INNEHÅLL
SIDA 4 LEDARE
SIDA 5 REDAKTIONEN SVARAR
SIDA 6 SAGAN OM RYMDSTENEN
SIDA 12 MATVOKATEN
SIDA 13 PRESIDIET HAR ORDET
SIDA 14 UTBILDNINGAR MAN BORDE VALT
SIDA 18 VARFÖR BRYR JAG MIG OM EU?
SIDA 18 ETT HEM FÖR JURISTERNA
SIDA 24 ÅRETS LÄRARE
SIDA 28 JURIDIK OCH DÖRRAR
SIDA 34 VÄRLDEN VI LEVER I
SIDA 38 ELITIDROTT OCH JURIDIK
SIDA 40 SÄKERHETSZONER
ALEXANDRA HELL RINGH Chefredaktör
LEDARE
Iskrivande stund har jag den senaste veckan varit däckad på grund av sjukdom. Feber övergick i förkylning som ännu består i form av en riktigt ihärdig rethosta. Jag låter inte kul kan jag säga, men det blir bättre för varje dag så jag hoppas att jag blir frisk snart.
För snart är det sommar och sommarlov och sommarjobb och sommarstuga och sommartider hej hej sommartider. Och tentan förstås. Den har börjat hägra på horisonten och när du läser detta borde tentaplugget vara i gång, i all sin vidriga, stressframkallande prakt. Personligen tycker jag att det är stor skillnad på höstterminstentor och vårterminstentor. Inför en höstterminstenta präglas hela julledigheten av den kommande examinationen och det är bittert att man aldrig riktigt kan slappna av. När tentan sedan är över har vi knappt en vecka innan nästa termin börjar, så blir det egentligen någon paus och ledighet? Det brukar inte kännas så, i alla fall inte för mig.
Vårterminstentan däremot! Är man lite om sig och kring sig kan man börja i god tid och det känns liksom mer motiverat att plugga när man inte också vill äta julmat och umgås med släkten. Man kan ta med sig plugget utomhus i solen (med risk att det inte blir så mycket plugg) och när man är klar med själva tentan sträcker oceaner av ledighet och återhämtning ut sig.
Och på sommaren, underbara svenska sommaren, vad ska man göra med all ledighet vi har? Med all regntid och alla kyliga dagar och alla dagar
då det faktiskt känns ganska drägligt att bo i Sverige. Somliga av oss kommer att jobba, vissa med något juridiskt och vissa med något så långt från juridik man kan komma. Somliga kommer inte att jobba, utan åker på Asien-semester i tre månader. Vissa har redan nu hela sommaren spikad, andra har panik över att de inte har några planer alls. Vissa tar examen till sommaren och har ett jobb som väntar i höst, andra tar examen och har ingen aning om vad som kommer härnäst.
Har du ångest över just din sommarsituation? Mitt råd: ha inte det. Du stressar tre fjärdedelar av året — du måste inte stressa över sommarledigheten också. Vem bryr sig om du inte har ett jobb? Om du har ett jobb? Om hon ska till Laos och Malaysia men du bara ska vara i Sverige? Ingen bryr sig faktiskt. Så du borde inte heller göra det.
Innan vi tar sommarlov vill jag dock tacka för min tid som chefredaktör. Det har varit både roligt och lärorikt och det är med fullt förtroende som jag lämnar över tidningen i Fridas kapabla händer. I sista numret med mig vid rodret har vi bland annat en intervju med årets lärare, en översikt över det kommande EU-valet och de nyinförda säkerhetszonerna, samt en uppdatering om Meteoritdomen som Press Judicata skrev om i nr. 1 2023.
Spännande värre alltså! Och skulle detta nummer ändå inte distrahera från ångesten över tenta, sommaren eller vad än juriststudenter hittar på att stressa över, kom ihåg att det kunde varit värre. Du kunde till exempel dras med rethosta.
SOMMAREN ÄR HÄR!
Redaktionen svarar på sommarens viktigaste frågor
ALEXANDRA HELL RINGH
Chefredaktör
SOMMARPLANER?
Guida turister och vinna jobbets
årliga bake-off.
STADSEMESTER ELLER BAD-
SEMESTER?
Stadssemester.
KARL BONDE
Layoutansvarig
SOMMARPLANER?
Jobb, semester och öl på stranden.
BEER PONG ELLER GAS?
Beerpong.
AMANDA LUNDMARK
Skribent
SOMMARPLANER? Jobba och förhoppningsvis åka och resa men framförallt inte tänka på juridik.
HAVET ELLER POOL?
Havet!!!
FILIP REIPSAR
Skribent
SOMMARPLANER?
Jobba, njuta och resa. BASTU PÅ VINTERN ELLER BASTU PÅ SOMMAREN?
Bastu på sommaren.
IRMA FLORES
Skribent
SOMMARPLANER?
Sommarkurser, landet och Spanien. FRUKOST ELLER MIDDAG?? Frukost.
FRIDA ÅGSTRAND
Biträdande chefredaktör
SOMMARPLANER?
Grekland och jobba på skaldjursrestaurang
SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG?
Solnedgång!
OLLE ÅBERG
Biträdande layoutansvarig
SOMMARPLANER?
Hänga i Stockholm och på Gotland. DAGSFEST ELLER KVÄLLSFEST?
Kvällsfest!
WIKTOR PISAREK
Skribent
SOMMARPLANER?
Jobba och flänga runt samt lära mig lösa en Rubiks kub.
STRUT ELLER BÄGARE?
Bägare.
FILIPPA GRANÅSEN
Skribent
SOMMARPLANER?
Att jobba på en skärgårdsrestaurang och sen umgås med familj och vänner. JULAFTON ELLER MIDSOMMAR?
Midsommar, längtar <3 .
LUDVIG JELDER
Skribent
SOMMARPLANER?
Jobba, bada och inte läsa om sakrätt! PANNKAKOR ELLER VÅFFLOR? Våfflor.
SAGAN OM RYMDSTENEN
DEL TVÅ: GREVENS ÅTERKOMST
Den inbitne PJ-läsaren kanske minns Casper Ringhs artikel i vår tidning (PJ nr. 1 2023) där han beskrev fallet med en tvist om bättre rätt till en meteorit som föll ner för över fyra år sedan i Enköping. Förresten måste man nog inte vara alltför inläst på vår tidnings innehåll då nämnda meteorit fick allmän uppmärksamhet. Och det är ju såklart inte konstigt. För hur ofta får helt vanlig sakrätt en utomjordisk dimension?
Det är knappt två år sedan Uppsala tingsrätt gav oss del 1 i denna saga och det blev såklart en hit. I mars detta år släpptes uppföljaren från Svea hovrätt. Kommer uppföljaren leva upp till hypen som följer av en uppskattad föregångare? Kommer det att ske en oväntad vändning i handlingen? Vem kommer gå vinnande ur denna episka kamp? Det är frågor som jag själv hade inför läsningen av den nya domen. Här följer en maxad rättsfallsgenomgång av den bästa rymdhistorien sedan Tillbaka till Vintergatan.
Detta har hänt
En novemberdag 2020 föll en 14 kg tung meteorit ner på greve Johan Benzelstierna von Engelströms fastighet i utkanten av Fjärdhundra i Enköpings kommun. Meteoriten fick ligga ostört i en månad innan två nyfikna geologer hittade den. Att informera fastighetsägaren om det värdefulla fyndet kom inte på fråga. Däremot lämnade de plikttroget över meteoriten till Naturhistoriska riksmuseet som de tyckte fick låna meteoriten ett tag. Under tiden nådde nyheten om den funna rymdstenen en forskare i astronomi och rymdfysik i Uppsala. Lika plikttroget lät han greve Benzelstierna von Engelström snabbt veta om vad hans fastighet, något slumpartat, gett för avkastning. Greven hörde därefter helt enkelt av sig till museet där meteoriten fanns och menade att det var han som var dess ägare. Geologerna ville såklart också
ha tillbaka sitt fynd och därmed stod museet inför ett dilemma. Vem skulle ha meteoriten?
Museet höll huvudet kallt och meddelade att man varken skulle utlämna meteoriten till greven eller geologerna innan äganderätten kunde fastställas genom dom eller ett avtal. Därmed stod det klart att det var Uppsala tingsrätt som skulle avgöra vem som egentligen var ägare till den numera berömda rymdstenen. Segrande ur striden gick geologerna som fick bättre rätt (läs mer om domen i nämnda artikel av Casper Ring). Tingsrätten ansåg inte att meteoriten omfattades av jordabalkens definition av jord och utgjorde därför inte fast egendom. Detta då stenen, som visserligen i sig hade de jordnära egenskaperna i form av järn, inte hade någon varaktig förening med jorden. Den kunde enligt tingsrätten inte utgöra jord och följaktligen inte vara en del av fastigheten. I egenskap av lös egendom förvärvade geologerna äganderätten genom att vara de första som hittade meteoriten.
Men ännu var inte sista ordet sagt i kampen om meteoriten. Grevens bolag vid namn Refvelsta Godsförvaltning förde hans talan i tingsrätten och överklagade även i bruklig ordning avgörandet. I hovrätten yrkade man helt enkelt att det skulle fastställas att det var bolaget, alltså i praktiken greven, som hade bättre rätt till meteoriten.
Slaget vid hovrätten
Svea hovrätts resonemang är annorlunda. För det första klargörs att “sten, grus och annat som ligger lätt åtkomligt på jordytan” utgör fast egendom oavsett om det är nytillkommet till jordytan eller om det tillkom för en viss tid sedan. Hovrätten pekar alltså inledningsvis på att tiden då stenar och dylikt ligger på marken inte är av särskild betydelse för frågan om de utgör en del av fastigheten.
För det andra anför domstolen något intressant om sättet dessa stenar och stenliknande föremål kommer till en viss fastighet: Om de av naturkrafter förflyttas från en fastighet till en annan borde det i normala fall anses tillhöra den fastighet som stenarna hamnar på. För det tredje poängteras att meteoriten i fråga huvudsakligen består av järn. Och vad förekommer i jordytan? Jo, järn!
Det är främst dessa tre skäl som gör att hovrätten relativt tidigt i domskälen skapar en lätt presumtion om att meteoriten utgör fast egendom och att denna presumtion kan brytas om det finns stöd för någon annan tolkning av jordabalken i lag eller praxis eller om andra starka skäl talar mot presumtionen.
In i handlingen träder Håstad. Nåväl, inte personligen, men i form av sitt standardverk på sakrättens område. Med denna till hands börjar hovrätten bena ut gränsdragningen mellan fast och lös egendom. Å ena sidan kan uppdelningen göras utifrån den egendom som utgör underlaget för pant och företagshypotek. Då ska enligt Håstad den egendom som hör ihop i ekonomisk mening ingå i samma egendomsslag. Enligt hovrätten talar detta därför logiskt sett emot att meteoriten hänger ihop med grevens fastighet då meteoriten “har sitt främsta egna ekonomiska och vetenskapliga värde som separerad från annan egendom”. Här får geologerna lite hopp! De har ju Håstad på sin sida…
Å andra sidan uppvisar rätten sin mest pragmatiska sida då den anför att gränsdragningen mellan egendomsslagen inte bara ska ske utifrån ekonomiska och sakrättsliga motiv. Gränsdragningen ska ju också vara klar och lätt att tillämpa i praktiken! I detta nyckelresonemang förs ett antal ändamålsöverväganden innan man löser den gordiska knuten genom att slå fast att en större sten såklart är en del av jorden och således fastigheten, oavsett om den ligger på jordytan eller om den är delvis nedsänkt. En meteorit är ju en sten och hovrätten gör saken enkel i detta avseende. Ligger meteoriten på jordytan så är den en del av jorden. I domskälen görs det också tydligt att det inte går att se på rymdstenen som någon form av potentiellt fastighetstillbehör då man tidigare slagit fast att en meteorit - tack vare sin järnhalt - redan av naturen kan definieras som jord. Meteoriten fredas alltså från de krav som vanligtvis ställs på ett föremål för att det ska utgöra fastighetstillbehör.
Geologerna argumenterade att det skulle vara en fördel för vetenskapen och allmänheten om meteoriter tillföll den som hittade dem. Att det finns någon form av samhällsintresse i att meteoriter ska tillfalla dem som kan forska kring den. Men här kan hovrätten sin uppgift och förklarar att det är en fråga som lagstiftaren, och inte domstolen, ska ta ställning till. Meteoriten är alltså en del av grevens fastighet. Men slaget är inte över än. I geologernas
Bild: Canva
rockärm gömmer sig ett ess. Allemansrätten. Den innebär en rätt att genomföra så kallad blockletning samt att ta med sig enstaka stenar i obetydlig omfattning. Men längre än så vågar inte domstolen att töja på allemansrättens rättigheter. Bara för att allemansrätten finns får man alltså inte ta med en stor sten från någons fastighet, och framför allt inte om det är en tvättäkta rymdsten.
Efter ett slutligt lönlöst försök av geologerna att hävda att man på något sätt lyckats avtala med greven om bättre rätt till meteoriten, är kampen över. Efter nederlaget i den första akten har greven rest sig ur askan och besegrat sin motståndare.
Vad kommer att hända nu?
Vad gör då en greve med en meteorit? Frågan väcker många följdfrågor. Vad gör man liksom med en meteorit när man vunnit striden om den. Hur tar man hand om den? Skickar man tillbaka den dit den hör hemma, alltså rymden? Nej, kanske inte ändå. Greven avslöjade faktiskt sina planer för rymdstenen strax efter
att domen föll. Den ska placeras på ett svenskt museum för att visas för allmänheten. Fint och bra för vetenskapen och inte minst rättsvetenskapen då denna symbol för ett unikt rättsfall förhoppningsvis snart kommer att kunna beundras på ett museum nära dig. Men innan dess vågar vi kanske hoppas på en tredje och avslutande kosmisk kamp mellan dessa två parter. Geologerna verkar revanschsugna och har överklagat domen till HD. Nu kan allt hända i den tredje och avslutande akten!
WIKTOR PISAREK Skribent
Bilder: Canva
Vill du vara med och påverka näringslivet?
Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.
Läs mer och gå med på vinge.se/vingetalang
Elin Jansson Senior associate, Bank & Finans
Tänker du på framtiden?
Setterwalls Advokatbyrå är Sveriges tredje största affärsjuridiska byrå i Sverige. En framtid hos oss innebär att du ställs inför spännande utmaningar som utvecklar dig professionellt och ger dig erfarenheter som du har nytta av i hela ditt arbetsliv.
Vår verksamhetsgrupp Bank & Finans växer och söker nu dig som vill arbeta med en kombination av affärer och juridisk problemlösning. Du får arbeta med ledande och välrenommerade klienter tillsammans med några av landets främsta jurister.
Bli Elins kollega och en del av team Bafi genom att klicka här eller scanna QR-koden och skicka in din ansökan idag!
MATVOKATEN TIPSAR!
Uppsala kantas av många härliga nationer. Men det finns såklart fler platser som kan tillfredsställa din hunger! Därför kommer här numrets fika- och middagstips som inte är nation. Båda tipsen finner man om man strosar längst ån.
Fikatipset för numret är: Café Bamå
Sysslomansgatan har mycket! Det finns möjlighet till vin i solen, en öl på Palermos eller en kebabrulle på Rosa Pantern. Men hmm, kan det finnas något mer?
Ja, Café Bamå bjuder på allt från kaffe till vin och smörgåsar till bakverk. Bamå kanske kan bli ditt nya fika-pluggställe. Servitriserna älskar studenter och tillåter därför plugg med dator under alla öppna timmar. Lokalen är mysig, stor och ännu större, det finns alltså platser för dig och hela gänget. Till sommaren har ägaren även planer på att utöka barmenyn.
Min favorit på menyn är deras Brookie. Vad är då det…? Jo, en Brookie är en brownie och cookie i ett, hur gott som helst helt enkelt. Brookie: 55 kr
Kaffe: 37 kr
Fralla: 53 kr / Surdegstoast 109 kr
Fika: 40-50 kr
Middagstipset för numret är: Aspa Sushi
Våra fina nationer bjuder på burgare, nachos och karaffer med öl. Men det är inte alla dagar man känner att en burgare lockar. Vad kan då passa bra?
Jo, sushi! Vart ska man ta vägen den dagen man önskar något lyxigare? Mitt tips är Aspa sushi, som man hittar på hörnet mittemot V-dala. Gullig personal, men framförallt god sushi. Priserna är även rätt så bra för studentplånboken :)
Är du den som inte gillar sushi, men gärna hänger med gänget? Då kommer mitt nästa tips här: Aspas Shake Mushi. Ångkokt lax med en ponzu mayo, ris och side salad med en asiatisk dressing. Såg vid första anblicken lite tråkig ut, men visade sig bli min nya favorit när det kommer till take out. Shake mushi: 125 kr
Liten sushi (8 bitar): 99 kr
Mellan sushi (11 bitar): 129 kr
Varmrätt: 125 kr
Läsk: 22 kr
Foto: Nathan Dumlao - Unsplash
Foto: Marina Grynykha - Unsplash
PRESIDIET HAR ORDET
Äntligen är våren här! Visst, den har varit på gång ett tag nu, men med Valborg bakom oss känns det verkligen som att våren äntligen har anlänt för att stanna. Samtidigt betyder det också att vi endast har några få veckor kvar av terminen, vilket innebär att vi närmar oss slutet på detta händelserika verksamhetsår. Att försöka sammanfatta det senaste året, ett år som har varit fyllt av så mycket glädje och gemenskap, är verkligen en utmaning, men vi ger det ett försök.
Vi har framgångsrikt genomfört ikoniska recceveckor som med säkerhet kommer att gå till historien. Vår höstbal var en magisk upplevelse och vår vårgasque strålade i färg trots att våren kanske inte kom i tid för den. Kören har fyllt luften med sin sång, Jontes stuga har varit bokad till bristningsgränsen och kaffet har flödat fritt. Vår hemsida har uppdaterats för att hålla våra medlemmar informerade och våra arkivarier har grävt djupt i historien som aldrig förr. Listan över våra framgångar kan göras lång.
Med denna presidietext vill jag rikta ett varmt tack till alla våra ämbetsmän för det enastående arbete ni utför för att ge våra medlemmar den bästa studieupplevelsen möjligt. Ert hårda slit och oavbrutna engagemang förtjänar all hyllning. Ni är själva kärnan i vår förening och utan er vore vi ingenting. Jag vill även passa på att tacka den dedikerade styrelsen som lägger ned stora delar av sin vakna tid för att se till att vår förening fungerar utan problem.
Under mitt år som ordförande har jag ställts inför utmaningar som inte alltid varit enkla att tackla. Men när jag nu blickar tillbaka på året som gått känns alla prövningar som bortblåsta. Jag har haft privilegiet att delta i så många underbara och minnesvärda händelser, upplevelser som jag annars aldrig skulle fått möjlighet att ta del av och allt detta tack vare er. Därför vill jag ta tillfället i akt och uttrycka mitt innerliga tack, tack för att ni har gett mig och resten av styrelsen ert förtroende
under det senaste året. Det har varit en ära och en stor stolthet att vara en del av vår gemenskap, en gemenskap som vi har byggt tillsammans. Jag är stolt över att ha varit en del av en förening där vi, tillsammans, strävar efter att skapa en fantastisk studietid för alla våra medlemmar.
För att avsluta denna text och därmed också tacka för mig vill jag ge er ett sista litet medskick. Trots att slutet på terminen kan vara stressigt med tentor, uppsatsskrivande och annat som kräver er uppmärksamhet är det viktigt att behålla lugnet. Jag har sagt det förut men det tål att upprepas: målet är inte bara att överleva terminen, utan att verkligen leva den fullt ut. Ta er tid att njuta av våren som äntligen har kommit till Uppsala. Unna er en glass eller två i solen, en avslappnad eftermiddag i ekoparken eller en alltför lång kaffe på en mysig uteservering. Ge er själva en klapp på axeln och påminn er om att ni inte kan göra mer än ert bästa och era studier kommer att gå bra! Njut av våren och sommaren som snart står för dörren. Njut!
JASMINE CARLSSON
Ordförande Juridiska föreningen i Uppsala
Utbildningar
man borde
Beslutet vad man ville göra efter studenten var ett stort sådant och beslutet att börja plugga möjligtvis ett ännu större. Av allt man kunde välja så valde du som läser det här gissningsvis juridik eller lantmäteri. PM, terminstentor och juridik i all ära - men med det sagt finns det också mycket annat kul här i livet. Med risk för att strö salt i såren för er som ångrar ert studieval tänker jag tipsa om andra skojiga kurser man kan välja! Kanske kan det bli en ny kvällskurs nästa höst?
Bild: Canva
Dinosauriernas tidsålder, Uppsala universitet, 7,5 hp
Kursen är en introduktion till jordens och livets utveckling med utgångspunkt från den tid då dinosaurierna härskade. Evolutionen av dinosaurier och andra ryggradsdjur täcks liksom dinosauriernas undergång. Kursen innefattar inte bara teori utan dessutom håller man till på Evolutionsmuseet som har fossiler från dinosaurier och gigantiska reptiler.
Introduktion till flöjt, Luleå tekniska universitet, 7,5 hp
Om du i flytten till Uppsala packat med din gamla blockflöjt är det här något för dig. För att läsa denna kurs så förutsätts du ha tillgång till ett eget övningsinstrument. Kursen vänder sig till dig som har tidigare erfarenhet av flöjt men som vill utveckla dina kunskaper.
Harry Potter och hans världar, Linnéuniversitetet, 7,5 hp
För den som inte riktigt har släppt barndomens stora fascination så finns kursen "Harry Potter och hans världar". Exempel på teoretiska perspektiv som anläggs under kursen är genusperspektiv och intermediala perspektiv som uppmärksammar hur Harry Potter-berättelsen har förmedlats i olika medier, såsom bok, film och pjäs. Dessutom uppmärksammas J. K. Rowlings försök till att kontrollera hur Harry Potter-världen tolkas av dess fans.
Film och filosofi, Uppsala Universitet, 7,5 hp
Om “livet är en film och du är huvudkaraktären”?
Ja, i alla fall i den här kursen. Under tio veckor kommer du att se en film och delta i en föreläsning samt ett seminarium om filmen. Kursen ger en introduktion till en rad olika filosofiska frågeställningar genom att knyta till specifika filmer.
Måltidskunskap och värdskap, Örebro Universitet, 7,5 hp
En av mina favoriter! För dig som vill prova annat än nationsvin. Kursen ger grundläggande kunskaper om vin och sprit samt kunskap om öl. De viktigaste druvorna och vinområdena i världen behandlas. Målet är att kunna ge grundläggande och övergripande beskrivning av världens drycker - något man definitivt kan skriva upp på CV:t!
FRIDA ÅGSTRAND
Biträdande chefredaktör
Be the best you.
We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Apply today – and become the best version of yourself!
Utvecklas med oss
Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR
VArför bryr jag mig om EU?
I juni går världens tredje största val av stapeln, med över 400 miljoner röstberättigade. Den 9 juni infaller valdagen i Sverige och om unga röstar i samma utsträckning som i det förra valet till Europaparlamentet, kommer mindre än hälften av alla under 30 år att ta sig till valurnan (43,9-44 % i valet 2019). Det må vara så att EU-rätten för juriststudenter har spelat huvudrollen i en och annan mardröm eller ett svettigt PM, men EU är, som vi alltför väl känner till, en tung spelare när det kommer till lagstiftning. EU:s lagstiftningsmakt sträcker sig längre och längre och det är viktigt att ungas intressen beaktas i lagstiftningsprocessen. Nästan oavsett vilken fråga du själv tycker är viktig har EU ett finger med i spelet. Miljö och klimat? Handel? Tiktok? Aborträtt? Sociala rättigheter? Ska vitt snus få ha smak? Chat control? Hur gammal ska man vara för att få köra EPA? EU har något att säga om saken, och därför borde du också rösta i valet till Europaparlamentet.
Vissa frågor är så övergripande och stora att det är svårt att lagstifta på ett tillfredsställande sätt på nationell nivå, till exempel miljö och klimat, som är den viktigaste samhällsfrågan för unga mellan 18 och 29 år. EU må ha hittat på korken vi alla hatar för miljöns skull, men EU reglerar också handel med utsläppsrätter och kan komma att lagstifta ett totalförbud mot engångsplaster i hela unionen. Tycker man att miljö- och klimatfrågan är angelägen är en röst i valet till Europaparlamentet en god
möjlighet att påverka i vilken riktning regleringen av olika utsläpp och föroreningar ska gå.
Vissa frågor kan framstå som onödiga att reglera ur ett svenskt perspektiv, till exempel aborträtten. Tycker man att det är viktigt att kvinnor i Polen får tillgång till abort är det däremot inte så dumt att införa ett minimiskydd för aborträtten på EU-nivå.
Ur ett svenskt perspektiv kan somliga EU-strömningar framstå som ogenomtänkta, till exempel förslaget om förbud mot smaksättning av vitt snus eller 16-årsgräns på körkort för EPA-/A-traktorer. Snus smakar ju så gott, och medför också mindre risk för cancer än cigaretter. Det fina med att rösta i valet till Europaparlamentet är att man kan påverka vilka svenska representanter som ska företräda oss och ta strid för de frågor just vi tycker är viktiga.
Partierna som ställer upp i valet till Europaparlamentet är i stort sett desamma som de som ställer upp i de allmänna valen och de flesta är nog mer eller mindre bekanta med dem. EU-lagstiftarna ägnar sig emellertid inte åt samma frågor som våra svenska parlamentariker och frågor som skatt och statsbudget lämnas till medlemsstaterna. I det här valet är politikerna vi väljer mer än knapptryckare och den enskilda parlamentarikern kan få
stort inflytande över lagstiftningsprocesser. Parlamentarikerna kan sitta i parlamentets utskott och få uppdrag av parlamentet och partigrupperna och därigenom bli tungviktare i de frågor de brinner för. Tycker man att någon fråga är särskilt angelägen kan man därför med fördel titta på vilka utskott och uppdrag de sittande svenska parlamentarikerna ägnar sin tid åt och om de kandiderar till Europaparlamentet på nytt.
En liten fågel viskade dessutom i mitt öra att den som inte röstar i valet till Europaparlamentet aldrig får klaga på ny EU-lagstiftning…
* Åsikterna i texten är skribentens egna.
FLORES Skribent
IRMA
Ett hem för juristerna
Debatt/opinion
För några veckor sedan besökte jag för första gången Ångströmlaboratoriet
och det fick mig att börja fundera. Synen av Ångströms fick mig att stanna till och kolla en extra gång på google maps om jag hamnat rätt. Jämför man den satsning som lett till Ångströms med vad juristerna har är det ingen vidare spännande tävling. Vi jurister är, på ett vis, hemlösa i att vi inte riktigt har en enskild byggnad avsedd för oss.
Visst, vi har TG, Munken och Jontes, men dessa är utspridda och mäter sig inte mot anläggningar som Ekonomikum eller BMC. Besöket vid Ångströms gav mig en idé, nej, en dröm, en vision om ett juridicum, ett hem för Uppsalas jurister, komplett med föreläsningssalar, studieplatser och ett eller annat café.
Som ett av de första ämnena att undervisas på universitetet har programmet onekligen en särskild traditions-förankrad koppling till både universitetet och staden. En sådan relation är värd att värnas om, och vilket bättre sätt att göra detta än genom en byggnad dedikerad till ämnet? Det medför en hel del pondus att gå på juristprogrammet, ett program med en lång historia, där många stora namn tagit examen. Det är ett program man kan vara stolt att gå och som man kan skryta om. Mot denna bakgrund är det svårt att se varför inte mer resurser dedikeras till att juristerna får ett riktigt hem. Vi behöver en plats som reflekterar programmets inflytande, en symbol för juristtraditionen i Uppsala. Det är rent av en nödvändighet för att bevara den värdefulla symboliken och visa juristernas viktiga del av universitetet och dess historia.
För att sänka blicken något till den individuella studenten, skulle ett juridicum inte bara ha ett symboliskt eller ett sentimentalt värde, utan skulle också fylla ett praktiskt syfte. Livet som jurist är att gå från lektionen på Trädgårdsgatan för att låna böcker från Juridiska biblioteket som tas med till Carro innan det är dags för föreläsning på Ekonomikum, eller i värsta fall BMC. Ska det verkligen vara så? Ett sådant system är oerhört opraktiskt och tidskrävande, medan en konsolidering av juriststudenters studieområden skulle medföra många fördelar, såsom minskad konkurrens om sittplatser.
Det största hindret för juridicums realisering lär väl vara de vanliga logistiska problemen som medföljer en sådan byggnad. Juristerna håller ändå till ganska centralt i Uppsala där utrymme för ett sådant projekt är svåråtkomligt, för att inte tala om finansieringen för det hela. Någon bra lösning på denna fråga har jag inte direkt, men problem som dessa är inte oövervinnerliga och jag tycker det vore trångsynt
att ge upp när det finns så mycket att vinna på ett fullföljande av projektet.
Det som framförallt föranleder behovet av juridicum är troligtvis inte det symboliska eller praktiska värdet, utan den sociala betydelsen det skulle ha för juristprogrammet. Jag tror att samla alla jurister under ett och samma tak skulle skapa en gemensam juridisk identitet för alla som går programmet. Byggnaden skulle få en universitetsaura och främja en sorts akademisk kultur som inte bara skulle göra plugget mycket bättre, utan också roligare.
Det närmaste vi har som ett hem för jurister är Jontes stuga. Jontes är en samlingsplats för JF:s medlemmar, och jag tänker mig väl på något sätt en förstoring av Jontes. Det låter givetvis idealistiskt, och kanske till och med naivt, men det är en intressant tanke att laborera med. Hur skulle ett eventuellt juridicum se ut? Som nämnts finns redan platser som Munken och Juridiska biblioteket, och det är ju inget fel med dem i sig. Det stora problemet är väl egentligen att jurister ofta måste konkurrera med andra program om studieplatser i universitetets lokaler och att de platser som finns är rätt begränsade. Alla åsikter är mina egna.
LUDVIG JELDER
Skribent
Stanna.
Påbörja din karriär i Uppsala
Lindahl är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer.
Vi är en fullservicebyrå med sex kontor runtom i landet med målet att leverera rak och tydlig rådgivning i enlighet med vårt motto: No nonsense.
Valmöjligheterna inom affärsjuridiken är stor.
Du som student i Uppsala kan genom uppsatspraktik, studentpool och sommarnotariat få möjlighet att arbeta med affärsjuridiken ”hands on” tillsammans med oss.
Välkommen till Lindahl i Uppsala där vi hjälper varandra framåt och skapar mervärde för våra klienter.
Läs mer på lindahl.se/karriar/
Thrive with us
At KPMG, you will be able to take responsibility and develop into who you want to be. Gain in-depth insights together with the talented colleagues in your team and create new opportunities. Because how you grow matters.
Find out more about life at KPMG at kpmg.se/career
INTERVJU MED ÅRETS LÄRARE
Marigó Oulis
Årets lärare är alltså ingen mindre än Marigó Oulis. T3:s kursföreståndare är en färgstark och passionerad lärare som gjort sig förtjänt av denna fina utmärkelse. Marigó har ett hektiskt schema och det är med nöd och näppe som vi lyckas stämma träff med henne. Det är en mulen dag i slutet av mars när fotograf
Irma och JF:s eminenta studieförbättrande råd ackompanjerar mig när vi väntar på anrika Riddartorget där Marigó har sitt kontor. Under tiden kollar vi oss runt och inser att det finns en del tunga namn på dörrarna jämte Marigós. Ni kanske har hört talas om en viss Torgny Håstad. Han är granne med årets lärare.
MARIGÓ
MARIGÓ
Marigó tillsammans med Wiktor Pisarek. Foto: Irma Flores/JF
Inspringande kommer hon några minuter sent. Trots väntetiden är det ett varmt första möte.
– Det är som att jag till och med föddes för sent, skämtar Marigó.
Vi blir insläppta på kontoret och börjar direkt försöka lista ut hur vi på bästa sätt ska ta bilderna med diplomet. Ljuset är inte det bästa och i bakgrunden skymtar Marigós hylla där hon förvarar sina snacks. Det är tubost och knäckebröd. Det blir inte mer glamouröst än så.
Vi kommer tillsammans snabbt fram till att vi måste hitta en bakgrund som gör årets lärare rättvisa. Marigó kommer med en djärv lösning. Vi smyger upp till Juridicums allra heligaste plats, fakultetsrummet, och bänkar oss vid det långa och respektingivande bordet för att få höra årets lärare berätta bland annat om hur man ska handskas med studenter, vad som är viktigt att tänka på när man utövar makt och hur mycket man kan lyssna på en och samma låt när man skriver sin avhandling. Vi inleder vårt samtal med att prata om karriären.
Marigó har i stort sett undervisat sedan hon i början av 00-talet tog sin juristexamen. Att det just blev sakrätt har lite med ämnets nyckfullhet att göra.
– Jag hade skrivit examensarbete i sakrätt och hade fördjupat mig i det och tyckte det var svinroligt med sakrätt. Och orsaken till att jag tyckte det var kul var att jag inte fattade någonting. Det var liksom ”Va?! Blir det såhär nu?”
Förutom att undervisa har hon också bockat av tingsnotarietjänstgöring och en inte obetydlig tid på byrå. Karriären har i stort sett haft två tydliga teman: Sakrätt och tvistlösning. Hur det blev det sistnämnda förklaras av ett speciellt årtal: 2008.
– Det var väldigt spännande att vara på en affärsjuridisk byrå eftersom jag började precis tio dagar efter Lehman Brothers konkurs.
Marigó berättar att en av finanskrisens följder var att jurister som jobbade med bank och finans i allt högre utsträckning fick ägna sig åt tvistlösning. Marigó var inget undantag. Hon blev i stort sett en renodlad tvistlösare.
Marigó tillsammans med studieförbättrande rådet. Foto: Irma Flores/JF
En sysselsättning som sedan skulle inspirera till forskning.
– Ett vanligt problem då var hur man skulle bestämma värderingstidpunkten vid värdering av börsnoterade aktier när det skulle ske någon form av återgång. Och det var jättesvårt att fastställa det. Det blev alltid olika och vi fick alltid in yttranden från olika professorer.
Denna problematik ledde till en ansökan till en doktorandtjänst som varade i sex år och vars slutresultat blev avhandlingen ”Värdeersättning vid återgång”.
– Den borde stå någonstans där, säger avhandlingens författare stolt och pekar på en av bokhyllorna som omgärdar det vackra fakultetsrummet.
Under arbetet med avhandlingen blev det ett besök på Harvard. Efter disputationen blev det ett kort pitstop med undervisning på T3 innan byråerna i Stockholm återigen började kalla. Först en större affärsjuridisk byrå och sedan bar det av mot en lite mindre byrå.
Apropå Marigós förflutna inom tvistlösarbranschen minns kanske vissa av hennes studenter en lite speciell historia från sin lärare. Vår fotograf Irma flikar in.
När jag hade dig som lärare på T3 så hade du precis avslutat din senaste vända på byrå. Jag vill minnas att du under ett seminarium gick ut och tog ett samtal. Och när du kom tillbaka ropade du: ”Jag vann! Jag har aldrig förlorat!”
– Ja, så var det! Hittills har jag inte förlorat ett tvistemål.
När vi frågar om hur det känns att kunna skryta om en sådan sak svarar Marigó och skrattar:
– Det är läskigt. Det är ju helt osannolikt! Jag förstår inte hur det här har hänt. Det är ju inte så att man väljer sina ärenden och klienter. Det är inte heller så att jag går in som en one-man-show och bara vinner saker. Det är
alltid en team effort. Efter den senaste vändan på byrå och med en doktorshatt i bagaget, fick hon erbjudandet att komma tillbaka som universitetslektor här i Uppsala. Sedan dess har Marigó blivit kvar här.
Du blev alltså lärare direkt efter din examen. Kände du redan då att det var något du tyckte om?
– Jag ville verkligen undervisa och tyckte att det var roligt, men det var också svårt. Det var ju mitt första jobb som jurist. Sedan har jag dock alltid undervisat. När jag satt ting och var advokat undervisade jag också.
När vi kommer in på ämnet undervisning och rollen som lärare så är det som att Marigó blir lite extra entusiastisk. Det är en tydlig och bestämd approach som hon har till studenterna. För istället för att förvänta sig att studenterna passivt ska lyssna på henne så ser hon något annat i dem:
– Alla mina studenter är mina potentiella framtida kollegor. Jag älskar att bli motsagd och tycker verkligen inte om att stå och orera på seminarierna. De seminarierna där jag gör det blir till de sämsta seminarierna.
Det är ett professionellt synsätt och det innebär också att det ställs ett annat krav på studenterna. Vår fotograf Irma flikar in.
Du har ju fått mig att tro på att det jag säger är helt rätt när jag tror att det är helt fel. Du har sagt: ”Nu får du försvara det här!”
– Ja, det är det som är vårt jobb. Det spelar ingen roll om det är i en myndighetssituation där man ska ha ett oberoende eller om det är som ombud eller som domare. Det vi jurister gör är att ge en röst till dem som inte kan ha en röst själva. Och då måste vi våga prata, våga argumentera och säga till när vi inte håller med om någonting.
Vad är viktigt att tänka på som jurist? Vad innebär det egentligen att vara jurist? Även om alla vi blivande jurister har någon form av bild av vad man gör så är det inte alltid
man inser hur stor påverkan på andra man kommer ha i sin yrkesutövning. Och med denna påverkan kommer ansvar. – Grejen är att alla jurister kommer att komma ut till en maktposition. När man tänker på makt så kanske man tänker på en domare eller HD. Jag skulle dock säga att de jurister som har allra mest makt över människors liv är de som är ganska nyexaminerade och blir handläggare på olika myndigheter. De fattar beslut som har extremt stor inverkan på människors liv. När man gör det måste man ha respekt för den makt man har. I att vara en god jurist ligger också att ha ett gott omdöme.
Marigó förklarar hur seminarieundervisningen förbereder oss inför det viktiga ansvaret som makten ger. För när man sitter där med makten måste man också vara beredd att försvara och motivera sitt beslut. Alla kan peka på ett lagrum och säga vad som står där, men det som enligt Marigó är viktigt är metoden och hur man väger saker mot varandra.
– Det är det som vi övar på med det här proffset som är läraren i gruppen.
Vi pratar mycket om demokratiska frågor och juridikens roll i samhället utifrån den teori som Marigó är en anhängare av, nämligen kritisk teori. Det framkommer tydligt att dessa frågor är högst relevanta även inom civilrätten.
– Jag tycker att det är ett problem med juridifieringen av samhället och att folk bara läser och säger: ”Nu är det så här.”
På frågan om det finns något som intresserar Marigó extra mycket just nu avslöjas ett litet projekt.
– Jag håller ju på med en ny bok! Den har jag aldrig tid att skriva eftersom jag undervisar så mycket, men jag tänker mig att den kommer att handla om passivitet och politik. Om det är någonting jag tänker mycket på just
nu så är det demonteringen av demokratin och att folk inte skriker högre. Jag tror att det hänger ihop med frågan om vad en medborgare bör och inte bör göra. Det tror jag är relevant för civilrätten också.
Så det blir en ganska gränsöverskridande bok?
– Det tror jag inte. Även min avhandling bygger på kritisk teori. Jag är ju civilrättare, men frågan är hur man filtrerar sin civilrätt. Jag jobbar med kritisk teori och jag tänker mig en bok genom den linsen. Vi får se hur det blir. Det ligger flera år framåt och det är flummigt än så länge.
Att leva en vecka i Marigó Oulis skor är inget för den lata. Det blir vi varse om när en vanlig vecka i livet kommer på tal. Tidiga morgnar, seminarium efter seminarium och möte på möte. Det avslöjas att lärarmötena, alltså veckovisa möten där lärarna diskuterar de aktuella frågorna i undervisningen, tar ungefär två till tre timmar. Jag påpekar att detta är längre än själva seminarierna och det verkar som att min högst mediokra spaning väcker något i min samtalspartner.
– Ja! Men basgruppsmöten ska också vara längre än ett seminarium. Och det här kan du skriva i artikeln! Poängen med seminariet är att man ska behandla de frågorna som är kvar och som man inte har lyckats med när man läst själv och pratat med sina basgruppskompisar.
Basgruppsmötena har alltså mycket gemensamt med lärarmötena, men att det alltid skulle råda enighet kring lösningarna bland lärarna är det inte något tal om. Marigó avslöjar sanningen för oss.
– Även om vi är ett jätteerfaret gäng i sakrätt så sitter vi ändå där och pratar igenom frågorna. Och så är det helt plötsligt någon som säger: ”Vi sa ju såhär förra terminen, men jag har tänkt på det här och jag tror inte att jag håller med.” Och så blir det en diskus-
sion. Det är en av de mest givande grejerna.
Det märks att det mesta som görs är noga genomtänkt och planerat. Kul att få en inblick, tänker jag. Men det måste också vara rätt så slitigt. Hur orkar hon med allt? Jag frågar hur T3:s kursföreståndare kopplar av.
– Bland annat genom att läsa väldigt mycket böcker. När jag måste rensa hjärnan så läser jag romance. Där vet man vad som kommer att hända och att det i alla fall kommer att sluta bra. Jag läser också young adult-litteratur. All ungdomslitteratur som har typ samma händelseförlopp är som att skicka hjärnan på spa, säger hon och skrattar.
Marigó berättar också en rolig anekdot om hur hon som doktorand lyckades lyssna på en och samma låt cirka 100 gånger på några dagar.
– Min Spotify Wrapped avslöjade att den första lyssningen var på måndagen kl. 08. Den hundrade lyssningen var på tisdagen kl. 10.
Låten var för övrigt Dance Monkey och för oss andra som också gillar att plugga till musik som på förhand inte känns så pluggvänlig, är detta en relaterbar, men också hoppingivande historia. För om detta är receptet till att skriva en hyllad avhandling så kanske det kan bli något av oss andra med konstig musiksmak. Att hon trivs på sin nuvarande arbetsplats är tydligt. Det finns också en till sak som blir tydlig genom vårt samtal. Ett karaktärsdrag som förklarar en hel del om personen Marigó. Nyfikenhet.
– Jag drivs av nyfikenhet och jag hoppas att mina studenter också är nyfikna, säger hon.
Drivkraften kommer inte från viljan att följa en utstakad väg, den kommer från nyfikenheten av att jobba med något man verkligen trivs med. Jag frågar om Marigós framtidsplaner
och använder mig av den klassiska frågan ”var ser du sig själv om tio år?” Svaret blir korthugget.
– Jag jobbar inte så. Det är ett aktivt val att inte göra det.
Marigó gillar inte att vänta i onödan och gå en utstakad väg. Det blir helt enkelt för begränsande. Hon ser tillbaka på hur hon i början av sin karriär rekommenderades att ha en femeller tioårsplan:
– Det är som en jäkla planekonomi. Man känner att Sovjetunionen har invaderat näringslivet på något sätt, säger Marigó och skrattar.
Men bristen på plan ska inte misstolkas som att livet ska vara ogenomtänkt, utan helt enkelt att man alltid ska jobba med saker som man tycker är kul. Att Marigó tycker att hennes nuvarande arbete är kul, det är det inget snack om.
Likt en klok mentor avslutar årets lärare med inspirerande lärdomar till oss studenter:
– Livet är ju för kort för att vara bitter. Ni som är unga ska jobba i typ 50 år. Det är inte så att man ska vänta på att det blir kul senare. Man måste ha kul hela tiden.
Vi på Press Judicata tackar så hjärtligt för att Marigó tog sig tiden att ställa upp på denna intervju och riktar ett stort grattis till utmärkelsen!
WIKTOR PISAREK Skribent
Vill du vara där det händer?
Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Vi arbetar i små sammansvetsade team där nyutexaminerade jurister arbetar tätt ihop med både delägare och andra seniora jurister. Upptäck fördelarna med att arbeta på en stor byrå i ett mindre format. Läs mer på gda.se/karriar
SKAPA KONTAKT
När Sverige känns för litet.
Sök till oss. Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss. Om du är intresserad av mer än det svenska perspektivet är vi svaret.
Välkommen att läsa mer på dlapiper.se
Knack knack — om juridik
Är det bara jag som tycker att dörrarna på Munken är helt omöjliga att öppna? Framförallt ytterdörren. Den är svintung, seg med en smal dörröppning och den stänger sig nästan på en gång. Att ta sig ned till lunchrummet är smått omöjligt med en ryggsäck, två påsar böcker och en lunchväska. Eller det var omöjligt, tills jag insåg att man kan trycka på knappen som får dörren att öppna sig automatiskt. Underbart lätt går det då att segla igenom dörröppningen och röra sig vidare mot första lediga micro.
Det är dock inte bara i mitt liv som dörrar figurerar (chockerande upptäckt!) I juridiken finns otippat många kopplingar till dörrar, inte minst i form av rättsfall. Se till exempel NJA 1960 s. 221 (Asfaltbolagets dörrar), NJA 1974 s. 660 (Industriportarna) NJA 2013 s. 524 (fråga om beviskrav och bevisbörda för fel i dörr vid konsumentköp) och NJA 1985 s. 269 (skadeståndsskyldighet och nödutrymningsdörr).
Nyttan av denna information har jag inte listat ut än, men en så nischad kategori rättsfall kan säkert fylla en viktig funktion (skriv gärna in till tidningen om du har förslag!)
Ett annat tillfälle där dörrar och juridik möts är i begrep-
pet “stängda dörrar”. Att en rättegång hålls inom stängda dörrar innebär att allmänheten inte har tillträde till den, och det kan beslutas om stängda dörrar i mål där de inblandade är mycket unga, i mål om sexualbrott eller i andra mål där det förekommer sekretessbelagda uppgifter.
Framförallt kan juridiken i sig liknas med en dörr. Vare sig det gäller ett myndighetsbeslut eller en dom i domstol utgör avgörandet en slags dörr, som öppnas eller stängs. En tilltalad blir friad eller fälld, en asylsökande får bifall eller avslag, ett företag vinner en rättegång och motparten behöver betala miljoner i rättegångskostnader. En dörr har öppnats, en annan har stängts. Den missnöjda parten kan bulta på den stängda dörren ett tag, överklaga i tingsrätt, överklaga i hovrätt, begära resning eller återställande av försutten tid. Vem vet; kanske öppnas dörren en smula så att parten kan pressa sig igenom. Eller så förblir dörren obevekligt låst.
Entrédörrarna till Uppsala tingsrätt är tunga, men de är till stora delar gjorda av glas så man ser rakt igenom dem. En passande metafor till verksamheten som bedrivs innanför dem kanske? Beslut av vikt, men vars förfarande
juridik och dörrar
präglas av transparens och genomskinlighet. Det blir lätt tomma ord kan jag tycka, åtminstone tills något i mitt liv påminner mig om varför det är sant och varför det är viktigt.
Jag håller till exempel på att lyssna på Greven av Monte Cristo av Alexandre Dumas, en cirka 50 timmar lång bok som jag har ungefär tre timmar kvar på. Greven har vid det här laget hämnats på alla som fick honom oskyldigt dömd till fängelse i 14 år på slottet If, och jag undrar helt ärligt vad de sista tre timmarna kommer att handla om. Han har redan ruinerat Danglars, som förfalskade brevet från Napoleon som fick Greven oskyldigt kastad i fängelse. Medbrottslingen Mondego har tagit livet av sig och åklagare Villefort, som insåg att Greven var oskyldig och ändå med berått mod skickade honom till fängelset If, förlorar familjemedlem efter familjemedlem till en mystisk mördare. Grevens hämnd är komplett. En mycket spännande historia är det, som existerar främst på grund av Villeforts missbruk av sin juridiska makt som kunglig prokurator.
Sedan jag började på programmet har jag blivit gravt yrkesskadad. Jag ser juridik
i allt, precis som jag blev varnad att jag skulle göra på första föreläsningen på T1. Jag kan inte ens lyssna på en klassiker utan att notera det juridiska regelverket, och i detta fall hur juridiken (Villefort) stängde dörren i ansiktet på Greven och satte hans liv på paus i 14 år. För att återvända till entrédörren på Munken; kanske är det bra att den är tung och långsam. Kanske påvisar det vikten bakom besluten och motiveringarna vi dagligen övar oss på. Kanske är det bra att entrén är så smal och otymplig, för vem har sagt att det är lätt att utöva juridik?
Kanske använder jag inte den automatiska öppningsknappen nästa gång jag är på Munken. Men det beror på hur hungrig jag är.
ALEXANDRA HELL RINGH Chefredaktör
VÄRLDEN VI LEVER
IÄr det inte härligt hur studentlivet är så varierande? Ena dagen sitter vi i skolbänken och lyssnar på Torbjörn som predikar om fordringsrätten och den andra dagen kan vi vara på resande fot eller inta Snerikes.
När vi gick i grundskolan såg dagarna likadana ut, 8-15, sen träning och försöka att plugga däremellan. Sen började vi gymnasiet, kanske blev det även 8-15 där, eller 10-13 eller 9-17, lite mer varierande tider. Men dagarna på gymnasiet bjöd fortfarande på plugg och eventuellt någon sport efter skolan. Helgerna var något mer händelserika, någon utgång eller så stod man på Sats i receptionen och förklarade för Anna-Karin för 511:e gången att gruppklassen är full och att hon inte kan Zumba ikväll.
Sen tog vi studenten, vi var lost. Vad händer nu? Vad vill jag plugga, vad vill mamma och pappa att jag ska plugga. Tillbaka till vad jag vill plugga, fram till att: vad säger min mentor att jag bör plugga. “Du som är så bra på matte, läs något ingenjörsprogram.” Tillbaka till att nej, jag tar ett sabbatsår. Jag flyttar till USA, jag jobbar ett år till på sats eller så försöker jag få mig en praktikplats. Oavsett vad man valde
året efter gymnasiet fick man smaka på lite av allt möjligt. Alternativet: “Jag flyttar till USA” blev mitt val. Där jobbade jag som Au Pair i en värdfamilj. Mamma och pappa var jurister och de två tjejerna som jag tog hand om var ursöta och galna. Jurist, ja det är ju ett yrke. Ett rätt så spännande yrke!
Värdmamman var affärsjurist och jobbade på Red Robin, en hamburgerkedja. Pappan jobbade statligt som jurist. Själv har jag alltid varit intresserad av företagande, arkitektur, natur och, ja nu, juridik. Vilken väg ska man välja då? USA närmade sig sitt slut och jag flyttade hem till Sverige, sökte jobb och hamnade på Bauer Media, ett företag som äger Podplay, NRJ, Mix Megapol och lite annat skoj. Där blev jag receptionist, HR-assistent och mood manager. Mood Manager, ja, håller med, vad är det för roll…? Men som sagt, året efter gymnasiet handlar om att prova saker, upptäcka vad man gillar, eller ogillar, och kanske komma närmare ett beslut om vad man vill plugga. För mig blev det klart på Bauer Media att jag saknade juridiken och gärna har ett yrke relaterat till samhällsutveckling och arkitekturen. Jag satt därför under mina lite
VÄRLDEN VI LEVER I
lugnare receptionstimmar och scrollade runt på Antagning.se.
Plötsligt, Lantmäteri med juridisk inriktning…? Vad är de för något, blir man bonde? Jag började läsa och ganska snart kom jag fram till att det var något spännande. Man blev inte bonde utan efter tre år med hälften juridik, lite ekonomi, byggteknik/arkitektur och samhällsplanering kunde man bland annat få jobb på juristbyrå eller hos kommunen. Kul, tänkte jag!! Uppsala hade man ju hört var en härlig studentstad och för mig som tog studenten under corona var jag taggad på att få lite mer fest i mitt liv. Jag ansökte, jag kom in och nu är jag i Uppsala och lever mitt bästa liv. Jag har en vardag som är varierande och alla dagar i veckan är roliga på sitt sätt. Måndag, yey, då är man tillbaka i plugget och träffar alla i gänget, hämtar kaffe från Jontes och stöter på någon härlig vän på Trädgårdsgatan 7. Tisdag är plugg på Carro och dagen avslutas med tacos på GBG. Onsdag, ja, vem vet!! Torsdag är det seminarium igen och på fredag är det ett eget plugg och sen drinkkväll. Lördagen, spännande, då anordnar en nation klädbytardag. Söndagen är det dags för lite extrajobb och sen var det måndag igen.
Tack, säger jag!! Tack till alla möjligheter som studietiden ger. Du väljer fritt vad vill du fokusera på, plugget såklart, men utöver det!? Känner du för att dricka öl dagarna långa eller lockar det mer att jobba extra för att kunna resa? Jag brukar, hur klyschigt som det än är, säga:
“Allt sker av en anledning och det är bara du som kan begränsa dina idéer och önskningar”.
Be our buddy while you study.
För dig som vill länka samman affärsjuridikens teori och praktik: ta del av någonting alldeles extra genom vår kunskapsportal Friends of Delphi. Få exklusiv tillgång till artiklar, mallar och workshops.
Bli medlem idag via QR-koden.
Nyfiken på affärsjuridik?
Med 30 kontor i 20 länder är Linklaters en av världens främsta advokatbyråer. Vår styrka är samarbete över olika juridiska arbetsområden i hela världen och på Stockholmskontoret arbetar vi både i lokala projekt och tillsammans med våra kollegor runt om i världen. Hos oss får du det bästa av båda världar – mer än hundra års erfarenhet och knowhow, på ett familjärt kontor där alla känner alla och du tidigt får vara delaktig i spännande transaktioner. Låter det intressant? Följ våra sociala medier för att hålla dig uppdaterad om lediga tjänster, vår verksamhet och vardag!
Här hittar du våra lediga tjänster.
HUR BALANSERAR MAN ELITIDROTT OCH JURIDIK?
I förra numret kunde du läsa om vad man som jurist kan arbeta med inom idrott. Men bara för att man blir jurist eller studerar juridik behöver det inte betyda att man lägger sin idrottskarriär bakom sig. Det finns fortfarande möjlighet att kunna balansera idrott och juridikstudier, trots att det kan vara utmanande. Därför har jag frågat två elitidrottare som studerar juridik här i Uppsala, hur de gör för att balansera idrotten med juridiken.
Christopher Kelly
Går andra terminen på juristprogrammet och tävlar vid sidan av studierna i fäktning och representerar det svenska landslaget.
Hur mycket tid lägger du ner på din idrotthur många gånger per vecka tränar du och hur långa är passen?
Jag tränar i snitt åtta pass i veckan. Längden på träningspassen varierar från 1-3h. På en genomsnittlig vecka tränar jag ca 15 timmar.
Hinner du med studierna när du lägger ner så pass mycket tid på din idrott? Hur mycket hinner du plugga?
Hittills har jag känt att studierna och idrotten har gått bra att kombinera. Vissa perioder har såklart varit lite stressiga. Jag misstänker dock att jag inte är den enda på juristprogrammet som ibland känner att det finns en del att göra.
Tror du att det är till din fördel eller nackdel att ha en idrott på sidan av studierna? Dvs har studierna påverkats negativt av idrotten?
Jag tror att idrotten har varit till fördel för plugget. Idrotten tvingar mig att strukturera. De perioder jag har varit skadad har också varit de perioder jag i särklass varit sämst på att plugga.
Tycker du att din prestation på träningar och match har påverkats av att du studerar juridik på dagarna?
Jag tror att allt man gör till vardags har någon typ av inverkan på ens tävlingsprestation. Om en period är stressig så tror jag att det har en dålig inverkan på min tävlingsprestation. Samtidigt tror jag att det har en generellt bra inverkan på min tävlingsprestation att jag gillar det jag gör till vardags.
Tror du att det kommer bli svårare att få ihop idrotten och studierna framöver vid högre terminer?
Det ryktas att T3 ska vara en tuff termin. Jag får helt enkelt se hur svår den blir att kombinera med idrotten. Min erfarenhet är dock att den tuffaste perioden är när man inte hunnit få några rutiner.
Foto: Bizzi Team
Edwin Perry
Går första terminen på juristprogrammet. Han spelar vid sidan av studierna innebandy i Storvreta IBK som spelar i SSL och spelar även för det Australiensiska landslaget.
Hur mycket tid lägger du ner på din idrotthur många gånger per vecka tränar du och hur långa är passen?
Jag tränar mellan 5-6 träningar i veckan plus en match som oftast är på helgen! Träningarna kan se lite olika ut baserat på om det är innebandy eller gym, men vi tränar alltid minst 1h och 45 minuter!
Hinner du med studierna när du lägger ner så mycket tid på din idrott?
Jag siktar alltid på att försöka plugga i 7-8 timmar, men inkluderar seminarier och föreläsningar i den tiden såklart! Om dagen är ledig från seminarium sitter jag oftast mellan 8-15 då mina träningar börjar vid 16:00, men det händer också ibland att jag får sitta efter träningen för att bli klar med uppgifterna.
Tror du att det är till din fördel eller nackdel att ha en idrott vid sidan av studierna? Dvs har studierna påverkats negativt av idrotten?
Innan jag började på Juristprogrammet trodde jag att det skulle vara till min nackdel då innebandyn tar mycket tid och att jag därför inte skulle hinna med så mycket plugg. Jag har däre-
mot ändrat min inställning på senaste tiden och ser det definitivt som en fördel då träningarna ger mig en paus från studierna och möjlighet att tänka på någonting annat. Innebandyn har bara haft en positiv inverkan på mina studier!
Tycker du att din prestation på träningar och match har påverkats av att du studerar juridik på dagarna?
Nej det tycker jag verkligen inte! Jag tycker nästan tvärtom att studierna har gjort det enklare för mig att prestera på träningar. Tidigare jobbade jag och då var det mycket svårare att få ihop tiden då jag inte kunde anpassa mitt schema på samma sätt som nu!
Tror du att det kommer bli svårare att få ihop idrotten och studierna framöver vid högre terminer?
Jag tror att det kommer att gå bra att kombinera studierna med innebandyn, jag har ju hört att det blir lite mer studier i kommande terminer, men samtidigt så är det ännu mer eget ansvar på de kommande terminerna så jag tror att det kommer jämna ut sig!
AMANDA LUNDMARK Skribent
Säkerhetszoner
Lagförslaget
I april röstade riksdagen ja till ett förslag om säkerhetszoner, eller visitationszoner som zonerna kanske har blivit mer kända som. Förslaget innebär en del ändringar i polislagen och ändringarna trädde ikraft den 25 april. De ger polismän utökade befogenheter inom de avgränsade zonerna. Bakgrunden är såklart det ökade antalet skjutningar och sprängningar med koppling till gängkriminaliteten och förhoppningen är att man nu effektivt ska kunna motverka dessa. Jag har läst propositionen och valt ut det som jag anser vara viktigt, i texten nedan finns också en del av mina egna åsikter.
Vad innebär då en säkerhetszon och vem är det egentligen som fattar beslut om en sådan? En säkerhetszon är ett avgränsat område som upprättas efter ett beslut från polismyndigheten. Inom säkerhetszonen kommer polismän att ha utökade befogenheter att leta efter skjutvapen, sprängämnen eller andra farliga föremål. För att en polisman idag ska kunna använda sig av tvångsmedel som kroppsvisitering och husrannsakan (genomsökande av fordon) måste det föreligga en stor risk för att vapen eller andra farliga föremål ska komma till användning vid ett våldsbrott. Genom lagändringen ska polismän nu kunna ingripa när riskerna i det enskilda fallet inte är lika konkreta och individspecifika. I princip innebär det att det inte krävs någon brottsmisstanke för att polisen ska få kroppsvisitera personer eller fordon som rör sig på allmän plats inom det avgränsade området.
Hur avgör polismännen då vem som ska visiteras? I förslaget påpekar regeringen det uppenbara, nämligen att möjligheten för poliser att fritt välja ut personer för kroppsvisitation innebär alltför vida befogenheter. Vidare anser man att slump-
mässiga stickprov inte heller är särskilt lämpligt, eftersom personer utsätts även i de fall där det uppenbarligen finns en väldigt liten risk för att personen bär på vapen eller innehar sprängmedel. Istället, såsom framgår av lagförslaget, grundas valet av vem som ska visiteras på om det i det enskilda fallet föreligger en förhöjd risk för att ett farligt föremål kan påträffas. Det ska dock inte krävas att underlaget för bedömningen är så individspecifik eller konkret att det föreligger en stor risk för att sådana föremål påträffas. Polismännens bedömning ska enligt förarbetet göras på grundval av gjorda iakttagelser, underrättelser, tips, polisiär erfarenhet eller liknande.
I förslaget nämns vidare att klädsel kan motivera ett ingripande, vilket får mig att tänka på citatet som fick riksdagsledamot Martin Melin (L) att hamna i blåsväder ”Alla som går runt med guccikopiakepsar är inte gängkriminella, men många gängkriminella bär guccikopiakepsar.” De flesta inser att det finns en risk för att dessa utökade befogenheter kan leda till diskriminering och profilering inom säkerhetszonerna, särskilt när grunderna för att använda tvångsmedel är så vagt formulerat. Detta bidrar dels till en rättsosäkerhet för de som utsätts, dels för polisen som behöver veta om han eller hon har en grund för att visitera någon i det enskilda fallet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har också riktat kritik mot lagförslaget för att det innebär en stor risk för diskriminering och profilering särskilt i socialt utsatta områden. Det är nämligen de som har störst problem med kriminella nätverk. JO gör en liknande bedömning och lyfter också den eventuella stigmatiserande effekt som säkerhetszoner kommer att få för redan utsatta områden.
Kontrollmekanismer
Risken för diskriminering och profilering blir än mer tydlig i och med att det saknas någon egentlig kontrollmekanism för besluten. Det är något som också lyfts av remissinstanser och framför allt av Lagrådet. Det ska sägas att det finns en möjlighet att överklaga besluten, men detta är till föga tröst för de som rör sig inom säkerhetszonerna. Ett beslut om säkerhetszon är relativt kortvarigt och verkställs i princip omgående och ett överklagande förlorar därmed sin betydelse, de blir s.k. deserta beslut. Det finns, vilket säkert är bekant för er som har läst processrätt, en möjlighet att fortfarande överklaga deserta beslut i undantagsfall om det föreligger ett prejudikatintresse. Men jag anser, liksom Lagrådet, att detta knappast kan uppfylla kravet på tillräcklig kontrollmekanism för ett beslut som innebär så vida befogenheter. Ett annat problem verkar också vara att de som bor i dessa områden eller som rör sig i zonerna inte kommer att ha någon rätt att överklaga besluten. Detta beror på att de saknar egentligt klagointresse, det vill säga att beslut om en säkerhetszon går inte dem särskilt emot utan omfattar alla som befinner sig i området generellt. Enligt Lagrådet är det främst de som bedriver verksamhet inom området som kan tänkas ha ett klagointresse. Lagrådet befarar att detta kommer att leda till att det uppstår komplicerade frågor och tillämpningsproblem i domstolarna.
Det här behöver du känna till om säkerhetszoner
Polismyndigheten fattar beslut om ”visitationszoner” och dessa gäller i max två veckor.
Polisen kommer kunna kontrollera dig eller ditt fordon för att se om du bär vapen eller innehar andra farliga föremål.
Det behövs ingen brottsmisstanke – Den enskilda polisen gör bedömningen om det finns grund för visitation.
Befogenheterna gäller bara på allmän plats.
Beslutet samt vilket område det gäller ska publiceras på bland annat polisens hemsida.
FILIP REIPSAR
Skribent
På Cederquist vet vi att jämvikt är en viktig nyckel för att leverera den bästa rådgivningen. Det kan handla om balansen mellan detaljfokus och helhetstänk i våra analyser – men det handlar också om vilken arbetsplats vi vill skapa. Vi tror på innovation för att ligga steget före, och ser jämställdhet som en självklarhet för att hitta de allra bästa medarbetarna. Genom att se både utmaningar och lösningar från olika synvinklar, kan vi erbjuda snabb personlig utveckling och långsiktigt hållbar rådgivning.
Bli vår nya kollega - ansök på: karriar.cederquist.se
