Imperiet de ärvde
fam I l J en Stenbeck S makt, mörker och m I l J arder
albert bonniers förlag
Albert Bonniers Förlag
Box 3159, 103 63 Stockholm www.albertbonniersforlag.se info@albertbonniers.se
isbn 978-91-0-080440-4
C o PY rig H t © Jan Almgren och Adam Svanell, 2025
o M slag Eva Wilsson
första trYCK ning en trYCK ScandBook, EU 2025
Till Teo och Sam
»En
familj måste vara sams, måste hålla ihop, far, annars klappar olyckan på porten«
ur » b uddenbrook S « av t homa S m ann
ett par ord om källmaterialet 11
p rolog 13
1. de N Si S ta S ommare N 18
2. Hu S et på l o N g iS la N d 35
3. Bu S i N e SS a S u S ual 46
4. eN fi N a NS familj föd S 64
5. d rott N i N g Cri S ti N a 81
6. p ojke N på g ärdet 98
7. Stayi N g a live 110
8. eN var N i N g frå N k reml 125
9. Cat CH me if you C a N 148
10. m o N opolkro SS are N 163
11. j ag kör på till S jag dör 186
12. a llt förä N dra S 205
13. eN jävligt e NS am mä NN i S ka 217
14. Cri S ti N a S r eträtt 240
15. f ågel f elix 254
16. g år dy N a S ti N mot S itt S lut? 268
e pilog 293
t a C k 297
k ällor 299
ETT PAR ORD OM KÄLLMATERIALET
Många miljöer, händelser och platser är detaljerat återgivna i den här boken. Till grund för detta ligger ett brett urval av artiklar, böcker och tv- och radioinslag. Men framför allt har arbetet möjliggjorts genom ett stort antal intervjuer med personer i eller nära familjen Stenbeck, liksom med individer inom den så kallade Stenbecksfären – samt experter, analytiker och andra relevanta aktörer inom svenskt näringsliv. De har alla generöst delat med sig av sina erfarenheter.
Det stora flertalet intervjupersoner är namngivna, några få har bett om att få att vara anonyma. I princip samtliga som namnges har fått ta del av och godkänna citat eller avsnitt där de förekommer.
Boken utgår till viss del från den dokumentära poddserien Dynastin, som jag gjorde tillsammans med producenten Adam Svanell för Svenska Dagbladet 2023, i samarbete med de exekutiva producenterna Lovisa Lamm Nordenskiöld och Hugo Lavett.
En annan central källa är tidens etermedier – tillgängliga antingen digitalt eller via press-, tv- och radioarkiven på Kungliga biblioteket.
Stor nytta har jag också haft av tre biografier om Jan Stenbeck, författade av Per Andersson, Stellan Björk och Margaret von Platen. Detsamma gäller Felix Grananders självbiografi, skriven tillsammans med Henrietta Westman. Ett varmt tack till samtliga författare – jag har lånat stoff ur deras verk. Ett särskilt viktigt lån är citaten ur Hugo Stenbecks testamente som återges enligt Stellan Björks version.
Jag har sökt Cristina Stenbeck och Hugo Stenbeck. Båda har meddelat att de inte önskar medverka i boken. Jag har även skickat utvalda avsnitt till dem och erbjudit dem möjlighet att kommentera. De har avstått.
Sammantaget har ett stort källmaterial gjort det möjligt att återskapa scener, stämningar och avgörande ögonblick i familjen Stenbecks historia – såväl i nutid som längre tillbaka i tiden.
Jan Almgren, juni 2025
PROLOG
Det var en försiktighetsåtgärd. När Hugo Stenbeck i mars 1973 upprättade sitt och hustrun Märthas testamente ville han säkerställa att hans företag stannade i familjen. »Gammel-Hugo«, som han kallades, hade trots allt mer eller mindre själv byggt upp ett av Sveriges större affärsimperium. Han skrev:
Vi utgår från att våra barn delar vår åsikt, att Kinnevik är en stor skapelse, värd att förvalta och bevara.
Ägandet placerades i ett kommanditbolag, som i sin tur ägde två bolag. Det var där aktierna låg. En klurig lösning. Den var skattemässigt fördelaktig, men hade framför allt ett annat syfte: att hålla ihop imperiet. Om något av de fyra barnen ville sälja sin andel skulle de bli tvungna att först erbjuda sina syskon att köpa.
Men Hugo Stenbeck formulerade ändå ett tillägg, en särskild uppmaning till sina efterlevande, om att visa klokhet, respektera släktkulturen och hålla ihop familjeförmögenheten. »Låt skickliga och värdiga medlemmar av släkten leda affärerna«, skrev han. Uppstod intressekonflikter skulle dessa behandlas »klokt och varligt«.
Kanske anade den 82-åriga advokaten, som kände sina barn väl, att det fanns en risk för motsatsen. Affärsimperiet är nämligen inte det enda som går i arv i familjen Stenbeck.
Florida, mars 2022. Jag och min kollega Adam Svanell sitter i en vit hyrbil i tryckande värme. Vi har stannat vid en vägbom intill en vaktkur med en stor glasruta. Palmer och några prydligt klippta gräsmattor omgärdar entrén till området. Snart rullar vi in i Wellington, ett slags paradis för välbeställda hästentusiaster. Vi möts av små golfbilar med ryttare bakom ratten, i hjälm, kritvita ridbyxor och svarta stövlar.
Sverige har några få riktigt inflytelserika finansfamiljer. De har alla spelat en viktig roll i industrialiseringen och i att skapa den framgångsrika svenska välfärdsstaten. Wallenberg, Rausing, Ax:son Johnson, Persson, Kamprad och så slutligen Stenbeck, den färgstarkaste av dem alla och den som ständigt har förnyat sig.
Familjen Kamprad säljer fortfarande möbler, familjen Wallenberg har fortsatt fokus på industri och finans och familjen Persson driver alltjämt klädbutiker. Familjen Stenbeck, däremot, har aldrig stått still. Deras imperium, som uppstod genom stabila investeringar i stål, papper och skog, har omvandlats till en snabbfotad medie- och kommunikationsgrupp som i sin tur har pånyttfötts som e-handels- och techkoncern.
Jag har som reporter på Svenska Dagbladet skrivit mycket om välkända bolag som Stenbeckarna har startat, drivit, ägt och i många fall sålt vidare. Korsnäs, Sandvik, TV3, TV4, Metro, Comviq, Tele2, Zalando och Kinnevik, investmentbolaget som är själva navet i företagsgruppen. Mitt första jobb som näringslivsjournalist var faktiskt på en tidning som ägdes av Jan Stenbeck.
Familjen har ständigt utmanat, tagit risker och satsat på ny teknik. Längs vägen har de spelat en viktig roll i att skapa bilden av Sverige som ett innovativt land. Det är ett av de många sätt på vilka de förändrat både näringslivet och Sverige.
Men det finns också något annat som utmärker familjen Sten-
beck. Deras historia är präglad av mörker. Generation efter generation har – vid sidan av alla framgångar – kämpat med missbruk, maktkamper och förtida död. Vissa anställda i bolagsfären har ibland frågat sig om det vilar en förbannelse över familjen.
Och det speciella med familjeföretagande är ju att privatliv inte går att skilja från det professionella. Det som sker med familjemedlemmarna, deras öden och inbördes relationer påverkar oavbrutet affärerna, och vice versa.
Till mystiken kring just familjen Stenbeck hör också att dess medlemmar alltid har varit så medieskygga. De talar sällan med journalister, och när de väl gör det är de aldrig särskilt personliga. Det är det som gör vår Floridaresa unik. Vi är nämligen på väg hem till en av arvtagarna.
Jag saktar in utanför en gård omgärdad av höga häckar, ringer på en porttelefon och presenterar oss. Sedan öppnas grindarna till ett av Sophie Stenbecks hus. Jan Stenbecks yngsta dotter, Cristina Stenbecks syster, har tackat ja till en intervju. Eller en intervju är kanske missvisande, det är sagt att vi ska prata i tre hela dagar. Om vinster. Om förluster. Om revolutionerande affärsidéer. Om familjebråk. Om den stora hemligheten hennes far bar på, och som avslöjades först efter hans död. Om alla de tragiska dödsfall som präglat hennes och hennes syskons liv.
Sophie har lovat att berätta allt.
Senare samma år sitter jag framför en ung man på ett hotell i Gamla stan i Stockholm. Felix Granander är lång och reslig, har tatueringar på händerna och är helt klädd i svart. Han för fingret mot ögonvrån.
»Det är därför jag inte pratar om det här«, säger han lågt. »För då blir det så här – jag börjar ju gråta.«
Med »det här« menar han sin andra familj, den som han inte växte upp med. Felix har vid den här tiden inte talat offentligt – inte mer än mycket ytligt – om sin relation till dem, eller till fadern, som han aldrig träffade. Han är tveksam nu också, jag har uppvaktat honom i månader för att få till en träff. Men när han väl börjar berätta, kommer allt på en gång.
»Det enda folk snackar om är pengar, och vilka förutsättningar man har. Fuck det där!«
Felix var fem år gammal när han blev rikskänd som »Jan Stenbecks okända son«. Sedan dess har hans liv präglats av det epitetet, och allt som kommit med det. Möjligheter. Miljoner. Förväntningar. Skuldkänslor. Självhat.
Han har betraktat arvet han fick som en sorts blodspengar, säger han. Något han inte gjort sig förtjänt av, och inte heller bett om. Det han fantiserade om redan som liten var inte en förmögenhet, utan att få lära känna sin far.
»Jag hade gett bort allting för ett enda möte. Mitt liv har varit så fullständigt dikterat av en pappa som aldrig dök upp.«
Och under mina kommande möten med Felix ska det visa sig att det är fler än Jan Stenbeck som aldrig har dykt upp.
Det finns ytterligare en sak som motiverar en närmare undersökning av familjen Stenbecks affärer: dess osäkra framtid.
I april 2025, bara månader innan denna bok ges ut, aviserar familjeöverhuvudet, äldsta dottern Cristina Stenbeck, sin comeback som styrelseordförande i Kinnevik. Det är ett efterlängtat besked för bolagets hundrasextiotusen aktieägare. Men det sker sannolikt inte av lust, utan av nödvändighet.
Under det föregående decenniet har Cristina gjort en ägarreträtt som saknar motstycke i svensk näringslivshistoria. Först
lämnade hon ordförandeskapet i bolagsstyrelsen, sedan slutade hon i styrelsen helt, därefter lämnade hon valberedningen – och slutligen flyttade hon från Sverige. Och ingen annan i familjen tog över hennes roll. Berättelserna om de stora finansfamiljerna brukar handla om kampen om att nå makt och inflytande. Men här har allt till synes varit tvärtom. Syskonen Stenbeck slåss inte om makten. De verkar inte vilja ha den.
Under åren sedan denna reträtt har Kinneviks styrelse och ledning följt en allt annat än framgångsrik strategi. Man har gjort sig av med samtliga de inkomstbringande börsbolag som skapades av Cristinas far, Jan Stenbeck, och istället satsat på investeringar i ett stort antal okända utländska företag inom hälsa, mjukvara och e-handel. Inget av bolagen har blivit någon kassako – inte än i alla fall. Flera går tvärtom med storförlust.
Börsens dom är tydlig: aktien har rasat till bottennivåer och företagets tillgångar har krympt dramatiskt. I svenska affärsmedier beskrivs Kinnevik som ett företag i kris. En tidning summerade börsåret 2024 med rubriken »Är Kinnevik årets sämsta bolag?«.
Medan Jan Stenbeck omvandlade det affärsimperium han ärvt till någonting nytt, tycks hans barn nu snarare vara på väg att avveckla det. Den här gången är frågan inte vilken ny riktning dynastin ska ta, utan hur länge det ens finns en dynasti kvar.
I snart ett sekel har familjen Stenbeck och deras företag varit en egensinnig kraft i svenskt affärs- och samhällsliv. Är den epoken över nu? Eller har Cristina Stenbeck en chans att ta imperiet ut ur krisen?
Det ska jag försöka reda ut i den här boken.