JURIDISKA FÖRENINGEN FIRAR 25 ÅR!
psykisk
Juridiska föreningens sekreterare uppmärksammar kopplingen mellan psykisk ohälsa och jämlikhet
NR 1 / 2024
RÄTTSVETARDAGEN
Ansiktsigenkänning
Rigmor Argren intervjuas om biometrisk data och dess risker i det digitaliserade samhället
En titt på artisten 6ix9ine och möjligheten till lindrigare straff i utbyte mot information
Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu. Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.
Läs mer och gå med på vinge.se/vingetalang
”The scariest moment is always just before you start”STEPHEN KING
JULIA JOHANSSON CHEFREDAKTÖR
Kära läsare,
Kul att du hittade till årets första nummer. Det är jag som är Prima Facies nya chefredaktör. I det här numret tittar vi närmare på aktuella ämnen i dagens samhälle, i hopp om att förgylla din tid utöver studierna. Vi bjuder även på en helt ny formgivning av Prima Facie och några nya roliga inslag!
Juridiska Föreningen vid Örebro universitet fyller 25 år i år vilket vi firar i vårt första nummer. Ur tre olika perspektiv lyfter vi ett högaktuellt ämne som rör oss alla, om övervakning av privatpersoner och samhällets utveckling för att bekämpa brottslighet. I en intervju med Rigmor Argren, lektor i folkrätt vid Örebro universitet, kan du läsa mer om ansiktsigenkänning, där hon resonerar om det är nödvändigt för vår säkerhet. Läs artiklarna och ställ dig själv frågan: känner du att det nya övervakningssamhället kränker din integritet som privatperson?
Nyckeln till friheten lyfter den aktuella situationen i Gaza i ljuset av internationell humanitär rätt. Där får ni läsa om den pågående tvångsförflyttningen av palestinier i Gaza och varför dem håller hårt i deras nycklar till friheten. Därefter lättar vi på allvaret med ett uppslag av Prima Facie tipsar – där kanske du hittar någon ny dokumentärserie att sträckkolla?
Vi följer också upp med en artikel om psykisk hälsa i relation till jämlikhet inom branschen för rättsvetar- och juristprogrammet. Den belyser den höga pressen och uppmanar studenter att våga prata om sin psykiska hälsa. Tidskriften avslutas med en artikel om hur du skriver en bra juridisk text, och du kan redan nu testa dina kunskaper i korsordet på sida 24.
Nu i veckan, den 15 mars, hålls rättsvetardagen i Nova huset. Rättsvetardagsutskottet berättar mer ingående om detta på sida 12. Hoppas vi ses där!
Trevlig läsning och lycka till med korsordet ;)
Jag läser min sjätte och därmed den sista terminen på rättsvetarprogrammet. När jag inte arbetar med något JF-relaterat gillar jag att umgås med vänner, träna och laga god mat.
VICE
29 år gammal juriststudent från nordvästra Skåne som läser sin femte termin på juristprogrammet. När jag inte engagerar mig i det ideella eller studerar hittar ni mig på ishockey eller i den lokala vinbaren.
Jag läser min fjärde termin på rättsvetarprogrammet. Sitter även med i styrelsen som sekreterare för Juridiska Föreningen Örebro och har därtill ansvar för jämlikhetsarbetet inom föreningen.
JURIDISKA FÖRENINGEN
Efter att ha avslutat T9 har jag nu börjat T… 8?! Lång historia kort, efter ett studieuppehåll med praktik i Bryssel har jag nu de valbara kurserna från T8 kvar att plugga innan jag är klar med JP. När jag inte pluggar är det historia, TVspel och vänner som gäller.
Jag läser min sista termin på rättsvetarprogrammet och är biträdande chefredaktör här på Prima Facie. Mina intressen är självklart juridik, men även kultur och språk.
Jag läser sista terminen på rättsvetarprogrammet och det är även jag som är marknadsföringsansvarig för Prima Facie. Utöver plugget tycker jag om att träna och äta god mat.
RÄTTSVETARDAGSUTSKOTTET FRÅN VÄNSTER
REZA LASHKARI, ISABELLA SJÖSTRÖM
NADJA ALI OCH HADIL MROUE (SAKNAS)
Rättsvetardagsutskottet vars huvudansvar i juridiska föreningen är att förbereda och genomföra rättsvetardagen har tillsammans med utbildningsansvarig RP under verksamhetsåret noggrant planerat och styrt upp det eventen som tillsammans blivit årets upplaga av rättsvetardagen. Detta event skulle inte vara möjligt att genomföra utan hjälpen från rättsvetardagsutskottet.
Vill du skriva för
Prima Facie?
Juridiska föreningen firar 25 år och ordförande upplyser om JF:s ljusa framtid.
8
MISSA INTE
15/3
En argumentation mellan hemlig dataavläsning och risken för kränkning av individens integritet. Argumentationen görs utifrån mordet på Adriana.
20
Bli upplyst om palestiniernas tvångsförflyttning.
Få koll på vilka dokumentärserier du bör se när du vill koppla av från studierna men samtidigt se hur juridiken fungerar i praktiken.
Har du möjligtvis en skrivuppgift att genomföra? Då passar denna artikel utmärkt. Artikeln diskuterar vad det innebär rent konkret att skriva “bra” juridik.
Hör av dig till oss på primafacie @jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade!
TRYCK
CHEFREDAKTÖR:
ALBA ROMERO TUURALA, EMELIE ANDERSSON & HUGO STENBORG
MARKNADSFÖRINGSANSVARIG : OLIVIA ZAKRISSON HÅLL
GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON KORREKTURLÄSARE: HUGO LEVINSSON ANNONSBOKNING: NARINGSLIV
@JFOREBRO.SE
Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
1999
2008
2011
2024
Föreningen grundas Föreningen arrangerade den första juristmässan Föreningen anslöt sig till JURO
Föreningen blev självständig från Örebro studentkår Olympiaden för första gången
Första slottsbalen
Föreningens tidskrift Prima Facie startas Medborgarjuristerna ger kostnadsfri
juridisk rådgivning till medborgare Föreningen fick sitt kontor L116 Första rättsvetardagen
Föreningen fyller 25 år
För 25 år sedan lades grunden till vad som idag är Juridiska Föreningen vid Örebro universitet (JF Örebro). Mycket har skett under dessa år och föreningens utveckling har varit stor. Med samma grundtanke som för 25 år sedan verkar föreningen idag som en trygg och rolig plats för studenter vid de juridiska programmen. Idag har föreningen ett tusental medlemmar och är en naturlig knutpunkt för sammankomst, samverkan och social förslutelse.
Kära medlemmar, Detta år är inte ett vanligt år för JF Örebro, utan vi firar 25 år. Jubileet kommer att uppmärksammas under midnattssittningen och slottsbalen. Sedan år 1999 har JF Örebro gjort stora framsteg. Föreningen har gått från att vara en arbetsgrupp under Örebro studentkår, till att idag vara helt fristående och en av universitetets kapitalstarkaste föreningar.
Utvecklingen som föreningen har lyckats åstadkomma är föreningens medlemmars förtjänst. Tillsammans med tidigare engagerade medlemmar har vi byggt upp en stark förening. En förening som gör studentlivet lite roligare. En utbildningsbevakning som säkrar kvalitén som vi förväntar oss. En arbetsmarknadsmässa där vi potentiellt kan finna våra framtida arbetsgivare. Olika typer av aktiviteter, projekt och en tidskrift. Sociala knutpunkter genom sittningar, pubar och klubbar. En trygg och rolig plats att vara på.
Detta har vi lyckats åstadkomma på 25 år. Tänk vilka möjligheter som kan åstadkommas genom ytterligare 25 år. Framtiden ser ljus ut!
ELSA LUNDBLAD ORDFÖRANDE I JURIDISKA FÖRENINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET
En sen sommarnatt rastar Adriana sin hund, men denna gång kom inte Adriana hem.1 Hennes kropp blev kall på samma plats där skotten ekade. Adriana blev offer för den växande kriminella miljön i Sverige. Under lång tid efter mordet på den tolvåriga flickan, befarades det bli ännu ett ouppklarat fall.
Ett år senare kom det avgörande genombrottet. Brottsbekämpande myndigheter i Belgien, Frankrike och Nederländerna lyckades hacka sig in i krypterade chattforum. Genombrottet visade sig vara avgörande för att hitta Adrianas mördare. Användningen av detta verktyg har dock inte gått obemärkt förbi. Det har förts diskussioner länge
kring Sveriges rätt till användandet av liknande verktyg för att bekämpa gängkriminaliteten – och idag har Sveriges brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter för hemliga tvångsmedel i form av avlyssning.
Det kan vara avgörande att använda hemlig dataavläsning för att förhindra allvarliga brott, som begås av gärningsmän och kriminella nätverk – likt fallet med Adriana. Hemlig dataavläsning innebär att läsa eller avlyssna data med hemliga tekniska medel i ett läsbart informationssystem, såsom en dator eller mobil.2 Ett potentiellt effektivt verktyg för att inhämta information i ett tidigt skede för att lyckas förhindra brott. Vilket är anledningen till att lagen om hemlig dataavläsning3 infördes år 2020, med ett femårigt spann. Bestämmelserna medför en ökad risk för individens integritet och rätt till privatliv som är förankrat i både
1 Svea hovrätt, ‘Hovrätten meddelar dom i målet om bland annat mord på en 12-årig flicka i Norsborg’ (22 december 2022) <www.domstol.se/svea-hovratt/nyheter/2023/12/hovratten-meddelar-dom-i-malet-om-bland-annat-mord-pa-en-12-arig-flicka-i-norsborg/> hämtad 2 februari 2024.
2 SOU 2023:78. Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning. <https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/11/sou-202378/> 63.
3 Lag (2020:62) om hemlig dataavläsning.
Sveriges och Europas rätt.4 Därför är det rimligt att ägna en tanke åt ifall Sverige är på väg att bli det nya övervakningssamhället – eller är vi redan där?
Trots den ökade risken för kränkning av individens rätt till privatliv trädde nya lagförslag i kraft den 1 oktober 2023 för hemlig dataavläsning. Ändringarna och införandet av nya bestämmelser innebär utökade möjligheter för att kunna inhämta meddelandedata i realtid och att använda verktyget på en viss plats istället för en person. Tillämpningsområdet breddades till följd av utvidgandet av brottskatalogen och den nya straffvärdeventilen för viss flerfaldig brottslighet.5 Nu kan hemlig dataavläsning användas innan en konkret misstanke om brott fastställs!
Innan denna lag var det olagligt för brottsbekämpande myndigheter att använda sig av hemlig dataavläsning, trots att flera andra länder i Europa haft lagstöd för det verktyget tidigare. I och med dagens teknologi, ökar kriminella nätverkens användning av kryptering mer och mer. Detta skapar en försvårad, om inte omöjlig, utmaning för brottsbekämpande myndigheter att försöka bekämpa brott utan detta verktyg. Ur denna synpunkt kan det därför anses som direkt nödvändigt för brottsbekämpande myndigheter att kunna använda hemlig dataavläsning i det rådande läget i Sverige.6 Speciellt med tanke på den tystnadskultur som råder i dessa områden.
Dagens regering anser att innebörden av lagen om hemlig dataavläsning är både proportionerlig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Trots den ökade risken för kränkning av individens integritet, höjer det samtidigt möjligheten för att förebygga, utreda och åtala brott. Vilket i sin tur förser individer med högre rättssäkerhet och regeringens slutsats var att det är en rimlig avvägning mellan statens och individens intressen.7 Däremot öppnar varenda accepterad inskränkning upp för ytterligare integritetskränkande insatser och argument som “de som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig” riskerar att bli urvattnade fraser.8
Vissa hävdar att Sverige inte har något annat val än att bli ett övervakningssamhälle, i hopp om att inte behöva bevittna fler mord och brott. Medan vissa invänder emot
ett sådant brett tillämpningsområde av avlyssning då risken för kränkning av individens integritet är överhängande. Oavsett är det ett faktum att brottsbekämpande myndigheter nu kan dra nytta av potentialen av dagens teknologi. Det måste genomföras ansvarsfullt med riskerna i beaktning i varenda steg, som att inte behålla insamlad data som inte är direkt nödvändig för utredningen.9
Processen väcker en rad grundläggande frågor, utifrån både Sveriges och Europas fundamentala rättigheter. Dock har Europadomstolen ansett att hemlig dataavläsning som inskränker rätten till privatliv i flertalet rättsfall varit förenlig med Europakonventionen.10 Vidare leder det oss till frågan om denna lag bör bli permanent eller inte. Det är å ena sidan skrämmande att övervakning blir allt mer normaliserat i dagens samhälle.11 Men å andra sidan, såsom regeringen resonerar, kan hemlig dataavläsning öka individens rättssäkerhet eftersom brott i högre utsträckning kan förebyggas, utredas och åtalas.12 Däremot bör skyldigheten för införandet av effektiva skyddsåtgärder, för att skydda individer från att brott begås mot dem, vara mer långtgående än endast genom nationell lagstiftning. För att belysa detta kan man fundera över om Encrochatoperationen som behandlade 50 000 användarkonton kan anses vara proportionerlig.13 Detta visar tydligt hur insatser, genom hemlig dataavläsning, skapar ett överhängande hot och risker för att individens integritet inskränks. Därför kan det anses att beaktningen av rätten till privatliv bör betonas mer för att säkerställa att verktygen inte används för långtgående eller på ett arbiträrt sätt. Parallellt bör samtliga hemliga tvångsmedel, såsom kameraövervakning, rums- och telefonavlyssning, övervägas i sin helhet och inte enskilt. Detta för att se om dessa sammantaget kan bedömas som proportioneliga och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle.
Slutligen ställer jag mig frågan: ifall lagen om hemlig dataavläsning trätt i kraft tidigare – hade Adriana kunnat räddas i tid? Men samtidigt – väger denna potentiella lösning för organiserad gängkriminalitet tyngre än inskränkningar av rätten till privatliv? Och, hur långt ska det få sträcka sig? •
4 SOU 2022:52. Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel <www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/10/sou-202252/> 15–16.
5 SOU 2023:78 (n 2) 89; Artikel 5 § 1 st, 4a § 4 st, 14 § 2 st, 18 § 3–4 st i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
6 SOU 2022:52 (n 4) 15–16.
7 Prop. 2022/23:126. Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, <www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/06/prop.-202223126> 194 ff.
8 Gudrun Nordborg, Interpellation 2022/23:137 Hemliga tvångsmedel och integritet (3 januari 2023) <https://data.riksdagen.se/fil/EEFD77B3-8B31-43AB-A225-3C1670ADA8D2> hämtad 4 februari 2024.
9 Eneman M & Ljungberg J, ’Välkommen till det digitala övervakningssamhället’ in Ulrika Andersson et al., (Red.) Ovisshetens tid (SOM-institutet, Göteborg universitet 2023) 185.
10 Danelius, Hans et al., Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (sjätte uppl., Norstedts juridik 2023) 526.
11 Eneman M and Ljungberg J (n 9) 175.
12 Prop. 2022/23:126. Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, 194–195.
13 The High Court of Justice, No. CO/3275/2020, 26 oktober 2020, 21.
– en integritetskränkning eller en nödvändighet för vår säkerhet?
TEXT OLIVIA ZAKRISSON HÅLL
I takt med att samhället blir allt mer digitaliserat ökar användningen av övervakning i olika former. Numera är det inte ovanligt att köpcentrum, torg eller till och med vissa bostadsområden övervakas av brottsbekämpande myndigheter. Syftet med övervakningen är att upptäcka brottslig verksamhet och att öka allmän säkerhet.1 Däremot kan vissa övervakningsmetoder, däribland ansiktsigenkänning, inskränka viktiga demokratiska rättigheter såsom individens rätt till privatliv.
Vi kommer dagligen i kontakt med biometri i olika former. Biometrisk data är personuppgifter som samlats in genom en teknisk process gällande en individs fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken.2 En form av biometri är ansiktsigenkänning3, som har blivit allt vanligare i vårt vardagliga liv. Genom att bara kolla på mobilskärmen kan vi logga in och legitimera oss för köp eller avtal, utan närmare eftertanke. Det går per automatik. Ansiktsigenkänningen känns integritetskränkande, för det är biometri – datainformation som gör att du kan identifiera en individ. På senare tid har tekniken för ansiktsigenkänning utvecklats, och numera är det möjligt att identifiera
en person i realtid. Systemet identifierar personer direkt genom den bild eller videosekvens som har fångats av övervakningskameran, som kan matchas mot tidigare insamlad data från databaser. I takt med att tekniken för ansiktsigenkänning utvecklas ytterligare, ökar den redan etablerade oron för individers rätt till privatliv.4
Rigmor Argren, lektor i folkrätt på Örebro universitet, har särskilt intresserat sig för rätten till privatliv i relation till hur det ska bemötas i det allt mer digitaliserade samhället. I ett intervjuformat har det bland annat diskuterats hur man egentligen ska kunna balansera allmän säkerhet med individens rätt till privatliv. Även ansiktsigenkänning i realtid, dess lagstiftning och hanteringen av data har diskuterats.
Kan du berätta om ansiktsigenkänning i realtid?
Det distinkta draget av ansiktsigenkänning är det man kallar för ‘real-time’, vilket innebär att man gör datainsamlingen och avläser direkt. Detta sker genom övervakningskameror. Sedan tidigare kan man i efterhand gå igenom material från övervakningskameror när ett brott har skett. Skillnaden nu är att datainsamlingen görs direkt i realtid.
1 Polisen, ‘Personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning’ <https://polisen.se/lagar-och-regler/behandling-av-personuppgifter/kamerabevakning/> hämtad 1 Februari 2024.
2 General Data Protection Regulation (GDPR), Article 4(14).
3 Alexander S. Gillis, ‘What is biometrics?’ Techtarget <https://www.techtarget.com/searchsecurity/definition/biometrics> hämtad 1 Februari 2024.
4 Md Rezwan Hasan, ‘Presentation-level Privacy Protection Techniques for Automated Face Recognition—A Survey’ [2023] 55 ACM Computing Surveys <https://dl.acm.org/doi/full/10.1145/3583135> hämtad 5 Februari 2024.
I Europadomstolen för mänskliga rättigheter fälls Ryssland för att ha identifierat en individ som de har matchat genom ansiktsigenkänning i realtid.5 De har suttit och väntat på att personen i fråga ska gå förbi. Den åtalade genomförde en enmansdemonstration med ett plakat vid en tunnelbanestation i Moskva och Ryssland försökte sedan fälla honom för störande av allmän ordning. Domstolen beslutade att användningen av ansiktsigenkänning på detta sätt är en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ryssland fälldes också substantiellt för att de inte hade lagstiftat kring detta förfarande.
Hur skulle man kunna balansera allmän säkerhet med rätten till privatliv?
Det är klart att allmän säkerhet är en giltig legitim grund, men konsekvenserna ska fortfarande vara proportionerliga. Den sista bedömningen är just att det ska vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. När myndigheter jobbar med rimlighetsbedömningar betyder det att de måste tänka igenom alternativa möjligheter att uppnå samma effekt men med mindre inskränkning av integritet. Men självklart kommer det handla om att besluta från fall till fall, eftersom det finns så många variabler som påverkar bedömningen.
Det viktiga är att övervakningen inte sker i smyg, utan det ska vara transparent. Materialet i övervakningskamerorna ska även raderas efter ett visst tidsspann, vilket det finns satta tidsramar för.
Hur bör sådan data hanteras?
Det gäller att se så att hela kedjan av datahanteringen är säkrad. Utvecklingen utgör ett faktum, så att vara emot den leder inte någon vart. Det är även en utveckling som drivs kommersiellt – den drivs av att aktörer vill och kan sälja den här utrustningen och lösningarna med många olika aktörer inblandade.
All hantering av data är kritisk och kan utgöra en risk. Alla aktörer är skyldiga att se till att det finns så kallad end-to-end security. Det gäller hela processen, att en myndighet är ansvarig hela vägen ut även när andra aktörer är inblandade.
Är den nuvarande lagstiftningen tillräcklig?
På internationell nivå finns det principer och lagstiftning, varav mycket datalagstiftning. Det blir inte enklare att fler lagar uppkommit, snarare har man kanske förstört lite för att man ständigt behöver gå in och lagstifta om. Det skapar en större osäkerhet om vad som är tillåtet och inte. Rimligtvis kan inte lösningen vara fler lagar om man redan anser att det är för många lager av lagar. Lagen kommer alltid att ligga lite efter den pågående utvecklingen.
5 Glukhin v. Russia App no 11519/20 (ECtHR, 4 July 2023).
Finns det risker med sådan data?
Man kanske ska tänka att all data har en form av partiskhet, därav är det viktigt att tänka på hur man använder den och se till att den används korrekt. Det handlar om att data endast får användas i det syfte som den ursprungligen samlats in för. Data om personer som samlats in för att uppfylla ett syfte kan i efterhand inte användas för ett annat syfte, vilket utgör en kränkning för rätten till deras privatliv.
I dagens digitala samhälle där övervakning blir alltmer integrerat i våra liv, står vi inför en utmaning att skydda både allmän säkerhet och individens rätt till privatliv. Att hitta en balans mellan säkerhet och integritet är väsentligt. Som vanligt i juridiken, krävs en bedömning i varje enskilt fall för att se hur rätten till privatliv och allmän säkerhet kan balanseras och garanteras. Argren betonar att transparens i övervakningsprocessen och tidsramar för datahantering är viktiga för att undvika överträdelser. Vidare bör aktörer ta sitt ansvar för att hela processen av insamling, lagring och distribuering av personlig data ska vara säkrad. Att vara medveten om hur datan bör användas och tolkas är av vikt. Sammanfattningsvis kan detta antyda att utvecklingen inte bör ske på bekostnad av individens rättigheter. I grunden handlar det inte enbart om lagstiftning, utan även om att tänka igenom konsekvenser och risker av den digitala utvecklingen i relation till individers rättigheter. •
15/3
Syftet med rättsvetardagen är att ge studenter på rättsvetarprogrammet inblick i vad det finns för möjligheter när man avslutat sin utbildning vid Örebro universitet. Utöver det kommer det finnas möjlighet att nätverka med verksamma rättsvetare och arbetsplatser ute i arbetslivet som en dag skulle kunna vara din framtida arbetsgivare. Låter detta intressant?
Eventet drar igång den 14de mars med en förkväll som hålls i Aula Nova med drop in vid 17:30. Under kvällen kommer det hållas inspirerande föreläsning från tidigare studenter vid rättsvetarprogrammet vid Örebro universitet och hur deras resa i arbetslivet sett ut fram tills där de är idag. Förkvällen kommer sedan att avrundas med ett mingel där möjligheten kommer finnas att mingla runt med talarna och andra studenter från programmet.
Den 15 mars är det dags för själva rättsvetardagen som i år kommer att hålla hus i Nova huset mellan klockan 10:00–15:00. Under dagen kommer det finnas utställare på plats från olika sektorer ute i näringslivet där rättsvetare har möjlighet att få en inblick
i vad det finns för möjligheter och vem som eventuellt skulle kunna vara ens framtida arbetsgivare. Helt enkelt en utmärkt chans att få en inblick i ens framtida karriär och få möjligheten att nätverka med viktiga kontakter. Det kommer under dagen att hållas inspirerande presentationer från verksamma rättsvetare ute i arbetslivet om deras erfarenheter och hur de tog sig dit de är idag.
Dagen avslutas med den årliga rättsvetarsittningen som i år kommer att hållas på Stora Örebro. Kvällen börjar med ett mingel som sedan kommer fortsätta i en händelserik sittning där det kommer att bjudas på middag, massa sång och roliga tävlingar.
Detta är ett utmärkt tillfälle för yngre terminer, men även äldre terminer att nätverka och träffa personer från arbetslivet. Vem vet – kanske någon av utställarna är din framtida arbetsplats?
Artisten 6ix9ine, även känd som Daniel Hernandez, var under en lång period en av världens mest populära rappare. Tills han en dag inte var det längre. Under 2018 arresterades han för sin inblandning i en påstådd utpressning, vilket innebar en risk för att han skulle få spendera sina kommande decennier i fängelse. Processen hade sin gång, bevisningen var övertygande, och när allt var packat och klart stod Hernandez i rättssalen och skulle få sin dom fastställd. 47 år i fängelse innebar att han skulle vara nästan 70 år gammal när han frisläpps. Karriären borta. Kändisskapet borta. Allt hårt jobb fram tills den stunden nedspolat i en klorindränkt domstolstoalett. Hernandez tänkte kanske att 70 år inte är så gammalt ändå. Hela 20 år kvar att leva efter det. Minst. Domarens allvarliga ton tjuter som en siren och efter mycket formalia kommer äntligen domen. Två år.
Den inledande biten förtäljer däremot inte hela historien. En del av historien har utelämnats och är också den delen som ligger till grund för det valda ämnet. Innan Hernandez skulle få sin dom avkunnad hade det skett en överenskommelse med åklagaren om strafflindring i utbyte mot information om andra personers medverkan i annan brottslighet. Jag vet vad ni tänker. En snitch, en golare utan
1 Prop. 2021/22:186. En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring
2 SOU 2021:35 s. 75. En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring
3 Brå, Rapport 2019:10. Tystnadskulturer – En studie om tystnad mot rättsväsendet, 92.
polare. En central oskriven regel hade brutits. Hernandez hade sina skäl för att bistå åklagaren, men det är inget som kommer att beskrivas närmare. I stället ligger fokuset på det processrättsliga förfarandet som precis skett bakom kulisserna. Decennier hade blivit en halv juristutbildning och vi processnördar tänker samma sak – bara i USA. Men från och med första juli 2022 är det inte bara i USA som detta kan bli en verklighet, det kommer nämligen också vara möjligt i Sverige.1
Under åren 2014 – 2017 inträffade årligen omkring 30 fall av dödligt våld i samband med konflikter i den kriminella miljön.2 Som ett resultat av våldet har det under många år skapats en kultur som innebär att det inom kriminella nätverk finns allmänt vedertagna oskrivna regler om att inte samarbeta med rättsväsendet, en tystnadskultur.3
I 29 kap. BrB framgår att rätten utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning, ska beakta om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar. Kapitlet tar bland annat sikte på situationer där information har lämnats rörande medtilltalades delaktighet i det utredda brottet. I och med
den nya bestämmelsen som trädde i kraft 2022 flyttades tillämpningen till den nu införda 29 kap. 5 a § BrB.4 Där formulerades bestämmelsen om och utökades med ett andra stycke som stipulerar att det även är möjligt att i skälig omfattning beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av någon annans brott. Det innebär att det kommer att vara möjligt att få ett lindrigare straff om man lämnar information om sina medbrottslingar, inte bara i det aktuella brottet, utan även i annan brottslighet (ping Hernandez). I praktiken kommer det däremot med en del huvudbry. För det första har inte åklagaren möjlighet att utlova en specifik strafflindring. Åklagaren ska nämligen vid stämningsansökan lämna ett påföljdsförslag som rätten sen ska ta ställning till, något som innebär att den tilltalade inte förrän efter att informationen har lämnats och presenterats i domstol, med säkerhet vet om det kommer bli aktuellt med strafflindring.
Systemet blir också ett incitament för åtalade att lämna felaktig information i hopp om att få ett lindrigare straff.5 Förslaget fick mycket kritik och Lagrådet framförde i sitt remissvar ”att införandet av bestämmelsen inte skapar obetydliga risker från rättssäkerhetssynpunkt” och att ”införandet inte osannolikt kommer ha några mer påtagliga effekter för möjligheten att vidta åtgärder för allvarliga brott”.6 Å ena sidan blir bestämmelsen i praktiken vacklande när åklagaren inte vet hur rätten kommer värdera underlaget för informationen som har lämnats. Det kan i sin tur leda till att åklagare ger sken av en strafflindring
som i praktiken inte kommer att ske, vilket skulle vara i strid med gällande lagstiftning, både på nationell och internationell nivå.7 Å andra sidan pekar införandet för en effektivisering av arbetet för brottsbekämpande myndigheterna och att resurser kan användas på ett mer effektivt sätt. Det kanske därför ska ses som ett av många redskap i verktygslådan för att klara upp gängrelaterad brottslighet och bryta tystnadskulturen snarare än en slutgiltig lösning på gängkriminaliteten.
I takt med att rättssystemet anpassar sig för att bekämpa gängrelaterad brottslighet, återstår det att se hur verktygen i verktygslådan kommer att användas och vilka konsekvenser de kommer att medföra. Den nuvarande bristen på omfattande prövning av bestämmelsen gör det svårt att förutse den verkliga påverkan. Därmed står rättsväsendet inför utmaningen att balansera effektivitet och rättssäkerhet i syfte att skapa en rättvis och hållbar lösning för att hantera gängrelaterad brottslighet och upprätthålla en rättvis rättsprocess.
Men Hernandez då? Han släpptes 2020 efter att ha avtjänat sitt straff, men aktörerna som åtalades för gängkriminalitet befinner sig fortfarande på en av USA:s finaste institutioner och avtjänar ett livstidsstraff.8 I ljuset av detta kan det vara rimligt att fråga sig: är det så att den gamla skrönan inte stämmer, har golare trots allt polare?
4 29 kap. 5 a § 2 st. BrB – Detsamma gäller om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av någon annans brott för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i sex månader eller av någon annans försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott om gärningen är belagd med straff.
5 Lagrådet (2022), remissvar till En stärkt rättsprocess och ökad lagföring, 2 ff.
6 Lagrådet (2022), remissvar till En stärkt rättsprocess och ökad lagföring, 8 f.
7 23 kap. 12 § Rättegångsbalken; Artikel 6 Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR).
8 Stephen Rex Brown, ‘Two Brooklyn Bloods gang members found guilty in trial highlighted by testimony from Tekashi69’ (Daily News, 3 oktober 2019) <www.nydailynews.com/2019/10/03/two-brooklyn-bloods-gang-members-found-guilty-in-trial-highlighted-by-testimony-from-tekashi69/> hämtad 1 februari 2024.
1
”International humanitarian law is meant to strike a balance between military necessity and humanitarian considerations. It does not allow military endeavors that aim to make permanent changes to occupied territory; to force people to leave their homes; or to unlawfully seize land and resources from communities. Humanitarian law is and will remain a tool for the protection of the life and dignity of civilians and combatants and thus for a modicum of stabilization in the midst of conflict.”
Peter Maurer, President of the International Committee of the Red Cross (2012).
1 United Nations Economic and Social Commission for Western Asia, ‘Palestine, the Occupation and the Fourth Geneva Convention: Facts and Figures’ (2014) E/ESCWA/ ECRI/2014/Booklet.1.
”International humanitarian law is meant to strike a balance between military necessity and humanitarian considerations.”
Året är 1948. Nakba, arabiska för “katastrofen” är vad som kommit att kallas den tvångsförflyttning som drabbade palestinierna under den militära operation som Israel genomförde. Kriget tvingade över hälften av den palestinska befolkningen att flytta permanent.1 Nakba resulterade i att det palestinska folket förlorade sitt land, sina hem och sin livsstil. Detta kollektiva trauma har format palestiniernas kamp för rättvisa och rätten till att återvända hem. Nycklarna finns kvar men husen är inte längre i Palestiniernas ägo. Några av husen jämnades med marken. Palestinierna håller hårt i nycklarna till deras frihet.2
Året är 2024. Gazaremsans nuvarande invånares framtidsutsikter minskar för varje dag. Livet där är ett outgrundligt elände. Trots att det endast passerat ett par månader sedan den humanitära katastrofens startpunkt slås rekordet för varje dag som går. Hjälporganisationer är oförmögna att hantera efterdyningarna. Det är brist på mat, medicin, vatten och bensin. Flera tusental har dödats, många av dem barn.3
Den 12 oktober 2023 beordrade Israel att en befolkning på 1.1 miljoner skulle förflytta sig från Wadi Gaza i norr till södra Gaza inom 24 timmar. FN varnade för den förödande humanitära katastrofen detta skulle komma att bli.4 Idag (i skrivande stund), finns ingen trygg plats för civila i södra Gaza, enligt FN:s uttalande endast två månader sedan starten på den humanitära katastrofen.5
av skyddade personer från ockuperat område till ockupationsmaktens eller annat lands territorium, ockuperat eller icke ockuperat, är oavsett skäl, som må anföras därför, förbjuden”.7
I artikelns andra stycke följer: ”Ockupationsmakt må dock, då befolkningens säkerhet eller tvingande militära skäl för det erforderligt, verkställa total eller partiell utrymning av viss trakt av ockuperat område. Sådan utrymning må endast omfatta förflyttning av skyddade personer inom det ockuperade området, utom då detta är faktiskt omöjligt. På så sätt förflyttad befolkning skall återföras till sina hem, så snart fientligheterna i den berörda trakten upphört”.8
Dr Mais Qandeel, universitetslektor vid Örebro universitet samt expert i internationell humanitär rätt och Palestinafrågan, har belyst situationen i ljuset av artikel 49 i fjärde Genévekonventionen.6 Enligt internationell humanitär rätt är det otillåtet med följande: ”Tvångsförflyttning, enskilt eller i massa, eller deportation
Qandeel belyser i sin artikel att ”‘av viss trakt’” inte kan avse en hel ockuperad enklav, snarare en liten del av det ockuperade territoriet. Dessutom poängterar hon att en utrymning är en provisorisk åtgärd och skall vidtas i den skyddade personens intresse, till skillnad från deportationer eller tvångsförflyttningar.9
Vidare skall ockupationsmakten i så hög grad som möjligt säkerställa att lämplig inkvartering finns tillgänglig för skyddade personer vid verkställandet av sådan förflyttning eller utrymning. Förflyttningarna ska även verkställas under omständigheter som garanterar renlighet, hälsovård, säkerhet och livsmedelssäkerhet. Samt att personer ur samma familj inte åtskiljs.10
Israel har brutit internetuppkopplingen, attackerat kommunikationsinfrastrukturen, stängt av elektriciteten och hindrat tillgången av bränsle i Gaza.11 Samtidigt har ett flygblad som beordrar människor att utrymma skickats ut med en QR-kod. Detta förutsätter att alla palestinska civila har laddade smartphones, vilket dock är omöjligt då civila saknar el för att ladda sina smartphones, bränsle för
1 United Nations, ‘About the Nakba’ <www.un.org/unispal/about-the-nakba/> hämtad 2 februari 2024.
2 Museum of the Palestinian People, ‘Keys & the right of return’ (2017) <https://mpp-dc.org/gallery/keys-of-the-right-of-return/> hämtad 2 februari 2024.
3 UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA), ‘Humanitarian catastrophe as policy’ (7 december 2023) <https://reliefweb.int/report/occupied-palestinian-territory/humanitarian-catastrophe-policy-enarhe> hämtad 3 februari 2024.
4 Stéphane Dujarric – Spokesman for the Secretary-General, ‘Note to correspondents on Gaza’ (12 oktober 2023) <www.un.org/sg/en/content/sg/note-correspondents/2023-10-12/ note-correspondents-gaza> hämtad 3 februari 2024; Application of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide in the Gaza Strip (South Africa v Israel) (Pending), Application instituting proceedings and request for the indication of provisional measures ICJ 29 December 2023 <www.icj-cij.org/case/192> hämtad 7 februari.
5 OCHA, ‘UN relief chief: ‘No place safe’ for civilians in southern Gaza’ (7 december 2023) <www.unocha.org/news/un-relief-chief-no-place-safe-civilians-southern-gaza> hämtad 3 februari 2024; South Africa v Israel (n 4).
6 Dr. Mais Qandeel, ‘The Forcible Transfer of Civilians in Gaza: Conditions, Necessity and Legality’ (2023) Opinio Juris <https://opiniojuris.org/2023/12/21/the-forcible-transfer-of-civilians-in-gaza-conditions-necessity-and-legality/> hämtad 3 februari 2024.
7 Geneva Convention relative to the protection of civilian persons in time of war (adopted 12 August 1949, entered into force 21 October 1950) IV International Committee of the Red Cross (Genévekonventionen IV), artikel 49.
8 ibid.
9 Qandeel (n 6).
10 Genévekonventionen IV (n 7) artikel 49.
11 Qandeel (n 6).
att producera energi, teletjänster och tillgång till internet. Till följd av detta har de civila inte kunnat ta reda på var de säkra platserna är men också har det hindrat sjukvårdspersonalen från att nå de dödade och skadade. Med detta sagt kan inte flygbladen uppfylla kravet för säkerställandet av civilas säkerhet på vägen till och inom de områden som utsetts som säkra.12
Den israeliske försvarsministern Yoav Gallant uttalade en beordran om en fullständig belägring av Gazaremsan där försörjningen av el, mat och bränsle inte längre är möjlig.13 FN:s World Food Programme, den ledande humanitära organisationen i världen i arbetet för utrotning av hunger, har uttalat att svälten i Gaza är i ett akutläge. Dessutom har Human Rights Watch uttalat att Israel använder svälten som ett strategiskt vapen genom att neka civila tillgången till mat14, vilket även är förbjudet enligt protokoll I och II i Genévekonventionen.15 Trots att Israel inte har anslutit sig till dessa protokoll i Genévekonventionen, anses förbudet om svält som krigföringsmetod vara sedvanerätt inom internationell humanitär rätt.16 De enorma mängder sjukdomar som sprider sig har fått The World Health Organization att kräva att utrymningsorden ska upphävas.17 Qandeel poängterar att skyldigheten för kravet om att förflyttningar skall genomföras under säkra omständigheter inte heller verkar vara uppfyllt.18
Qandeel belyser också att som ett tredje krav måste civilbefolkningen utrymmas inom det ockuperade territoriet. Därmed borde Gaza-befolkningen innan en tvångsför-
12 Qandeel (n 6); South Africa v Israel (n 4).
flyttning till Egyptiska Sinaihalvön få tillgång till Västbanken, inklusive östra Jerusalem, eftersom både Gaza och Västbanken - inklusive östra Jerusalem - är erkända som ockuperat palestinskt territorium enligt internationell rätt. Hon noterar även att utifrån lydelsen i andra paragrafen i artikel 49 skall ”utrymning endast omfatta förflyttning av skyddade personer inom det ockuperade området, utom då detta är faktiskt omöjligt. På så sätt förflyttad befolkning skall återföras till sina hem, så snart fientligheterna i den berörda trakten upphört”. Om Palestinier skall flyttas till ett område utanför det ockuperade territoriet bör de utrymmas till skyldighetsbäraren Israel via en av de två huvudövergångarna mellan Israel och Gaza. Palestinierna skall bli tillhandahållande en fristad med tillräckliga levnadsförhållanden tills fientligheterna avslutas så de kan återvända till sina hem. Detta är det säkraste tillvägagångssättet för Gazas befolkning.19
Därmed kan inte dagens läge i Gaza anses uppfylla något av de krav som anges i artikel 49 av den fjärde Genévekonventionen utan Israels tvångsförflyttning av palestinier bör vara ett faktum. Avslutningsvis, bär alla stater, oavsett direkt medverkan i konflikt, en skyldighet att säkerställa respekten för Genévekonventionen och internationell humanitär rätt under alla omständigheter. Alla stater har en skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder, såsom att använda sin inflytande-position för att kräva eldupphör. Även vidta åtgärder för att säkerställa att landbelägring och marinblockad upphävs samt att avbryta diplomatiska och militära stöd för vapenexport med mera. Misslyckas staterna med att uppfylla dessa förpliktelser, bryter de därmed sina skyldigheter enligt de fyra Genévekonventionerna och bör hållas ansvariga för konventionens kränkande.20 Stater som militärt och diplomatiskt stödjer krigsförbrytelser är “medskyldiga” och bär enligt internationell rätt ett straffrättsligt ansvar. Trots detta har Sverige inte tagit avstånd från Israels krigföring – istället har Sverige utökat sitt militära samarbete med israeliska vapenföretag.21 Medan palestinier tvångsförflyttats från sitt hem och sitt land fortfarande med nyckeln i hand. •
13 Luke Ming Flanagan, ‘The despicable terrorist attacks by Hamas against Israel, Israel’s right to defend itself in line with humanitarian and international law and the humanitarian situation in Gaza’ (15 november 2023) <www.europarl.europa.eu/doceo/document/CRE-9-2023-10-19-INT-4-199-0000_EN.html> hämtad 4 februari 2024; South Africa v Israel (n 4).
14 Qandeel (n 6); South Africa v Israel (n 4).
15 Protocol Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of International Armed Conflicts (adopted 8 June 1977, entered into force 7 December 1978) I International Committee of the Red Cross, artikel 54(1); Protocol Additional to the Geneva Convention of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of Non-International Armed Conflicts (adopted 8 June 1977, entered into force 7 December 1978) II International Committee of the Red Cross, artikel 14.
16 Svenska Röda Korset, ‘Var finns reglerna?’
<www.rodakorset.se/var-varld/krigets-lagar/aven-krig-har-regler/var-finns-reglerna/> hämtad 4 februari 2024.
17 Qandeel (n 6); South Africa v Israel (n 4).
18 ibid.
19 ibid.
20 Dr. Mais Qandeel, ‘The Obligation to Ensure Respect: A Role for All States to Play in Palestine’ (2023) Blog of the European Journal of International Law <www.ejiltalk.org/theobligation-to-ensure-respect-a-role-for-all-states-to-play-in-palestine/> hämtad 4 februari 2024.
21 ibid.
HISTORIEN OM PAOLO MACCHIARINI
Skandalkirurgen är en dokumentärserie på tre avsnitt som snabbt toppade Netflix topplista efter att den släpptes vid årsskiftet 2023/2024. Att serien fått positiva reaktioner är dock ingen slump. På totalt 160 minuter lyckas serien skildra historien om en man som hänsynslöst manipulerar omgivningen, allt ifrån kvinnor som faller för hans charm till sjuka patienter som lägger sina liv i hans händer. Mannen är dock ingen vanlig man, utan den omtalade kirurgen Paolo Macchiarini. I serien får vi ta del av klipp och händelser som mörklagts av Macchiarini för att själv framstå som pålitlig och “gudalik”. Ett långt händelseförlopp från en till synes fantastisk upptäckt av syntetiska luftstrupar till en dom som föll i hovrätten förra året får oss att fundera över hur viktigt det är att undersöka vidare när något verkar för bra för att vara sant. Serien rekommenderas för den som vill veta hur en högt uppsatt kirurg på ett av Europas ledande universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, kan dömas till fängelse i 2 år och 6 månader för tre fall av grov misshandel!
American Nightmare är en amerikansk dokumentärserie på tre avsnitt som hade premiär på Netflix i slutet av januari 2024. I serien berättar paret Aaron Quinn och Denise Huskins om ett ofattbart händelseförlopp där Huskins blir kidnappad under minst sagt mystiska förhållanden. Under tiden Huskins är borta försöker Quinn göra det rätta genom att kontakta polisen, vilket dock inte får någon framgång då polisen istället misstänker honom för att ligga bakom försvinnandet. Trots att Huskins till slut dyker upp och själv kan styrka Quinns berättelse jämförs hon istället med filmen “Gone Girl” och det hävdas att hon själv ligger bakom sitt försvinnande. Av polis och media får paret möta stark kritik, men kan verkligen två helt normala individer hitta på en grym historia i detalj om en kidnappning och sedan hålla fast vid den?
3 4 5
Denna svenska dokumentärserie på SVT Play består av tre avsnitt och visar hur en person med hjälp av digitala medel kan utsätta en annan person för förföljelse under flera års tid för att därefter dömas av tingsrätten. Ett stort antal tjejer beskriver Felix Åkerlund som en lögnare efter att de fått meddelanden från Felix flickvän med anklagelser om att ha skickat nakenbilder. Felix har dock ingen tjej och han har själv blivit kontaktad av samma telefonnummer under flera års tid. Frågan alla ställer sig är vem eller vilka som ligger bakom telefonnumret som fått Felix liv att rasera?
År 2022 släppte journalisten Fredrik Undevik dokumentärserien “Att lösa ett mord” på Viaplay. I tre avsnitt undersöker Undevik det omskrivna “Helenafallet” och det bakomliggande polisiära arbetet. Helena Andersson försvann år 1992 efter att hon var på väg hem från Stadshotellet i Mariestad. Sedan dess har det funnits flera misstänkta, men fallet har aldrig klarats upp. Efter cirka 30 år tar Undevik fallet i egna händer för att reda ut varför det inte lyckats ske något genomslag på så pass många år. I serien intervjuar Undevik personer som haft betydelse för utredningen, bland annat den som länge varit huvudmisstänkt, Klas Malmgren. Trots att fallet länge stått still, lyckas Fredrik Undevik med hjälp av sin otroliga kämparglöd och strategiska tillvägagångssätt göra fynd som för utredningen vidare. Dokumentärserien rekommenderas stort för den som vill inspireras av Undeviks fantastiska grävande journalistik och ta del av hur det går till att lösa ett mord!
Svenska fall är en dokumentärserie som sänds på Viaplay och består i dagsläget av 10 säsonger. Serien är mycket bred eftersom varje avsnitt består av ett enskilt fall och den passar därför de flesta som är intresserade av häpnadsväckande historier. Något som gör serien extra intressant är att välkända fall som Lisa Holms försvinnande och barnamorden i Arboga blandas med mindre omtalade fall. Avsnitt 1 och 2 ur säsong 10 rekommenderas starkt eftersom de består av inslag där åtalade/ misstänkta berättar sin sida av historien. Utöver dessa avsnitt finns det dock en mängd andra fall att titta på om man missat denna fantastiska dokumentärserie.
Psykisk ohälsa kopplat till jämlikhet inom rättsvetar- och juristprogrammet/branschen.
I min roll som sekreterare för Juridiska Föreningen Örebro ansvarar jag bland annat för jämlikhetsarbetet inom föreningen. Som en del av detta arbete vill jag, i denna artikel, belysa psykisk ohälsa bland rättsvetar- och juriststudenter kopplat till jämlikhet. Det är viktigt att uppmärksamma kopplingen mellan psykisk ohälsa och jämlikhet för att utveckla rättvisa och inkluderande samhällen. Genom att arbeta för att öka jämlikheten och minska skillnader baserat på diskrimineringslagens definition av diskriminering, kan man bidra till att förbättra den psykiska hälsan för alla individer. Sådan diskriminering är exempelvis missgynnande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder1, kan man bidra till att förbättra den psykiska hälsan för alla individer. I denna artikel har jag valt att avgränsa ämnet till psykisk ohälsa kopplat jämställdhet mellan könen. Värt att notera är att könsöverskridande identiteter inte räknats in i statistiken som presenteras senare i artikeln.
Jag minns en av mina första föreläsningar här på Örebro universitet, där föreläsaren berättade att majoriteten av de som börjar och tar examen från högre utbildningar idag består av kvinnor. Däremot finns det fortfarande en ojämn könsfördelning vad gäller toppositioner som till exempel delägare i advokatbyråer, och inte minst ett stort lönegap för kvinnor kontra män, i många fall med samma utbildning, erfarenhet, kompetens och samma position.2
I antagningsstatistiken för rättsvetar- och juristprogrammet vid Örebro universitet HT23 kan man tydligt se att kvinnor blir antagna i större utsträckning jämfört med män till båda programmen.3 Statistiken visar att cirka 68 procent antagna för Juristprogrammet och cirka 75 procent för Rättsvetarprogrammet med internationell och digital inriktning tillhör det kvinnliga könet. Statistiken är motsvarande vad gäller juristprogrammet vid andra lärosäten i Sverige där större delen antagna är kvinnor.4 När man sedan tittar på statistiken på könsfördelningen inom Advokatsamfundet år 2023, kan man se att statistiken skiljer sig jämfört med antagningen.5 Statistiken visar att antalet
1 1 Kap. 4 § Diskrimineringslagen (2008:567).
kvinnliga advokater är 37 procent och antalet kvinnliga delägare är 30 procent, när det däremot kommer till biträdande jurister visar statistiken att 57 procent är kvinnliga.6 När det däremot kommer till Domstolsverket och Åklagarmyndigheten visar statistiken att majoriteten anställda domare, åklagare och chefer för respektive myndighet består av kvinnliga anställda.7
Gällande antagningsstatistiken för de två programmen, får man ha i åtanke att detta är inget som varken universitetet eller antagningen styr över. Det handlar om behörighet som individen själv styr över, i form av gymnasieval, kurser och betyg. Angående val av gymnasielinje spelar många faktorer roll som bland annat normer och könsstereotyper. Press från både samhället och föräldrar/vårdnadshavare kan vara faktorer som spelar in. När det sedan kommer till antalet anställda varierar statistiken. Det är tydligt att män är överrepresenterade inom vissa delar av branschen såsom advokater och delägare av byråer, men när det gäller biträdande jurister, domstol och åklagare består majoriteten av kvinnor och det visar på en positiv utveckling på den fronten.
Könsnormer har alltid existerat och kommer alltid att förekomma, men samhället har dessbättre gjort framsteg inte minst under det senaste decenniet. Trots det lever en del av normerna och traditionerna fortfarande kvar och det finns en lång väg att gå för att samhället ska bli helt jämlikt, om ens möjligt. Att normerna är relaterade till kön innebär att de styr olika beteenden och attribut som anses vara accepterade för kvinnor, män och könsminoriteter.8 Det är inte ovanligt att normerna tar sig uttryck i att kvinnor till exempel förväntas ta ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet i större utsträckning än män. Detta bidrar till en negativ belastning och obalans i betalt arbete och obetalt arbete. Föreställningar och ideal är även en del av normerna som styr olika beteenden, som exempelvis att män ska vara starka och osårbara kan leda till att män inte söker vård för sin psykiska hälsa. Negativ belastning påverkar både kvinnor och män, och ett särskilt prestationskrav i form av känslan att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar kan bidra till negativa konsekvenser för både kvinnor och mäns psykiska hälsa.9
I början av vårterminen höll Juridiska Föreningen tillsammans med Femjur ett event i form av ett panelsamtal med
2 Wolk, Sanna, ”60 procent kvinnor på juristlinjen – 70 procent män på toppen”, Dagens Juridik, 2022.
3 Universitets- och högskolerådet, antagningsstatistik HT23.
4 ibid.
5 Advokatsamfundet 2023.
6 ibid.
7 Domstolsverket 2022; Åklagarmyndigheten 2022.
8 ”Könsrelaterade normers betydelse för psykisk hälsa”, rapport från Jämställdhetsmyndigheten, 2023.
9 ibid.
Svårt? Ta en runda till med artiklarna för hjälp.
tema ”Jämlikhet inom högre utbildning”. Panelsamtalet byggde på svar från en enkät som tidigare skickats ut till studenter på rättsvetar- och juristprogrammet vid Örebro universitet.
”Betygshets, stress, fördomar och stereotyper är ett axplock av faktorer som i många fall kan ha en negativ inverkan på juridikstudenternas psykiska välmående.”
Dock värt att notera är att vi inte kan säkerställa att det endast var studenter på dessa program som svarade på enkäten då enkäten publicerades på sociala medier. I enkäten svarade majoriteten (69,8 procent av 43 respondenter) att de inte känner till hur universitetet arbetar med jämlikhetsfrågor. Resultatet visade även att många studenter inte vet vart de ska vända sig när de upplever diskriminering, vilket kan vara en bidragande faktor till att studenter upplever psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa bland rättsvetar- och juriststudenter är inte ett nytillkommet problem, utan snarare ett repetitivt problem som är högst lika aktuellt idag som för tio år sedan. Betygshets, stress, fördomar och stereotyper är ett axplock av faktorer som i många fall kan ha en negativ inverkan på juridikstudenternas psykiska välmående.
Det finns studier som visar att den psykiska ohälsan bland studenter har ökat de senaste åren, framförallt efter corona-pandemin. Det framgick att studenter från båda könen
1 “Studenters hälsa 2020”, Rapport från CSN 2020. 2 ibid.
mådde sämre år 2020 jämfört med resultat från 2017.1 I enkätundersökningen fick studenter svara på frågor gällande psykisk hälsa och ange det alternativ som stämde in bäst för dem. Alternativen respondenterna fick välja mellan var: mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. Det var majoriteten kvinnor som svarade att de mår dåligt, men det visade sig att både män och kvinnor i samma utsträckning mår mycket dåligt. När det sedan kommer till huruvida studenter upplever att de själva ställer krav på sig eller har krav ställda på sig från sin omgivning visade det sig att kvinnor ställer krav på sig själva samt upplever krav från sin omgivning med negativ inverkan i större utsträckning än män, medan resultatet visade det motsatta när det gäller egna krav och upplevda krav från omgivningen med positiv inverkan.2
Detta resultat visar inte att kvinnor har högre benägenhet för att drabbas av psykisk ohälsa kontra män. Något man måste ha i åtanke är att könsfördelningen mellan studenter inom högre utbildning inte är jämn, som tidigare nämnt i artikeln. En annan anledning kan också vara stereotyper och normer i samhället som ofta innebär att synen på de olika könen ser annorlunda ut. Det är mer socialt accepterat för kvinnor att prata om känslor och sitt psykiska välmående och det är också större delen kvinnor som tar hjälp. Därav kan detta även innebära att det finns ett stort mörkertal kring män som upplever psykisk ohälsa.
Vad det gäller krav som studenter ställer på sig själva och krav från sin omgivning spelar sannolikt normer i samhället en stor roll. Kvinnliga studenter kan uppleva hög press både från sig själva men också från sin omgivning. I många fall upplever kvinnor det som svårare att våga ta plats, och måste prestera för att erkännas vilket också kan vara en bidragande orsak till att negativa tankar tar större plats än de positiva. Detta kallas ofta för “duktig flicka syndrom” och den ständiga stressen och pressen kan leda till överansträngning och överprestation för att möta krav från samhället, familj, studier och så vidare.
Slutligen vill jag uppmana studenter att våga prata om det som tynger en och våga ta hjälp. Upplever du stress och press som är studierelaterat finns det hjälp att få, exempelvis via Studenthälsan vid Örebro universitet. •
Det finns många åsikter om vad det innebär att skriva ”bra” juridik. Från dag ett på juristprogrammet bankas sentenserna ”skriv stringent” och ”använd ett enkelt språk” in i huvudet. När studenten sitter med en skrivuppgift dyker sentenserna upp som spöken i huvudet: ”Skriv nu stringent, men gör inte språket onödigt komplicerat. Det ska vara enkelt och tydligt.” Många gånger har undertecknad suttit där – med sentenserna ekande i huvudet – paralyserad inför uppgiften. Vad innebär det rent konkret att skriva ”bra” juridik?
Detta är min nionde artikel för Prima Facie 1 Jag skriver artikeln parallellt med en PM som läggs till på högen av andra skrivuppgifter som genomförts under mina studier på juristprogrammet. På mitt CV har jag två akademiska uppsatser; C2- och D3-uppsatsen. Därutöver har jag haft en blogg – som förvisso finns kvar – där jag skrev texter på olika samhällsrelaterade ämnen.4 Det jag lärt mig av allt detta tangent tryckande är att det inte bara finns ett sätt att skriva på; skrivandet är något personligt.
”Men vänta nu Lukas, vad menar du med ’personligt’? Jag ska skriva juridiska texter, hur kan dessa vara ’personliga’?”
kanske du tänker i detta nu. Bra fråga, låt mig förklara. När du skriver vill du låta övertygande, få fram ditt budskap och troligen inge ett förtroende hos läsaren. Det kan vara en lärare som ska rätta din PM, en klient i ett brottmål eller varför inte en läsare av Prima Facie. Du har varje gång ett syfte med ditt skrivande. I fallet med PM ska du besvara en frågeställning. Det kan i fallet med brottmålet vara att förklara varför personen inte blev friad. När det kommer till Prima Facie-artikeln är syftet att delge någon tanke kring juridiken. Här spelar sentenserna från förra stycket in som ”riktlinjer”. Stringent betyder att du inte ska skriva mer än nödvändigt. Använda ett enkelt språk anpassat till situationen och läsaren. Ditt mål är att nå fram; att övertyga din läsare om det du säger är ”rätt” i det givna fallet. Det viktiga här är att det är du som ska övertyga Ta mina texter som exempel. I artiklarna för Prima Facie har jag valt att ha ett ledigt språk. Varför? Jo, för jag vill att mina texter ska vara lättsamma och inte endast informativa. Mitt mål är att det ska vara som att lyssna på mig under
1 Min sista, eller?
lunchöppet på JF-kontoret. Vardagligt och – lite? – raljerande. Det ska vara som att lyssna till när jag delar med mig av – onödiga? – fakta över en kopp kaffe. Samtidigt vet jag att tal och skrift måste hållas isär rent språkligt. Det blir snarare frågan om att ta mitt talspråk och transformera till skriven text. Mitt mål är hela tiden att övertyga dig som läsare att det jag skriver är intressant; ingjuta samma entusiasm för ämnet som jag själv känner.5
Ett annat exempel är när jag skrev min D-uppsats. Uppsatsen handlade om svält som krigsförbrytelse i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Det är ett tungt och – om jag får säga det själv – komplicerat ämne. Här handlar det om att inte vara alltför vardaglig eller för den delen raljerande. Hur hanterade jag språket då? Nå, min handledare tyckte att jag kunde varit lite mer formell i mitt språk än vad jag var i slutändan. Vid genomläsning av uppsatsen ansågs det att min analys var skriven på ett “annorlunda” sätt. Från dag ett var jag väl medveten om att ämnet är komplicerat och otillgängligt för de flesta.6 Min lösning blev att skriva texten som en föreläsning. Det innebar att mitt språk ibland blev lite talspråkligt och – som en vän till mig beskrev det – likt språket i en tidningsartikel. Precis som vid en föreläsning var jag tvungen att vara tydlig; ibland rent av övertydlig. Därmed framstod uppsatsen ibland som väl ordrik. Ibland var jag tvungen att dämpa ner talspråket och ta bort text.7 Det senare är inget märkligt, utan något som många författare är tvungna att göra. Med det sagt stod målet hela tiden klart för mig: Övertyga. Övertyga läsaren om att det jag säger är rätt och att mina slutsatser är rimliga. Om man får tro betyget jag fick på uppsatsen så lyckades jag med detta…
Som du ser finns det inget entydigt svar på hur du ska skriva bra juridik. Det finns nästan lika många sätt att skriva juridik på som det finns jurister och situationer. För skrivandet är personligt. Det som vi alla har gemensamt är att vi – genom språket – ska försöka övertyga våra läsare. Vi ska visa på att vi är goda människor som vet vad vi talar om. Vir bonus scribo bene. •
2 Forsberg Bernevång, Lukas, Naval blockade = War crime?: A study on the legality of naval blockades under the Rome Statute of the International Criminal Court, Örebro universitet, Örebro, 2022.
3 Forsberg Bernevång, Lukas, Du skall icke svälta din nästa (?): Ett rättsanalytiskt arbete om svält som krigsförbrytelse inom ramen för Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, Örebro Universitet, Örebro, 2024.
4 För den som är nyfiken på vad jag skrev i åttonde klass (!), spana in https://poolotic.wordpress.com/.
5 Lyckas jag med detta? Det är upp till dig som läsare att avgöra.
6 Till och med en folkrättsnörd som undertecknad tycker att det stundtals är svårbegripligt.
7 Som exempel kan jag säga att i arbetet med denna artikel har jag tagit bort text motsvarande fyra till tio fyllda A4-sidor.
Vill du arbeta som jurist i en internationell miljö? Vill du samarbeta med kollegor från hela världen kring komplexa juridiska frågeställningar? Sök då till vårt studentevenemang Tax & Legal for a Day för att få en inblick i vardagen som jurist på Deloitte.
Under dagen får du bekanta dig med avdelningen Tax & Legal’s olika tjänsteområden; Business Tax, Mergers & Acquisitions, Global Employer Services, Immigration, Legal, Indirect Tax, Private Client Services, Tax Technology Consulting och Transfer Pricing samtidigt som du lär känna våra medarbetare. Du får även:
• Lyssna på en partnerpanel: möt några av våra delägare och ställ alla dina frågor
• Gå en Gallery Walk: lyssna till en presentation om våra olika tjänsteområden och de olika karriärvägarna som jurist hos Deloitte
• Kreativ caselösning och presentation i grupp
• Enskilda kontaktsamtal där vi får möjlighet att lära känna varandra
• En trevlig middag som avslutning
Ansökan öppnar 7:e mars!
Signa upp via QR-koden för att få en påminnelse när ansökan öppnar.
Choose your impact. Läs mer på deloitte.se
primafacie@jforebro.se
primafacie@jforebro.se
Har du ett intresse för att skriva eller letar du efter en merit på CV:et, tveka inte på att kontakta oss för att just DU ska vara med i vårt nästa nummer!
Vi hjälper dig gärna i processen.
Om du är intresserad – hör av dig till oss på våra sociala medier eller på primafacie@jforebro.se.
primafacie@jforebro.se
primafacie@jforebro.se