9789100156275

Ohlsson_1918.indd 1

2017-06-15 16:10:42

Ohlsson_1918.indd 2

2017-06-15 16:10:43

N

JAN

J U LI

J U NI

F EB

OV

DEC

SEP

OKT

M A R S A P RI L

AJ

AU

G

M

Per T OhlssOn

Albert bonniers fรถrlAg

Ohlsson_1918.indd 3

2017-06-15 16:10:43

Av Per T Ohlsson har tidigare utgivits på Albert Bonniers Förlag Konservkungen. Herbert Felix – ett flyktingöde i 1900-talets Europa 2006 Rickard Sandler och Carl Gustaf Ekman i Sveriges statsministrar under 100 år (red Mats Bergstrand & Per T Ohlsson) 2010 På annat förlag: Landet utanför 1991 Over There. Banden över Atlanten 1992 Gudarnas ö. Om det extremt svenska 1993 100 år av tillväxt. Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen 1994 Svensk politik 2014

www.albertbonniersforlag.se isbn 978-91-0-015627-5 Copyright © Per T Ohlsson 2017 Omslag Johan Resele ScandBook AB, Falun 2017

Ohlsson_1918.indd 4

2017-06-15 16:10:43

Till minne av Axel Evald Ohlsson och Karl Ohlsson, brรถder, sjรถkaptener, kaphornare

Ohlsson_1918.indd 5

2017-06-15 16:10:43

Ohlsson_1918.indd 6

2017-06-15 16:10:43

innehåll Författarens förord 9 Inledning 13 Januari 23 Februari 45 Mars 63 April 81 Maj 101 Juni 117 Juli 141 Augusti 159 September 175 Oktober 193 November 213 December 251 Epilog 283 Källor och litteratur Personregister

Ohlsson_1918.indd 7

290 298

2017-06-15 16:10:43

Ohlsson_1918.indd 8

2017-06-15 16:10:43

FÖRFATTARENS FÖRORD När den tyske kulturjournalisten Florian Illies gav ut sin ­hyllade bok om det sista fredsåret före första världskriget, År­ hundradets sommar 1913, startade han något av en trend. Han följdes av författare som Ian Buruma med År noll om 1945 och Elisabeth Åsbrink med 1947.

Genom Illies fick jag själv impulsen att fördjupa mig i ett år som formade det moderna Sverige: 1918.

Valet av år har såväl professionella som personliga förklaringar.

Florian Illies bok publicerades på originalspråket tyska 2012 och på svenska ett år senare. Då var jag sysselsatt med en ­historik över Sveriges politiska utveckling från 1809 fram till våra dagar, Svensk politik, utgiven 2014. Under arbetet blev jag fascinerad av 1918 och allt vad detta år förde med sig för Sverige: krig och revolutioner in på knutarna, hårda ransoneringar, spanska sjukan, politisk konfrontation och, till sist, den allmänna och lika rösträttens seger.

Ju mer jag läste, desto större växte sig dramat. Jag visste hur det skulle sluta, men spänningen var ändå olidlig: den prekära balansgången mellan reform och revolt, den kombination av fast beslutsamhet och taktisk fingerfärdighet som möjliggjorde demokratins genombrott, den närmast apokalyptiska stämning som vilade över landet när influensan kulminerade och begravningsklockorna klämtade från morgon till kväll.

9

Ohlsson_1918.indd 9

2017-06-15 16:10:43

Vad var det, i stort och smått, som definierade detta definierande år? Och vilka personer, kända och okända, bidrog till att göra 1918 till en vattendelare i svensk historia?

Mitt sökande efter svar resulterade i föreliggande bok, ett slags journalistiskt kollage, hopklippt med ledning av min egen nyfikenhet och utan några akademiska ambitioner.

Det personliga skälet till att 1918 blev ämnet för en bok kan sammanfattas i fysisk form: ett fickur i silver som vandrat runt i släkten och nu förvaras hos mig. Bakom locket finns en graverad hälsning från en svunnen tid. Där står:

NAV:SKOLAN. MALMÖ.

PREMIUM TILL AXEL EVALD OLSSON 19 3/8 18

VID STYRMANSEXAMEN. Axel Evald Olsson, som senare började stava efternamnet med h, var min farfar.

I referensverket 1895 års män kan man läsa att han efter praktik på min farfars fars skeppsmäklerikontor i Malmö gick till sjöss 1911 och tjänstgjorde på olika segel- och ångfartyg fram till 1929. Ett gulnat intyg finns bevarat, utfärdat i engelska Hull krigsåret 1915 för sjömannen Evald Olsson: The Captain reports his character to be v. g.

Axel Evald förkovrade sig och avlade styrmansexamen i augusti 1918; det var då som Navigationsskolan belönade honom med silverrovan. Året därpå kunde han titulera sig sjökapten. När han gått i land övertog han sin pappa Måns skeppsmäklerifirma i Malmö och blev medlem av bland annat Malmö Nautiska förening och kamratföreningen Flottans Män. Han avled 1968.

Under första världskriget befann sig alltså farfar tidvis till 10

Ohlsson_1918.indd 10

2017-06-15 16:10:43

sjöss bland minfält och ubåtar. Det gjorde även hans bror och bäste vän Karl, som också blev sjökapten.

Båda var så kallade kaphornare och tillhörde ett exklusivt internationellt sällskap med före detta befäl som seglat genom de farofyllda vattnen utanför Sydamerikas sydspets. Som liten älskade jag att lyssna på farfars och farbror Kalles berättelser om färder jorden runt, exotiska platser och deras vedermödor under de besvärliga krigsåren. Då förstod jag inte riktigt vad det betydde, men de kände en speciell frändskap med den anglosaxiska världen och avskydde vad de brukade kalla »­preusseri«.

Attityderna, möjligen en smula fördomsfulla, skulle gå i arv.

Denna bok, som i så hög grad kretsar kring världskrigets konsekvenser även för det neutrala Sverige, tillägnas deras minne.

Källorna till 1918 utgörs huvudsakligen av tidningar, riksdagsprotokoll och andra offentliga dokument, dagböcker, memoarer och biografier samt arkivmaterial, varav en hel del kommit till tidigare användning under arbetet med Bonnierprojektet Sveriges statsministrar under 100 år och Svensk politik. De redo­ visas i bokens käll- och litteraturförteckning och emellanåt även i den löpande texten.

Tre dagstidningar har spelat en viktig roll på grund av olika politisk färg i en tid när de ideologiska konflikterna var knivskarpa: liberala Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet Snäll­ posten, som då var ett synnerligen tyskvänligt högerorgan, samt Social-Demokraten. Bland specialtidningar och andra periodiska tidskrifter har Rösträtt för kvinnor och Idun varit särskilt givande.

En del läsare lägger kanske märke till att stavningen i citaten kan skifta. Det beror på att reglerna vid denna tid var en aning flytande. Vissa tidningar använde till exempel gamla former som hv medan andra hade gått över till bara v. Stavningen av ett så centralt substantiv som Sverige kunde växla. Det var inte ovanligt att det stavades Sverge, en variant som ansågs mer 11

Ohlsson_1918.indd 11

2017-06-15 16:10:43

folklig och talspråksanpassad. Först kring 1950 blev Sverige den allmänt etablerade skrivningen.

När det gäller litteraturen vill jag särskilt framhålla några böcker och avhandlingar till vars författare jag står i den största tacksamhetsskuld för vägledning och överblick: Carl Göran Andræs Revolt eller reform, Margareta Åmans Spanska sjukan, Marco Smedbergs Första världskriget, Sven Anders Söderpalms Storföretagarna och det demokratiska genombrottet samt Josefin Rönnbäcks Politikens genusgränser.

Slutligen vill jag rikta det varmaste tack till två kloka och språkkunniga vänner och kollegor, Bo Bergman och Ingrid H ­Fredriksson, som tagit sig tid att månad för månad läsa manuskript, till Malmö stadsbiblioteks alltid lika tålmodigt hjälpsamma Sofia Murray, till min utmärkta redaktör Karin Lundwall och till min förläggare Albert Bonnier.

Och, naturligtvis, till min närmaste omgivning, som återigen har fått stå ut med författarskapets maniska självupptagenhet och disträa intresse för vardagens detaljer.

Malmö och Vomb i mars 2017 Per Evald Torbjörn Ohlsson

12

Ohlsson_1918.indd 12

2017-06-15 16:10:43

Inledning

DEN SVENSK A REVOLUTIONEN Förutom möjligen kuppen 1809, som störtade Gustav IV Adolf och gjorde slut på det gustavianska enväldet, har Sverige aldrig upplevt en revolution i begreppets vanligaste bemärkelse: en våldsam omkastning av maktförhållandena. Sverige har också, trots tidvis skarpa motsättningar, klarat sig undan inbördeskrig, inhemska katastrofer som än idag förgiftar det politiska klimatet i länder som Finland, Spanien och USA. Det närmaste Sverige kommit sådana sammandrabbningar vid avgrundens rand var 1917–1918.

Striden om allmän och lika rösträtt gick in i sin avgörande fas, avspärrningarna under första världskriget ledde till drakoniska ransoneringar och bristen på baslivsmedel var skriande. Följden av dessa spänningar blev en revolution i den meningen att landets politiska system förändrades i grunden genom ett riksdagsbeslut i december 1918. Den gamla ordningen, där politiskt inflytande var beroende av materiella tillgångar och privilegier, ersattes av demokratins princip med en röst för varje man och kvinna. Ur denna revolution, för en revolution var det, växte det öppna, moderna välfärdssamhälle som vi numera tar för givet, definierat av jämlikhetens idé.

Om svenskar som levde för hundra år sedan plötsligt hade teleporterats till dagens Sverige skulle de naturligtvis ha blivit fullkomligt förbluffade, inte bara av det allmänna välståndet och allehanda tekniska innovationer, utan kanske framför allt av 13

Ohlsson_1918.indd 13

2017-06-15 16:10:43

det otvungna umgänget människor emellan över förut oöver­ stigliga barriärer. Klassamhällets och könsmaktsordningens strukturer är sega; mycket återstår att göra. Men vardagen i Sverige har förvandlats i en utsträckning som dåtidens svenskar inte kunde föreställa sig utom kanske i utopiernas värld.

Det hade kunnat gå annorlunda, men revolutionen skedde fredligt och under mestadels ordnade former, mycket tack vare huvudaktörernas förmåga att besinna sig: en pådrivande arbetarrörelse som inte gick över våldets gräns, ett målmedvetet liberalt opinionsarbete, modiga kvinnor som med fast beslutsamhet krävde sin självklara medborgarrätt, ett näringsliv som insåg att kaotiska urladdningar var dåliga för affärerna och en maktägande höger som till sist accepterade det oundvikliga nederlaget. Oroligheter förekom, men bara i begränsad skala.

Det var med andra ord en synnerligen svensk revolution, genomförd utan excesser och okontrollerade passioner. Ungefär som den 1809, då Georg Adlersparres upprorsarmé tågade från Värmland mot Stockholm i full överensstämmelse med 1791 års reglemente för marscher genom landet: man betalade, mot kvitto, för hästar, inkvarteringar och annat som tillhandahölls på vägen. En revolution med verifikationer följdes drygt hundra år senare av en revolution utan explosioner.

I detta avseende är Sveriges erfarenhet om inte unik så i varje fall ganska speciell.

Den som reflekterar över 1900-talet med begreppet revolution som utgångspunkt tänker nog i första hand på 1917, året som såg två ryska revolutioner: den första störtade tsaren och öppnade vägen mot demokrati, den andra förde bolsjevikerna till makten och ledde till despoti. Båda fick återverkningar i Sverige.

Februarirevolutionen, som enligt den svenska kalendern ägde rum i mars, inspirerade framför allt Socialdemokraterna.

Partiledaren Hjalmar Branting besökte Petrograd i april och 14

Ohlsson_1918.indd 14

2017-06-15 16:10:43

när han återvände till Stockholm gick han raka vägen från tåget till riksdagen och höll ett flammande tal där han förargade högerledamöter genom att tilltala sina andrakammarkollegor med citoyens, medborgare, ett substantiv som förknippades med franska revolutionen.

Oktoberrevolutionen, genomförd i november, skärpte konflikten mellan arbetarrörelsens demokratiska och reformistiska majoritet och en liten men högljudd minoritet som anslöt sig till idén om proletariatets diktatur.

Andra händelser med omvälvande konsekvenser 1917 var Tysklands återupptagande av det oinskränkta ubåtskriget, som drabbade amerikansk sjöfart, USA:s påföljande krigsförklaring mot Tyskland och Finlands självständighetsdeklaration i slutet av året. Även i Sverige, som proklamerat neutralitet vid första världskrigets utbrott 1914, vibrerade revolutionära stämningar under ytan för att ibland bryta fram och mötas av polisiär och militär repression.

I juni, i samband med en rösträttsdebatt i riksdagen, skakades Stockholm av upplopp och polischocker mot demonstranter.

Fotografiet med Hjalmar Branting mitt på Gustav Adolfs torg, omgiven av ridande polis, har blivit en symbol för tidens oro.

Ofta underblåstes protesterna av livsmedelskrisen, till exempel vid »potatiskravallerna« i Stockholm i maj eller när invånare på den norrbottniska sågverksön Seskarö på försommaren tröttnade på att gå hungriga och tog saken i egna händer, varpå de hamnade under militär belägring. Runt om i landet genomfördes vad som kallades inventeringar: demonstrerande arbetare lade beslag på ransonerade livsmedel – men lämnade ofta betalning efter sig. I Stockholm bildade en skräckslagen överklass ett beväpnat medborgargarde medan den socia­listiska vänstern förberedde upprättandet av arbetar- och soldatråd efter rysk förebild. Det låg åska i luften.

Ett ingripande av en poliskommissarie vid namn Anders 15

Ohlsson_1918.indd 15

2017-06-15 16:10:44

Gustaf Kempe kan ha förhindrat ett blodbad utanför riksdagshuset under en dyrtidsdemonstration en kylslagen lördag i april. Kempe drog in sin chef polismästaren genom porten till riksdagshuset ögonblicket innan denne skulle ge signal till attack mot folkmassan. Om polismästarens planer hade verkställts kunde konsekvenserna ha blivit oöverskådliga.

Den partipolitiska situationen var tillspetsad. I februari 1917 sprängdes Socialdemokraterna när Hjalmar Brantings reformister drev ut den revolutionära falang som leddes av den vältalige Zeth Höglund, som sedan striderna i ungdomsförbundet tio år tidigare hade fronderat mot en partiledning som enligt hans uppfattning var alldeles för återhållsam. Motsättningarna mellan Höglund och Brantings nära medarbetare Per Albin Hansson var särskilt hårda.

I mars tvingades Hjalmar Hammarskjölds högerlutande regering avgå; i folkmun var den utskälld som ministären »Hungerskjöld«. Carl Swartz, universitetskansler och moderat högerman, tog över som statsminister.

Andrakammarvalet den 20 september, där endast män kunde delta, resulterade i seger för vänstern, det vill säga liberaler och socialdemokrater, förenade i ambitionen att driva igenom en demokratisk författningsrevision. Liberalerna ökade sin röstandel till nästan 28 procent, Socialdemokraterna säkrade positionen som den direktvalda kammarens största parti med 86 mandat och högern rasade från lika många till 59. Liberalen Nils Edén bildade regering. För första gången – och mot Gustaf V:s vilja – tog socialdemokrater plats vid konseljbordet.

Därmed fick parlamentarismen sitt genombrott.

Edéns liberalsocialistiska koalition tillträdde den 19 oktober och utfärdade följande programförklaring: Den tunga tid vårt folk nu genomgår har med alldeles särskild styrka ådagalagt nödvändigheten av att genom en klart demokra-

16

Ohlsson_1918.indd 16

2017-06-15 16:10:44

tisk politik på samhällslivets olika områden söka samla folkets alla krafter i gemensamt arbete för landets väl. Vid de nyss förrättade valen till riksdagens andra kammare har ett stort flertal anslutit sig till kraven på åtskilliga författningsreformer, främst den kommunala rösträttens omläggning enligt principen om rösträtt för alla som betala skatt till kommunen, den politiska rösträttens utsträckning till kvinnorna efter samma grunder som för männen samt revision av vissa så kallade streck, som enligt nu gällande bestämmelser begränsa rösträtten.

Vi ämna ofördröjligen upptaga arbetet på att förbereda förslag om dessa författningsreformer.

Ändå skulle 1917 års händelser och förvecklingar inte bli lika långsiktigt genomgripande som de som inträffade året därpå; 1917 hade, om man så vill, karaktär av generalrepetition. För om det finns ett verkligt revolutionsår i svensk historia är det 1918.

Den främsta anledningen var riksdagsbeslutet om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor tisdagen den 17 december.

Det rörde sig delvis om ett principbeslut vid en extrainkallad riksdag, urtima, som inte var formellt behörig att behandla grundlagsärenden. För den kvinnliga rösträtten till andra kammaren, politisk rösträtt, krävdes beslut av två ordinarie, lagtima, riksdagar. Det dröjde till 1921 innan kvinnor för första gången kunde delta i ett riksdagsval på samma villkor som män.

Men högern, som länge motsatt sig en demokratireform, kapitulerade och surrades fast vid den allmänna och lika rösträtten.

Frågan hade avgjorts efter flera decenniers strid.

Vad som därutöver fascinerar med 1918 är att året också på andra sätt medförde beslut och processer som lade grunden till dagens Sverige.

En ny fattigvårdslag avskaffade det gamla, allmosebaserade systemet med bland annat bortauktionering av fattiga till lägsta kostnad. Samhället gavs ansvar för bistånd till människor som 17

Ohlsson_1918.indd 17

2017-06-15 16:10:44

av olika anledningar inte kunde försörja sig själva. Det var embryot till en modern sociallagstiftning.

Nya karriärvägar öppnades för kvinnor på områden som juridik och utbildning, märkligt nog på initiativ av den annars ultrareaktionäre Ernst Trygger, första kammarens högerledare.

När det gällde kvinnors möjligheter till professionellt avancemang var Trygger något av en tidig feminist. Ett annat steg i riktning mot kvinnlig emancipation var utredningsförslaget att gifta kvinnor skulle bli myndiga och inte vara juridiskt underordnade sina män. Så lades grunden till en ny giftermålsbalk.

En facklig framgång i en arbetskonflikt i byggbranschen bidrog till att röja väg för en av de stora arbetsmarknadsreformerna, beslutad 1919: åtta timmars arbetsdag. LO återfick en del av det självförtroende som hade stukats i storstrejken 1909.

Samtidigt satte Marcus Wallenberg och andra ledande personer i det privata näringslivet press på högern i rösträttsfrågan, övertygade om att det var möjligt att bygga konstruktiva relationer med den växande socialdemokratin. »Genom sin försörjningspolitiska samverkan med vänstern hade gruppen på nära håll erfarit, hur stark pragmatismen var bland de socialdemokratiska ledarna«, konstaterade historikern Sven Anders Söderpalm i sin viktiga avhandling Storföretagarna och det demokratiska genombrottet. Åtminstone några av trådarna till den strävan efter samförstånd mellan arbete och kapital som benämns »den svenska modellen« letar sig hit, till 1918.

I affärslivet genomfördes strukturellt betydelsefulla fusioner inom sektorer som telefoni och bankväsende. Sverige började utmärka sig som det lilla landet med de stora företagen.

Kulturlivet blomstrade i skuggan av den pågående världskatastrofen. Nils Dardel och Isaac Grünewald bröt ny mark för modernism och expressionism. Selma Lagerlöf befriades från den skrivkramp som kriget hade orsakat hos henne och den lysande tiotalistgenerationen i svensk litteratur började göra sig gällande med namn som Elin Wägner och Gustaf 18

Ohlsson_1918.indd 18

2017-06-15 16:10:44

Hellström. Elsa Beskow skapade den delvis självbiografiska barnboksklassikern om tanterna Grön, Brun och Gredelin.

Victor Sjöström lockade storpublik till biograferna och Ernst Rolf gjorde anglosaxisk kabarésuccé i ett annars tyskdominerat nöjesutbud.

Detta år, 1918, började också livet för ett stort antal svenskar som i olika avseenden skulle sätta sin prägel på det tjugonde århundradet: regissören Ingmar Bergman, operasångerskan Birgit Nilsson, diktaren Werner Aspenström, journalisten Lars Orup, idrottsmannen Gunder Hägg, politikern Gunnar Helén, körledaren Eric Ericson, akademiledamoten Gunnel Vallquist.

Såväl de yttre som de inre omständigheterna var dramatiska och farliga. Inbördeskriget mellan vita och röda i Finland ut­ satte Nils Edéns liberalsocialistiska koalition för svåra slitningar och den tilltagande terrorn i Ryssland fördjupade konflikten mellan Socialdemokraterna och vänstersocialisterna: i kampen för demokrati var Hjalmar Branting och kretsen kring honom lika obeveklig vänsterut som högerut.

Krigslyckans växlingar på västfronten återspeglades även i svensk politik. På våren och försommaren såg Tyskland ut att ha övertaget. Högern hoppades, vänstern bävade. Sedan, med amerikanerna på plats, svängde det. Nu var det vänsterns tur att jubla.

Det tyska revolutionsutbrottet dagarna före vapenstilleståndet den 11 november påverkade den svenska utvecklingen i ännu högre grad än de ryska revolutionerna ett år tidigare.

För socialdemokrater och liberaler blev den tyska oron ett effektivt politiskt argument: om något sådant kunde inträffa i ett näraliggande land som Tyskland, så kunde det hända även i Sverige om högern inte vek sig i rösträttsfrågan.

Men högerledningen med Ernst Trygger i första kammaren och Arvid Lindman i andra stretade in i det sista emot en författningsreform. I november var situationen så nervös 19

Ohlsson_1918.indd 19

2017-06-15 16:10:44

att slutstyckena avlägsnades från värnpliktigas vapen och en pansarbåt med lojal besättning ankrade på Stockholms ström.

Irriterad över villrådigheten hos en av sina amiraler utbrast den socialdemokratiske sjöförsvarsministern Erik Palmstierna: »Nå, då tar jag ansvaret; skjut en halv minut innan det är för sent!« Läget förvärrades av ransoneringar som blev hårdare och hårdare trots två avtal om leveranser från västmakterna, ententen, i utbyte mot att Sverige ställde fartygstonnage till deras förfogande. Det rådde brist på i stort sett allt, inte bara livsmedel: gummi, sytråd, tobak, kläder, liksvepningar. Svartabörshandeln grasserade och så kallade gulaschbaroner tjänade förmögenheter på människors desperation.

En mindre nogräknad surrogatindustri blomstrade i varubristens spår. I Filipstad prövade en 19-årig yngling sina poetiska vingar som kuplettsångare på Ordenshuset. När han framförde Surrogatvisan var det knappast någon i den förströdda publiken som anade att Nils Ferlin med tiden skulle bli en av Sveriges mest folkkära diktare: Finns det ingen här som tror att hin onde har en bror och han heter surrogaten och den ha vi »fått i maten«. (…)

Men se man röker vad man får och tänk ändå så gott man mår utav körsbärsblad och fenkol ja, också stenkål i röket går.

Den största påfrestningen på den svenska befolkningen 1918 var emellertid en svår influensaepidemi som nådde Sverige vid midsommartid. När året var till ända hade spanska sjukans 20

Ohlsson_1918.indd 20

2017-06-15 16:10:44

lie svept bort 27 000 människoliv. En halv miljon svenskar beräknas ha insjuknat i en befolkning på 5,5 miljoner. Skolor och nöjesetablissemang måste hålla stängt, sjukhusen var överfulla och värnpliktiga som smittats inkvarterades under de mest eländiga förhållanden. Inga samhällsgrupper skonades.

Spanska sjukan härjade i fattiga byar i Norrland lika väl som på Drottningholms slott, där prins Erik dukade under.

Det framstår som nästan gåtfullt hur Sverige under detta förtvivlans år, 1918, kunde samla sig för att förverkliga en av de största och mest genomgripande samhällsförändringarna i landets historia utan att situationen gick över styr. En förklaring var självfallet klokskapen och ansvarskänslan hos de ledare och folkliga rörelser som formade och bar upp den svenska revolutionen. Men det berodde också på en djupt förankrad insikt om att ett politiskt och socialt efterblivet Sverige måste leva upp till tidens allt överskuggande krav, det oundvikliga epokskifte som fångades i några av de mest ryktbara ord som yttrades under första världskriget. Den amerikanske presidenten Woodrow Wilsons formulering skrevs in i det utskottsbetänkande som låg till grund för riksdagens rösträttsbeslut den 17 december 1918: Världen måste göras trygg för demokratin.

En ny tid tog sin början. Och Sverige blev Sverige.

21

Ohlsson_1918.indd 21

2017-06-15 16:10:44

Ohlsson_1918.indd 22

2017-06-15 16:10:44

JA NUARI »Hövdingen« lämnar regeringen. Riksdagen öppnar i skuggan av rösträttskampen. Kvinnorna mobiliserar.

Tyskland laddar i väster. Socialdemokraterna tar strid mot »hemmabolsjevikerna«. Matbrist och polarkyla.

Avtal med Storbritannien och USA – kaffe på väg!

Ernst Rolf gör brittisk succé på Fenixpalatset. Storm över Finland.

Ohlsson_1918.indd 23

2017-06-15 16:10:44