9789100131944

LENNART PEHRSON DEN NYA TIDEN Utvandringen till Amerika III

Albert Bonniers Förlag

INLEDNING 11

HOPPETS Ö Ellis Island blir porten till den moderna framtiden 21

RASTLÖS REBELL I VÄSTER Utvandrande individualist söker frihet intill Stilla havet 57

KVINNLIGA PIONJÄRER Utvandring ger mer självständigt liv borta i väster 91

»THE LUCKY SWEDES« Fåfänga drömmar om snabb rikedom i Klondike 119

KONSUMTIONEN DEMOKRATISERAS John Nordstroms lilla skobutik blir till storföretag 157

ETT MISSFÖRSTÅTT FOLK Svensk-Amerika brottas med sin kulturella identitet 183

BÄSTA BLODET RINNER BORT Utvandringen blir till slut politiskt problem i Sverige 211

TYSKVÄNLIGA SVENSKAR Första världskriget blir prövning för Svensk-Amerika 239

RASBIOLOGIN BLIR RUMSREN Tidiga invandrare vill stoppa de nya immigranterna 273

SVENSKA STJÄRNOR I HOLLYWOOD Språkförbistring bland invandrare i filmens huvudstad 309

MARTYR OCH MYT Emigrantrebellen från Gävle som aldrig dog 345

EN NATION I RÖRELSE Dalmas låter folket upptäcka Amerika med buss 385

USA SOM KULTURELLT HOT Konsumtion och populärkultur amerikaniserar världen 413

TILL SMÄLTDEGELNS FÖRSVAR Invandringen förändrar ständigt begreppet amerikan 441

EPILOG 463 FÖRFATTARENS TACK 471 LITTERATUR 473 BILDKÄLLOR 487 PERSONREGISTER 489

VISSA AV EUROPA SE PÅ EN DEL AMERIKANSK OCH VI GÖRA MED ORO, TY VÅR EGEN

OSS HÄR I MED OVILJA SIDOR AV MENTALITET, DET OCKSÅ VI SE I U.S.A. FRAMTID. Carl Gustaf Laurin

INLEDNING

Trängseln vid Stockholms central var avsevärd. Det var många fler än väntat som samlats tidigt denna lördagsmorgon för att möta det drygt en kvart försenade tåget från Oslo, som enligt tid­ tabell skulle ha anlänt klockan 7:56. Alla de som kommit ville åtminstone få en skymt av USA:s förre president, men en ung kvinna nöjde sig inte med detta utan banade sig djärvt fram ge­ nom folkhopen och vågade sig på att ropa, mer som ett påstående än som en fråga: How do you do, Teddy!

Det var förstås inte riktigt passande, och runt omkring hörde hon hur andra i ankomsthallen hyssjade sitt ogillande. Men san­ nolikt visste hon inte att Theodore Roosevelt, oavsett hur ofta namnet än användes i folkmun, inte ville bli kallad Teddy, mer än möjligen av familjemedlemmar och nära vänner. Och i vecko­ tidningen Idun – »illustrerad tidning för kvinnan och hemmet« – skulle hon snart kunna läsa om hur Theodore Roosevelt för svenskarna inte bara var »en symbol af det land, dit vi sända så mycket af vårt bästa blod«, utan även en personlighet som hade de egenskaper som svenska kvinnor hade anledning att beundra: »kraft, oförskräckt mod, äfventyrsglädje, enkelhet och dygd«.

Det var, konstaterades det i Idun, ett viktigt skäl till att USA:s förre president tagits emot med »så mycket af äkta entusiasm«.

Söndagen den 8 maj 1910 – dagen efter Roosevelts ankomst till Stockholm – hade också Dagens Nyheter inte bara kunnat rap­ portera om de hyllningsrop som kommit från den stora folkmassa som kantat Roosevelts väg till slottet, utan även om att den unga kvinnan på centralstationen hade förklarat sitt tilltag med att, »jag tycker så mycket om honom«.

11

Theodore Roosevelt var inte längre USA:s president, men det fanns vid det här laget ändå en sorts modern personkult kring honom som bara tycktes växa sig starkare, även internationellt.

Det var något som kunde uppfattas som både nytt och märkligt.

Några dagar innan hans ankomst till Stockholm hade Svenska Dagbladet i en nyhetsartikel, under rubriken »Roosevelt på svensk mark«, påpekat att det var besynnerligt att trots att han inte längre var en potentat eller ett statsöverhuvud, så »öfverallt hvar han kommer betraktas och behandlas han som sådan«.

Tidningens förklaring var att Roosevelt genom sin personlig­ het ändå blivit »den själfklart gifne bäraren af Amerikas natio­ nalitet« och att han inför världen kommit att framstå »som en typisk representant för det amerikanska folket, dess företagsam­ hetsanda, mångsidighet och ihärdighet«.

Det var inte bara i Sverige han togs emot med jubel. Efter att han lämnat Vita huset hade han våren 1909 gett sig iväg på en årslång expedition i Afrika, där han utforskat otillgängliga om­ råden i vad som under kolonialtiden var Brittiska Östafrika och Belgiska Kongo för att sedan följa Nilen upp till Khartoum i Su­ dan. När han skulle resa hem till USA visade det sig att han var så efterfrågad i Europa att han, som av bara farten, under sex veckor besökte Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Ös­ terrike, Ungern, Belgien, Nederländerna samt de skandinaviska länderna. Det var inte bara kungligheter och regeringschefer som tog emot honom. Överallt, i städer som i byar, fick han samma entusiastiska och hjärtliga mottagande från stora folksamlingar.

När han, några veckor efter Sverigebesöket, till slut var på väg att ta båten från England tillbaka till Amerika kunde New York Times rapportera till sin läsekrets att »ingen utländsk härskare eller man av rang kunde ha fått mer världsomspännande upp­ märksamhet, mottagit ett varmare välkomnande eller uppnått en större popularitet bland alla samhällsklasser«.

Den man som klev av tåget på Stockholms central i maj 1910 var på många sätt en beundrad företrädare för den nya moderna tid som höll på att bryta igenom. Han hade blivit president just efter skiftet till ett nytt sekel – efter att hans företrädare Willi­ am McKinley mördats i september 1901 – och när USA med det

12

spansk-amerikanska kriget hade framträtt som en ny stormakt med globala maktambitioner. Mer än någon tidigare amerikansk president såg han också den politiska makten som ett instrument för att konfrontera ekonomiska och sociala problem. Under slutet av 1800-talet hade industrialismen vidgat klyftan mellan fattiga och rika, skärpt motsättningarna mellan arbete och kapital. Roo­ sevelt betraktade förstås socialismen som ett hot men han insåg ändå att den råa och okontrollerade kapitalismen måste tämjas.

Som president blev han en progressiv republikan, en aktivist som verkade för reformer för att bryta upp de största företagsmono­ polen, ge löntagarna bättre villkor och konsumenterna starkare skydd. Han var även en naturalist och vildmarksromantiker, hade rest västerut och varit cowboy med egen ranch i North Dakota, och var en tidig miljökämpe som med politisk viljekraft bevarade sto­ ra markområden som annars kunde ha exploaterats industriellt.

Han hann även med att läsa kopiösa mängder böcker samtidigt som han själv författade en rad historiska verk och biografier.

Men även om Theodore Roosevelt nu utstrålade kraft och energi – vilket än mer gjorde honom till symbolen för amerikansk opti­ mism och framåtanda – hade han vuxit upp som en klen och ast­ matisk pojke. Hans fysik var så svag att hans far oroligt förklarat att unge Theodore må ha en skarp hjärna, men om han inte själv skapade sig en bättre kropp skulle han inte ha förutsättningar att åstadkomma något stort i livet. Den lille pojken hade då bara svarat med ett brett leende, att visst, han skulle själv bygga sin kropp, för att sedan med manisk envishet ge sig hän åt intensiv styrketräning. Han var visserligen född in i en välbärgad och in­ flytelserik familj i New York, men han hade ändå visat att den enskilde individen kunde göra något åt sin egen situation.

Senare skulle den svenske invandraren Ernst Skarstedt i en biografi beskriva Theodore Roosevelt som den mest mångsidige av alla USA:s presidenter, vars »begåfning och krafter räckte till för allting«. Roosevelt var »politiker och statsman och lika mycket sportsman och naturforskare. Han var talare och historiker och lika mycket författare och krigare. Först och sist var han ameri­ kan. Hela hans lif, hans karaktär och hans skriftställeri repre­ senterade en upphöjd typ af amerikanism.«

13

Skarstedts bok var främst riktad mot läsare i Svensk-Amerika, och de många svenskar som emigrerat till Amerika hade med stor majoritet stött Roosevelt och gett honom sina röster när han vann sitt återval som president 1904. I Sverige var det många som hört om Roosevelt från utvandrade släktingar och vänner och det gjor­ de nog sitt till för att höja intresset och skapa uppståndelse under hans korta Sverigebesök.

Måndagen den 9 maj 1910 dominerades förstasidan i Dagens Nyheter av rubriken »President Roosevelt hyllas af hela Stock­ holm«. Tidningen kunde entusiastiskt berätta att när han efter söndagens middag »trädde ut på den amerikanska legationens flaggklädda balkong, såg han framför sig tusenden och åter tu­ senden af Stockholms invånare, väntande på att få bringa honom sin hyllning, och hans eget varma hjärta lät honom säkert känna den beundran och sympati som låg i den storm af hyllning med hvilken hufvudstadens befolkning hälsade mannen däruppe un­ der det flygande stjärnbanéret«. * Men även om den förre USA-presidentens popularitet vid tiden var utbredd blev den blivande socialdemokratiske riksdagsleda­ moten Gerhard Magnusson ändå förvånad när han fann Theodore Roosevelts porträtt hängande i åtskilliga hem på den värmländs­ ka landsbygden. Magnusson var utsänd av den statliga Emigra­ tionsutredningen som tillsatts 1907, efter att utvandringen från Sverige på nytt ökat under början av 1900-talet. Den fortsatta emigrationen hade, på ett annat sätt än tidigare, väckt oro i breda kretsar, och då framförallt i konservativa läger. Farhågor stärk­ tes om att Sverige inte skulle kunna utvecklas ekonomiskt om den unga arbetskraften fortsatte att fly hemlandet och befolk­ ningen dränerades på begåvningar och talanger. 1903 hade mer

I samband med Sverigebesöket 1910 hyllades Theodore Roosevelt och hans hustru Edith av den populära veckotidningen Idun.

Roosevelt beskrevs som en man som svenska kvinnor kunde beundra.

15

än trettiofemtusen svenskar valt att lämna hemlandet. Det var inget mindre än nationens framtida öde som tycktes stå på spel.

Utredningens arbete var mycket omfattande. Slutbetänkan­ det med en rad detaljrika bilagor fyllde tusentals sidor när det presenterades 1913. En av bilagorna bar titeln »Bygdeundersök­ ningar«. Medarbetare hade skickats ut på den svenska lands­ bygden för att i akt och mening ta reda på hur olika landsändar påverkats av utvandringen och för att utröna skälen till att så många valt att emigrera.

Gerhard Magnusson, som då ännu var redaktör vid tidningen Social-Demokraten, hade fått Jösse härad i västra Värmland på sin lott och han gick till verket med betydande ambition och nit.

Under tre månader reste han runt bland gårdar och byar och be­ sökte invånarna i deras hem, i trakter han fann »storslaget vack­ ra«. Men »de skogklädda höjderna, dalgångarna med åkerfälten och de brusande älfvarna, de vackra, silfverglänsande tjärnarna i skogen« kunde knappast dölja att det var något som inte stämde.

Det blev uppenbart för honom att det inte stod rätt till när han in­ såg att »man ser nästan idel gamla människor, och man blir näs­ tan öfverraskad då man råkar träffa på en ung man eller kvinna«.

Ju mer han reste runt i bygden desto starkare blev detta intryck: »På långa sträckor ser man endast gamla gubbar och gummor stulta omkring på sina tegar.« När han frågade om ungdom och nöjen och dans fick han svaret att »här i trakterna dansas inte mera, ty ungdomen har rest ur landet«. Den dans bort i vägen som Gustaf Fröding skaldat om var nu ett minne blott.

Magnussons efterforskningar visade att de unga invånarna gett sig av till Amerika av en rad redan kända skäl. De såg ingen framtid på en landsbygd med illa avlönade slitjobb och små ut­ sikter att kunna skaffa egen mark. Unga män gav sig av för att slippa undan en förhatlig värnplikt. Det gamla klassamhället, med inte bara en ekonomisk utan också en djup social ojämlikhet, kunde framstå som ett oövervinnerligt hinder för den som ville skapa en egen framtid i det svenska samhället. Om inte annat fanns en grogrund för »social vantrefnad«, en känsla av att inte vara respekterad, »att behöfva bocka och buga för penningen äf­ ven då den icke är förbunden med en högre intelligens eller bild­

16

Det bästa blodet rann bort. Utvandringen fortsatte i stor skala in på 1900-talet. Ångfartyg med emigranter lämnade Göteborg för England och sedan vidare transport till Amerika.

ning«. Och allt verkade så mycket bättre i Amerika. Det var inte bara brev, utan även reda pengar som kom med posten från släk­ tingar och vänner, och som tydligt berättade om en angenämare tillvaro på andra sidan Atlanten. Välbeställda svenskamerikaner på besök tycktes också bekräfta att det var möjligt för vem som helst att bli framgångsrik i USA. Men vad som slog Gerhard Magnusson med häpnad var hur Amerika vid det här laget hade satt sin prägel på hela Jösse härad i Värmland. Om inte förr gick detta upp för honom när han satte sig ned på ett kafé i Arvika och kunde höra hur »bondgubbarna« konverserade på engelska. Det fanns några som hade återvänt från Amerika, men han fann också att många, »både unga och gamla, gå och lära sig engelska för att bättre komma sig fram när de en vacker dag ’gå öfver’ till Amerika«.

Det var, insåg han, knappast värt mödan att försöka finna någon gård »där ingen af de närmaste anhöriga är i Amerika«.

Det vanliga var att några eller alla av barnen emigrerat och han kunde själv se hur de skickat över »kulörta glas med guldkanter«, och andra prydnadsföremål som nu fyllde de stugor han besökte.

På väggarna hängde porträtt av Theodore Roosevelt och andra amerikanska presidenter, och hemmen var fyllda av amerikans­ ka föremål: »Böckerna som finnas äro vyalbum från U.S.A. eller svensk-engelska ordböcker och ’statistisk kalender’ öfver Ame­ rika. Det enda svenska man finner är några grannt textade bibel­ språk i glas och ram på väggarna.« Det var som om hela tillvaron i Jösse härad egentligen var en förberedelse för en framtid i Amerika, eller åtminstone en ständig påminnelse om vart traktens unga människor tagit vägen. Även för den som var kvar kunde det te sig som om det var närmare till Amerika än till städer i andra delar av Sverige, där det varken fanns släktingar eller bekanta och som därmed kunde verka mer främmande och avlägsna. »Den lilla gossen och flickan växa upp i denna amerikanska miljö«, konstaterade Gerhard Magnusson när han skrev sin rap­ port till Emigrationsutredningen. Det enda vackra de får ta del av är amerikanska prylar och amerikanska bilder, »de enda nyhe­ ter de får höra utifrån världen komma till dem genom de bref som

18

far eller mor läser upp när posten kommit från de äldre syskonen i Illinois eller Massachusetts. Det är engelska vändningar i språ­ ket och ett medlidsamt skämt med förhållandena hemma i Swe­ den, allt sådant imponerar på de små och stegrar deras väckta längtan efter att ’gå öfver’ till det märkvärdiga landet. Aldrig blir det så grannt och gentilt i Jösse som det är i Chicago eller Idaho, aldrig får man höra så mycket märkvärdigt från Sverige som från U.S.A. Och kommer det någon på besök någon gång, så är det en elegant dam eller en lika elegant herre från Amerika, som förut gingo på åkern här hemma och hette några vanliga namn, men nu lefva på pengar och heta något mycket vackrare och bättre. Så ter det sig för barnen i hemman. De växa upp och fostras till att emigrera.« Det var, förklarade Magnusson, i västra Värmland mycket lät­ tare att få låna pengar till en biljett till Amerika än för att kunna betala för en resa till Stockholm eller Göteborg. För föräldrar, som kanske tog av sina egna besparingar för att hjälpa till att betala resan, kändes det tryggare att skicka iväg de egna barnen till en plats där det redan fanns anhöriga.

Det hade gått mer än ett halvt sekel sedan den svenska mass­ utvandringen inletts och snart skulle mer än 1,2 miljoner svens­ kar ha lämnat hemlandet för Amerika. I Jösse härad kunde Ger­ hard Magnusson nu med ögna ögon också se att Sverige höll på att amerikaniseras.

Av Lennart Pehrson har tidigare utgivits : Ni har klockorna – vi har tiden 2011 Den nya världen. Utvandringen till Amerika I 2014 Den nya staden. Utvandringen till Amerika II 2014

Den nya tiden är den avslutande delen i en trilogi om utvand­ ringen till Amerika. Första delen, Den nya världen, berör den tidiga utvandringen och formandet av det nya landet Amerika – kolonia­lism, demokratibygge och Amerikafeber. Den andra delen, Den nya staden, tar upp urbaniseringen och invandring­ en till Chicago som under en tid hade fler svenska invånare än någon annan stad vid sidan av Stockholm.

Lennart Pehrson har tidigare varit verksam som journalist i U S A under ett trettiotal år, och har bland annat gett ut den kritiker­hyllade och Augustnominerade boken Ni har klockorna – vi har tiden om hur U S A påverkats av 11 september­ attacken 2001. Han är bosatt i New York.

Om Den nya världen: »Utvandrare får liv i lovande nytt standardverk.« Dagens Nyheter Om Den nya staden: »… en nyanserad skildring av utvandringen till Amerika, inte bara den svenska, men också av storstadens explosionsartade utveckling.« Helsingborgs Dagblad

ISBN 978-91-0-013194-4 © Lennart Pehrson 2015 Grafisk form: Johannes Molin Omslagsbild: New York Central System, The LIFE Images Collection / Buyenlarge / Getty Images Försätts- och eftersättsbild: United States one dollar bill, Wikipedia Commons Typsnitt: New Century Schoolbook, Franklin Gothic Papper: Multi Offset 120 g Repro: BOP, Göteborg Tryck: Livonia Print, Lettland 2015