9789100142070

SKÃ…NES HISTORIA II

SKÅNES HISTORIA II 1376 – 1720 GUNNAR WETTERBERG

ALBERT BONNIERS FÖRL AG

www.albertbonniersforlag.se © Gunnar Wetterberg 2017 Omslag och grafisk form: Johannes Molin Förlaget har försökt spåra rättighetsinnehavarna till samtliga bilder.

Skulle någon uppgift vara felaktig ber vi berörda rättighetsinne­ havare vända sig till förlaget för ett tillrättaläggande.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2017 ISBN 978-91-0-014207-0

MARGARETA TAR MAKTEN Hotet från Mecklenburg 19 · Olof blir kung 20 · Mecklenburg misslyckas 22 Tuve Galen 23 · Olof hyllas 24 · Skåne återbördas 25 · »Fullmäktig fru, husbonde och förmyndare« 27 · Albrekts nederlag 28 · Kampen om Stockholm 32 K ALMARUNIONEN På väg mot Kalmar 39 · Adeln disciplineras 40 · Bogislav blir Erik 42 · Unionen i Kalmar 44 · Mysteriet med de båda breven 45 · Den engelska förbindelsen 49 Kampen om Sønderjylland 50 · Margaretas död och testamente 52 · Peder Lykke 53 ÅTERHÄMTNINGEN Jordbrukets omvälvning 61 · Skogsbygdens eftersläpning 64 Skånemarknaden förbiseglad 65 · Erik och städerna 67 · Köpmännens tid 70 Öresundstullen 71 · Kyrkorna smyckas 73 · De fattiga och sjuka 76 DEN SK ÅNSK A ADELN Stormännen skiktas 81 · Adeln blir dansk 83 · Adelns Skåne 84 · Kyrkan som godsägare 86 · Ärkebiskopar som hävstång 88 · Maktkampen på Lundagård 90 · Härmade sköldebrev 92 · Det stora bröllopet på Bollerup 93 ERIKS HAVERI… De goda åren 101 · Filippa 102 · Tronföljden 103 · Slesvig fräter 104 · Hansan tar parti 108 · Engelbrekt 109 · Erik drar sig tillbaka 113 · Avsättningen 115 … MEN INTE UNIONENS Kristoffer 123 · Holländarna mot Hansan 125 · Unionen lappas ihop 126 Ärkekungen 127 · Hans Laxmands regering? 128 · Dorothea 129 · Kristoffer på Gotland 130 · Myntverket flyttar till Malmö 131



PROLO G

A XEL SSÖNERNA Axel Pedersen och hans söner 137 · Det dubbla kungavalet 138 · Gotland och Norge 142 · Nordens mäktigaste bröder 143 · Karl Knutsson härjar Skåne 145 Kristians krigspolitik 147 · Den holsteinska skulden 149 · Axelssönerna mot Kristian 151 · Brunkeberg 154 · Muller i Åsbo 155 BIRGER GUNNERSEN En folklig predikan 161 · Den fete abboten på Bäckaskog 163 · Jens Brostrup 165 · Kung Hans 167 · Herr Ivers sista strid 168 · Brunkeberg – fast tvärtom 169 · Snart förgånget 171 · Klockarsonen blir ärkebiskop 176 »Är du lax, kan du väl simma!« 178 · Adam van Düren 180 · Bakhållet vid Fantehålan 184 OXDRIF TEN Den hungriga kontinenten 189 · Ju fetare oxar… 192 · Adeln som entreprenörer 194 · Oxarna i politiken 195 · Oxdriftens gyllene tid 196 BORGERSK APETS EP OK Städernas befolkning 201 · Borgarna hävdar sig 203 · Städerna sprids 205 Malmös genombrott 206 · Skråna och rådet 208 · Vagnmännens misslyckade strejk 210 · De båda borgmästarna 211 KRISTIAN II Gåtan 219 · Grunden läggs 220 · Mot blodbadet 223 · Malmöborna i Stockholm 226 · Alla Kristians ärkebiskopar 227 · Svenskarna reser sig 228 Kungens fall 231 · Gustav Vasa håller sig framme 233 · Malmös belägring 234 Niels Haks olycka 235 REFORMATIONENS FÖRSTA STEG Fromhet, kritik och köpenskap 241 · Makten över kyrkan 243 · Kungen väljer väg 244 · Reformationen i Malmö 248 · Riksrådet slår tillbaka 253 · Evangeliet breder ut sig 256 · Det stora rabaldret i Ystad 260 · Lunds motstånd 261 Reformationens skånska 263

Søren Norbys skånska resning 269 · Från Gotland till Lister 270 Kampen om Lund 271 · Bondeslakten vid Bunketofta 273 · Den misslyckade återkomsten 274 · Jörgen Kock skiftar kung 277 GREVEFE JDEN Skåne mitt i stormen 283 · Fredriks död 284 · Omvälvningen i Lübeck 285 Hertig Kristian kastar handsken 287 · Bisparnas riksråd 288 · Det uppskjutna kungavalet 288 · Brottet med Wullenwever 291 · Malmö flammar upp 292 Skåne går över 295 · Hertig Kristian hyllas som kung 296 · Den skånska adeln byter sida 297 · Belägringen av städerna 299 · Borgarna kapitulerar 303 Jörgen Kock – återigen 307 · Kungens kupp 308 · Den evangeliska kyrkoordningen 310 · Det nya kyrkolivet 313 · Grevefejdens efterbörd 316 Henrik Smith 319 JORDBRUKET Byarnas landskap 329 · Det nya uppsvinget 331 · Oxarna främst 333 · Marken utarmas 334 · Kål, humle och äpplen 336 · Fästebönderna 338 · Den rättsliga övermakten 339 · Böndernas motmakt 341 ADEL SVÄLDET Den nya staten 345 · Utrikespolitiskt lugn 346 · Grevefejdens segrare 348 Den trängda lågadeln 349 · »… göra sig sitt gods så nyttigt, som han kan…« 351 · Görvel Fadersdatter 352 · Mageskiftena 355 · Sockenfiffel som skatteplanering 360 · De stora slottens tid 361 · Den farliga marknaden 362 Mycket vill ha mer 365 · Hoveriet 367 · Fredrik II 368 · Nordiska sjuårskriget 370 · Våldtäktsmannen på Krapperup 376 T YCHO BR AHE – O CH SOPHIE Adelskulturen i sitt flor 385 · Astronomen 388 · Bondeplågaren 390 Brytningen med Kristian IV 393 · Tycho i Prag 395 · Den lärda systern 397 Släktforskning och tulpaner 400



UPPRORENS ÅR

KRISTIAN IV Förmyndarstyret 405 · Gnissel med grannen 406 · Kalmarkriget 407 · Älvsborgs lösen 410 · De gyllene årtiondena 411 · Sockenprästens räkenskaper 414 · Det lustiga livet 416 · Kristianstad 418 · Det skånska försvaret 420 · Kristian IV:s tyska ambitioner 421 · Kejsarkriget 422 · Från domänstat till skattestat 424 Oxenstiernas anfallskrig 426 · Torstenssonfejden 428 · Horns krig 430 Fästeböndernas fördel 434 · De första snapphanarna 435 · Fredens förspel 436 Brömsebro 436 · Adeln och kriget 438 ROSKILDE Svärsönerna mot kungen 443 · Fredrik III manövrerar ut svärsönerna 445 Det svenska kriget 448 · Den lilla bataljen i Kattarp 450 · De stora rörelserna i söder 452 · Tåget över Bälten 454 · Preliminärer i Vordingborg och Tåstrup 456 · Freden i Roskilde 460 · Förbliva under de gamla lagarna 464 K ARL X GUSTAVS ANDR A KRIG Övertagandet 471 · Kungen bryter freden 473 · Belägringen av Köpenhamn 477 · Bornholm återvänder 478 · Landstigningen i Ystad 481 Upprorshärdarna 482 · Sammansvärjningen i Malmö 485 · Avrättningarna 489 Exit Corfitz Ulfeldt 493 · Freden i Köpenhamn 496 · Bornholms vederlag 497 FÖRMYNDAR ÅREN Det utmattade landskapet 503 · Vederlaget skingras 505 · Övergångens vacklan 506 · Malmö recess 1662 509 · Riksdagen 1664 514 · Akademien i Lund 516 · Ryttarna 522 · Adeln 526 · Prästerna 531 · Äventyret i Andrarum 536 · Bergslagens kollaps 537 · Det anpassliga språket 538 SK ÅNSK A KRIGET Revanschen 545 · I Frankrikes skugga 545 · Den danska återkomsten 548 Kuppen i Loshult – och Älmhult 553 · »Then gamble Swendske Gud« 556 Skövlingen av Fagerhult 558 · Marschen mot Lund 559 · »Ett mord, inte ett fältslag« 561 · Mellan makterna 567 · Från Lund till Paris 570 · Frederna i S:t Germain, Fontainebleau – och Lund 575 · Friskyttar och snapphanar 578 Pacificeringen 580 · De gränslösa rövarna 582 · Den skånska utvandringen 584 Krigets följder 586

FÖRSVENSKNINGEN Lock och pock 593 · De storvulna planerna 595 · Den frivilliga uniformiteten 596 · Landskrona som spjutspets 597 · Knut Hahn blir biskop 599 · Kriget Skåne slapp 602 · Ascheberg mellan kungen och adeln 604 Bönderna och indelningsverket 605 · Prästernas »frivilliga« försvenskning 606 Gudstjänsten blir svensk 609 · Predikstolen som massmedium 612 · Barnens språk 613 · Det sega tiondet 615 · Akademien räddas 617 · Adeln byter land 620 · Det nya rättsväsendet 623 · Reduktionen i Skåne 625 · Striden om patronaten 626 · Böndernas tunga börda 627 · Oxar och rännekäringar 629 De nya vägarna 631 · Aschebergs testamente 632 · När börjar skånskan? 635 STOR A NORDISK A KRIGET Den långsamma återhämtningen 643 · Alliansen mot Karl XII 644 · Den samordnade attacken 646 · Poltava lockar Danmark 650 · Stenbocks triumf 652 · Pesten 1710–1713 656 · Karl XII:s återkomst 660 · Kung Karl i Lund 663 · Tsar Peters skånska invasion 665 · Den Gyldene Freden 668 Sagan om den polska prinsessan 669 K ÄLLOR O CH LIT TER ATUR 672 BILDFÖRTECKNING 685 PERSONREGISTER 686 ORTNAMNSREGISTER 696

 9

Vittskövle i östra Skåne är ett av landskapets renässansslott, ett monument över 1500- och 1600-talens adelsvälde.

PROLOG Kalmarunionen intensifierade dragkampen om herraväldet i Norden och makten över Skåne. Striderna ebbade inte ut förrän efter det stora nordiska kriget. Under tiden hade reformationen raserat ärkebiskopens makt, medan adeln lagt under sig alltmer av Skånes mark. Freden i Roskilde 1658 innebar att de skånska landskapen Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm övergick till Sverige, men i december samma år gjorde bornholmarna uppror och återvände till Danmark. Det bekräftades i freden i Köpenhamn 1660.

Under flera hundra år var Skåne gång på gång en krigsskådeplats. De politiska och religiösa striderna satte dramatiska spår i landskapets utveckling, borgarna slogs för sin del av makten och härligheten, men adelns fästebönder plöjde i samma hjulspår som tidigare.

Med Margareta avslutades Skånes självständiga politiska historia. Drottningen strävade efter att utjämna skillnaderna mellan unionens och rikets olika delar. När stormännen skulle besegla de viktigaste dokumenten gjorde hon inte längre någon skillnad mellan om de kom från Jylland, Själland eller Skåne, och senare inte heller mellan Danmark, Sverige och Norge.

Tvärtom manövrerade hon ut de skånska stormän som fortfarande försökte hitta egna lösningar mellan Danmark och Sverige. Gälkaren Tuve Galen, landskapets främste ämbetsman, tvingades lämna över sin borg Turestorpsö till kronan och försvann sedan ur historien. Någon ny gälkare tillsattes aldrig.

Margaretas regering satte punkt för det självständiga skånska uppträdandet, sådant som det kommit till uttryck i de strider mellan olika tronkrävare som jag behandlat i första delen av Skånes historia.

Det är ofta politikens årtal som bestämmer de gränser och perioder historikerna väljer, men det finns även andra skäl för den indelning som jag gjort. Jordbruket organiserades om efter agrarkrisens påfrestningar och digerdöden under 1300-talet, och nästa stora omställning skulle dröja till 1800-talets början.

Det var byarnas och vångalagens tid, med fästebönder som arbetade åt adliga och andliga godsägare.

Det betyder inte att Skåne förblev oförändrat. Reformatio-

 13

PROLO G

nen innebar att kyrkan blev av med det mesta av sina gods, oxdriften och spannmålshandeln blev allt viktigare för stormännens ekonomi. Hansan dominerade i början, Malmö knöt nära förbindelser med Lübeck. Efter grevefejden miste hanseaterna mycket av sin roll till Nederländerna och de skånska städerna stagnerade. Adelsväldet växte fram, men under 1600-talet blev skattestaten alltmer betydelsefull.

Med freden i Roskilde 1658 avträdde Danmark Skåne och flera andra danska och norska landskap till Sverige. Under det närmaste dryga halvseklet blandades de svenska försöken att införliva de nya landskapen med danska ansträngningar att återerövra dem. Först när Sverige slöt fred med Danmark 1720 avslutades den sista väpnade konflikten om Skåne. Då var lojaliteterna på väg att förändras, och där sätter jag punkt för den här delen.

MARGARETA TAR MAKTEN Valdemar Atterdags dotter Marga­ reta är en av Nordens skickligaste regenter genom tiderna, kanske den skickligaste. Hon hade förmågan att segt och envetet sträva efter sina mål, att släppa efter och avvakta när förutsättningarna var henne emot, för att rycka fram och gå vidare när tillfälle bjöds. Hon satte adeln på plats och samlade alltmer av makten över rikena i sin hand.

I mitten av 1300-talet fanns det ingen som spelade det geopolitiska och dynastiska spelet skickligare än hertig Albrekt II av Mecklenburg. Hans barn och barnbarn med Magnus Erikssons syster Eufemia blev viktiga brickor i kampen om de nordiska kronorna. Det betyder att historien vimlar av Albrektar av Mecklenburg. Albrekts son Albrekt III blev kung av Sverige; hans sonson Albrekt IV gjorde anspråk på Danmark efter Valdemar Atterdag.

Albrekt II:s äldste son Henrik trolovades först med Valdemars första dotter Margareta. När flickan dog 1350 flyttades förlovningen över till hennes syster Ingeborg. Efter flera turer gifte hon sig med Henrik, antagligen 1362. Hon dog senast 1370, bara ett par och tjugo år gammal. Då hade hon hunnit föda sonen Albrekt (IV) och tre döttrar.

I Sverige hade stormännen förmått Håkon Magnusson att fängsla kung Magnus 1361, men efter några månader försonades fadern och sonen. För att störta Magnus Eriksson behövde de svenska stormännen någon medlem av kungafamiljen att samlas omkring. På hösten 1363 kallade de in kungens systerson Albrekt III, Albrekt den äldres och Eufemias yngre son. Den unge mecklenburgaren hyllades som kung av Sverige vid Mora sten i februari året därpå. Albrekt den äldre följde med sonen till Sverige och fungerade i praktiken som dennes viktigaste rådgivare.

I Danmark dog Valdemar Atterdags son Kristoffer 1363. De som stod den danske kungen närmast var döttrarna. Ingeborg var död sedan flera år, men Albrekt II arbetade för att hennes och Henriks son Albrekt IV skulle erkännas som dansk tron­ arvinge. Till slut – 1371 – lovade Valdemar Atterdag att det skulle bli så.

När den danske kungen dog den 24 oktober 1375 tog därför Albrekt IV kunganamn. Mecklenburgarna stödde sig dels på Valdemars löfte, dels på att Ingeborg hade varit den äldre av de överlevande döttrarna. I Sverige hade Albrekt III redan tagit över som kung, nu var Danmark på väg att få sin mecklenburgare på tronen. Inte nog med det. I arvriket Norge stod mecklenburgarna närmast efter Håkon och hans son Olof i tronföljden.

1376 –1395

HOTET FR ÅN MECKLENBURG

MARGARETA TAR MAKTEN 19

1376 –1395

Mecklenburgarna var på väg att lägga under sig hela Norden.

Men de hade gjort upp räkningen utan Margareta, Valdemar Atterdags yngsta dotter.

OLOF BLIR KUNG Margareta hade gift sig med kung Håkon 1363. Efter ett par år flyttade hon till Norge för att uppfostras. Mesta delen av tiden vistades hon på borgen Akershus utanför Oslo. Därifrån finns det ett brev från den tonåriga drottningen till hennes man. Det vittnar inte om något slottsliv i överdåd, tvärtom: Ni skall veta, min käre herre, att jag och mina tjänare lider stor nöd på mat och dryck, så varken de eller jag får vad vi behöver. Och därför beder vi Er, min käre herre, att Ni finner en utväg så att detta kan åtgärdas, så att inte de, som är hos mig, skall skiljas från mig för hungerns skull. Och jag beder Er, att Ni skriver till herr Westfal, att han skall låna mig det, som jag må bedja honom om och behöver och säg till honom, att Ni vill betala det, som han lånar mig (Linton, 1997).

Brevet är daterat S:t Lukas dag, den 18 oktober. Det är oklart om det är skrivet 1369 eller 1370. Om Margareta skrev det 1370 var hon 17 år och gravid i sjunde månaden. Då väntade hon Olof, sitt enda barn.

Den norska kronans finanser var hårt ansträngda. För att få pengar hade Håkon pantsatt sin krona och ett gyllene bälte, båda prydda med ädla stenar, och ett spänne som tillhört hans mor, drottning Blanka. Den unge kungen hade dragits in i de svenska inbördeskrigen. Tillsammans med fadern slogs han för att återta riket från Albrekt den yngre.

I mars 1365 förlorade Magnus och Håkon slaget vid Gataskogen utanför Enköping. Magnus Eriksson fängslades och släpptes inte förrän 1371. Han flyttade till sonen i Norge, där han drunknade utanför Bergen i slutet av 1374.

Ansvaret för att uppfostra den unga drottningen Margareta lades 1366 på svenskan Märta Ulfsdotter, en av den heliga Birgittas döttrar. Margareta växte upp med fru Märtas dotter

20 SKÅNES HISTORIA II

1376 –1395

Ingegerd, som blev nunna i Vadstena 1374 och klostrets första påvligt erkända abbedissa på 1380-talet. Tack vare Märta och Ingegerd kom Margareta att stå Vadstenaklostret nära under sin regering.

När Valdemar Atterdag dog hade Margareta hunnit fylla 22.

Hon gav sig in i striden om Danmark. Hon menade att det var hon som stod närmast tronen, eftersom hon var Valdemars enda överlevande dotter.

I detta låg ett tydligt anspråk på tronen för egen del, men hon drev aldrig saken till sin spets. Det danska riksrådet tog över, med Valdemars trotjänare Henning Podebusk som ledande man.

Riksrådet avfärdade diskussionen om vem som var rätt arvinge till Valdemar. Danmark var inget arvrike som Norge, inskärpte herrarna. Det var valkungadömet som gällde. De förklarade dessutom för utländska furstar att det var riksrådet som valde kungen. Landstingen, från Viborg till Lund, hade trängts åt sidan.

Margareta gav efter. Hon sköt sina egna ambitioner i bakgrunden, förde fram sonen Olof och sökte stöd för hans sak hos biskop Niels Jakobsen (Ulfeldt) i Roskilde. Under de kommande åren skulle Roskilde bli drottningens viktigaste långivare och stöttepelare.

Därnäst vände sig Margareta till landskapen öster om Sundet. Den 4 mars utfärdade ärkebiskop Niels Jensen i Lund ett öppet brev i hennes favör. Bakom brevet stod hela domkapitlet, ett par abbotar, gälkaren Tuve Galen, riddaren Anders Jakobsen (Grim) till Tosterup samt ytterligare ett antal slottsherrar.

De förklarade att de gick in för valet av Olof, »den berömmelige kungen, Herr Håkons son«, och sade sig ha stöd av landsmän i Jylland, Skåne, Halland och Blekinge.

Henning Podebusk avgjorde saken. Kanske trodde han att Margareta skulle bli lättare att hantera än hertig Henrik och de andra mecklenburgarna. Den 3 maj 1376 förklarade danehofet i Slagelse att den femårige Olof skulle vara kung av Danmark.

I sitt brev hade de skånska stormännen dock angett som förutsättning att den nyvalde kungen skulle ställa ut en kungaförsäkran. Så blev det. När danehofet samlades i Nyborg 1377 utfärdades handfästningen och en landsfred för hela riket.

MARGARETA TAR MAKTEN 21