9789100185565

till den folkliga enheten, 1976

I Såg ett folk som leddes till slaktbänken utan vapen hade folket ingen chans misstagen, ivern, förvirringen när många människor utan enhetlig ledning skulle organisera motståndet

Samtidigt

inse, att någon sådan enhet vid denna tidpunkt inte var möjlig Splittringen är reell, den folkliga enheten fanns bara i hoppet, fantasierna 7

hos ett folk utan vapen Ännu efter tre år är samma splittring lika verklig Folkets enhet finns nu inte längre ens i fantasierna Minnet finns, av den möjliga enheten Och skräcken, detta att vara helt utlämnad att inte ha någonting Mumierna hämtade människa efter människa

8

II härifrån, på avstånd Vad är det möjligt att göra?

Inför folkets splittring i delvis antagonistiska organisationer Arbeta för deras möjliga enhet?

Därför att ingen kan på förhand veta vilken, eller vilka organisationer som kommer att gå emot befrielsen Det är sannolikt att någon eller några kommer att göra det Den risken får man ta!

9

III såg människor födas in i hoppet om ett människoliv Såg detta hopp födas utan vapen och såg vapnen släcka detta hopp Det organiserade motståndet finns lever ännu under jorden Fascismens människor, mumierna lever utanför sina gravar

Deras livs död

omvärver alla människor snart lindade alla men är inte mumier

10

Några arbetar dag, natt under jordens och nattens lindor Där finns livet, det enda livet Vi bör ge det vårt stöd hur det än ser ut Det skapar självt sina egna vapen – Och enheten i sina egna händer

11

12

13

14

jag, den sönderhackade talar Talar också sönderhackat så att du bara delvis ska förstå mig Men också lyssna om du inte är otålig, människoflyende, och snabbt vänder bort dina ögon Det jag har att säga dig finns i det sönderhackade i språkets förbrukade vatten – I tystnaderna då du inte hör mig Hör du mig inte där 15

har du inte hört mig Mitt osynliga blod ska du smaka

16

DI KT 23.1.78

+ I Vietnam inspekterar generalen Giap fronten Allt är nu flytande!

Den kristalliska arkitekturen himmelsarkitekturen rör sig i den osynliga virvelstormen Och riktningarna, tecknen vänds, vänds

+ Den laotiske filmfotografens bilder av det tomma Phnom Penh visade en ny bild av historien

Den samtida

historien görs i bilder i systematiserade lögner i verkligheter som inte finns 17

Och vi har inga andra!

Någon sanning finns inte någon annanstans än i det finfördelade nätet av lögner Och i våra kroppars liv

+ Tunga kroppar i rörelse på risfälten, vid de nya krigens fronter Generalen Giap inspekterar propagandans bilder En bild skriker som av osynlig smärta Ett barn skuret av imaginerade kambodjanska knivar

+ Bara kroppens imaginationer är verkliga

18

+ I Vietnam mobiliseras nu ett av de internationella näten av lögner I Kampuchea mobiliseras ett tredje nät De människor som år efter år slogs mot de amerikanska angriparna har inte förtjänat detta Tecknen i himmelens arkitektur har inte ändrat sin grundläggande innebörd

19

RÖST, 1967

När jag miste jobbet ville jag inte leva längre Några dagar gick jag ensam hemma i lägenheten En dag var min flicka fri från skolan och då tänkte jag göra det men det blev inte av Nästa gång skulle jag göra det Jag sa åt henne att lägga sig i sängen och sen la jag mig bredvid och hällde bensin över oss Hon skrek och sprang när det började brinna Nu efteråt vet jag att det var fel, till ingen nytta Det var fel av mig 20

att mista jobbet och min man har sagt åt mig att jag inte skulle ha tagit åt mig Flickan klarade sig och jag med så nu kan vi alla fortsätta leva utan risk Min man säger också att när det en gång brunnit så är det släckt sen

21

rena geometriska förhållanden klingande i hjärnans rymd Jag kan inte värja mig, bara spela med Eller vänta tills de klingar av Relationerna av smärta klingar De som ställer absoluta krav på människorna vet inte vad de gör Ändå klingar det absoluta genom varje människas huvud Det avslutades kristall! Även om den är 22

oändligheten!

Blixtlikt faller skuggan tvärs genom allas huvud

23

A LFA BET

+ ögon, ögonen rör sig långsamt utåt, mot ljuset Tänjs, långsamt Det av människa inne i dig, tänjs Du går längs en väg, utåt mot havet Det är ingen årstid Kaprifolen slingrar sig blommande i vildrosorna vita, skära Allt har tagit slut Det finns ingen fortsättning 24

Bara den långsamma, ögonens väg mot havet I ansiktet kallt vatten Rop, språng över berg, ögonen tänjs spänns ut efter horisontens kniv Det är före mörkret Då smärtan kommer i hugg bakifrån Och ensamheten kommer inifrån, tvångsmässigt Hur söker du någon längs vägen? Söker du i kaprifolens virvlande rankor, inne i den långsamt öppnade rosens doftande blad?

Hur öppnar du dig för en annan?

Har du någonsin 25

gjort det?

Den vibrerande kontakten mellan kroppar i helt genomskinlig, fjärilstunn hud Och steget tvärsigenom, när tar du det?

När har du mod att leva ditt liv? Ögonen rör sig på strängar, blinda nu, och ingen syn skulle räcka Det är ingen årstid Mörk vind fyller havet Vägen utplånad I kärret bredvid en lysande genomskinlig kupol av grodrom, en klase av ögon seende ur marken, kallt, livets ögon Dom ser tvärs genom mörkret Långt ute mörknar öarna, virvlande 26

sot, i elden av mörker Smultronen växer i gräset, deras smak genomtränger rymden Sländan rör sig över vattnet Läpparna rör vid marken Strupen drar in ljuset, stöter ut!

Och havet vaggar marken, träden, ljuset Ögonen stilla Allt är beröring tvärs genom allt Allt är skillnader Kroppen i befrielse av allt Andra bokstaven i alfabetet Gick på toaletten, sket Kroppens befrielse

Nu går

någon i dörrar, trappor Enträget upprepar jag andra bokstaven i alfabetet I träden går vinden Såg människolivens, också 27

mitt eget, begränsning

Dig,

som inte ens lägrens verklighet befriade från föraktet för folk

Och ändå

i den gemensamma förnedringen medkänslan, paniken Sket ut mitt människoliv Pissade bort allt blod Vilken är min begränsning? För vem är jag alfabetets andra bokstav, och tredje Tystnad, inför hjälplösheten

+ Känslans snabba fågel genom ögonen Rädslans flod av ögonvatten, skit Och ensamheten inne i ögonen, under alfabetets andra bokstav 28

Tag mig med! Tag mig med!

Den snabba resan, flykten Varthän! Varthän!

Det snabba alfabetets snabbt komprimerade svärm av fåglar över glashimlen, höst, ingenstans finns någon flykt Blodet sprider sig över den tunna hinnan Tinningarna krossade Murbruk, muren av blod Ansikten Ansikten Ansikten Ansikten Det oändliga alfabetet Kan du stava? Nej! Vad heter du?

Läpparna har inget alfabet

29

den tredje bokstaven, den fjärde Och jag vet inte vart jag går Vägen ser jag inte Kanske går jag nu snabbt under havet?

Och kanske finns det blommor där?

Din doftande kropp i mörkret?

Den oväntat snabba rörelsen, vinden vågorna Det femte alfabetet Det sjätte Den sjätte oändligheten Håll mig fast!

30