9789137139401

BLI KREATIV P책 en timme

Henrik Fexeus

Andra böcker av Henrik Fexeus Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Öka din sociala kompetens – på en timme

Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright © Henrik Fexeus 2012 Enligt avtal med Grand Agency Omslag Hummingbirds Tryckt 2012 hos UAB PRINT-IT, Litauen ISBN 978-91-37-13940-1

INNEHÅLL Del 1: Om du bara visste hur kreativ du är.

Kreativitet som mental inställning 5 Inte kan väl jag 8 Du är mer än du tror 9 Kreativitet = Tanketräning 11 Är du kreativ eller inte? Helt rätt. 13 Fel? Hurra! 16 När man inte får vara med 19 Avskaffa självcensuren 23 Att kasta sig ut 25 Vanebrytning hardcore 28 En rutten morot 30 Den sköna feelingen när det flyter 33 Flow är belöningen för att våga 38

Del 2: Raketbränsle för din hjärna.

Kreativitet som praktisk arbetsmetod 41 Det klassiska kreativitetstestet 44 Det klassiska kreativitetstestet – redux 45 Kvantitet ger kreativitet 47 Stoppa huvudet fullt 52 Använd musikankare 60 Missa inte bra idéer 62 Sov på saken – men vakna först 68 Ta hjälp av rätt sorts feedback 71 Tänk på egen hand 73 En sak är alltid som en annan 74

Tänk att det är du 80 Begränsa dig med flit 82 Ultradiansk vila 83 Den slutliga kontrollen 86 Kreativ problemlösning 89 En tänkvärd berättelse 93

DEL 1: Om du bara visste hur kreativ du 채r Kreativitet som mental inst채llning

Välkommen till den här lilla boken. Vi har bara en timme på oss tillsammans du och jag, så det är lika bra att vi sätter igång direkt. Mitt mål är att du som inte upplever att du är kreativ ska kunna bli det, och att du som redan känner dig kreativ ska kunna bli det ännu mer, genom att läsa den här boken. (Okej, några övningar måste du göra också men det sparar vi till om en stund.)

Innan vi kan gå in på att öka din kreativa förmåga måste vi dock först reda ut vad kreativitet är för något.

Den allmänna uppfattningen om kreativitet är nämligen helt uppåt väggarna fel. Det har gått så långt att bara ordet ”kreativitet” mest lyckas med att ge oss ångest istället för att gynna vår skaparglädje. Känner du igen dig i beskrivningen på nästa sida?

7

Inte kan väl jag Du sitter på det där mötet. Ni har ett problem framför er och ni kommer inte vidare förrän det är löst. Ni kanske till och med har bokat mötet just för att lösa det här problemet. Och så yttrar någon de ödesdigra orden. ”Nä hörni, nu måste vi tänka kreeeeeatiiiivt!” Effekten blir – givetvis – den motsatta: du känner hur huvudet blir helt tomt. Du hade några idéer förut men du inser att de plötsligt inte räcker till längre. För nu är det inte nog med att ha ett helt okej förslag. Nu måste du vara kreativ. Och vad i hela friden innebär det?

I filmen The Hudsucker Proxy (Strebern) går Tim Robbins karaktär Norville omkring och försöker sälja in en lysande idé till alla finansiärer han möter. Men så fort han visar dem sin ritning backar de: ritningen är nämligen bara en cirkel på en bit papper. Till slut hittar han dock en man som förstår hans vision och the hula hoop, rockringen, är född. Wow. Snacka om kreativt.

Men hur i all världen ska du kunna prestera något liknande på det där mötet? Det är inte så svårt som du tror. Kreativt tänkande innebär inte att ”låta tankarna flyga fritt” och så kommer du plötsligt på något jättebra.

Tvärtom: med effektiv kreativitet tar du medveten kontroll över hur dina tankar formas i hjärnan. Jag förstår 8

om du tänker något i stil med att det här med kreativitet ändå verkar så svårt och odefinierbart, och går det ens att mäta det på ett bra sätt? Kreativitet är väl bara något som vissa har och andra inte?

Ge inte upp innan du ens har börjat, missuppfattningar som dessa delar du med större delen av västvärldens befolkning. Det här med kreativitet är, bakom alla fördomar om konstnärer med färg i håret och socialt handikappade romanförfattare (eller för den delen rockringsuppfinnare), inte så krångligt som det låter. Faktum är att du kan vara kreativ när du vill. Den här boken kommer visa dig hur det går till.

Du är mer än du tror Vad innebär då kreativitet? Även om alla har sin egen uppfattning är vi nog överens om att vi i allmänhet gillar kreativa uttryck. Hemma, i skolan, och på jobbet bemöts kreativitet i stort sett alltid positivt. Vi värdesätter det så högt att vi till och med har hittat på sätt att belöna kreativa människor: Guldbjörnen, Grammis, Teatermasken och Guldägget är alla till för att visa kreativa människor vår uppskattning – för att inte tala om Nobelpriset! Det är lätt att bli lite sotis på de där genierna och man miss9

tänker att en såndär Kreativ Förmåga nog är ouppnåelig för en vanlig dödlig.

Men så här är det: alla människor är, till och från, kreativa i sina handlingar eller sitt tänkande. Allt som du ser runt omkring dig, även det lilla pappröret i toarullen, är ett resultat av en kreativ handling. Även om kreativitet kan framstå som något slags mystisk övernaturlig kraft kan alla använda den kraften – och alla gör det. Även de som hävdar att de inte är kreativa.

Många misstar kreativitet för konstnärlighet eller spontanitet. Eller för att man har god fantasi (vilket i sig är ett minst lika svårdefinierbart begrepp som kreativitet). Men man behöver inte vara konstnär, du kan vara precis lika kreativ i Microsoft Excel.

Det stämmer visserligen att alla inte har samma kreativa potential. Vissa har helt enkelt lättare för att tänka nya tankar. Men de flesta är mer kreativa än de själva tror. Över lag är det så att vi har en tendens att se oss själva som mindre kreativa än vi faktiskt är. I undersökningar där personer blir ombedda att gradera sin egen kreativitet brukar runt 60 procent av de tillfrågade ange att de ligger under genomsnittet. Vilket givetvis är en statistisk omöjlighet.

10

Kreativitet = Tanketräning Att kunna gå in i ett kreativt tankeläge närhelst du önskar är en fantastisk förmåga. Tänk dig alla de möten och situationer då du bara kört fast. När inga nya eller bra idéer dyker upp. Tänk dig sedan att slippa det.

Men ibland behöver kreativiteten hjälp. Vi är så himla bra på att tänka på allt som redan är att vi har glömt bort att träna på att tänka på det som kan bli. Så mycket kretsar kring att analysera det som finns att vi inte hinner fundera på om vi också kan forma det som vi själva vill. Många problem går inte att lösa enbart genom att titta på hur det gick och försöka ta bort det som inte fungerade för att det ska gå bättre nästa gång. Ofta krävs det att vi hittar nya vägar. Tyvärr har vi inte fått någon bra utbildning i det. I den uppfostran vi fått av skolan och samhällets regler har struktur, siffror och logik alltid kommit i första rummet, vilket har gjort att vi har blivit fantastiskt bra på att bedöma och dra slutsatser. Men vi har blivit sämre på att tänka originellt och användbart.

Många tror felaktigt att kreativa lösningar och idéer kommer som en blixt från en klar himmel. Men de flesta kreativa insikter kommer efter att man har ägnat långt och hårt arbete åt ett visst problem, följt av en period då man inte längre aktivt försöker lösa det utan istället 11

låter det omedvetna fortsätta arbeta med problemet. De flesta kreativa människor vet också ungefär vilket mål de har redan innan de börjar, men de kan ha svårt att beskriva målet (ibland även för sig själva). De har snarare en intuitiv känsla för resultatet. En stor del av det kreativa arbetet handlar om att sätta ord på den känslan och bena upp de praktiska detaljerna.

Kreativitet är alltså inte något som vissa, ovanligt smarta, människor har möjlighet att ta till istället för att arbeta hårt. Det är istället resultatet av just hårt arbete, i kombination med en inneboende förmåga för originellt och användbart tänkande. Faktum är att inte ens kreativitet och IQ hänger ihop. Det finns inga bevis för att högre IQ leder till större kreativ förmåga. Det som istället leder till kreativ förmåga är att träna på att tänka ”ofokuserat”; för att kunna kombinera tankar på nya och intressanta sätt måste du kunna ha en stor mängd bilder, tankar och funderingar igång som kan få studsa runt och krocka med varandra.

Ur hjärnans perspektiv är nya idéer bara ett antal gamla tankar som sker precis samtidigt.

Det finns specifika tekniker för att låta tankarna krocka på oväntade sätt när du ställs inför en konkret problemlösning där du behöver vara kreativ. Jag ska lära 12

dig några av de bästa lite senare i boken. Men det första steget är att hitta ett sätt att vara, en inställning till dig själv och din omgivning som tillåter din hjärna att ta tillvara på de kreativa möjligheter som erbjuds i vardagen. Är du kreativ eller inte? Helt rätt.

Ett internationellt oljeföretag undrade varför vissa av deras ingenjörer var så väldigt kreativa medan andra inte var det över huvud taget. De tog därför in ett gäng psykologer som djupintervjuade alla ingenjörer.

Målet var att hitta skillnaden mellan de kreativa och de icke-kreativa. Det stod helt klart att de kreativa såg på problemlösning på ett helt annat sätt och hade en helt annan mental attityd än de som inte var lika kreativa.

Nu ville man veta varför. Psykologerna frågade om precis allt – var ingenjörerna hade vuxit upp, deras utbildning, favorithobby, färg på strumporna och så vidare.

När psykologerna var klara hade de kommit fram till en enda huvudsaklig faktor som skiljde de kreativa från de icke-kreativa, en enda faktor som bättre kunde förutse om personen skulle vara kreativ eller inte än vad någon av alla de andra variabler de undersökt kunde göra. Det visade sig att det varken hade med utbildning, uppväxt 13

eller favoritfärg att göra. Det handlade om den egna inställningen. De kreativa ingenjörerna såg på sig själva som kreativa. De icke-kreativa gjorde det inte. Med andra ord: det första steget till att bli kreativ är att se på dig själv som kreativ.

I det kreativa synsättet ingår en vilja att se på världen utan förutfattade meningar. När vi är barn är vi väldigt bra på att göra det. Men när vi växer upp laddar vi det vi möter i vår omgivning mer och mer med associationer till tidigare erfarenheter, fördomar och invanda tankemönster. Till slut blir det svårt att förstå vad det egentligen är vi ser, lagren av projicerade tankar har blivit för ogenomträngliga. Har du någon gång haft den obehagliga upplevelsen av att du tittat på en gammal barndomskamrat och plötsligt insett att du inte längre vet vem personen i fråga är – trots att ni har umgåtts hur länge som helst? Det är i så fall just av den här anledningen. Din bild av personen är baserad på vem han eller hon var när ni var yngre. Den bilden har du kvar även när ni växer upp, utan att inse att den kanske inte stämmer längre.

För att vara kreativ måste du skaka av dig dina invanda tankemönster så mycket du kan. De är oftast bara 14

fördomar ändå. Förutsätt inte att den gula runda är hård bara för att den blå runda var det. Kommer du ihåg när du var liten och världen var en fantastisk plats med oändliga möjligheter? Det räckte med att vända sig om för att hitta något nytt och spännande och du kunde göra vad som helst, eftersom du ännu inte hade fått veta att ”det går inte” eller ”det där har vi redan provat”. Att vara kreativ är att vara äventyrlig. Det är känslan av äventyr som sätter igång fantasin, får dig att börja studsa inombords och gör att du känner att du bara måste försöka.

Den största psykologiska skillnaden hos dem som är kreativa är att de bejakar äventyrlighet och det risk­ tagande som det innebär. De frågar sig själva: ”Finns det mer än det här?”, och ser sina framsteg som just framsteg, det vill säga steg på vägen, istället för platser att stanna på. De söker ofta nya upplevelser bara för att det är spännande. Men det betyder inte att de tar onödiga risker. De väger noga för- och nackdelar, funderar på hinder och har både en plan B och en plan C. Man behöver inte vara en våghals bara för att man är en äventyrare.

Vissa har det här synsättet med sig från födseln. Vi andra måste lära oss det. Som tur är så är det inte så svårt som det verkar. Det första du måste göra är att bli av med det som hindrat dig. Jag gissar att om du inte ser dig själv 15

som kreativ eller äventyrlig så är du också en smula rädd för att göra fel. Tänk om äventyret går snett, tänk om den kreativa idén blir helt misslyckad?

Det är inte konstigt om de tankespökena far runt i bakhuvudet på dig. Rädslan för att göra fel är nämligen den största kreativitetshämmaren och inspirations­ mördaren av dem alla.

Fel? Hurra!

Rätt och fel. Framgång och misslyckande. Succé och platt fall. Du kanske inte tror mig men de flesta ser det här som motsatser. Men egentligen är de resultat av samma process. En handling som leder till en fullträff kan också leda till att man helt missar tavlan. Kreativitet fungerar på precis samma sätt. Samma handling – att tänka – som skapar kreativa lösningar kan också leda till något helt felaktigt. Och vi gillar inte att göra fel.

Under hela vår skolgång, vilket är en betydande del av våra liv, uppmuntras vi till att svara rätt och inte fel.

När det gäller vilket år Gustav Vasa dog är det inte så konstigt att rätt svar premieras och fel svar gör det inte.

Men det tränar hela vårt tänkande till att bli mer konservativt. Vi lär oss att rätt är bra och fel är dåligt. Och 16