Ä LS KA DE FA S CISM
nerellt en viktig punkt. Dessa checklistedefinitioner är mycket populära och 19 reproduceras utan att deras vetenskapliga underlag kontrolleras. Ett nutida exempel är denna, som definierar fascism enligt följande:
• Dröm om den harmoniska gemenskapen • Kulturrasism • Vilja att starkt begränsa invandringen • Ledarkult 20 • Paramilitära styrkor
Ovanstående lista konstruerades av den brittiske akademikern Michael Mann 2004. Ideologin hos fascismen skymtar enbart i punkt 1. Punkterna 2 och 3 hanterar rasism, som oftast förekommer inom fascismen men som inte är identiskt med den fascistiska ideologin (även många icke-fascister håller med om dessa punkter). Punkterna 4 och 5 hanterar yttre karaktäristika hos vissa – men inte alla – mellankrigstida fascistiska rörelser. En seriös ideologisk analys av fascismen kan inte fokusera på yttre attribut, oavsett hur extravaganta dessa råkar vara (svarta stövlar, skjortor och koppel, och så vidare). Med andra ord är det fullt möjligt att konstruera en fungerande checklista, det är inte den formella formen som är problemet. Dock måste en seriöst konstruerad checklista svara på en avgörande fråga: hur många ”rätt” eller ”fel” krävs för att en rörelse ska vara fascistisk? Hur beräknas detta? Är alla punkter i checklistorna lika viktiga, eller finns det ett ideologiskt centrum? Värre är att listorna tenderar att betungas av klyschor, exempelvis kravet ovan om att ”sanna” fascister alltid ackompanjeras av ”paramilitära rörelser”. Varför då? Om personen A tillsammans med vännerna B och C startar ett uttalat fascistparti, dock utan paramilitärer, upphör de därmed att vara fascister? Svaret är naturligtvis nej. Det går alldeles utmärkt att etablera en fascistisk rörelse utan uniformerade kadrer av skjutglad ungdom. I själva verket vore det politiskt självmord i dagens västerländska samhällen att organisera sådana garden, oavsett ideologisk hemvist.*
* Dessutom förekommer ”uniformsförbud”, det vill säga förbud mot specifikt politiska uniformer, i flera stater.
24