9789100116231

AVSTAMP I DET BLÅ

Orrje_Avstamp.indd 1

08-11-24 11.38.17

Orrje_Avstamp.indd 2

08-11-24 11.38.17

Olle Orr je

Avstamp i det blรฅ DIKTER

albert bonniers fรถrlag

Orrje_Avstamp.indd 3

08-11-24 11.38.17

Av Olle Orrje har tidigare utgivits: Prosa från Zinkensdamm 1984 Klartecken 1987 Grus 1989 Sommar i september 1991 Förövningar till landsomfattande vårväder 1993 Ett hav av himmel 1996 Då skuggan vilar 1999 Tomhänt 2002 Smekningar längs bergväggen 2005

På annat förlag: Tjuvstart 1975 Frasgördeln 1976 Stjärnspjället 1979

www.albertbonniersforlag.se isbn 978-91-0-011623-1 © Olle Orrje 2009 ScandBook AB, Falun 2008

Orrje_Avstamp.indd 4

08-11-24 11.38.17

Things as they are Are changed upon the blue guitar.

Wallace Stevens

Orrje_Avstamp.indd 5

08-11-24 11.38.17

Orrje_Avstamp.indd 6

08-11-24 11.38.17

I

Orrje_Avstamp.indd 7

08-11-24 11.38.17

Orrje_Avstamp.indd 8

08-11-24 11.38.17

Sta r rgr äs Starrgräs så långt ögat når förbryllande omsvängningar i vädret och allehanda handslag mot aftonen.

Ett ensamt steg över berget staketens vemod nyponblommor och infångade humlor vid bassängen.

Dansande minnen och alltings villervalla.

Under balkongerna 9

Orrje_Avstamp.indd 9

08-11-24 11.38.17

sträcker gräset ut sig bladen läspar svagt när vinden stryker luggen ur pannan.

Där nere dansar orden i sin oreda där splittras blicken i sina spegelbilder.

10

Orrje_Avstamp.indd 10

08-11-24 11.38.17

M a r ian n e Moor e på upploppet Alldeles intill och något under vandrar språket runt i sin egen värld.

Där möts de mest svallande vågor och samtalen byggs långsamt upp extatiska eldar bakom molnen små snabba klipp med vingarna och strömmen avslöjas plötsligt i ett kraftigt aftonsken.

Hur hade hon hittat vägen in och hur gjorde hon

11

Orrje_Avstamp.indd 11

08-11-24 11.38.17

med syntaxen?

Var den synlig eller gick hon efter en annan skala upp över tangenterna till sina nerver?

Hon hade redan passerat målsnöret när jublet bröt ut på läktarna och ändå visste ingen hur hon betraktade solens gång hur kolstybben glänste efter regnet.

12

Orrje_Avstamp.indd 12

08-11-24 11.38.17

In te m ycket r äknas Inte mycket räknas inte glittret i vågorna inte solen på bryggan eller livbojens guppande.

Hur mycket blir kvar av våra kvällar vid stranden?

Vi blir alla kölhalade genom livet pressade på den ena eftergiften efter den andra.

Vi står där och

13

Orrje_Avstamp.indd 13

08-11-24 11.38.17

ser solen gå ner.

Rakt uppåt väggarna står solen i brand som en ångestfull sälle.

14

Orrje_Avstamp.indd 14

08-11-24 11.38.17

Droppa r Det är sant att ingen blir nöjd att tomheten åter måste fyllas.

Jag saktar farten ser bilar passera brevlådor vittjas.

Trottoarer och blänkande vattendroppar trafikljus i fönstren långsträckta fasader utan avbrott portar i ett stilla regn.

15

Orrje_Avstamp.indd 15

08-11-24 11.38.17

I rullt r appan Slit och vardagligt arbete förankrade åsikter i rulltrappan.

Närmare väggen stiger renare gaser allt mindre trianglar och änglar beslag och reda tag.

Rena handdukar i förskingringen.

16

Orrje_Avstamp.indd 16

08-11-24 11.38.17

M agasin er ade drömma r Vi gick där längs en mur och samtalade om språkets växlingar och ljusets.

Det var i vår ensamhet vi möttes då vi lutade oss mot järnräcket och skådade ut över hamnen.

Magasinerade drömmar i ett sluttande landskap ner mot havet och dess bränningar.

17

Orrje_Avstamp.indd 17

08-11-24 11.38.17

Mot kvällen I sömnen vandrar molnen bort på himlen.

Fasligt stämda paradparasoll vittnar om nedslagna planer rabalder i snårskogen och tappra försök till jämkning av alla udda åsikter inför den begynnande natten.

Veka blad rör sig i vinden och den putsade fasaden glänser utan förbehåll som om den vandrade bort utan att svara på alla frågor staplade på varandra som gamla byggklossar i tankens labyrinter.

18

Orrje_Avstamp.indd 18

08-11-24 11.38.17

T idigt Han vaknar tidigt på morgonen går nedför trappan betraktar ljuset och tänker på den fjärde dimensionen.

Hur vi alla innefattas i tiden och rummet.

Ljuset gör honom uppmärksam på hur skuggorna vrider sig under dagen.

Hur den skenbara idyllen är ett spel av skuggor.

Från rummet bredvid hörs pianotoner försök till skalor.

Manande och ihärdiga krav

19

Orrje_Avstamp.indd 19

08-11-24 11.38.17

på en social dimension.

Tapeterna talar sitt tysta språk med evigt samma mönster.

Det är samma språk som mattornas som möblernas som gardinernas som han fåfängt försöker tolka.

20

Orrje_Avstamp.indd 20

08-11-24 11.38.17