9789132162411

I serien Prinsessälvorna har utkommit Lilly lyckoälvan Tilde teaterälvan Josefin djurälvan Vilda äventyrsälvan Elsa kalasälvan Lova leksaksälvan Alice balälvan

2

Översättning Ulrika Adling Samuelson

Älvorna planerar en magisk bal Med hedersgäster och glädje i sin sal De väntar en afton med glitter och skratt Men jag tänker bjuda på ett ondsint spratt Kalas och äventyr blir mörka och kalla Jag ska besegra älvorna en gång för alla Min isiga magi genom slottet ska vina Jag får världens all lycka att sina

5

Älvlandets slott

Orangeriet

Sjön Minizoo

Labyrint

Prydnadsträdgård

Fril

Kung Bores isslott

Buss

Krocketspel

Lekplats

Gyllene slottet

Friluftsteater

S

e

n över Gylle e k n ols slottet

– Åh, en till fin dag! sa Rebecka lyckligt där hon stod på trappan utanför Gyllene slottet.

Rebeckas bästa vän, Kristin, tittade upp och log när hon kände solens värme i ansiktet.

– Den gyllene solen skiner på Gyllene slottet, sa hon och fnissade.

9

Kristin och Rebecka bodde på slottet under vårlovet för att vara med på en speciell barnvecka, som ordnades av ägarna. Just den här dagen skulle Kristins yngre kusin, Teodor, få skjuts dit av Kristins mamma så att han kunde vara med på några av aktiviteterna.

– Jag ser verkligen fram emot att visa Teodor alla fina ställen här, sa Kristin.

Jag undrar vad han kommer att gilla mest. Vindbryggan? Vallgraven?

– Eller minizoot, eller alla hemliga gångar, eller fängelsehålorna, eller labyrinten, tillade Rebecka och bockade av dem på fingrarna. Det finns så mycket att visa. Jag tror inte att 10

vi kommer att hinna med allt på en dag!

– Jag känner mig verkligen som en prinsessa som får bo här, sa Kristin och spanade ut över slottsparken.

– En prinsessälva kanske? skojade Rebecka.

Flickorna utbytte ett hemlighetsfullt leende. De var vänner med älvorna i Älvlandet, och hjälpte dem ofta när kung Bore och hans elaka svartalfer ställde till med rackartyg.

Just nu behövde älvorna deras hjälp mer än någonsin.

När flickorna kom till Gyllene slottet hade de blivit inbjudna till Älvlandet och en speciell bal som ordnats till prinsessälvornas ära. Men kung Bore 11

hade våldgästat festen och stulit prinsessornas magiska diadem.

– Kung Bore är så elak! sa Kristin när hon tänkte på den kallhjärtade härskaren i Isslottet. Prinsessälvorna behöver sina smycken för att kunna hjälpa alla människor och älvor att uppleva härliga, magiska saker. Utan diademen blir det en massa problem, både i människornas och i älvornas värld.

– Som tur är har vi redan hittat två av diademen, påminde Rebecka sin bästa vän. Och vi vet att de andra finns någonstans i Gyllene slottet.

Vi kommer säkert att få tag i dem också!

12

Drottning Titania hade inte lyckats hindra kung Bore från att föra med sig diademen till människornas värld, men hon var kvicktänkt och hade trollat så att de hamnade i Gyllene slottet. På så vis kunde flickorna hälpa till att leta efter dem.

Innan de två vännerna hann säga ett ord till om Älvlandet och diademen såg de Kristins mamma komma körande över vindbryggan och stanna utanför slottet.

– Hej, mamma! ropade Kristin och vinkade. Hej, Teodor!

En mycket ivrig och förväntansfull pojke klättrade ut ur bilen.

13

– Hej, Kristin! nästan skrek han. Hej, Rebecka! Wow, vilket häftigt ställe!

Kristins mamma kramade de båda flickorna.

– Har ni roligt? frågade hon.

– Ja-a! svarade Rebecka. Det är till och med ännu roligare än vi hade trott!

– Vi tänker visa Teodor minizoot och hovstallet, berättade Kristin uppspelt.

I samma ögonblick gav hennes mamma ifrån sig ett tjut.

En av slottets påfåglar hade hoppat upp på en låg stolpe 14

och börjat picka på hennes handväska.

– Sjas! sa Rebecka och viftade med armarna.

Den stora fågeln fällde upp stjärtplymen och spatserade förnärmat därifrån. Flickorna stirrade förvånat efter den.

– Så där har jag aldrig sett en påfågel bete sig förut, kommenterade Kristin.

– Inte jag heller, sa Rebecka.

– Det verkar ligga någonting i luften, sa Kristins mamma. Pärla, Kristins katt, har också uppträtt märkligt på sistone.

15

Hon har sprungit undan och gömt sig hela morgonen.

– Konstigt …, mumlade Kristin med bekymrad min. Pärla som älskar att kura ihop sig i knäet på folk.

– Hon kanske saknar dig, gissade Teodor.

– Jag undrar om Pickolo saknar mig, sa Rebecka och tänkte på sin lurviga hund.

– Det gör han säkert, svarade Kristins mamma. Jag måste åka nu, men jag kommer tillbaka i eftermiddag och hämtar dig, Teodor. Hej då, så länge!

Hon klev in i bilen och vinkade med armen genom fönstret när hon körde i väg.

Så fort bilen försvann upp på vindbryggan vände sig Kristin mot sin kusin och log brett.

16

– Okej, vad vill du se först? frågade hon. Labyrinten eller minizoot?

– Ååh, jag vill se djuren! svarade Teodor med förväntansfull blick. Jag älskar djur!

17