Torsdagen den 27 december kl 23.00
Kuldesh Sharma hoppas att han är på rätt ställe. Han parkerar längst bort på markvägen med träd åt alla håll som ser riktigt kusliga ut i mörkret. Vid fyratiden i eftermiddags, när han satt i rummet innanför butiken, hade han till slut bestämt sig. Skrinet stod på bordet framför honom och på radio spelade de ”Mistletoe and Wine”. Han ringde två samtal och här är han nu. Han släcker strålkastarna och sedan sitter han i det beck svarta mörkret och väntar. Han tar en fruktansvärt stor risk, det är ett som är säkert. Men han är snart åttio så när skulle han ta en sådan här risk om inte nu? Vad är det värsta som kan hända? Att de hittar honom och dödar honom? De gör säkert bådadera, men är det så farligt? Han tänker på sin gode vän Stephen och vilket skick han är i nu – förvirrad, tystlåten, en skugga av sitt forna jag. Är det så det kommer att bli för honom också? Tänk vad mycket roligt de hade haft tillsammans, hur glatt och sorglöst allt hade varit. Kuldeshs liv har blivit allt tystare. Hans fru är död och även vännerna börjar falla ifrån. Han saknar att ha liv och rörelse omkring sig. Plötsligt klev mannen med skrinet in. Någonstans långt borta ser Kuldesh ett svagt ljus som silar
7