor.indd 20

2017-01-10 10:22:39

till att bli ny förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet. Jag har bett honom, en kille som jag respekterar och känt länge, om goda råd. Rådet faller väl ut. För mig. Åh, alla dessa män som idiotförklarat mig och min intelligens, underskattat mig som strateg och motarbetat mig. Jag tackar er för min karriär. Uppförsbackar är karaktärsdanande för duktiga flickor.

AUGUSTI 1999

”Duktigt jobbat! Oavsett vad som händer, så är jag så stolt över er och tacksam över det förtroende som ni visat mig.”

Sällan har jag varit så rörd i mitt politiska liv. En mörk aula, en sen augustikväll på Gullmarsgymnasiet i Lysekil. Jag känner ett märkligt lugn kvällen före omröstningen inför ordförandevalet i Liberala Ungdomsförbundet. Jag och min trygga kampanjledare Leif har samlat de unga medlemmar som ska plädera för mig i talarstolen dagen efteråt, och jag berättar för dem hur tacksam jag är.

Jag har alldeles nyss inför kongressen hållit ett av mitt livs viktigaste tal. Jag vet inte om det ännu, men det är det talet som gör att jag dagen därpå väljs till ordförande för Liberala Ungdomsförbundet. Först nu, 18 år senare, förstår jag vilken bedrift det var att jag vann. Men den här ödesmättade kvällen tränar vi i talarstolen tillsammans, Carolina, Ida, Rhona, Anna och alla de andra.

Nästa dag inleder 17-åriga Carolina Schale från Lund passionerat pläderingarna för mig. En journalist lutar sig fram mot mig och viskar: ”Jag tror att du vann nu.” Duktiga flickor lämnar inget åt slumpen när de vet vad de vill.

21

Duktiga flickor.indd 21

2017-01-10 10:22:39

VINTERN 2001

”Bakom den fantastiska världsvana unga kvinna du är finns det fortfarande en osäker duktig liten flicka inuti.”

Han skriver så i avskedsbrevet när han lämnar mig.

VÅREN 2005

”Har du en fusklapp med dig?”

Jag står förberedd i Aktuelltstudion hos Sveriges Television, redo för debatt. Pulsen höjs. Snart nedräkning inför inslaget.

Fokus. Jag tittar ner på det lilla anteckningsblocket framför mig och repeterar argumenten en sista gång. Och så får jag den där gliringen som duktiga flickor så ofta får, från småskolan genom hela yrkeslivet – ofta i kombination med ett grabbflabb. Programledaren och motdebattören kluckar av skratt på andra sidan bordet. Vad är det som är så vansinnigt roligt?

Jo, jag har förberett mig. Jag har läst på i ämnet. Jag har tänkt ut vassa formuleringar. Jag har plitat ner dem i form av stödord. Jag har lust att säga något dräpande om att när idrottare tränar hårt inför matcher ifrågasätter aldrig någon det, men när duktiga flickor pluggar hårt inför prov eller förbereder sig väl vid en presentation anses det vara fusk i den svenska antibildningskulturen, där flit nedvärderas och naturbegåvning höjs till skyarna. Naturligtvis säger jag ingenting.

VÅREN 2009

”Här kommer hon. En av de duktigaste studenter jag någonsin haft. Jag blir så stolt varje gång jag ser henne på tv.”

Jag smyger in i försvarsutskottets sal på riksdagen. Sätter mig längst ner vid ena bordet för att lyssna på min favoritlärare 22

Duktiga flickor.indd 22

2017-01-10 10:22:39

från universitetet, Ishtiaq Ahmed, professor i statsvetenskap.

Jag hoppas nästan att han inte ska se mig när jag slinker in genom dörren. Men att få min duktighet bekräftad av just honom levde jag länge på. Duktiga flickor ska aldrig någonsin behöva skämmas för att vi liksom alla andra har en önskan om att bli sedda och uppmärksammade för våra insatser.

VINTERN 2013

”Du får inte säga duktig så där, hon kan få dåligt självförtroende.”

Som den förstagångsmamma jag är blir jag både osäker och indignerad över kommentaren från kvinnan på biblioteket.

Hon hänvisar till en artikel hon läst i tidningen. Den bygger på forskning, och jag som känd feminist borde minsann vara försiktig med vilka ideal jag lägger på min lilla dotter. Jag har nämligen precis fått min två och ett halvt-åring att orka gå hela den långa trappan upp till biblioteket, högt ropandes: ”Kämpa, du är duktig, du klarar det!”

Men ordet ”duktig”, får jag läsa i en artikel i Aftonbladet, kan tydligen vara komplicerat för flickors självkänsla.

HÖSTEN 2013

”Det är bara en tillfällighet.”

Jag har just med bred marginal vunnit partiets provval till riksdagen på den Stockholmslista där samtliga partiets ministrar, partiledaren och tyngre karaktärer finns. I den jantelagsanda som råder förväntar jag mig inte direkt några ryggdunkar.

Men det som händer är under all kritik. Partiets curlingkvinnor och småpåvar börjar snabbt sopa undan resultatet, ifrågasätta det i sociala medier och formulera pressmeddelanden 23

Duktiga flickor.indd 23

2017-01-10 10:22:39

där min insats reduceras. Förklaringsmodellerna till min vinst är många och uppfinningsrika. Tillfälligheter, tur eller teknikaliteter avgjorde. Det bestäms senare att provvalen inför nästa val mer ska betraktas som ”rådgivande information”.

HÖSTEN 2014

”Det är bara tur.”

Ett år senare har jag fått överlägset flest röster i partiets viktigaste valkrets till riksdagen. Nu hävdar curlingkvinnorna och småpåvarna återigen att jag bara haft tur. Som om det skulle vara tur som sprungit upp och ner i trappuppgångar för att dela ut valmaterial, tur som mött tusentals förstagångsväljare på skolor, tur som suttit i tv-soffor och vunnit valdebatter, tur som mött hundratals familjer som bjudit hem mig för att prata politik – och bara tur som fått människor att gå och rösta och sätta sitt kryss framför mitt namn på valsedeln. Om det är tur som står bakom min framgång, är det då brist på tur som gör att partiet får sitt näst sämsta valresultat i historien?

Duktighet provocerar och har ingenting med tur att göra, utan med hårt arbete.

SEPTEMBER 2016

”It is amazing what you have achieved at the age of 41. Your political experience and value-driven leadership is unique to us. But are you ready to leave politics?”

Jag sitter i ett konferensrum på ett hotell vid flygplatsen Heathrow utanför London. Personalchefens ord skaver i mitt huvud på planet hem. Redo för vad? Det multinationella brittiska företaget har velat träffa mig under en längre tid, och det är första gången som jag på allvar överväger möjligheten.

24

Duktiga flickor.indd 24

2017-01-10 10:22:39

Det är ett drömjobb på papperet. Bo i London, ha världen som arbetsfält, sitta i ledningsgruppen, en tydlig chefsroll inom ett område där mitt ledarskap skulle passa perfekt och stort ansvar på marknader i Indien, Afrika och Europa. Hemma i Sverige har några partikamrater veckan innan mycket välregisserat och utstuderat krävt min avgång. Trots allt det överväldigande stöd jag fått både från partimedlemmar och riksdagskollegor och från allmänheten känner jag mig trött på att sitta i sju timmar långa mobbningsliknande möten i riksdagsgruppen, läsa Facebookinlägg där jag beskrivs som värdelös och komma till jobbet veckorna under turbulensen utan att någon i partitoppen ens bemödar sig att fråga hur jag mår. Men är jag redo att lämna politiken, som betytt så mycket för mig i så många år av mitt liv?

OKTOBER 2016

”Du är alldeles för duktig för ditt eget bästa.”

Hon nästan viskar det till mig i förbifarten i riksdagskorridoren en sen tisdagskväll. Kvinnan från ett annat parti. Jag kommer alltid att undra vad de orden betyder.

25

Duktiga flickor.indd 25

2017-01-10 10:22:39