De försvarar
våra rättigheter Utom rimligt tvivel?
Intervju med Fredrik Bergman Evans - Chef för Centrum för rättvisa
En diskussion om brister och eventuella straffskärpningar i det svenska påföljdssystemet
Intervju med Joacim Wallgren om rättssäkerheten
vinge.se
ANSÖKAN ÖPPNAR1NOVEMBER Sommarnotarieprogrammet 2026
Du är vår framtid och vi vill satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till event, kontaktsamtal och mycket mer.
Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet. Upptäck mer och anmäl dig på vinge.se/vingetalang
Löven har sakta börjat falla till marken i alla möjliga färger. Hösten är äntligen här, den bästa årstiden om du frågar mig! Vi har ett helt otroligt nummer framför oss som jag hoppas kommer att inspirera. Just nu söker vi även fyra härliga personer som vill fortsätta driva Prima Facie framåt under det kommande året. Är du intresserad eller vill veta mer så är du varmt välkommen att kontakta mig via mejl!
Ett nytt läsår har börjat och det innebär att Juridiska Föreningen har fått en ny styrelse. Numret inleds därför med en artikel där den nya styrelsen presenteras. Sebastian Malki, föreningens ordförande, beskriver även hur han ser på det kommande verksamhetsåret. Prima Facies redaktion har ordnat hela två exklusiva intervjuer till detta nummer. På sida 10 kan du ta del av en intervju med Joacim Wallgren som arbetar som försvarsadvokat på advokatbyrån De Basso. Han berättar bland annat om ett rättsfall där hans klient dömdes för ett rån trots stark bevisning som talade emot att det var hans klient som hade begått brottet.
I en artikel om karensavdrag kan du läsa om dess påverkan på vissa grupper på arbetsmarknaden och ta del av en diskussion kring hur rättvist systemet är. Den 14 oktober, dagen då detta nummer ges ut, hålls den årliga Juristmässan i Novahuset. På sida 16 kan du läsa om förberedelserna inför årets mässa och vilken betydelsen mässan har för juristoch rättsvetarstudenter. Du kan sedan läsa vidare om domen mot Bianca Ingrossos stalker, ett fall som blivit mycket uppmärksammat. Artikeln diskuterar också huruvida påföljdssystemet speglar den allmänna rättsuppfattningen.
På sida 20 hittar du numrets andra intervju, nämligen en intervju med Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa. I intervjun kan du läsa om Centrum för rättvisas bakgrund och om rättsfallet “Regionens medgivande” från Högsta domstolen. Därefter tipsar Prima Facies redaktion om studieplatser på universitetet, perfekt för dig som behöver inspiration nu när ett nytt läsår har börjat! Numret avslutas med en spännande artikel om den nya brottsrubriceringen förolämpning mot tjänsteman och den kritik som väckts. På sida 27 hittar du självklart det traditionella korsordet!
Jag önskar er alla en fortsatt fin höst med tända ljus, filmkvällar och långa promenader! Är du intresserad av att skriva en artikel för Prima Facie eller vill du kanske vara en del av Prima Facies redaktion nästa år, tveka inte att höra av dig.
Trevlig läsning!
BABAK BAKHTIARI
SKRIBENT
Mitt namn är Babak och jag läser för närvarande min tredje termin på juristprogrammet. Utöver studier tycker jag om att nörda in mig i diverse TV-spel och filmer, umgås med vänner och familj samt gå på konserter.
SOFJA MILLELANDER
NÄRINGSLIVSANSVARIG & UTSTÄLLNINGSANSVARIG
Jag läser för tillfället termin fem på juristprogrammet. När jag inte pluggar eller jobbar med JF hittar ni mig oftast på gymmet eller ute på resande fot. Utöver det uppskattar jag att umgås med vänner och familj, gärna över en trevlig middag!
SANDRA WIDUCH
BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR
Jag är 21 år gammal och läser just nu min femte termin på juristprogrammet. När jag inte är upptagen med plugg eller jobb gillar jag att baka och spendera tid med nära och kära. Även träning är ett stort intresse.
EMMY ALMKVIST
SKRIBENT
Jag är 21 år gammal och läser just nu termin 3 på juristprogrammet. Utöver pluggandet gillar jag att gå på konserter, kolla på serier, gymma och umgås med nära och kära.
JURIDISKA FÖRENINGENS
STYRELSE 25/26
Juridiska Föreningen presenterar styrelsen 2025/2026
Karensavdraget –rättviseaspekter och konsekvenser
Tingsrättsdomen mot Bianca Ingrossos stalker - en talan för straffskärpning
18 24 6 13 20 23
“Polis, polis, potatisgris” –eller kanske inte?
10 16
Utom rimligt tvivel?
Intervju med Joacim Wallgren
Juristmässan 2025
De försvarar våra rättigheter:
Intervju med Fredrik Bergman Evans –Chef för Centrum för rättvisa
Prima Facie tipsar - Pluggplatser på universitetet
Vill du skriva för
Prima Facie?
Hör av dig till oss på primafacie
@jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade!
TRYCK
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: EMELIE ANDERSSON BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR: OLIVER NYQVIST & SANDRA WIDUCH
GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON ANNONSBOKNING: NARINGSLIV
@JFOREBRO.SE
TRYCK: FG LARSSON WWW.FGLARSSON.SE
ÖREBRO, 2025
Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 80–100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
SEBASTIAN MALKI
ORDFÖRANDE
“Mitt namn är Sebastian Malki och medlemmarna har gett mig äran att få vara ordförande för Juridiska Föreningen vid Örebro universitet under verksamhetsåret 2025/2026. Min största ambition för det här verksamhetsåret är att varje medlem, när året har passerat, ska kunna se tillbaka med fina minnen och känna att Juridiska Föreningen har varit en del av dem. Under verksamhetsåret kommer jag att sträva efter att varje medlem känner att JF är det naturliga valet både om man är sugen på att engagera sig ideellt eller helt enkelt känner för att dansa hela natten lång på en sittning. Välkomnande är ett ord som jag tycker passar perfekt för att beskriva Juridiska Föreningen här vid Örebro universitet och min ambition är att det ordet fortsätter prägla föreningen genom den tid som komma skall.
Verksamhetsåret 2025/2026 är ett år av många ”första”. Det är det första helåret då föreningen omges av sina nya föreningsfärger grön och guld och med ny merch i bytets ära. Det är det första året den första upplagan av Ad usum festivum, Juridiska Föreningen vid Örebro universitets sångbok lanseras. Sångboken är ett projekt som det arbetades flitigt med under föregående verksamhetsår, med ambitionen att den ska förgylla varje fest för föreningens medlemmar. Men varje “första” är inte omgiven av glädje. Verksamhetsåret 2025/2026 är också det första året då nya rättsvetarstudenter inte längre fyller Långhusets lokaler. Vad många kanske inte vet är att Juridiska Föreningen här vid Örebro universitet från början hette ”Rättsvetenskapliga föreningen” — Innan juristprogrammet ens fanns här. Varför jag skriver detta är för att tydliggöra att de rättsvetarstudenter som fortfarande är med i föreningen inte är bortglömda, trots att programmet nu är pausat. Tvärtom är det min ambition att ni, som utgör den näst sista och sista rättsvetarklassen, ska känna att er tid i föreningen präglas av gemenskap, glädje och minnen värda att bära med er.
Någonting som var det ”första” för 20 år sedan är juristprogrammets början här vid Örebro universitet. I september firades detta jubileum med bland annat fest och en resa genom tiden. Det påminner oss om hur snabbt tiden går och hur viktigt det är att ta vara på den medan vi har den. Min ambition är att vi i Juridiska Föreningen under detta verksamhetsår gör just det; tar vara på tiden framför oss genom att skapa fler ”första” tillsammans. Oavsett om det handlar om nya minnen på traditionsenliga evenemang eller något helt nytt som ännu inte skapats – möjligheterna är oändliga!”
SOFIA FAGER STUDIESOCIALT ANSVARIG
Som studiesocialt ansvarig bär jag ansvaret för att bidra till en givande och minnesvärd studietid för våra medlemmar. Under det kommande verksamhetsåret vill jag värna om traditioner i samband med nytänkande, och skapa fler tillfällen där våra medlemmar kan mötas inom och över terminsgränser. Min målbild är att JF´s event ska vara en självklar plattform för samhörighet, glädje och minnen under studietiden. Jag ser verkligen fram emot att göra mycket roligt under året, framförallt slottsbalen!
LEONARD MATTSSON
SEKRETERARE
Mina förhoppningar för året är att förbättra lunchöppet genom att arrangera mer aktiviteter och tävlingar på kontoret tillsammans med mina kollegor i styrelsen. Ytterligare en förhoppning inför detta år är att göra Juridiska Föreningen mer synlig på campus och detta hoppas jag kunna uppnå med ny spännande merch som jag och mina kollegor kommer att ta fram tillsammans.
MÄRTA NORDSTRÖM DOMERT MARKNADSFÖRINGSANSVARIG
Som marknadsföringsansvarig är mina mål för året att förankra en marknadsföring som tydligt återspeglar JF och att genomföra mer fysisk marknadsföring! Dessa mål omfattar bland annat att förankra föreningens färger och designer i sociala medier, och att exempelvis hålla i fler event under lunchöppet. Detta för att fler studenter ska kunna komma i kontakt med och få en tydlig bild av föreningen. Min ambition är att kunna nå ut med information kring vad JF har att erbjuda till fler studenter!
MAREAM SAFFA AHMED
UTBILDNINGSANSVARIG RP
Som utbildningsansvarig för Rättsvetarprogrammet hoppas jag att verksamhetsåret 25/26 ska präglas av ökad dialog mellan studenter och lärare, så att vi tillsammans kan utveckla utbildningens kvalitet och relevans. I Juridiska Föreningen vill jag bidra till ett inkluderande forum där alla medlemmar känner att deras röster blir hörda och idéer tas tillvara. Målet är ett år fyllt av både gemenskap och konkreta förbättringar för våra studier
2025/2026
Vi är måna om relationen med dig som student. Du är viktig för att vi även i framtiden ska vara ett självklart val för våra klienter och för att vi ska kunna fortsätta leverera affärsjuridisk rådgivning i världsklass. Det finns flera möjligheter för dig att skapa kontakt med oss redan under studietiden.
Just nu kan du till exempel söka tjänsten som research trainee, support trainee eller till vårt mentorskapsprogram med start i vår.
Den 27 oktober öppnar vi även ansökan till vår summer trainee-tjänst inför nästa sommar. Läs mer och ansök på gda.se/karriar
JOHANNA ENGNÉR
VICE ORDFÖRANDE
Som vice ordförande hoppas jag kunna skapa en positiv stämning bland medlemmarna under lunchöppet och på våra event. Jag hoppas också kunna bidra till att föreningen växer och blir en naturlig del för alla jurist- och rättsvetarstudenter under deras studietid.
GABRIELLA CHAMOUN
EKONOMIANSVARIG
HANNES AXELSSON AKTIVITETSANSVARIG
Som aktivitetsansvarig vill jag skapa minnesvärda, inkluderande och nyskapande upplevelser som stärker gemenskapen i föreningen. Oavsett om det är en Åre-resa eller femkamp ska det märkas att man är en del av något.
Mitt mål som ekonomiansvarig är att växa i rollen, skapa struktur i det ekonomiska arbetet och känna mig trygg i att ta ansvar. Jag ser fram emot att bidra till föreningen och samarbeta med resten av styrelsen för att skapa ett riktigt kul verksamhetsår!
NÄRINGSLIVSANSVARIG
I rollen som näringslivsansvarig strävar jag efter att vidareutveckla och stärka våra samarbeten med näringslivet. Jag vill även skapa fler möjligheter för våra studenter att knyta värdefulla kontakter, bland annat via näringslivsevent och den årliga Stockholmsresan.
CORNELIA VON CORSWANT
UTBILDNINGSANSVARIG JP
Under kommande verksamhetsår är målet att fortsatt framföra studenternas synpunkter på utbildningen. Utöver det så tillkommer även andra spännande ansvarsområden såsom mentorskapsprogrammet och deltagandet i JURO.
Under vårterminen anordnade JF den årliga Stockholmsresan där juriststudenter från Örebro Universitet fick resa till Stockholm och träffa olika framtida arbetsgivare. För oss som valde den humanjuridiska resan var ett av stoppen De Basso Advokatbyrå där vi fick träffa Joacim Wallgren. Han presenterade ett rättsfall som han jobbat med och som vi ville ta reda på mer om. Vi tog därför kontakt med Joacim för att prata om rättsfallet och om hans karriär som jurist - från studietiden till De Basso.
Studietiden
Joacim jobbar idag som försvarsadvokat på advokatbyrån De Basso men vägen dit var inte helt spikrak. Han tog examen från Stockholms universitet efter att ha pluggat betydligt längre än 4.5 år och efter att ha skrivit sitt examensarbete inom immaterialrätt. Under studietiden tog han en paus för att bland annat resa. Efter examen visste inte Joacim riktigt vad han ville göra, förutom att han inte ville sitta på ett kontor och ha hela sin vecka förutbestämd. Lösningen kom när han träffade en tidigare studiekamrat på gymmet som berättade om sin vardag på De Basso. Det han berättade om hur det var att praktiskt jobba med straffrätten överraskade
Joacim. Det verkade mycket mer spännande än den teoretiska bild han fått under studietiden. Tack vare sin kompis fick Joacim en praktikplats på byrån vilket sedan ledde till en anställning som biträdande jurist.
Jobbet som försvarsadvokat
Joacim berättar att det finns många utmaningar med att jobba som advokat. En utmaning är att varje dag försöka bromsa in den oroväckande utveckling som drivs av politikerna. Enligt Joacim finns det en repressiv tillskärpning som har nästlat sig in i samhället och försvarsadvokatens jobb är att se till att det inte påverkar hur domstolen dömer. Lagens minimistraff går inte att påverka men en duktig försvarsadvokat kan påverka den rättsliga prövningen.
Joacim menar att de egenskaper en advokat behöver för att kunna motverka utvecklingen är förmågan att vara prestigelös. Man måste också kunna kliva in i rollen som advokat. “Jag brukar säga att jag inte är advokat, jag arbetar som advokat. När jag är på jobbet, då kliver jag in i min roll som advokat.” En vanlig fråga som Joacim får är: ”Hur kan du försvara någon som du vet är skyldig?” Svaret på frågan, förklarar Joacim, är att du inte vet om någon är skyldig. Som försvarare är det inte en fråga som man ställer sig. En bättre fråga är: “Hur känns det att försvara någon som du vet är oskyldig?” Det är mycket tuffare. Då är du den enda personen som står mellan klientens oskuld och att denne ska hamna i fängelse. Det ligger på dina axlar att förklara för domstolen att den här personen inte har begått brottet.
Rättsfallet
Joacim berättar att det finns vissa rättsfall som hänger med en under hela karriären. Vi frågar honom om ett av fallen och hur han hanterade det som försvarsadvokat.
Brottet inleddes som ett bostadsinbrott men den kriminella gärningen övergick till ett rån när målsägande vaknade och konfronterar gärningspersonen. Målsägande har i förhör uppgett att han vaknade någon gång mellan 03:00 och 03:10.
Han bor i ett höghus som håller på att renoveras och byggarbetarna brukar starta vid 06:00. Därför reagerar han på att det är så tidigt när han vaknar. Från polisens övervakningskameror kan man se att Joacims klient går in i målsägandens bostadshus 03:23. Joacims bedömning var redan här att åtalet skulle falla eftersom hans klient uppenbarligen inte var i huset när brottet begicks. Åklagaren resonerade däremot att kameran från 03:23 visar att hans klient går tillbaka in i huset efter att ha begått brottet. Tingsrätten accepterade det argumentet och dömde personen för rån.
Joacim överklagade domen till hovrätten och bestämde sig för att ta reda på var klienten hade befunnit sig innan 03:23. Han kontaktade polisen som hjälpte honom att få titta på alla kameror som fanns i området. På kamerorna kunde han se hur hans klient gick ut ur målsägandes bostadshus redan 01:13. Genom kamerorna gick det att följa honom från det att han gick ut ur huset till det att han kom tillbaka 03:23. Det gick att se exakt var klienten befann sig mellan 01:13 och 03:23, alltså under tiden som brottet pågick. 03:10, när målsägande vaknade, befann sig Joacims klient på en parkbänk långt från bostaden. Trots det dömdes Joacims klient även i hovrätten. Anledningen till den nya domen var att åklagaren ändrade sin argumentation. I målet fanns ytterligare en viktig tidsangivelse. Klockan 03:26 ringde målsäganden sin arbetsgivare och meddelade att han inte kan komma till jobbet eftersom han har blivit rånad och knivskuren. Åklagaren argumenterade därför för att det här brottet skulle ha skett under de tre minuterna, 03:23 - 03:26 som Joacims klient befinner sig i trapphuset. Varför målsägaren vaknade 03:10 förklaras inte av hovrätten.
Blodet
Ytterligare en anledning till domen är att målsägandens DNA, genom blod, hittades på två platser på klienten - på ena byxbenet och under en fingernagel. Joacim förklarar att det viktiga att tänka på med blodet är att det var en mycket liten mängd. Man har gjort tio prover på klientens naglar, ett per nagel, och bara hittat blod under en. På byxbenet hittade man tre fynd av blod där det största var 1 x 0.5 centimeter, inte större än en droppe. Under konfrontationen med gärningsmannen knivskars målsägande djupt i underarmen. Joacim menar att om man knivskär någon på det sättet får man en betydligt större mängd blod på sig. Hans förklaring är därför att hans klient fått en mindre mängd blod sig när han använde samma hiss som målsägande nyligen hade blött i.
Utom rimligt tvivel
Trots utfallet i domen har Joacim inget emot domens formella utformning. Han anser att den uppfyller kraven på hur en
dom ska skrivas, i enlighet med 17 kap. 7 § Rättegångsbalken. Hovrätten redogör för hur de har resonerat och varför de har kommit fram till sitt domslut. Däremot är hans bestämda uppfattning att de landar helt fel i sin bevisprövning. I slutet på domen konstaterar hovrätten till och med att det föreligger osäkerhet gällande hur brottet har utförts.
“Där och då”, berättar Joacim, “när jag satt på polisstationen i Tumba och kunde följa min klients rörelser, från det att han går ut ur porten tills dess att han kommer tillbaka, tänker jag att nu är det ju klart. [...] Nu ser vi ju att det inte är min klient. [...] Min bedömning där och då var ju att det inte är många gånger i karriären som man har den här bevisningen. [...] Jag kände mig helt övertygad om att filmen från polisens områdesbevakning skulle vara mer än tillräckligt för att ogilla åtalet.” Trots det ansåg hovrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att Joacims klient begått brottet.
Efter domen
Joacims klient dömdes till fängelse. När han frihetsberövades i målet levde han i en väldigt utsatt situation med missbruk av bland annat narkotika. För honom blev alltså den här, enligt Joacim felaktiga, fängelsedomen någon form av räddning eftersom det fick honom fri från missbruk. Samtidigt är ett frihetsberövande något av det värsta en människa kan vara med om.
Sedan han började jobba i branschen har Joacims uppfattning om myndigheter förändrats. Han gick in med inställningen att myndigheter är ofelbara, en uppfattning som han inte längre har. Han anser också att det vore väldigt naivt att tro att det inte finns ett väldigt stort antal oskyldiga personer som både har avtjänat och som avtjänar fängelsestraff i Sverige. Med det sagt anser han ändå att Sverige är bland de bästa länderna i världen på att ge sina invånare en rättssäker prövning när de åtalas för brott. Man får en försvarare och man får tid att förbereda sitt försvar. Dessutom är polis och åklagare väldigt tillmötesgående när det kommer till försvarets begäran om att begära in kompletterande utredningsåtgärder och tid för att förbereda sig inför huvudförhandlingen.
Domen överklagades till Högsta Domstolen men fick inte prövningstillstånd.
“Och
framförallt, när du får
chansen, då är det
bara att köra. Då är det inte läge att göra en
halvmesyr, utan när
du får chansen att visa vad du går för, då är det gasen i botten helt enkelt. För den chansen kanske inte dyker upp igen.”
Tips till studenter
Joacims främsta tips till studenter är att släppa betygshetsen. Det är osunt och leder bara till att man inte mår bra under studietiden. Han tipsar istället om att man redan under studietiden ska fundera på vilken bransch man vill jobba i. Om du inte vet vad du vill jobba inom, precis som Joacim, är det istället viktigt att fokusera på att ha ett stort nätverk runt omkring sig. Lär känna dina kurskamrater och knyt band med dem. När du tagit examen och gett dig ut i yrkeslivet kommer du att ha nytta av det.
De Basso Advokatbyrå
De Basso grundades av Sargon De Basso 2016. Det första kontoret öppnades i Stockholm och sen hade de snabbt vuxit. I dagsläget har de kontor över hela landet och är en av Sveriges största brottmålsbyråer.
I lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL) regleras arbetstagares rätt till sjuklön vid sjukdom. Sjuklön tilldelas från den första sjukdagen och motsvarar 80 % av lönen enligt 6 § SjLL. I samband med detta ska ett avdrag göras motsvarande 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka, det s.k. karensavdraget. Karensavdraget ersätter sedan 2019 det dåvarande systemet med karensdag i syfte att skapa en mer rättvis och förutsägbar självrisk (den kostnad individen själv får stå för) för arbetstagaren.1 Frågan är emellertid hur rättvist det nya systemet har blivit. Karensavdraget har nämligen, likt karensdagen, varit föremål för diskussion eftersom det påstås, bland annat av vissa fackliga organisationer, att systemet drabbar olika grupper i samhället olika hårt.2 Karensavdragets rättviseaspekter aktualiserades inte minst under coronapandemin då karensavdraget tillfälligt avskaffades och även under 2023 när Socialdepartementets utredning gällande karensavdraget lades fram.3 I år har nya förslag lagts fram från socialdemokratiskt håll som innebär att avdraget bör slopas helt.4
Syftet med karensavdrag Som tidigare nämns är syftet med införandet av ett karensavdrag framför allt att skapa en självrisk med intentionen att ”så långt som möjligt träffa de berörda individerna i lika hög utsträckning”. Med andra ord ska olika grupper på arbetsmarknaden ha lika ekonomiska förutsättningar vid sjukfrånvaro.5
Anmärkningsvärt nog är utgångspunkten vid införandet av karensdagen som system detsamma. Emellertid innebär karensdagen att arbetstagaren inte får någon sjuklön alls första dagen som denne är sjukfrånvarande från jobbet, vilket rent ekonomiskt kan slå olika hårt beroende på antalet arbetstimmar och arbetsdag. Karensavdraget innebär därmed en viktig förändring från karensdagen för framför allt arbetstagare med oregelbundna arbetstider. Det spelar alltså inte längre någon roll vilken tid på dygnet eller vilken dag i veckan sjukdomen inträffar.6
Utöver detta är syftet med en självrisk även att motverka eventuella missbruk och överutnyttjanden av systemet. Endast arbetstagare som är berättigade och som uppfyller
1 Prop. 2017/18:96 s. 1, 25.
kraven för sjuklön ska rimligtvis ha rätt till den. Självrisken ska helt enkelt förmå arbetstagaren att gå till jobbet.7
Karensavdraget: Vem drabbas och hur?
Att det ska finnas en självrisk för arbetstagare vid sjukfrånvaro förefaller, i alla fall ur ett arbetsgivarperspektiv, vara rimligt. Inte sällan leder arbetstagarens sjukfrånvaro till ekonomiska förluster för arbetsgivaren i form av produktionsbortfall, sjuklönekostnader och kostnader för bemanning av vikarier. I Socialdepartementets karensutredning framgår det att avdraget i viss mån har bidragit till att begränsa sådana förluster. När det däremot kommer till arbetstagaren så bidrar en sådan självrisk till en förlorad inkomst för arbetstagaren vilket i sin tur påverkar dennes ekonomiska standard.8 Ur ett arbetstagarperspektiv kan en självrisk därför antas vara mer betungande. Dessa resonemang kan vid första anblick framstå som självklara men problematiseras när andra perspektiv beaktas.
”Karensavdraget blir helt enkelt mer ”ekonomisk kännbart” för
dessa grupper.”
I karensutredningen konstaterar nämligen Socialdepartementet att karensavdragets påverkan på individers ekonomiska standard, även om den inte är omfattande, drabbar vissa grupper på arbetsmarknaden hårdare. Ett exempel på detta är individer i den nedre inkomstfördelningen, det vill säga individer som lever med lägst inkomst och med små ekonomiska marginaler. Karensavdraget blir helt enkelt mer ”ekonomisk kännbart” för dessa grupper. Att inte ha råd med att stanna hemma vid sjukdom är den femte van-
2 T.ex. Axel Green, 6 av 12 TCO-förbund vill avskaffa karensavdraget, 2025, https://www.arbetsvarlden.se/6-av-12-tco-forbund-vill-avskaffa-karensavdraget/ .
3 Regeringskansliet, Åtgärder på socialförsäkringsområdet med anledning av coronaviruset, 2022, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/socialforsakringar/ atgarder-inom-sjukforsakringen-med-anledning-av-corona/ . Syftet var att motverka smittspridningen genom att uppmuntra anställda med symptom att stanna hemma.
4 Socialdemokraterna, Slopa karensavdraget och städa ut kriminella företag – Partistyrelsens förslag till kongressen, 2025, https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/ nyheter/2025-04-02-slopa-karensavdraget-och-stada-ut-kriminella-foretag---partistyrelsens-forslag-till-kongressen.
5 Ds 2023:33 s. 50.
6 Prop. 2017/18:96 s. 1, 17-18, 25-26.
7 Ds 2023:33 s. 148-149.
8 Ibid, s. 184-188, 194.
ligaste orsaken till s.k. sjuknärvaro, alltså att man går till jobbet trots att man är sjuk. En ökad sjuknärvaro kan öka riskerna för smittspridning och att fler anställda blir långtidssjuka. Således kan arbetsgivarens verksamhet vad gäller produktion och arbetskraft påverkas negativt på sikt.9
Ett annat exempel på en grupp som drabbas särskilt hårt är kvinnor. En av flera anledningar är att kvinnodominerade yrken i stort sett är yrken med begränsade möjligheter till arbete på distans (kontaktyrken) såsom undersköterska och förskolelärare. Många av dessa yrken är dessutom lågavlönade i förhållande till medianlönen på arbetsmarknaden.10 Detta styrks ytterligare av statistisk från SCB (Statistiska centralbyrån) som visar på att kvinnor är överrepresenterade i lågavlönade yrken.11 Kvinnor drabbas även hårdare av karensavdraget eftersom de är sjukfrånvarande i större utsträckning än män.12
Listan med utsatta grupper är inte uttömmande men det är i detta skede värt att understryka att det finns möjligheter att begränsa karensavdraget på olika sätt. Det finns exempelvis ett tak på antalet karensavdrag som kan göras under en tolv månaders period, närmare bestämt tio. Skulle antalet sjukdomstillfällen överskrida taket kommer således inga fler avdrag göras. Detta framgår av 6 § 3 st. SjLL. Det görs inte heller ett nytt karensavdrag vid återinsjuknande inom 5 dagar efter att den förra sjukperioden avslutats enligt 7 § 3 st. SjLL.
Avvägningar kring karensavdraget
Utifrån vad som hittills sagts är det kanske inte förvånande att det finns aktörer som förespråkar för ett avskaffande av karensavdraget, men frågan är vilka konsekvenser skulle en sådan åtgärd få?
Socialdepartementet konstaterar visserligen i sin karensutredning att ett avskaffande skulle leda till en minskad självrisk och därmed en förbättrad ekonomisk standard för samtliga grupper på arbetsmarknaden. En sådan lösning är dock inte den mest optimala lösningen. Ett avskaffande hade bland annat sannolikt ökat sjukfrånvaron och antalet sjukanmälningar. Detta skulle medföra betydande kostnader för arbetsgivaren och staten, vilket i längden även kan påverka arbetstagarnas löner. Sammantaget skulle en sådan åtgärd äventyra sjukförsäkringens legitimitet.13
Därutöver, påpekar regeringen i motiven att det är ofrånkomligt att olika grupper kommer att, i viss mån, drabbas olika hårt av en karens på grund av arbetsmarknadens komplexitet vad gäller varierade arbetsvillkor och arbetsscheman. Regeringen menar att fokuset snarare bör ligga på att konstruera karensavdraget så att den så långt som möjligt minimerar orättvisor mellan samtliga grupper på arbetsmarknaden så att systemet hamnar på en acceptabel nivå.14
Slutsats
Karensavdraget är ett system präglat av både motsättningar och intressekonflikter, vilket gör att en lösning på problemet inte är så okomplicerad. Att bara ta bort karensavdraget kommer inte utan sina problem och utmaningar. Baserad på vad som kommit fram i artikeln finns det dock helt klart spelrum för förbättringar till att göra systemet mer rättvist, framför allt för kvinnor och grupper med begränsad ekonomi. Karensavdragets effekter kräver därmed en fortsatt tydlig översyn.
”Att bara ta bort karensavdraget kommer inte utan sina problem och utmaningar.”
9 Ibid, s. 176-177, 189-191, 203.
10 Ibid, s. 141-143, 259.
11 SCB, Andel kvinnor och män efter löneintervall, 2025, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/ lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/pong/tabell-och-diagram/andel-kvinnor-och-man-efter-loneintervall/.
12 Ds 2023:33 s. 111.
13 Ibid, s. 268-271.
14 Prop. 2017/18:96 s. 55-56.
Inledning
För många studenter är Juristmässan inte bara ett viktigt engagemang, det är startskottet på deras resa ut i en värld av karriärmöjligheter. Här öppnas dörren till arbetslivet, och möjligheterna att upptäcka framtida vägar är många. Juristmässan ger studenter en unik chans att möta potentiella arbetsgivare, knyta värdefulla kontakter och bygga grunden för sin framtida yrkesbana. Vid Örebro universitet har mässan utgjort en central del av studentlivet i över två decennier, och dess betydelse fortsätter att växa. Med den starka utvecklingen de senaste åren i ryggen siktar årets mässa på att bli större och mer inspirerande än någonsin.
25 år av Juristmässa vid Örebro universitet Årets Juristmässa markerar ett betydelsefullt jubileum, det är den 25:e gången mässan arrangeras vid Örebro universitet. För den nyfikne väcks kanske frågan: hur kan mässan ha funnits längre än själva juristprogrammet, som i år firar 20 år? Svaret ligger i mässans ursprung. När Juristmässan arrangerades för allra första gången år 2000 var det studenter från det rättsvetenskapliga programmet, som startade redan 1992, som tog initiativet och lade grunden till det som skulle bli ett av universitetets mest uppskattade evenemang. Det dröjde till år 2005 innan juristprogrammet etablerades vid Örebro universitet, och först då kunde juriststudenter kliva in och bli en aktiv del av arrangemanget. Sedan dess har deras engagemang vuxit, och idag är det framförallt juriststudenter som bär huvudansvaret för mässans planering och genomförande, sida vid sida med rättsvetarstudenterna.
Juristmässan har genom året utvecklats i takt med det växande intresset från både studenter och näringsliv. År 2017 nåddes en viktig milstolpe, mässan hade vuxit ut ur Forumhusets lokaler. Med fler utställare och ett ökat studentdeltagande behövdes mer utrymme, och Novahuset blev då mässan nya hem.
Från planering till verklighet
När du läser detta står du kanske med tidningen i handen under själva mässdagen eller så bläddrar du i den i efterhand är allt redan är genomfört. Men i skrivande stund pågår förberedelserna inför årets Juristmässa för fullt. Med bara några veckor kvar till den stora dagen är arbetet inne i sin mest intensiva fas. Vissa arbetsgrupper har redan passerat sina mest krävande perioder, medan andra just nu står mitt i de avgörande förberedelserna. Gemensamt för alla engagerade är dock en sak; hur väl man än planerar finns det alltid moment som inte går att förutse. Att arrangera en mässa av den här storleken, med många utställare och hundratals besökare, innebär alltid att man måste vara beredd på det oväntade.
I spetsen för arbetet står projektledaren och vice projektledaren, med det yttersta ansvaret för att allt faller på plats. Under resans gång har de fungerat som bollplank för ledningsgruppen och dess olika arbetsgrupper; ett stöd, en samordnande kraft och en hjälpande hand där det behövts som mest. En särskilt viktig roll inför mässdagen har förkvällsgruppen haft. Deras uppdrag har varit att locka till sig inspirerande
föreläsare från den juridiska branschen och skapa förkvällar som fungerar som en aptitretare inför mässan, en smygstart som ger en första känsla av vad som väntar.
Anmälningsperioden för utställare stängde strax innan terminsstart, efter flera månaders intensivt arbete. Under den tiden har utställningsgruppen arbetat målmedvetet med att kontakta både trogna återkommande aktörer och nya intressanta tillskott. Deras insats är avgörande för att mässan ska fortsätta hålla den höga nivå som gjort den uppskattad i över två decennier. När anmälningarna väl kommit in har utställarna fyllt i praktisk information via hemsidan, vilket blir startskottet för resten av planeringen. Eventgruppen har därefter kunnat utforma programmet för mässdagen, från olika event till personliga kontaktsamtal. Tack vare deras arbete handlar mässan inte bara om att samla visitkort, utan om att skapa genuina möten och bygga relationer för framtiden. Samtidigt har logistikgruppen, med stor noggrannhet, pusslat ihop mässkartan och sett till att allt det praktiska ska fungera smidigt när dagen väl är här. När själva mässan går mot sitt slut tar bankettgruppen över stafettpinnen. Den traditionsenliga banketten, med en elegant trerättersmiddag och underhållning, förvandlar kvällen till en högtidlig avslutning och sätter pricken över i:et på hela upplevelsen.
En annan central del av förberedelserna har varit marknadsföringen. Här har PR-ansvarig haft en nyckelroll i att väcka intresse för Juristmässan. Genom klassbesök, kreativa inlägg i sociala medier och med ett målmedvetet arbete har budskapet spridits och en nyfikenhet inför årets upplaga har vuxit sig allt starkare.
Kontakter, inspiration och firande
Juristmässan inleds traditionsenligt med förkvällarna, som i år tog sin början två veckor innan själva mässdagen. Förkvällarna skapar en avslappnad mötesplats för både studenter och aktörer, där de kan mingla och knyta kontakter i en lättsam miljö. Samtidigt bjuds det på inspirerande föreläsningar, spännande tävlingar och mat som förhöjer upplevelsen. De fungerar som en perfekt uppvärmning inför den stora dagen och ger en försmak av vad som väntar.
Idag, när du håller den här tidningen i handen, är det äntligen dags. Klockan 10 slogs portarna upp till årets Juristmässa och utställarna stod redo att möta nyfikna studenter. Under dagen arrangeras flera olika event som syftar till att ge studenterna en djupare inblick i de medverkande aktörernas verksamheter. Här finns möjlighet att ställa frågor, få värdefull kunskap om olika branscher och samtidigt bygga relationer som kan bli avgörande för framtida karriärval.
En särskilt uppskattad del av mässan är kontaktsamtalen, där studenter får chansen att sitta ner med utställare i ett mer personligt och avslappnat sammanhang. Dessa samtal ger utrymme för diskussioner om framtidsplaner, karriärvägar och individuella möjligheter. Just kontaktsamtalen har blivit ett av Juristmässans mest populära inslag, eftersom de öppnar för möten som går bortom det snabba samtalet i den livliga mässhallen och istället skapar en mer personlig prägel.
När mässdagen närmar sig sitt slut är det dags för den traditionsenliga banketten, kvällens stora höjdpunkt. Ikväll, den 14 oktober, samlas både studenter och utställare på Club 700 för att fira mässans framgång. Kvällen bjuder på en elegant trerättersmiddag, underhållning av hög klass och högtidliga tal från utvalda gäster. Dessutom delas medaljer ut för att uppmärksamma de insatser som gjort årets mässa möjlig. När middagen är avslutad förvandlas golvet till en dansscen och natten blir en chans att släppa loss, umgås och runda av mässan i sann feststämning.
Årets Juristmässa markerar ett betydelsefullt
jubileum, det är den 25:e gången mässan arrangeras vid Örebro
TEXT EMMY ALMKVIST
Fredagen den 22 augusti 2025, en dag där sommaren led mot sitt slut och vardagen tog vid igen, fylldes nyhetsmedierna med stora rubriker. Tingsrättens dom släpptes om misstänkt olaga förföljelse mot influencern, entreprenören och tv-profilen Bianca Ingrosso. Fallet har väckt massmedial uppmärksamhet. När domen väl föll stod det klart att den tilltalade skulle dömas till fem månaders fängelse. Ett straff som inte minst av allmänheten kändes förmildrat i relation till de brott som låg till grund för åtalet – åtta fall av ofredande, ett fall av sexuellt ofredande och två fall av olaga hot. Genom
uppmärksammandet av fallet väcker påföljdens längd en diskussion om det svenska påföljdssystemet och en talan för straffskärpning.
Vad var anledningen till att det här fallet blev så uppmärksammat? Under våren 2025 upprättades en polisanmälan om olaga förföljelse, avseende händelser som uppgavs ha inträffat mellan oktober 2024 och maj 2025. Gärningarna som åtalet byggde på var både digital och fysisk kontakt som huvudsakligen var ensidigt. När Stockholms tingsrätt senare behand-
lade målet konstaterades att den tilltalade hade skickat meddelanden som var hotfulla, nedvärderande och av sexuell natur. Av domskälet framgick att den tilltalade gjorde försök att begränsa Ingrossos sociala liv. Begränsningen kom i uttryck genom uppmaningar att inte inleda eller upprätthålla vissa specifika sociala kontakter, varken i verkliga livet eller på sociala medier. Vidare klarlagdes att den tilltalades beteende haft en stor påverkan på Ingrossos mående och yrkesliv. Utifrån teknisk bevisning, trovärdig berättelse och starkt stöd att den tilltalade var avsändaren av materialet, dömde tingsrätten åt Ingrossos vägnar och den tilltalade dömdes för olaga förföljelse.1 Det återstår att se hur målet slutligen avgörs eftersom den tilltalade har överklagat domen.2
När ett brott uppfattas som både varaktigt och starkt påverkbart för brottsoffret aktualiseras frågan om hur väl påföljdssystemet speglar den allmänna rättsuppfattningen. Straffbestämmelsen olaga förföljelse återfinns i 4 kap. 4 b § Brottsbalken (1962:700), där straffskalan sträcker sig upp till fyra års fängelse. Tingsrätten i det aktuella fallet bedömde påföljden till 5 månaders fängelse. Det framgick i domskälet att brottet skulle betraktas som grovt även om de enskilda gärningarna var milda.3 Ändå framgår det i medier att straffet är relativt lågt. Exempelvis kommenterade kriminologen Leif GW Persson under en sändning i Nyhetsmorgon att straffet var “förskräckligt lite”.4 En aspekt till att straffet betraktas som lågt kan bero på samhällsmoral – mer specifikt tanken att upprättelse och rättvisa för brottsoffret inte upprätthålls. Vidare kan den allmänna uppfattningen grunda sig i att det svenska rättssystemet sätts i relation till andra länders rättssystem. I sociala medier exponeras vi med information från länder som bedriver en helt annan rättspolitik med betydligt strängare påföljder – i vissa fall till och med dödsstraff. En så stor kontrast är minst sagt ögonöppnande. Om syftet med svensk lagstiftning är att både fokusera på gärningspersonens återförande till samhället och lägga vikt vid brottets allvar kan följande fråga ställas: har balansen rubbats till förmån för det förstnämnda?
Det är inte bara den allmänna rättsuppfattningen som kan diskuteras i ljuset av fallet. En central del i det aktuella fallet är den tilltalades omfattande belastningsregister och tidigare återfall i brott. Kort efter villkorlig frigivning i oktober 2024, till följd av en dom för misshandel och hot mot tjänsteman, återföll den tilltalade i liknande brott.5 När en individ med ett omfattande belastningsregister återigen döms, nu för olaga förföljelse, och endast får fem månaders fängelse väcks
1 Mål B 9440-25 (2025-08-22).
frågor om straffets risker. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet framgår det att återfallsrisk kan ha en koppling med hur omfattande personens belastningsregister är. En ökning av återfall korrelerar således med en ökning av antalet belastningar. Vidare visar statistik att majoriteten av återfallen uppstår endast några månader efter frigivning.6 Visserligen är det rimligt att uppmärksamma risken att rättssäkerheten äventyras i samband med en hög återfallsrisk. Kan rättssäkerheten verkligen garanteras när gärningspersonen gång på gång får lindriga straff? Det väcker naturligt ett ifrågasättande mot straffets längd när det ger upphov till ökad risk för brottslighet. Därmed illustrerar fallet brister i det svenska påföljdssystemet.
”Gärningarna som åtalet byggde på var både digital och fysisk kontakt som huvudsakligen var ensidigt.”
Stalkingmålet aktualiserar förvisso frågor om straffskärpning och skyddsintresse. Sveriges påföljdsbestämning har länge varit föremål för debatt vad gäller strävan efter straffskärpning. Den femte juni 2025 lämnades ett förslag till regeringen för ett förändrat påföljdssystem som föreslås träda i kraft första januari 2028. Målet är att reformeringen ska överensstämma med det nutida svenska samhället. Följaktligen kan det resultera i ett skiftat fokus, där upprättelse för brottsoffer och rättssäkerhet prioriteras framför gärningspersonen. Det bör förtydligas att straffbestämmelsen olaga förföljelse inte planeras att ändras i reformen.7 Emellertid innebär ett ändrat fokus att upprepade kränkande beteenden generellt sett inte ska behandlas milt. I förlängningen återstår det att se om den eventuella straffreformen omformar synsättet inom det svenska rättssystemet och skärper rättsväsendets inställning till rättsfall som denna.
2 Tagesson, Eric, Bianca Ingrossos stalker har överklagat - vill släppas, Dagens juridik, 15 september 2025.
3 Mål B 9440-25 (2025-08-22), s. 31 f.
4 Sandlin, Anna, Gw om domen: “Får väldigt dåliga vibrationer”, Tv4 Nyheterna, 30 augusti 2025.
5 Mål B 9440-25 (2025-08-22), s. 30.
6 Brottsförebyggande rådet, Återfall i brott utifrån veckodag för frigivning från anstalt, 2024, s. 5.
7 SOU 2025:66. En straffreform.
”Använda juridiken som ett verktyg för att hjälpa enskilda istället för att sätta folk i fängelse”
TEXT EMELIE ANDERSSON
Intervju med Fredrik Bergman Evans - Chef för Centrum för rättvisa
I början på sommaren träffade vi Fredrik Bergman Evans för att prata om Centrum för rättvisas bakgrund och om det färska rättsfallet “Regionens medgivande” från Högsta domstolen. Ett fall där regionen ville köpa sig fri från ansvar efter att en kvinna utsattes för yttre press under sin förlossning, mot sin egen vilja.
Fredrik Bergman Evans är idag chef för Centrum för rättvisa men tanken var länge att bli domare. Under juristutbildningen valde han att läsa EU-rätt som specialkurs, men det var endast ett strategiskt val inför arbetslivet då EU-rätten ofta dök upp som en “otäck gubben i lådan” under utbildningen. Ett val som skulle leda till att Bergman Evans fick ett annat perspektiv på juridiken. Under studietiden blev Gunnar Strömmer inbjuden för att föreläsa om Centrum för rättvisa som han nyligen hade startat. Man skulle samla in pengar för att hjälpa enskilda att driva angelägna rättsfall i domstol och man skulle i huvudsak använda Europakonventionen. Bergman Evans blev intresserad och tyckte att “det är ju något man måste göra”. Efter juristutbildningen gick han dock domarbanan men fick även möjlighet att läsa en master i konstitutionell rätt på Harvard University där han dessutom träffade sin fru. Under tiden på Harvard bestämde han sig för att han ville “använda juridiken som ett verktyg för att hjälpa enskilda istället för att sätta folk i fängelse”. Han gjorde klart domarbanan, men fick sedan möjlighet att bli chefsjurist och därefter chef för Centrum för rättvisa.
Centrum för rättvisa
Gunnar Strömmer, som nu är justitieminister, skapade Centrum för rättvisa 2002 med utgångspunkt i problemet att det är väldigt svårt för vanligt folk att försvara sina grundläggande rättigheter mot myndigheterna. Strömmer hade praktiserat på den amerikanska byrån Institute for Justice som kom att bli en förebild för Centrum för rättvisa. När Sverige gick med i EU 1995 och Europakonventionen blev svensk lag skapades lagliga förutsättningar för att börja driva processer med utgångspunkt i fri- och rättigheter. Grunden i verksamheten blev att värna om vanliga människors grundläggande fri- och rättigheter genom att ställa upp gratis för enskilda och fokusera på mål som kan gå till Högsta domstolen och bilda prejudikat. Tillvägagångssättet får stor påverkan eftersom man både hjälper den människan man företräder som aldrig skulle ha möjlighet att driva fallet själv, och alla andra i Sverige som får ett starkare skydd för fri- och rättigheter.
Bergman Evans förklarar att ingen av de hundratals fall som de drivit hade blivit drivna om de inte hade finansierat eller stått risken för motpartens kostnader. Enligt honom är rättegångsbalken riggad mot små resurssvaga parter och tanken är att det ska vara avskräckande att driva rättsprocesser. Att den som förlorar ska betala motpartens kostnader är ett exempel på detta. Det blir ett hinder för vanligt folk att stå upp för sina rättigheter genom att det kostar för mycket pengar och det är därför Centrum för rättvisa finansierar dessa typer av fall.
Centrum för rättvisa har hela tiden löpande praktikanter från juristutbildningarna i Sverige och en specifik uppgift som de har är att handlägga alla ansökningar om hjälp från allmänheten och föredra dem för de fasta juristerna. Ungefär hälften av fallen som Centrum för rättvisa driver kommer från enskilda som söker deras hjälp och hälften av fallen kommer från deras egna research. Den uppsökande verksamheten är nödvändig eftersom alla inte känner till Centrum för rättvisa eller deras egna rättigheter och vad man ska göra när man blir “överkörd av en myndighet”.
Olivia mot Region Skåne För ett par år sedan var debatten om bristerna i förlossningsvården väldigt intensiv. Centrum för rättvisa bevakade då området för att se om problemen aktualiserade frågor som rör enskildas grundlagsskyddade rättigheter. Juristen Helena Myrin identifierade i samband med detta att rätten till självbestämmanderätt och kroppslig integritet inom vården var eftersatt, och bland det material som granskades förekom Olivia.1 Olivia hade blivit utsatt för yttre press under hennes första förlossning eftersom man akut behövde få ut barnet, vilket hon samtyckt till eftersom det var en nödsituation. Yttre press är en metod där man forcerar utdrivningen av barnet genom att använda sin tyngd och klämma ut barnet. Metoden är mycket riskfylld och Olivia ville inte att metoden skulle användas under hennes andra förlossning. Hon skrev därför i sitt förlossningsbrev att hon inte ville ha någon forcerad utdrivning som yttre press och om barnet behövde förlösas akut ville hon hellre ha kejsarsnitt. Olivias andra förlossning började helt normalt fram tills ett antal barnmorskor kom in i rummet och höll fast henne medan en av barnmorskorna kastade sig över henne utan förvarning med armbågen mot hennes mage för att pressa ut barnet. Detta sker trots att Olivia har beskrivit i både förlossningsbrevet och uttryckt under förlossningen att hon inte vill ha någon forcerad utdrivning. Olivias barn flyger ut med rasande fart och bryter nyckelbenet och Olivia får förlossningsskador och blir traumatiserad. Bergman Evans förklarar vidare att man i efterhand har granskat om det fanns någon anledning till att man använde yttre press men att man har kommit fram till att det inte var helt oklart varför man använt yttre press. Det var alltså inte medicinskt motiverat och inte heller någon nödsituation. Centrum för rättvisa stämde därför Region Skåne och gjorde gällande att de hade överträtt Olivias skydd för personlig integritet och hennes fysiska självbestämmanderätt. I regionens svaromål medgav de betalningsyrkandet men bestred grunden för det och begärde att domstolen skulle meddela en dom i enlighet med deras medgivande. Olivia var dock inte intresserad av regionens pengar, hon ville att det aldrig skulle hända igen och att regionen skulle ta sitt ansvar.
Vid mål om överträdelser av grundläggande rättigheter följer det av Europadomstolens praxis att man har rätt till ett effektivt rättsmedel när man anser att ens rättigheter överträtts. I detta ingår att man ska kunna få prövning av ansvarsfrågan. För att slippa en rättslig prövning i Olivias fall gick regionen med på att betala skadestånd, samtidigt som den förnekade ansvar för rättighetsöverträdelsen - något som hittills varit tillåtet i Sverige. När frågan tillslut nådde Högsta domstolen meddelades ett beslut som slår fast att man inte kan köpa sig fri från ansvar.2 Ett jätteviktigt besked enligt Centrum för
1 Läs mer om fallet “Olivia mot Region Skåne” på Centrum för rättvisas hemsida.
2 Mål nr Ö 438-24.
rättvisa. Ytterligare ett viktigt besked i domen var att Högsta domstolen slog fast att om regionen medger betalningsyrkandet får man meddela en deldom i den delen av målet och därefter fortsätta målet i ansvarsfrågan genom ett fastställelseyrkande. Det innebär att man numera kan driva ett mål mot staten utan att begära pengar och att det alltså räcker med att begära att det ska fastställas att rättigheterna har överträtts.
Enligt Centrum för rättvisa blir det nu lättare att driva mål om fri- och rättigheter eftersom det varit besvärligt att tvingas begära skadestånd trots att skadestånden aldrig varit viktiga för de människor som de företräder.
Bergman Evans berättar att de föreläst om den grundläggande rätten till kroppslig integritet för barnmorskor och förlossningsläkare.
- “Det bidrar vi gärna till, vi stämmer ju staten för att vi tycker att staten ska vara bättre. Kan vi bidra till att sådana saker inte ska hända igen så gör vi ju det.”
Tips till juriststudenter
Centrum för rättvisa har ett omfattande studentprogram där man tar emot praktikanter, sommarnotarier, och deltagare till Law Student Academy. Som praktikant eller sommarnotarie får man arbeta tätt med Centrum för rättvisas processteam, utveckla sina färdigheter i strategisk processföring och se hur juridiken kan göra skillnad på riktigt. Law Student Academy är en intensivkurs i strategisk processföring som anordnas varje sommar. Deltagarna får delta i ett verklighetsbaserat rättegångsspel och interaktiva föreläsningar med några av landets främsta jurister. Justitiekanslern, justitieråd och justitieministern föreläser regelbundet på Law Student Academy. Läs vidare på centrumforrattvisa.se/student för att ta del av Centrum för rättvisas studentprogram!
CONGREGO
I Örebros kärna ligger den perfekta studieplatsen för dig som vill byta ut campus till den vackra miljön kring slottet. Congrego har allt som behövs för en lång pluggdag - micro, kylskåp och både grupprum och andra sittplatser. Blir du sugen på något extra har du även pressbyrån och flera caféer nära till hands.
BIBLIOTEKET
Universitetsbiblioteket passar dig som gillar en lugnare studiemiljö. Här finns tysta studieplatser för dig som vill ha lugn och ro och större bord för dig som gillar att diskutera med vänner. Om du tappar energi finns ett café där du bland annat kan köpa kaffe och fika för att ladda batterierna.
NOVAHUSET
Novahuset är inte endast platsen för Juristmässan, det är även ett pluggställe som passar perfekt för att träffa basgruppen och förbereda seminarium. I Novahuset finns flera sittplatser på tre olika våningar och det finns gott om utrymme för att både förvara och värma din matlåda. Det finns också möjlighet att köpa energidryck och läsk ifall du blir törstig.
LÅNGHUSET
Längst nästan hela campus sträcker sig långhuset och det finns därför gott om studieplatser här. Du kan värma matlådan i långhusets studentpentry eller gå förbi Juridiska Föreningens kontor på lunchöppet för att äta din matlåda där. Om du glömmer matlådan finns både ett café och en restaurang med god mat och fika.
BILBERGSKA
Tack vare de stora fönstren i Bilbergska huset kan man sitta och plugga med fint ljusinsläpp och kika ut på naturen runt omkring. Det finns även gott om grupprum att boka till diverse grupprojekt. Det finns också möjlighet att värma sin matlåda. Skulle du bli fikasugen under dagen är det bara att gå några steg till musikhögskolan där de har ett café.
MUSIKHÖGSKOLAN
Längst upp på campus ligger den vackra byggnaden Musikhögskolan där du kan blicka ut över resten av campus. Studiemiljön är mycket avslappnad och det är vanligt att man ibland får höra en liten trudelutt. I denna byggnad finns ett café där både mat, fika och olika drycker säljs. Det finns också möjlighet att förvara och värma din matlåda.
TEXT SANDRA WIDUCH
Den 1 juli 2025 infördes en ny 3 § i brottsbalkens (1962:700) (Cit. BrB) 17 kapitel. Paragrafen stadgar att den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot en tjänsteman i samband med dennes myndighetsutövning kan dömas för förolämpning mot tjänsteman. Detta gäller under förutsättningen att gärningen varit ägnad att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet. På endast 2.5 månader har över 300 anmälningar gjorts för just förolämpning av tjänsteman1 och det är därför relevant att närmare undersöka lagens innebörd.
Inledningsvis bör nämnas vad som avses med en förolämpning. Utgångspunkten kommer här att vara 5:3 BrB som stadgar att den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms för förolämpning. Detta ifall gärningen varit ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Det kan noteras att den nyinförda 17:3 BrB har nästan exakt samma lydelse som
5:3 BrB. Den enda skillnaden är att 17:3 enbart riktar sig mot tjänstemän, det vill säga offentliganställda inom myndigheter såsom Kriminalvården eller Polismyndigheten. För att 17:3 ska kunna tillämpas krävs dessutom ett samband med myndighetsutövningen.2 Med myndighetsutövning avses de beslut och åtgärder som ger uttryck för statens maktbefogenheter gentemot enskilda personer.3 Som exempel kan nämnas en polis som griper en person med handfängsel.
En förolämpning kan bestå av både ord, uttryck, gester eller olika former av imitationer. Det som är utmärkande för detta brott är att själva uttrycket riktats mot en enskild person. Således är det en persons enskilda självkänsla och värdighet som skyddas. Att gärningen är ägnad att kränka någons självkänsla syftar på att ett uttryck typiskt sett kan komma att kränka denna. En sådan bedömning görs bland annat utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det gäller då att utreda ifall det aktuella uttrycket framstår som ett opåkallat
1 Ivanovski, A. Domare kallades “lilla rövhålet” - 300 anmälningar efter nya lagen. SVT Nyheter. (24/8 2025). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/domare-kallades-lillarovhalet-300-anmalningar-efter-nya-lagen.
2 Prop. 2024/25:141 s. 1.
3 Se exempelvis NJA 2016 s. 880.
angrepp mot en person.4 I förarbetena till 5:3 BrB anges att uttalanden som anspelar på någons etniska tillhörighet, sexuella läggning, funktionshinder eller könstillhörighet är gärningar som skulle kunna utgöra opåkallade angrepp mot någons självkänsla.5 Det är dock viktigt att poängtera att uttalanden måste kunna träffa någon mer personligt och inte enbart vara allmänt olämpliga eller förargande. Smärre angrepp gentemot någons självkänsla är också undantagna från lagens tillämpningsområde ifall det är fråga om uttalanden som enskilda rimligen ska kunna tåla.6
”Även den upplevda utsattheten har ökat bland de anställda.”
Av förarbetena till 17:3 BrB framgår att paragrafen är tänkt att tillämpas på samma sätt som 5:3 BrB. En rimlig fråga att ställa är därav varför man valt att införa förolämpning mot tjänsteman som eget brott eftersom paragrafen ska tillämpas på samma sätt som 5:3 och tjänstemän redan omfattas av den paragrafens tillämpningsområde? Av förarbetena till 17:3 framgår att regeringen anser att det föreligger behov för ett starkare straffrättsligt skydd avseende just tjänstemän eftersom offentliganställda är mer utsatta för våld, hot och framför allt trakasserier än tidigare. Även den upplevda utsattheten har ökat bland de anställda. Detta kan orsaka stora problem, bland annat därför att en rädsla för att bli utsatt för våld eller trakasserier kan få myndighetspersoner att undvika att fatta vissa typer av beslut.7 Regeringens förhoppning är därav att införandet av 17:3 BrB ska ge signalen att samhället ser allvarligt på brott som riktar sig mot tjänstemän samt att dessa ska uppleva en ökad trygghet i arbetsutövningen.8
Införandet av 17:3 BrB har dock bemötts av en hel del kritik. Det finns viss oro att den nya paragrafen kan ge upphov till minskad vilja för enskilda att framföra kritik mot myn-
digheter och myndighetsbeslut. Det är viktigt att man i en rättsstat kan kritisera myndigheter, särskilt eftersom myndigheterna har betydligt mer makt i förhållande till enskilda personer som ofta har begränsade medel att sätta sig emot dessa.9 Som exempel kan nämnas en situation där polisen griper och sätter handfängsel på någon. Även lagens effektivitet har ifrågasatts. I NJA 2004 s. 331 hade en person kallat poliser för “jävla grisar” och “svin”. Gärningspersonen friades då HD menade att personen uttryckt detta enbart på grund av ilska och smärta då polisen satt handfängsel på honom. Visserligen kunde uttrycken ha använts för att kränka poliserna men HD gjorde bedömningen att detta var något som poliserna rimligen skulle tåla.10 Det finns därav skäl att anta att tjänstemän bör ha någon form av toleransnivå för vissa typer av uttryck. Var gränsen går är svårt att säga och därav kan det verka något oklart vilken effekt brottet förolämpning mot tjänsteman faktiskt kommer att få i praktiken. Det nyinförda brottet förolämpning mot tjänsteman har mötts av kritik. Regeringens förhoppning är dock att lagen ska bidra med trygghet för offentliganställda. Hittills har över 300 anmälningar gjorts och vad dessa kommer att leda till är något som framtiden får utvisa. Däremot kan vi alla stanna upp en stund och reflektera om vad vi själva tycker om saken – borde förolämpning mot tjänsteman vara ett eget brott eller kommer det att orsaka mer skada än nytta?
”Borde förolämpning mot tjänsteman vara ett eget brott eller kommer det att orsaka mer skada än nytta? ”
4 Åklagarmyndigheten, Rättslig vägledning 2022:2, Förtal och förolämpning, https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattsliga-vagledningar/rav-2022-02-fortal-och-forolampning.pdf
5 Prop. 2016/17:222.
6 Åklagarmyndigheten, Rättslig vägledning 2022:2, Förtal och förolämpning, https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattsliga-vagledningar/rav-2022-02-fortal-och-forolampning.pdf.
7 Se prop. 2024/25:141.
8 Ibid.
9 Civil Right Defenders, Yttrande över betänkandet ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1), https://crd.org/wp-content/ uploads/2024/04/Civil-Rights-Defenders_Yttrande-over-betankandet-Ett-starkare-skydd-for-offentliganstallda-mot-vald-hot-och-trakasserier_SOU_2024_1.pdf.
10 Se också NJA 1994 s. 557.
En plats för dig som vill växa – och göra verklig skillnad. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
Tips, alla svaren finns i artiklarna.
1 BRA BEVISMEDEL
2 KLASSISK HALLOWEENPRYDNAD
3 BIANCA
4 FREDRIK BERGMAN EVANS
5 AD USUM FESTIVUM
6 FIN MIDDAG
7 FÖRSTA SJUKDAGEN
8 INTE FÖROLÄMPNING ENLIGT HD
9 ÄR SVERIGE
10 OFFENTLIGT ANSTÄLLD
11 BREV PÅ BB
12 OLAGA FÖRFÖLJELSE
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se
Har du ett intresse för att skriva eller letar du efter en merit på CV:et, tveka inte på att kontakta oss för att just DU ska vara med i vårt nästa nummer! Vi hjälper dig gärna i processen.
Om du är intresserad – hör av dig till oss på våra sociala medier eller på primafacie@jforebro.se.
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se