Issuu on Google+


C h a r l o t ta l a n n e b o

t i d u j t och tan

t e i r r a H

Bilder av Bettina Johansson

1

I_Judit och tant Harriet.indd 1

2014-02-24 13:57


Läs mer om Charlotta Lannebo och Bettina Johansson på rabensjogren.se

Till farmor

Rabén & Sjögren Box 2052, 103 12 Stockholm rabensjogren.se © Text: Charlotta Lannebo 2014 © Bild: Bettina Johansson 2014 Omslagsformgivning: Jeannette Wigren 2014 Tryckt i Lettland 2014 ISBN 978-91-29-68904-4 Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

I_Judit och tant Harriet.indd 2

2014-02-24 13:57


kapitel 1 I vilket Judit blir besviken och går på hemlig promenad.

J

udit var besviken. Cykeln var pumpad, den nya baddräkten hängde på strecket och den randiga badrocken var nytvättad. Solen sken, sjön glittrade, himlen var blå och på gräsmattan blommade maskrosorna. I trädgården doftade syrenerna och ändå satt Judit uppkrupen i en korgstol inne i köket och stirrade surt framför sig. På golvet låg Kubben och sov och snusade. Pappa stod ute i verkstan med skyddsglasögonen på och slipade på en gammal dörr. Då och då kom han in i köket för att dricka lite kaffe. – Vad är det, Judit? frågade pappa. –  Jag är arg, sa Judit. Jag trodde Mary och 3

I_Judit och tant Harriet.indd 3

2014-02-24 13:57


Peggy skulle vara här i sommar, men det ska de inte. Bonden sa att de skulle vara borta hela lovet. Jag har ingen att leka med! – Men det finns väl andra barn? sa pappa. –  Inga lika roliga. Mats och Vanja vill bara leka affär, men jag vill leka häst och göra hinderbanor. – Du får väl göra en hinderbana här på tomten med Kubben, sa pappa. –  Kubben är en hund, pappa. Han kan inte prata och inte bygga hinder, sa Judit. –  Du får försöka roa dig själv då, Judit, sa pappa. – Det kan jag inte, för jag vill bada och jag får inte bada ensam! –  Nej, men jag kanske kan bada med dig senare idag. – Nej, för du bara snickrar och snickrar och har aldrig tid, sa Judit. –  Jaha, men då får du sitta här och sura ett 4

I_Judit och tant Harriet.indd 4

2014-02-24 13:57


tag, och så får vi prata sedan igen. Ta en macka så länge, jag måste slipa klart nu, sa pappa. Judit satt trumpen kvar i korgstolen. Kubben tittade då och då upp på henne. – Typiskt, typiskt, typiskt, suckade hon. Efter en stund klev hon i alla fall ur stolen och bredde ett par mackor. Hon öppnade en syltburk och öste på några ordentliga skedar på mackorna. – Sylt är i alla fall gott, sa hon till Kubben och gav honom en liten smakbit. Det blir väl du och jag i sommar då. För jag tänker i alla fall inte leka affär! Hon gick ut till pappa i verkstan. Slipmaskinen väsnades och Judit fick ställa sig framför honom och hoppa och skrika för att han skulle lägga märke till henne. – Jag och Kubben tar en promenad, sa hon. – Jaha, men gå inte för långt. Och du får inte bada ensam, det vet du. 5

I_Judit och tant Harriet.indd 5

2014-02-24 13:57


– Hur långt får jag gå då? frågade Judit. – Inte längre än ner till bonden, tycker jag, sa pappa. – Hur långt är det då? – Hur långt det är till bonden? Ett par kilometer kanske. – Och hur långt är det i tid? frågade Judit. Pappa suckade. – I tid? Vad du frågar konstigt. Okej, du får gå i högst en halvtimme, längre bort får du inte gå, helt enkelt. Nu får du sluta tjata, Judit. Jag måste arbeta, sa pappa och satte på slipmaskinen igen. Judit satte händerna för öronen och gick ut till Kubben. Hon kopplade honom och de började gå längs grusvägen. – Värst vad pappa blev irriterad då, sa Judit till Kubben. Men han har ju faktiskt något att göra, det är mig det är synd om. Så började hon fundera. Pappa hade inte precis sagt att hon måste gå just till bonden. Bara 6

I_Judit och tant Harriet.indd 6

2014-02-24 13:57


att hon inte fick gå längre än ett par kilometer eller i högst en halvtimme. Så hon kunde ju lika gärna gå åt ett helt annat håll i en halvtimme och se vad som hände. Hon tittade på klockan. Nu var den två. Då kunde hon gå ända till halv tre. Judit sneglade på Kubben. Så tog hon vänster i korsningen istället för höger. Rakt in i skogen gick hon. Här hade hon aldrig gått förut. Det var ganska trevligt att gå där i skogen. Björkarna stod ljust skira och på granarna hängde ljusgröna skott i överflöd. Judit tog ett och smakade på det. Inte så dumt. Kubben släppte hon lös och han sprang fram och tillbaka över vägen och nosade på det mesta. Plötsligt skällde han till. Judit tittade på klockan. Den visade exakt halv tre. Kubben stod och skällde och skällde vid en syrenbuske. Judit gick dit och ställde sig bredvid honom. Där igenom lövverket med de lila blommorna såg hon vad Kubben skällde på. Det var en liten stuga 7

I_Judit och tant Harriet.indd 7

2014-02-24 13:57


mitt i djupaste skogen. Judit hade inte haft en aning om att det låg ett hus här. Hon förde några grenar åt sidan så att hon skulle kunna se bättre. Kubben fortsatte skälla. – Hallå där! Få tyst på hunden! Den gör mig alldeles galen! hördes plötsligt en hög röst säga. Den lät mycket arg.

8

I_Judit och tant Harriet.indd 8

2014-02-24 13:57


9

I_Judit och tant Harriet.indd 9

2014-02-24 13:57


Judit. Pappa är upptagen med sitt snickrande och Mats och Vanja vill bara leka aἀär. Men så möter Judit tant Harriet, som är 96 år och före detta formel 1-förare i Milano, barpianist i Casablanca, hästinridare i Vilda västern och guldgruvesprängare i Alaska. Tant Harriet bjuder Judit på möglig saft, röker pipa och berättar vilda historier från sin ungdom. Judit har aldrig haft en roligare vän. Men varför vill tant Harriet att Judit ska hålla henne hemlig?

O_Judit.indd 1-3

Charlotta Lannebo   Judit och tant Harriet

Sommaren på landet ser inget vidare ut för

Charlotta Lannebo

Ju dit

t och tan

t e i r Har

2014-02-24 10:23


9789129689044