9789100154097

FÖRÖVARNA BESTÄMMER VILLKOREN

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 1

2016-02-08 10:18:53

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 2

2016-02-08 10:18:53

KLAS ÅMARK

Förövarna bestämmer villkoren Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest

ALBERT BONNIERS FÖRL AG

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 3

2016-02-08 10:18:53

Av Klas Åmark har tidigare utgivits: Makt eller moral: svensk offentlig debatt om internationell politik och svensk utrikes- och försvarspolitik 1938–1939, Allmänna förlaget 1973 Kultur i press: den svenska pressen och finländskt kulturoch samhällsliv under 1972, Akademilitteratur 1982 Facklig makt och fackligt medlemskap: de svenska fackförbundens medlemsutveckling 1890–1940, Arkiv 1986 Maktkamp i byggbransch: avtalsrörelser och konflikter i byggbranschen 1914–1920, Arkiv 1989 Makt och arbetsskador i Sverige under 1900-talet, tillsammans med Bill Sund, Carlsson 1990 Vem styr marknaden? Facket, makten och marknaden 1850–1990, Tiden 1994 Solidaritetens gränser: LO och industriförbundsprincipen under 1900-talet, Atlas 1998 Hundra år av välfärdspolitik: välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige, Borea 2005 Varför historia: en ämnesintroduktion för nya studenter, Studentlitteratur 2011 Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen, Albert Bonniers förlag 2011 (nyutgåva 2016)

www.albertbonniersforlag.se Karta: Johan Andersson Översättning av källa i not 106, sid 73: Eva-Tea Lundberg isbn 978-91-0-015-409-7 © Klas Åmark 2016 ScandBook AB, Falun 2016

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 4

2016-02-08 10:18:53

INNEHÅLL Förord 9

Kapitel 1. De internationella hjälpaktionerna i Budapest, 1944–1945 15 Forskningsläget 18 I diplomatins värld 23 Källor och källkritik – vad kan historikern veta? 25 Problemställningar 31 Hjälpverksamhet och förhandlingspolitik 32

Kapitel 2. Förintelsens sista kapitel, Ungern 1944–1945 37 Ungerska antijudiska lagar – diskriminering med undantag 39 Den fascistiska statskuppen den 15 oktober 46 Tvångsarbetet 49 Avslutning 55

Kapitel 3. De neutrala staternas hjälpaktioner 59 Den katolska kyrkan och Förintelsen 59 Angelo Rotta, påvligt sändebud i Budapest 64 Carl Lutz och den schweizisk-sionistiska hjälpaktionen 77 Spanska och portugisiska hjälpinsatser 100 El Salvador 103 Avslutning 104

Kapitel 4. Röda Korsets hjälpaktioner i Ungern 109 Friedrich Born och Internationella Röda Korskommittén 109 Valdemar och Nina Langlet och svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i Budapest 124 Asta Nilsson och Röda Korsets barnhem 145 Avslutning 149

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 5

2016-02-08 10:18:53

Kapitel 5. Den svenska beskickningens hjälpinsatser för Ungerns judar, mars–juli 1944 153 De svenska diplomaternas rapportering och hjälpinsatser 154 Avslutning 164

Kapitel 6. Raoul Wallenberg i Budapest. Den Kungliga svenska beskickningens humanitära avdelnings hjälpaktion, juli 1944–februari 1945 167 Forskningsläget 167 Källor och källkritik 170 Raoul Wallenberg i Budapest 174 Skyddspassen 176 Vilka kunde få skyddspass? 181 Urvalets problem 194 Den humanitära avdelningens administration 197 Hjälparbetet efter Pilkorspartiets statskupp den 15 oktober 202 Förfalskningar och rykten om försäljning av skyddspass 210 De skyddade husen 212 Livsmedlen 214 Skydd mot tvångsarbete 219 Samarbetet med andra hjälpaktioner 222 Avslutning 226

Kapitel 7. Raoul Wallenbergs vanskliga affärer 231 Budapest sommaren 1944 234 Wallenbergs uppdrag och finansiering 236 Wallenbergs affärer 238 Wallenbergs plan för framtiden 252 Efterkraven 254 Avslutning 263

Kapitel 8. Wallenberg var där – hjälteberättelser och myter 267 Att berätta om Raoul Wallenberg 270 Räddade Wallenberg det ungerska gettots 70 000 judar? 273 Räddade Wallenberg tiotusentals judar? 288

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 6

2016-02-08 10:18:54

Överdrifter om Raoul Wallenberg 292 Avslutning 293

Kapitel 9. Budapest i Förintelsens centrum 297 Humanitetens representanter 298 Vilka skulle beskyddas? 302 Legalitet och illegalitet 305 Konflikter mellan uppdragsgivare och hjälparbetare 306 Hjälpverksamhetens förhandlingspolitik 309 Hur många judar beskyddades av de internationella hjälpaktionerna? 315 Att minnas hjältarna från Budapest 321 Referenser 324 Personregister 333 Bildkällor 338

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 7

2016-02-08 10:18:54

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 8

2016-02-08 10:18:54

FÖRORD Ungern 1944, Förintelsens sista kapitel då mer än en halv miljon judar mördades, men också den gången då flera större internationella hjälpaktioner för judar äntligen blev av, efter år av passivitet inför det eskalerande våldet. Där genomförde Nazitysklands representanter, i nära samarbete med ungerska myndigheter, förföljelser och massmord på judar med en hänsynslös grymhet, samtidigt som det fanns de som visade en ovanlig medmänsklighet och en stor vilja att hjälpa människor i yttersta nöd, även när det medförde akuta risker för hjälparnas egna liv. Där ställdes diplomater och hjälparbetare inför den stora frågan om vad man kan och bör göra när desperata människor, hotade till livet, trängs i hundratal och tusental utanför beskickningsbyggnaderna och vädjar, begär, kräver att få hjälp, en fristad, ett visum, ett skyddsdokument. Vad gör man när deportering av de hotade innebär döden, när tvångsarbete medför extrema umbäranden och livsfara, när huliganer härjar på gatorna, plundrar, misshandlar, mördar? Vad gör man när dessa människor bankar på ens dörr och ber om skydd?

Det var sådana frågor som ställdes på sin spets i Budapest hösten 1944. De som ställdes inför de frågorna var diplomater från några neutrala stater, Schweiz och Sverige, Portugal och Spanien, påvens nuntie och några representanter för Röda Korset. Flera av dem hade ingen erfarenhet av humanitärt hjälparbete, de råkade bara finnas på plats när katastrofen inträffade. Andra skickades dit med uppdrag att hjälpa, som Raoul Wallenberg eller Friedrich Born från den Internationella Röda Korskommittén.

9

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 9

2016-02-08 10:18:54

I den här boken jämför jag de olika hjälpaktionerna för att förstå det system i vilket de arbetade och de förutsättningar som gjorde hjälpinsatser möjliga. Även efter att Nazityskland ockuperat Ungern, förblev Ungern en självständig stat med en egen regering och egna myndigheter med åtminstone en viss handlingsfrihet, som kom att spela en viktig roll. Det internationella hjälparbetet genomfördes inom ramen för ett system, vars ramar och villkor bestämdes av förövarna.

Men hjälparbetarna gjorde samtidigt mycket för att kringgå systemets begränsningar.

Om Raoul Wallenberg har det skrivits mycket, om de andra hjälpaktionerna en del, men det finns fortfarande inte någon jämförande analys av de livsviktiga hjälpaktionerna eller någon undersökning av systemets begränsningar. Det är en sådan analys jag vill bidra med i den här boken.

Krig föder hjältar – människor som gör extrema insatser för sitt land, som offrar livet för andra. Men vilka är då det andra världskrigets hjältar? Visst har ledande politiker, som den engelske premiärministern Winston Churchill, den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt eller de fria franska styrkornas ledare Charles de Gaulle någon slags hjältestatus.

Kanske har också några av de mest kända generalerna det, som den amerikanske pansargeneralen George S. Patton eller den engelske fältmarskalken Bernhard Montgomery. Men deras hjältestatus är inte entydig och den är åtminstone delvis en följd av den position de hade och inte bara av deras insatser.

Nej, det andra världskrigets hjältar, särskilt som de framställs i populärkultur och i filmernas värld, är inte de enskilda personerna. Visst finns de också, hjältar som den norska motståndsmannen Max Manus eller den danska motståndsrörelsens Flamman och Citronen, numera porträtterade i filmer. Men det andra världskrigets främsta hjältar är den sammanhållna gruppen av soldater, de som skildrades av 10

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 10

2016-02-08 10:18:54

den finländske författaren Väinö Linna i hans klassiska kollektivroman Okänd soldat (1954), som byggde på hans egna krigserfarenheter. De var deltagarna i Kompani Linge som blev Hjältarna från Telemarken (1965), en film som berättar om en sabotageaktion 1943 mot tungvattenproduktionen i Rjukan i Norge för att hindra Nazityskland att tillverka en atombomb. Nu skildras de igen i den norska tv-serien Kampen om tungvattnet (2016). Och kanske framför allt var de Band of Brothers (2001), tv-serien om en grupp amerikanska soldater som följs från invasionen i Normandie i juni 1944 till tiden efter krigsslutet.

En hjälte från det andra världskriget finns det i alla fall och han var svensk, Raoul Wallenberg. Det är honom vi ska minnas vid årliga ceremonier, det är han som det rests tiotals minnesmärken över, det är han som blivit förebilden för den osjälviske hjälten, som generationer av skolbarn ska lära sig av. Numera är han faktiskt det andra världskrigets mest enastående hjälte.

För historikern skapar hjältedyrkan sina speciella problem.

Hjälten omges av myter och överdrifter, som gör det särskilt svårt att finna fram till välgrundade faktauppgifter. Och det gäller särskilt för just Raoul Wallenberg. Det beror på att han inte bara blev hjälten utan också var den fängslade, den försvunna hjälten. Berättelserna om hjälten Raoul Wallenberg sågs som en del av arbetet med att få honom frigiven. Då blev överdrifter tillåtna, legitima – ju större hjälte han var, desto starkare tryck på Sovjetunionen att släppa honom ur fångenskapen. Samtidigt har bilden av Wallenberg blivit så stor att den fått skymma andra hjälparbetares livsviktiga insatser för att hjälpa Budapests judar. Också därför behövs det just en jämförande studie av alla de internationella hjälpinsatserna.

Problemet med mytbildningen om Raoul Wallenberg är förvisso välkänt i den seriösa forskningen, men det visar 11

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 11

2016-02-08 10:18:54

sig att det fortfarande finns myter som förs vidare, från bok till bok, från hemsida till hemsida på internet. Det gör behovet av en aktiv källkritik större än vad som är vanligt i modernhistorisk forskning. Det är viktigt att man utgår från de samtida källorna, de som är tillkomna så nära händelserna i tid och rum som möjligt. Historikern behöver också vara beredd att misstro uppgifter som lämnats i sentida intervjuer och pröva uppgifterna mot vad vi i övrigt vet, det som historikerna kallar kontextuell källkritik. Med den aktiva källkritiken kan historikern identifiera felaktigheter och föra dem åt sidan.

När det kom den ena biografin efter den andra om Raoul Wallenberg tänkte jag att det inte fanns anledning att skriva mer om honom och hans insatser, utan att det räckte bra med att sammanfatta de nya forskningsresultaten när jag reviderade boken Att bo granne med ondskan (2016). Men så började jag rota i källmaterialet och insåg så småningom att det fanns viktiga saker ogjorda. Först tänkte jag skriva några artiklar om Wallenberg, men när Martin Kaunitz på Albert Bonniers förlag förklarade att förlaget kunde tänka sig att ge ut en bok, fick jag möjlighet att genomföra den jämförande studie som jag insåg verkligen behövdes.

Några personer har hjälpt mig särskilt med fruktbara kommentarer till manuset. Karl Molin har delat med sig av sina kunskaper om diplomatins värld och om just Raoul Wallenberg och Budapest, samtidigt som han åter visat att han är en ovanligt skicklig manusläsare. Pär Frohnert har jag samarbetat med länge då det gäller forskning om svensk flyktingpolitik under 1930- och 1940-talen och han läste även detta manus. Orsi Husz kom med konstruktiva förslag, samtidigt som hon bidrog med lokalkunskaper om den stad hon växt upp i, och så undervisade hon mig i ungersk stavning.

Klaus Misgeld läste och kommenterade avsnittet om den 12

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 12

2016-02-08 10:18:54

katolska kyrkan. Och så vill jag särskilt tacka min sambo Sanna Vestin, som tålmodigt lyssnat på mina utläggningar och frikostigt delat med sig av sina stora kunskaper om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik.

Den här boken skrev jag klart den dramatiska hösten 2015, då hundratusentals flyktingar sökte sig till tryggheten i Europa och till Sverige. Nu, som den gången i Budapest, bankar tusentals människor på vår dörr och vädjar om hjälp och beskydd. Och nu som då träder frivilliga hjälparbetare fram för att välkomna de som är på flykt. Den breda strömmen av människor i nöd som söker skydd tar inte slut, den fortsätter, om än ofta i nya former.

Bredäng i januari 2016 Klas Åmark

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 13

2016-02-08 10:18:54

I Glashuset låg den schweiziska skyddsmaktsavdelningens Utvandringsbyrå.

Utanför trängdes många judar som ville få ett schweiziskt skyddsbrev och kanske också en möjlighet att få stanna kvar i Glashuset, som skydd mot tvångsarbete och deportering, liksom mot de fascistiska pilkorsgängen.

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 14

2016-02-08 10:18:54

Kapitel 1. De internationella hjälpaktionerna i Budapest, 1944–1945 Förintelsen – sex miljoner judar mördade i Europa under några år. Vad gjorde omvärlden medan detta skedde, kunde någon rädda hotade judar på väg mot undergången, mot avrättningsplatser och gaskammare? Vad gjorde omvärldens politiska ledare, de kristna kyrkornas talesmän?

Sådana frågor ställs oundvikligen inför den mänskliga katastrof som Förintelsen innebar. Svaren på frågorna blir skiftande. Här finns de som pekar ut räddare i nöden – »rescuers« – som ofta med risk för eget liv räckte ut en hjälpande hand till medmänniskor i nöd eller som genomförde större, planerade räddningsaktioner. Andra talar främst om hur allt för lite gjordes allt för sent.

Dessa frågor ställs inte minst inför det som har kallats Förintelsens sista kapitel, morden på mer än en halv miljon judar i Ungern under andra världskrigets sista år. Då visste många vad Förintelsen handlade om. I Ungern genomfördes det nazityska angreppet på judarna med ett antal diplomater från neutrala länder som ögonvittnen. Också här skiftar svaren.

Det finns de som betonar de begränsade insatserna och de som lyfter fram de stora insatser som faktiskt gjordes av de neutrala staternas diplomater, av män som Raoul Wallenberg, schweizaren Carl Lutz eller den påvlige nuntien Angelo Rotta eller av Röda Korsets representanter, som Friedrich Born eller Valdemar Langlet. Iver Olsen, som var den amerikanska myndigheten War Refugee Boards1 representant i 1 War Refugee Board var en amerikansk myndighet, upprättad i januari 1944 genom ett presidentbeslut av Franklin D. Roosevelt och som, med pengar framför allt från American Jewish Joint Distribution Committee understödde Raoul Wallenbergs hjälpaktion och andra

15

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 15

2016-02-08 10:18:54

Stockholm och den som tog initiativet till Raoul Wallenbergs uppdrag att resa till Budapest för att hjälpa ungerska judar, sammanfattade insatserna så här i en rapport till War Refugee Boards verkställande direktör, general William O’Dwyer: Tillräckliga fakta finns nu till hands som stöder slutsatsen att ungerska räddnings- och hjälpaktioner initierade av War Refugee Board från Sverige var hörnstenar för de mest framgångsrika insatser som genomfördes i det området och beredde vägen för räddandet av kanske 100 000 judar. Raoul Wallenbergs arbete, aktivt understött av minister Danielsson och hans anställda på den svenska legationen i Budapest, var inget mindre än briljant – för att inte tala om att den var högst modig. [. . .] Detta hjälpprogram skapade ett mönster som snart följdes av schweizare, portugiser och det Internationella Röda Korset och till slut skapade ett kombinerat program som troligen erbjöd den mest omfattande hjälpen och beskyddet för judar i något europeiskt land.2

Historikern Randolph L. Braham, som själv överlevde Förintelsen i Ungern, frågar sig i förordet till sitt grundläggande arbete om Förintelsen i Ungern, Politics of Genocide (1981) vilka som bar ansvaret för den katastrof som drabbade Ungerns judar under 1944 och början av 1945: I efterhand visar det sig att en avsevärd skuld faller på de som kan kallas de som såg på [onlookers] – de allierade och de neutrala makterna för deras grundläggande likgiltighet för judarnas plågor, det Internationella Röda Korset och Vatikanen för deras brist på snabbhet och deras okänslighet, och insatser på olika håll i Europa. Se Final Summary Report of the Executive Director, War Refugee Board, 1945.

2 Olsens rapport är tryckt i Letters and Dispatches, 1995, sid 269 ff.

16

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 16

2016-02-08 10:18:54

den lokala kristna befolkningen och de kristna myndigheterna för deras apati och passivitet. I en mindre utsträckning måste skulden delas av ungerska och internationella judiska ledare för deras kortsiktighet och byråkratisk-diplomatiska tendenser, även om deras ineffektivitet i första hand återspeglade det judiska folkets maktlöshet och försvarslöshet. Det slutliga ansvaret måste emellertid bäras av tyskarna och deras ungerska medbrottslingar.3

Här framträder alltså två olika sätt att förhålla sig till Förintelsen av Ungerns judar och de internationella räddningsaktioner som framför allt var aktiva i Budapest. Tillsammans utgör dessa olika förhållningssätt utgångspunkten för den här boken. Det är de internationella hjälpaktionerna som jag koncentrerar mig på, men de genomfördes inom de ramar som Förintelsen av judarna i Ungern skapade. Jag uppmärksammar inte bara vad som gjordes utan också vad som inte gjordes och vad som inte kunde göras.

Sedan 1938 var Ungern en av Nazitysklands samarbetspartners och ungerska trupper deltog från sommaren 1941 i kriget mot Sovjetunionen. När riksföreståndaren amiral Miklós Horthy4 på våren 1944 försökte ta Ungern ur kriget svarade Nazityskland med att ockupera Ungern den 19 mars. Det blev inledningen på vad som kallats Förintelsens sista kapitel.5 Mer än en halv miljon av de cirka 762 000 judar som fanns i Storungern vid den tyska ockupationen mördades eller dog av svält och umbäranden eller av krigshandlingarna under Sovjetunionens utdragna belägring av Budapest. Under den första fasen, fram till början av juli, transporterades cirka 3 Braham 1981, volym 1, sid xxv.

4 Horty hade varit amiral i Österrike-Ungern.

5 Se särskilt Gerlach & Aly 2002.

17

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 17

2016-02-08 10:18:54

435 000 judar från provinserna till Auschwitz, där 325 000 mördades direkt vid ankomsten. Deporteringarna och dödandet gick oerhört snabbt.

Den 7 juli satte Horthy stopp för deportationerna. Då fanns cirka 220 000 judar i Budapest. Trots den nazityska ockupationen förblev Ungern en självständig stat med en egen regering och egna myndigheter men också med utländska beskickningar. Därför genomfördes Förintelsens sista kapitel med utländska diplomater på plats, som kunde rapportera hem till sina regeringar om vad som skedde. De neutrala ländernas diplomater, den påvlige nuntien och Röda Korset inledde också hjälpaktioner på plats som tillsammans blev de mest omfattande internationella insatserna för Europas judar undan Förintelsen. När Sovjets Röda armé ockuperat hela Budapest i mitten av februari 1945 var cirka 144 000 av stadens judar i livet.

Svenska insatser var viktiga inslag i denna hjälpverksamhet. Den svenska beskickningen i Budapest började dela ut provisoriska pass, Raoul Wallenberg skickades till Budapest i en insats stödd av War Refugee Board och av den svenska regeringen, Valdemar Langlet inledde en omfattande hjälpverksamhet som delegat för det svenska Röda Korset. Viktiga insatser gjordes också av den schweiziske vicekonsuln Carl Lutz, av den påvlige nuntien Angelo Rotta, av Friedrich Born från Internationella Röda Korskommittén och av spanska och portugisiska diplomater. Det är om dessa internationella hjälpinsatser som den här boken handlar. Det är inte personerna jag i första hand är intresserad av, utan den hjälpverksamhet de bedrev.

FORSKNINGSLÄGET

Vid det här laget finns det ett flertal studier om olika aspekter av Förintelsen i Ungern. Två olika inriktningar dominerar 18

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 18

2016-02-08 10:18:54

inom denna forskning. Den ena handlar framför allt om Förintelsen av Ungerns judar med en tyngdpunkt på deportationerna och massmorden från mars till början av juli 1944. Den andra riktningen handlar framför allt om de internationella hjälpaktionerna. Dessa böcker behandlar normalt ett enskilt lands eller en ledande persons insatser och tyngdpunkten ligger främst på tiden efter den fascistiska statskuppen den 15 oktober 1944 då det fascistiska Pilkorspartiet tog över makten i Ungern.

Det viktigaste arbetet då det gäller den första riktningen är fortfarande Randolph L. Brahams stora tvåbandsverk The Politics of Genocide, först publicerad 1981.6 Efter de östeuropeiska socialistiska staternas sammanbrott omkring 1990 öppnades många arkiv och det blev möjligt att genomföra nya studier byggda på källmaterial som forskarna tidigare inte haft tillgång till. Christian Gerlachs och Götz Alys bok Das letzte Kapitel (2002) om Förintelsen i Ungern bygger på mycket omfattande genomgångar av såväl ungerska som tyska arkiv, men också av dokumentsamlingar i Yad Vashem i Jerusalem och i National Archives i Washington. Författarna vill framför allt utreda det komplicerade orsaksmönstret bakom morden på Ungerns judar, och skriver därför inte så mycket om de internationella diplomaterna och deras verksamhet.7 Trots den omfattande forskningen på området är det fortfarande rätt lite skrivet om just de internationella hjälpinsatserna. Brahams beskrivning (1981) på 45 sidor, i ett verk som omfattar två volymer och 1 200 sidor, är fortfarande den bästa översikten om de olika insatserna. Där är dock 6 Braham 1981, volym 1 och 2. Boken kom ut i reviderad form 1994 och i förkortad version år 2000. Eftersom upplagan från 1994 inte finns på något vetenskapligt bibliotek i Sverige använder jag främst upplagorna från 1981 och 2000.

7 Gerlach & Aly 2002, sid 11–15, se också Bauer 1997.

19

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 19

2016-02-08 10:18:54

det svenska Röda Korsets verksamhet inte med.

Mordecai Paldiel, direktör för Yad Vashems avdelning för »righteous gentiles« publicerade 2007 boken Diplomat Heroes of the Holocaust med ett långt kapitel om femton diplomater verksamma i Budapest som belönats med titeln »Rättfärdig bland folken«: I en värld av total moralisk kollaps fanns det en liten minoritet som uppbådade extraordinärt mod för att upprätthålla humanitära värderingar. Dessa var de Rättfärdiga bland folken. De framträder i skarp kontrast till den dominerande likgiltighet och fientlighet som rådde under Förintelsen.

I motsats till den dominerande trenden betraktade dessa räddare judarna som medmänniskor som rymdes inom gränserna för deras universella förpliktelser.8

Paldiels bok är ett exempel på den växande litteraturen under de senaste decennierna om »rescuers«, räddarna. Han bygger framför allt på Brahams förkortade bok från 2000 och på de personakter som finns hos Yad Vashem, men det framgår inte vad det är för källor som dessa akter innehåller vilket gör boken mindre lämplig för vetenskaplig användning. Framställningen innehåller främst uppgifter som är välkända från den tidigare forskningen. Texten är av naturliga skäl starkt personorienterad och innehåller bland annat berättelser eller anekdoter om konkreta räddningsaktioner som personen i fråga gjort, ett av kriterierna för att man ska bli kallad »Rättfärdig bland folken«.9 8 Paldiel 2007, citat från http://www.yadvashem.org/yv/en/righteous/ about.asp.

9 För en introduktion till rescuer-litteraturen, se United States Holocaust Memorial Museums hemsida, http://www.ushmm.org/research/ research-in-collections/search-the-collections/bibliography/rescuers.

20

Åmark_Förövarna bestämmer villkoren_9789100154097.indd 20

2016-02-08 10:18:54