9789129687743

Kristian Hallberg Charlotte Ramel

Berättelserna om Klass 1 Rönnen skrevs för antologin:

upptäcker skolan Här har de utökats med fler episoder.

Rabén & Sjögren Bokförlag Box 2052, 103 12 Stockholm rabensjogren.se © Text: Kristian Hallberg 2013 © Bild: Charlotte Ramel 2013 Redaktör: Birgitta Westin Formgivning: Pia Hinnerud Tryckt i Polen 2013 ISBN 978-91-29-68774-3 Rabén & Sjögren Bokförlag ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

Kristian Hallberg Charlotte Ramel

PÅ SKOLGÅRDEN Det är Heddas första dag i skolan. Hon står på skolgården med sin pappa och börjar känna sig ruggigt nervös. Hon har sett fram emot att börja skolan. I nästan två veckor har hon knappt tänkt på annat. Nu, när det bara är några få skälvande sekunder tills hon börjar första klass, så känner hon plötsligt att hon kanske inte vill börja skolan ändå.

För ju mer hon tänker på det, hade hon det inte ganska bra innan? I sexårsklassen, på förskolan? Där lärde hon sig skriva och räkna, räcker inte det? Hedda tvivlar starkt på att hon behöver lära sig mer.

Hon ska just dra sin pappa i ärmen och meddela sitt beslut när hon får syn på den sötaste tjej hon någonsin sett. Hon har kort, blont hår och små svarta örhängen. Ooooh, tänker Hedda.

Hon ser ut att ha varit i hela världen. Hon vänder sig om och där ser hon den finaste killen i världen. Han har svart hår, som blänker. Det ser ut som han har hårvax i det!

Wow, tänker Hedda, hoppas han ska gå i min klass.

Hedda smyger sakta efter dem, den blonda tjejen och killen med det blanka håret. Hennes pappa dröjer sig kvar på skolgården.

Så lycklig hon blir när hon ser att de smiter in i det klassrum där hon också ska vara! ”Klass 1 Rönnen” står det på dörren, skrivet med snirkliga sommarfärger.

Hedda springer in i klassrummet och det sitter ett helt gäng häftiga personer därinne! Och alla ser ut att vara i hennes ålder. Och där är hon med örhängen! Och där är han med svarta håret!

Och där, framme vid katedern står en vuxen kvinna i orange tröja.

Det måste vara hennes fröken.

– Skolan, viskar Hedda. Här kommer jag!

KLASS 1 RÖNNEN Fröken i den orange tröjan står vid katedern och ropar upp barn efter barn. Detta gör hon för att se att alla barnen hittat hit nu när skolan börjar, och för att hon ska få ett ansikte på namnen hon har på sin lista. Hon ropar upp namn efter namn i bokstavsordning. Att hon inte blir alldeles matt!

Hedda hatar att hon heter Örjansson i efternamn. Hon blir alltid uppropad sist, på basketbollen och på körsången. Och även nu!

Hon borde heta något annat, vad som helst, typ Anderslöv.

Eller varför inte Alf Alfsson, som en i klassen heter?

– Hedda Örjansson, säger fröken. Hon ser inte ens ut att vara torr i halsen, trots att hon räknat upp tusen namn. Eller, sjutton namn i alla fall.

– Sist som vanligt, suckar Hedda. Ja, jag är här.

Men då säger fröken – Amir Özgül.

Va? tänker Hedda.

– Här! hör Hedda någon säga.

Hedda vänder sig om. En liten kille hon aldrig sett förr sitter längst bak i klassrummet och viftar med sin hand.

Amir Özgül? Är inte Hedda sist? Är Hedda plötsligt … näst sist?

Det här, det kan bli ett riktigt bra år.

Och när första skoldagen är slut så har Hedda lärt sig alla namnen på sina klasskamrater! Och vad de är för några.