Page 1


Flora Bella

Pi m

Kajsa

Saga

Elin

Mariella

GV4 AĚˆlvstoft.indd 2

Laila

11-05-19 15.46.24


Bok f y r a

Älvstoft Titania Woods

Illustrerad av Smiljana Coh Översättning Carina Jansson

GV4 Älvstoft.indd 3

11-05-19 15.46.24


Till min make

GV4 AĚˆlvstoft.indd 5

11-05-19 15.46.24


Kapitel ett

  ”Visst är det skönt att vara tillbaka på Glitterving?” sa Flora Fladderblom till sin bästa vän, Bella Blåklocka. ”Jag längtar efter att få träffa alla igen!” Floras ljuslila vingar surrade när hon gjorde en snabb kullerbytta i luften.   Bella log instämmande medan de båda feflickorna flög vidare i den dimmiga vintermorgonen. ”Men visst har vi haft ett härligt vinterlov? Jag fattar knappt att det redan är över.”   Flora nickade med lysande ögon. ”Det var helt glimrande! Du måste komma och bo hos oss igen till sommaren.” 7

GV4 Älvstoft.indd 7

11-05-19 15.46.24


Bella hade hälsat på hos familjen Fladder­ blom den sista vinterlovsveckan, och de två vännerna hade haft underbart roligt tillsammans. Floras familj bodde på en äng vid en bäck, och hon och Bella hade åkt skridskor på den frusna bäcken tillsammans med Tina, Floras lillasyster. Först hade de flugit för att få upp farten, och sedan landat på isen och farit fram som raketer, skrikande av skratt. Bruno, familjen Fladderbloms mus, hade lekt tillsammans med dem, halkat och kanat omkring på isen.   Och de allra sista dagarna hade de bott hos Floras farmor i hennes mysiga skogsstubbe. Den snälla gamla fen hade skämt bort flickorna ordentligt med nybakade honungskakor, och låtit dem sitta uppe sent och lyssna på historier om när hon var en ung feflicka.   Flora girade för att undvika ett frostigt spindelnät och suckade belåtet. Det hade varit ett underbart vinterlov, men det kändes bra att komma tillbaka till Glittervingsakademin. Den stora eken kändes som hemma nu.   ”Och tänk bara!” tillade Bella. ”Nästa termin går vi i tvåan!” 8

GV4 Älvstoft.indd 8

11-05-19 15.46.25


Floras vingar darrade till av glädje. ”Det ska bli fantastiskt. Då kommer vi att få använda älvstoft och allt möjligt!”   Floras pappa, som flög lite framför dem, skrattade. ”Jag vill inte ens tänka på vad ni flickor ska hitta på med älvstoft”, retades han och ­kastade en blick över axeln. ”Det är nog bäst att ni förblir förstaklassare – det blir säkrare för alla.”   Flora grimaserade mot sin pappa. Sedan brast hon och Bella i skratt.   ”Kära nån – tänk dig Kajsa med älvstoft!” fnissade Bella.   ”Ja, pappa kanske har rätt”, flinade Flora.   Flora och Kajsa hade varit bästa vänner en gång, och hon visste alltför väl hur impulsiv den lilahåriga fen kunde vara. Nu hade hon i alla fall världens bästa vän i Bella!   Flora sneglade på henne och slogs än en gång av hur söt Bella var. Hon hade blankt, mörkblått hår och silvervingar med ett ovanligt, virvlande guldmönster. När Flora träffade Bella första gången trodde hon att hon var stöddig. Men Bella var egentligen väldigt blyg, och avskydde 9

GV4 Älvstoft.indd 9

11-05-19 15.46.25


att få uppmärksamhet för sitt utseende.   ”Nu är vi nästan framme”, ropade Floras mamma. ”Titta, ser ni skolan?”   Flora och Bella tittade ivrigt på varandra. De ökade farten och susade över det frusna gräset, uppför en liten kulle – och stannade till med ett litet glädjetjut.   ”Det är så vackert!” flämtade Flora.   Floras mamma log när hon flög upp bredvid dem. ”Skolan är alltid så vacker på vintern”, sa hon. ”Det är nog min …”   ”… favoritårstid!” avslutade Floras pappa meningen med ett leende.   Flora och Bella skrattade när mamma låtsades slå till pappa på armen. Floras mamma sa kanske samma sak varje termin, men skolan var faktiskt ovanligt vacker! Den stora eken som inrymde Glittervingsakademin glittrade i den grå dimman och de kala grenarna var vita av frost. Hundratals små gyllene fönster prydde stammen, och de stora dubbeldörrarna längst ner verkade le välkomnande.   ”Men … var är alla?” undrade Bella. ”Det ser så tomt ut!” 10

GV4 Älvstoft.indd 10

11-05-19 15.46.25


Flora rynkade pannan. Bella hade rätt. Första dagen på den nya terminen brukade det alltid vimla av unga feer utanför trädet, som småpratade och skrattade när de berättade vad de haft för sig på lovet. Men nu syntes ingen till.   ”Det kanske är för kallt”, sa Floras mamma. ”Alla är nog inne och värmer vingarna.”   ”Kanske”, sa Flora tveksamt.   Plötsligt flämtade Bella till. ”Titta på dam­ men!”   Flora snurrade runt i luften och spärrade upp ögonen. Skolans damm låg en liten bit bort, täckt av ett lager is. Och mitt på dammen reste sig en hög, blank stång av is. Hundratals frostiga slingor hängde ner från toppen, som isigt hår.   Plötsligt var mysteriet med den övergivna skolan löst. Alla var nere vid dammen. Där susade skolans feer omkring i färgglada grupper, ivrigt surrande.   ”Vad är det där?” undrade Bella.   ”En vinterstång”, mumlade Floras pappa.   Flora och Bella tittade förbryllat på varandra. ”Vad är en vinterstång?” frågade Flora. 11

GV4 Älvstoft.indd 11

11-05-19 15.46.26


GV4 Älvstoft.indd 12

11-05-19 15.46.26


Men hennes föräldrar hade blivit ovanligt tysta. Floras pappa lade armen om hennes mamma. De svävade sida vid sida och tittade ner på vinterstången med drömmande leenden på läpparna.   Flora stirrade på dem och kastade sedan en blick på Bella. Hennes bästis såg lika oförstående ut som hon kände sig.   ”Åh, den är så vacker”, suckade Floras mamma. ”Jag önskar att vi kunde vara här och se det.”   ”Se vad?” frågade Flora.   Men hennes far ruskade bara på sig och flinade. ”Ja du, Flora, det kommer nog att bli en väldigt intressant termin!”   ”Men vad …” började Flora.   ”Skriv ofta, älskling.” Floras mamma kramade snabbt om henne och Bella, och gned sina vingar mot deras. ”Och vi är redan så stolta över er båda två! Det är en stor ära, ska ni veta.”   ”Vad är en stor ära?” tjöt Flora och skrattade frustrerat.   Hennes pappa skrockade och gav dem deras ekbladsväskor. ”Det är nog bäst att fröken Glimma får berätta. Ha en rolig termin nu, 13

GV4 Älvstoft.indd 13

11-05-19 15.46.26


flickor. Ni kommer aldrig att glömma den, det vågar jag lova!”   När Floras föräldrar hade flugit iväg tittade Flora och Bella på varandra. ”Vad handlade det där om?” undrade Bella. ”Dina föräldrar brukar inte vara så mystiska!”   Flora ryckte på axlarna. ”Kom, vi flyger närmare!”   Den kalla vinden ven genom deras vingar när de två flickorna susade ner till dammen. De flög genom grupper av pladdrande feer och försökte ta en närmare titt på vinterstången.   ”Titta, där är Pim!” sa Flora, som hade fått syn på en annan fe från Påskliljegrenen. Den smarta, rödhåriga fen svävade ihop med några andra från deras gren.   När Flora och Bella flög fram till dem välkomnades de av glada rop och kramar.   ”Men vad är det där?” frågade Flora till slut och tittade på stången. ”Mina föräldrar sa att det var en vinterstång, men de sa inte vad den var till för.”   Pim skakade på huvudet. ”Ingen vet. Den bara dök upp här under vinterlovet.” 14

GV4 Älvstoft.indd 14

11-05-19 15.46.27


Vinterstången var ännu mer i­mponerande på nära håll. Ytan var täckt av detaljerade is­skulpturer som föreställde alla möjliga varelser. De långa, frusna stråna som hängde från toppen klingade som små klockor när de stötte emot varandra i vinden. Hela världen verkade stå stilla när Flora beundrade stången.   ”Är den magisk?” hörde hon någon viska.   ”Definitivt”, svarade en av de äldre feflickorna. ”Men det är inte femagi.”   Magi! Flora drog efter andan. Men om det inte var femagi, vad var det då? Det fanns inte många varelser som kunde använda magi.   ”Hör upp, flickor – tillbaka till skolan, allihop!” ropade en röst. Fru Vitvinge, ettornas klassföreståndare och flyglärare, susade genom gruppen. ”Det börjar bli sent. Dags för er att komma i ordning på era rum, och sedan blir det middag!”   ”Men fru Vitvinge, vad är det där för något?” ropade en feflicka som gick i fyran.   Oväntat nog log fru Vitvinge mot henne och slätade ut sitt himmelsblå hår. ”Det får du veta i kväll! Sätt fart nu, flickor, flax-flux!” Hon susade 15

GV4 Älvstoft.indd 15

11-05-19 15.46.27


uppför kullen medan eleverna tittade på varandra.   ”Vad är det som pågår?” mumlade Pim.   ”Jag vet inte”, sa Elin, en lång feflicka från deras gren. ”Men jag längtar efter att få veta!”   Flora sköt ifrån sig tankarna på vinterstången och petade till Bella med vingen. ”Kom”, viskade hon. ”Vi skyndar oss så att vi får våra vanliga sängar!”   ”Åh, det glömde jag nästan!” flämtade Bella. ”Getingar också, vi måste sätta fart!”   Med surrande vingar skyndade de båda feerna uppför kullen före de andra. De cirklade runt trädet och dök in genom Glittervings stora dubbel­dörrar.   Inuti var skolan som ett högt torn fyllt med gyllene ljus, med dussintals grenar som for ut åt olika håll från stammen. Feer fladdrade in och ut ur dem som humlor, så långt ögat kunde se.   Flora och Bella flög i snabba spiraler upp genom stammen, förbi sovgrenar och klassrum. Ungefär halvvägs upp for de in i en gren och landade utanför en barkdörr. En enkel, gul påsklilja hängde över dörren. 16

GV4 Älvstoft.indd 16

11-05-19 15.46.27


”Jag tror att vi är först!” flinade Flora och flåsade.   Bella nickade med lysande ögon. ”Glimrande – vi får våra vanliga sängar igen!”   Flora öppnade dörren. En lång, mysig gren med gröna mossmattor och mjuka moss-sängar sträckte ut sig framför henne. Över varje säng hängde en gul påsklilja som en sänghimmel. Men Påskliljegrenen var faktiskt inte tom. En fe med ljuslila hår och rosa vingar låg i en av sängarna och läste en blombladstidning.   ”Kajsa!” Flora flög in i grenen med ett häpet skratt. Typiskt Kajsa att vara just där man inte hade väntat sig!   Kajsa hoppade upp. ”Hejsan, Motsats!” tjöt hon och kastade sig över Flora i en kram.   Flora hade klarrosa hår och ljuslila vingar, raka motsatsen till Kajsa – det var så hon hade fått sitt smeknamn. ”Vad gör du här?” frågade hon när de hade kramats. ”Alla andra var nere vid dammen!”   Kajsa lyfte ena ögonbrynet. ”Varför skulle jag inte vara här? Jag bor ju här. Hej, Bella”, tillade hon. 17

GV4 Älvstoft.indd 17

11-05-19 15.46.28


”Hej Kajsa”, log Bella. ”Var vinterlovet bra?”   Men Flora märkte att hennes bästis hade blivit lite stel. Bella tyckte att Kajsa var ansvarslös och opålitlig. Flora visste att hon hade rätt – men Kajsa kunde också vara otroligt rolig!   ”Fantastiskt!” flinade Kajsa och drog en lila hårslinga från ögat. ”Vi hälsade på min kusin – hon går på Ljusskensskolan – och hittade på allt möjligt roligt. Vi …”   ”Men Kajsa, har du inte sett vinterstången?”

GV4 Älvstoft.indd 18

11-05-19 15.46.28


avbröt Flora ivrigt. ”Den var så märklig, med massor av skulpturer och …”   Kajsa ryckte på axlarna. ”Jag såg den. Den var väldigt intressant, i ungefär två vingslag. Jag förstår inte varför alla är så fascinerade av en isklump.”   Flora bet sig i läppen. Kajsa var aldrig särskilt intresserad av någonting, förutom att flyga fort eller hitta på hyss. Vinterstångens kalla magi lämnade henne helt oberörd.   ”Kom, Flora, vi paxar våra sängar.”   Bellas ansiktsuttryck visade att hon tänkte samma sak som Flora. Flora suckade inombords. Åh, som hon önskade att hennes två vänner kunde komma bättre överens!   ”Era vanliga sängar vid fönstret?” Kajsa log och flaxade med sina rosa vingar. ”Jag är rädd att vissa andra har hunnit före.”   Flora tappade hakan. ”Vilka?”   ”Mariella och Laila”, svarade Kajsa och sjönk ner på sin säng igen. ”Deras saker låg redan där när jag kom – titta själva.”   Flora fick en klump i magen när hon såg att Kajsa hade rätt. Mariellas lyxiga ­vingputsmedel 19

GV4 Älvstoft.indd 19

11-05-19 15.46.28


stod på nattdukssvampen som hade tillhört Flora de senaste tre terminerna. Och på Bellas nattdukssvamp stod en inramad teckning av Lailas familj.   ”De är så lömska!” utbrast Flora. ”De måste ha flugit upp hit före alla andra.”   Bella såg besviken ut, men hon lyfte bara lite på vingarna. ”Nåja, det var ju vad vi försökte göra”, påpekade hon förnuftigt.   ”Jag vet, men …” Flora avbröt sig och gjorde en grimas. Om det hade varit någon annan, hade hon inte brytt sig så mycket. Men den där hemska Mariella! Det var bara inte rättvist.   Kajsas violetta ögon glittrade. ”Vi flyttar tillbaka deras saker till deras vanliga sängar! Tänk bara på Myggnäsans min när hon kommer tillbaka.” Kajsa tittade ner på sin egen näsa och härmade Mariella.   Flora kunde inte låta bli att skratta. ”Det är frestande, men nej – det kan vi inte göra.”   ”Vi tar de där två sängarna vid dörren”, föreslog Bella. ”De är faktiskt lika bra, och det finns till och med ett extra skåp.” 20

GV4 Älvstoft.indd 20

11-05-19 15.46.28


Flora suckade. ”Du har nog rätt. Jag kommer bara att sakna fönstret.”   Flora valde sängen närmast dörren och började packa upp sin väska. De andra feflickorna fladdrade in och pratade fortfarande ivrigt om vinterstången. Mariella och Laila kom sist av alla. Mariella, en fe med spetsigt ansikte och silvergrönt hår, log brett när hon såg Flora.   ”Vad är det?” frågade hon hånfullt och lät blicken glida mellan Flora och Bella. ”Ville ni inte ha era vanliga sängar?”   Laila, en smal liten fe med ljusblå vingar, fnissade.   Flora försökte se förvånad ut. ”Nej, vi ville ha lite omväxling. Ville ni ha våra gamla sängar? Inga problem, ta dem bara.”   Mariella flaxade irriterat iväg. Flora och Bella flinade mot varandra. Bella tog ut sin klocksyrsa ur buren, klappade den blanka, bruna insekten på huvudet och matade den med en bit av ett löv.   Plötsligt kom Saga, en livlig fe med ljust silverhår, inflygande. ”Åh, ni missade det!” utbrast hon. ”Precis när alla var på väg bort från 21

GV4 Älvstoft.indd 21

11-05-19 15.46.29


dammen kom det upp en … en sak ur vattnet!”   Flora tappade tistelkammen på sängen. ”Vad för sak?”   Saga viftade med armarna. ”Som en … en vattnig svartalf! Och den pratade!” Sagas röst blev djupare. ”Den sa: ’behandla vinterstången med respekt. Vi har gett den till er av en anledning.’”   En häpen tystnad föll över grenen när de unga feflickorna tittade på varandra.   Pim rynkade fundersamt pannan. ”Det måste ha varit en vattennymf ”, sa hon. ”De är de enda vattenvarelser som kan använda magi. Men jag visste inte att det bodde några i skolans damm! De är väldigt ovanliga nu för tiden.”   En vattennymf! Flora svalde hårt och mindes alla historier hon hört om de retliga små varelserna. Hon hade knappt trott att de fanns på riktigt!   ”Men vad betyder det?” undrade Bella. ”Vilken anledning?”   Elin skakade på huvudet. ”Ingen aning. Men lärarna vet – ni minns väl vad fru Vitvinge sa. Vi får nog reda på det snart.” 22

GV4 Älvstoft.indd 22

11-05-19 15.46.29


Mariella fnös och kastade med håret. ”Jag tycker i alla fall att det är elakt av dem att låta oss vänta. Det är våra föräldrar som skickar oss till den här skolan. Vi har rätt att få veta vad som pågår!”   Kajsa himlade med ögonen. ”Beklaga dig hos mamma, då. Med lite tur skickar hon dig till någon annan skola!”   Mariella vände sig bort med en knyck. Flora bet tillbaka ett leende – och glömde helt bort Mariella när hon kom att tänka på blicken i sina föräldrars ögon och de glänsande skulpturerna på vinterstången. Hade Saga verkligen sett en vattennymf? Hjärtat bultade upprymt i bröstet när hon skyndade sig att packa upp.   Hennes pappa hade sagt att hon aldrig skulle glömma den här terminen, och Flora hade en känsla av att han hade rätt! Storgrenen var den största grenen i skolan – ett långt och högt utrymme möblerat med m ­ ossiga, gröna bord. Olika blommor hängde över borden, så på sommaren såg Storgrenen ut som en ljus, solig trädgård. 23

GV4 Älvstoft.indd 23

11-05-19 15.46.29


Nu, mitt i vintern, var de välvda fönstren som kantade Storgrenen kolsvarta, och det enda ljuset kom från lysmasklamporna som hängde över borden. Flora drog efter andan när hon och Bella flög in i grenen med resten av eleverna. Den såg ut som en månbelyst trädgård, dunkel och mystisk.   De två feflickorna flög fram till Påsk­lilje­ grenens bord och satte sig på varsin prickig svampstol. På plattformen längst fram stod fröken Glimma, skolans rektor, med de regnbågsfärgade vingarna prydligt infällda på ryggen. Klassföreståndarna satt på rad bakom henne. Deras ansiktsuttryck avslöjade inte alls att något ovanligt var på gång.   ”Jag hoppas att vi inte måste vänta länge”, viskade Flora till Bella.   ”Samma här”, viskade Bella tillbaka. ”Jag längtar så efter att få veta vad som pågår.”   När alla feerna hade satt sig lyfte fröken Glimma långsamt upp i luften. En total tystnad föll över rummet när flera hundra unga feflickor förväntansfullt vände sig mot henne.   ”Välkomna tillbaka till Glittervingskolan, 24

GV4 Älvstoft.indd 24

11-05-19 15.46.29


flickor”, sa fröken Glimma med sin låga, starka röst. ”Jag hoppas att alla har haft ett bra vinterlov och att ni är utvilade inför den nya terminen.”   Flora skruvade sig på sin svamp. Snälla, berätta bara! tänkte hon. Vi vill så gärna veta!   Rektorfen verkade läsa hennes tankar. Med en liten glimt i ögonen tittade hon ut över eleverna. ”Jag har något väldigt speciellt att berätta. Ni kanske lade märke till något nytt när ni kom tillbaka till skolan i dag – vinterstången på dammen?”

F GV4 Älvstoft.indd 25

a

röken Gli m m

11-05-19 15.46.30


Ja! Flora rätade på sig med bultande hjärta. Hon och Bella utväxlade en snabb, ivrig blick.   ”Jag ska berätta allt om den, men först måste jag berätta någonting som inte många feer känner till”, sa fröken Glimma. ”De äldre elever­na vet att vi feer hjälper årstiderna att växla genom vår magi – men exakt hur det går till har alltid varit en hemlighet, förutom för de inblandade.”   Inte en enda vinge rörde sig i grenen medan feflickorna lyssnade.   ”Som ni kanske vet börjar våren på en speciell plats varje år, och sprids sedan utåt genom världen”, fortsatte fröken Glimma. ”Att vända vinter till vår är en av de viktigaste uppgifter en fe någonsin kan få. Feerna som gör det är personligen utvalda av drottning Mab.”   Fröken Glimma gjorde en paus och såg sig omkring i grenen. Tystnaden var total. Eleverna tittade spänt på henne och höll andan.   Till slut drog rektorfen på munnen i ett litet leende. ”Jag är stolt över att kunna berätta att i år har Glittervingsakademin fått den enorma äran att bli utvald.” 26

GV4 Älvstoft.indd 26

11-05-19 15.46.30


9789132159053  

Saga Elin Mariella Laila Kajsa F l ora Titania Woods Bok fyra Översättning Carina Jansson Illustrerad av Smiljana Coh Till min make 7 8 9 10...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you