9789132162466

Illustrationer av Johan Egerkrans

Niklas Krog

FARAM DEN STORE

en serie fantastiska berättelser om dvärgen

Tanns äventyr i det magiska landet Unadan.

Tann och Aina är tillbaka på fastlandet efter sina äventyr till havs. Nu ska de återlämna båten de lånat, utan lov, från varelsen som kallas Faram den store.

”Tann och Aina är väldigt snälla, men också väldigt frågvisa. Jag tycker inte om när folk frågar mig om saker!”

FARAM DEN STORE

ISBN 978-91-32-16246-6

Krog_Faram.indd 1

Niklas Krog

www.wahlstroms.se

FARAM DEN STORE

Faram den store visar sig vara en underlig figur, som kan ändra skepnad efter humör och som bär på en mystisk hemlighet. Vännerna är nyfikna på vad som hänt honom, men Faram gillar inte att svara på frågor. Då kan det sluta illa, med snor, eld och explosioner ...

2013-07-30 11:14

I serien Legenden om Tann har utkommit Legenden om Tann – Skogsflickan Legenden om Tann – Bestens håla Legenden om Tann – Drakmötet Legenden om Tann – Nidaros vrede Legenden om Tann – Dräparen Legenden om Tann – Havet Legenden om Tann – Ömannen Legenden om Tann – Faram den store

www.wahlströms.se LEGENDEN OM TANN – FARAM DEN STORE Text © Niklas Krog 2013 Illustrationer © Johan Egerkrans 2013 Utgiven 2013 av B. Wahlströms Bokförlag, Forma Books AB Omslagsillustration Johan Egerkrans Inlageillustrationer Johan Egerkrans Sättning: B. Wahlströms Bokförlag Tryck: ScandBook AB, Falun 2013 ISBN 978-91-32-16246-6 www.niklaskrog.com www.egerkrans.com

2

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 2

2013-07-12 13:02

Illustrationer av Johan Egerkrans

Niklas Krog

FARAM DEN STORE

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 3

2013-08-30 10:18

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 4

2013-07-12 13:02

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 5

2013-07-12 13:02

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 6

2013-07-12 13:02

Legenden om Tann – Faram den store Kapitel 1 – En stor skugga Kapitel 2 – Den store Faram den store Kapitel 3 – Ett farväl och ett möte Kapitel 4 – En pratsam Kapitel 5 – Lång promenad Kapitel 6 – Nu räcker det Kapitel 7 – Sällskap på vägen Kapitel 8 – Springtävling Kapitel 9 – Bladhus Kapitel 10 – Här kommer Faram!

Kapitel 11 – Faram den förste

9 20 27 34 37 46 53 60 67 73 80

7

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 7

2013-07-12 13:02

Kapitel 12 – Rädda Faram!

Kapitel 13 – God morgon Kapitel 14 – I Härskarstupets skugga Kapitel 15 – En idé Kapitel 16 – En väldigt stor mörkblå

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 8

87 89 94 103 108

2013-07-12 13:02

K APITEL 1

En stor skugga Den största skugga Tanarog någonsin sett växte fram bakom klipporna. Tunga steg fick marken att skaka och det var så otäckt att Tanarog kramade Ainas lilla hand.

Plötsligt tystnade stegen. Skvalpet av vågor mot klippstranden bakom dem var det enda som hördes.

Tanarog kikade försiktigt mot klipporna.

Bara skuggan syntes. Ingenting annat. ”Vad är ni för ena?”

Frågan fick Tanarog att studsa till. Rösten mullrade som åskan, som om den kom från en jättelik varelse.

Tanarog gnuggade sig i ögonen och petade sig i näsan, ändå såg han ingenting.

9

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 9

2013-07-12 13:02

”Vi heter Aina och Tann”, pep Aina bredvid honom. ”Jag är Faram den store.”

Det blev tyst. Skuggan rörde sig inte och Tanarog höll andan. Aina harklade sig. ”För att vara så stor är du väldigt svår att se.” ”Här är jag.”

Plötsligt for någonting svart fram och tillbaka över klipporna. Tanarog flämtade och hukade sig, sedan såg han att det var skuggan som viftade med en stor hand.

Men fortfarande kunde han inte se den som viftade. ”Här nere!”

Rösten kom faktiskt nerifrån. Tanarog tittade mellan ett par stenar och fick syn på en liten skinntorr figur, klädd i en sliten kåpa. Kåpans huva var tillbakakastad och figurens ansikte såg ut som en blandning av drake och skogsfolk, med lång, krokig näsa och vänliga ögon.

Tanarog kliade sig i huvudet. ”Är du Faram den store?” ”Det är mitt namn”, sa den lilla figuren. ”Men ni kan kalla mig Faram. Det gör alla.”

10

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 10

2013-07-12 13:02

11

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 11

2013-07-12 13:02

”Vi lånade din båt”, sa Aina. ”Tack. Den ligger på sin plats igen.” ”Min båt?” Faram rynkade pannan. ”Lustigt. Jag hade alldeles glömt bort att jag hade en. Tror ni att jag har fler?”

Han gick emot dem och plötsligt skakade marken igen. ”Titta på hans fötter”, viskade Aina.

Farams fötter var små och skrovliga, med långa, krokiga naglar. ”Ganska äckligt”, sa Tanarog. ”Men jag har sett värre. Bergäldsten, den äldsta dvärgen i Randbergen, hans tånaglar …” ”Nej, bakom dem”, väste Aina. ”På marken.”

Farams fötter gjorde ofattbart djupa avtryck i jorden, som om den lilla figuren vägde lika mycket som Bladhus.

Plötsligt upptäckte Tanarog att den jättelika skuggan rörde sig. ”Akta dig, Faram!” skrek han.

Faram stannade och såg sig omkring. Också skuggan stannade och såg sig omkring. Aina skrattade högt.

12

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 12

2013-07-12 13:02

”Det är ju Farams skugga! Förstod du inte det?” ”Jo”, muttrade Tanarog. ”Men det såg lite läskigt ut.” ”Naturligtvis är det min skugga”, skrattade Faram. ”Skuggan är så stor”, sa Tanarog. ”Och du är så liten. Hur stor är du egentligen?” ”Precis så här stor”, sa Faram och bredde ut armarna. ”Just nu.”

Bakom den lilla figuren bredde skuggan ut armarna och det var nära att Tanarog hade sprungit skrikande därifrån. ”Varifrån kommer du?” frågade Aina. ”Måste man veta det?” Faram kliade sig på sitt skinntorra huvud. ”Ibland är jag här. Ibland har jag varit lite längre åt väster, ibland lite längre åt öster.

Ibland har jag tagit en båt till öarna utanför kusten och ibland har jag flugit tillbaka.”

Tanarog spärrade upp ögonen. ”Kan du flyga?” ”Det händer.” ”När då?” ”Ibland.”

13

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 13

2013-07-12 13:02

”Vet du inte varför det händer?” ”Vilket då?”

Faram tittade på honom som de precis hade träffats. Tanarog skakade på huvudet. ”Du sa att du kunde flyga.” ”Ibland.”

Faram fortsatte att titta på honom, men det var som om den lilla figuren inte riktigt lyssnade. ”Få se nu.” Tanarog gnuggade sig i tinningen. ­”Säger du ibland att du kan flyga eller kan du verkligen flyga ibland? Bara så att jag vet vad vi pratar om.”

Faram nickade. ”Just det.”

Det ryckte lite i Farams näsa.

Aina grep tag i Tanarogs arm. ”Vad är det som låter?”

Tanarog hörde det också. Han rynkade pannan. ”Som fågelkvitter. Fast mörkare. Eller som en jordbävning. Fast ljusare. Eller som när man hugger sten. Fast mjukare. Eller som när man gnuggar en bit torrt bröd mot en bergstopp. Äsch! Jag tror …” ”Det är ju Bladhus!” sa Aina.

14

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 14

2013-07-12 13:02

Den stora eken kom gående mot dem på ett egendomligt vacklande sätt. Som om rötterna inte ville lyda. Bladhus mun var uppspärrad och ögonen snurrade vilt. Och ljudet. Hackande, flämtande.

Tanarog fick panik. ”Jag ska hjälpa dig!”

Han slet upp sin yxa och rusade mot Bladhus. ”Tann, vänta!”

Aina lyckades inte hejda honom och han rusade ett helt varv runt Bladhus med yxan över huvudet.

Bladhus fortsatte att vackla, fortsatte att låta, men Tanarog hittade inget som kunde ha gjort hans ekvän illa. Han sprang ett varv till, för säkerhets skull.

Sedan stannade han och kliade sig i huvudet. ”Vad är det med dig, Bladhus?”

Eken strök bort stora tårar från ögonen och tittade på honom. ”Hon är för rolig, den där Bladflickan.” ”Bladhus gapskrattade”, sa Aina. ”Det var det som lät så otäckt.” ”Men var är Bladflickan?” Tanarog tittade sig omkring. ”Hon står kvar där borta, såklart.” Bladhus nicka15

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 15

2013-07-12 13:02

de bakåt. ”Hon slog rot som liten och kan inte flytta sig. Jag hörde att ni hade kommit tillbaka och gick hit, mina vänner.”

Bladhus kikade över axeln och fick en vinkning från en ek bakom sig. Han log och blev lite mörkare om sina barkkinder. ”Men jag ska snart gå tillbaka till henne.” ”God dag”, mullrade Faram den store. ”Bladhus, det här är Faram”, sa Tanarog snabbt. ”Faram, det här är Bladhus.” ”Angenämt.” Faram sträckte på sig. ”Har ni kanske träffats förut?” frågade Aina. ”Vilka då?” frågade Faram. ”Bladhus och du”, sa Aina. ”Bladhus var ett av De första träden som vandrade in i Unadan och jag tänkte att du kanske var här redan då.” ”Varför skulle jag ha varit det?”

Det ryckte i Farams näsa. ”För att du verkar vara väldigt gammal. Och klok, naturligtvis!” ”Jag tror att jag känner igen dig”, sa Bladhus. ”Nej.” Ryckningarna spred sig i Farams ansikte. Han 16

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 16

2013-07-12 13:02

verkade inte alls tycka om att bli igenkänd. ”Naturligtvis inte”, sa Tanarog snabbt. ”Bladhus har fel och du har rätt, Faram. Det var trevligt att träffa dig. Kom så går vi bort till Bladflickan, mina vänner.”

Han försökte fösa Aina och Bladhus med sig därifrån, men Bladhus stod kvar. ”Undrar om jag inte minns dig ändå. Berg om­ kring oss, på hösten för femhundranittiosju eller femhundranittioåtta år sedan. Vänta ska jag kontroll­räkna …” Eken höll upp en gren i luften. ”Ett, två, tre …” ”Det behövs inte, Bladhus”, sa Aina. ”Jag är mer nyfiken på vår nye vän. Har du vandrat längs kusten i hela ditt liv?”

Faram svalde och tittade på skogsflickan. ”Nej.” ”Men vad gjorde du innan du kom hit?” ”Jag kom därifrån.” Faram pekade in över land, samtidigt som det ryckte lite i hans näsa. ”Från Hindusbergen?” frågade Tanarog. ”Dit vill jag. Det ska finnas dvärgar där.” ”Jag kan visa vägen”, sa Faram och ryckte lite mer.

17

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 17

2013-07-12 13:02

”Vad bra!” sa Tanarog. ”Vad har du gjort i Hindusbergen?”

Fler ryckningar. Det såg ut som om det kittlade i Farams näsa. Tanarog tittade förvånat på en buske bredvid dem som tryckte sig platt mot marken. ”Elva, tolv, tretton …”, fortsatte Bladhus med sin barkpanna i djupa veck. ”Du behöver inte räkna mer”, sa Aina och knuffade på Bladhus. ”Vi går i stället.”

Alla fåglar omkring dem flaxade bort utom synhåll. ”Jo!” sa Faram. ”Allt behövs! Och pinnen den har två!” ”Va?” Farams näsa ryckte så mycket att Tanarog inte förstod hur han kunde prata samtidigt.

Bladhus skrattade till. ”Där hör ni. Hur långt hade jag kommit?” ”Till tretton”, fnittrade Faram.

Träd i närheten hukade sig och stenar försökte rulla bort från Faram. Tanarog tog skydd bakom Aina. ”Tack!” sa Bladhus. ”Fjorton, femton …”

18

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 18

2013-07-12 13:02

”Berätta om Hindusbergen!” sa Aina.

Faram den store drog ett djupt andetag och Tanarog tog ett jätteskutt baklänges. Han landade på en liten sten, sträckte ut armarna och lyckades hålla balansen.

I det ögonblicket nös Faram. En jättelik dundernysning som sprutade snor över världen och fick Aina att skratta högt.

Sedan försvann Faram den store i en virvel av färg och rörelse.

19

16246_inlaga_Faram_den_store_final.indd 19

2013-07-12 13:02

Illustrationer av Johan Egerkrans

Niklas Krog

FARAM DEN STORE

en serie fantastiska berättelser om dvärgen

Tanns äventyr i det magiska landet Unadan.

Tann och Aina är tillbaka på fastlandet efter sina äventyr till havs. Nu ska de återlämna båten de lånat, utan lov, från varelsen som kallas Faram den store.

”Tann och Aina är väldigt snälla, men också väldigt frågvisa. Jag tycker inte om när folk frågar mig om saker!”

FARAM DEN STORE

ISBN 978-91-32-16246-6

Krog_Faram.indd 1

Niklas Krog

www.wahlstroms.se

FARAM DEN STORE

Faram den store visar sig vara en underlig figur, som kan ändra skepnad efter humör och som bär på en mystisk hemlighet. Vännerna är nyfikna på vad som hänt honom, men Faram gillar inte att svara på frågor. Då kan det sluta illa, med snor, eld och explosioner ...

2013-07-30 11:14