FBK 75 år

färjestad bk 75 år

fär je s tad bollk lubb

170

75

år

från t till a

tjärn arena

fr ån tjärn till arena

171

fär je s tad bollk lubb

75

år

En rEsa från koja till slott

från klaratjärn till modErn multiarEna aV jÖrGEn kalitZki

f

r å n n at u r i s e n på k l a r atj ä r n

till hypermo-

dern multiarena.

Från träningsmatch mot Emtbjörk till VMishockey.

Från hånade och utskrattade på en provisorisk rink på bandyisen till vad som kallats Europas bästa hockeyarena.

Färjestad BK:s tidsresa har gått från koja till slott.

Den unga föreningens första hemmaplan var ett naturligt val; Klaratjärnets naturis, precis norr om där motorvägen i dag passerar älven. Där fick föreningen under de första svåra bandyåren slåss mot både vädrets makter och pimpelfiskare för att kunna genomföra sina hemmamatcher. Snöskottning och plogning med häst blev naturliga förberedelser och matchuppvärmning.

Det skulle dröja nästan tio år innan föreningen fick en ny hemvist.

Hösten 1941 gjordes de första försöken med ishockey och de allra första stapplande skridskoskären togs på en rink på kortsidan av Tingvalla IP. Den provisoriska hockeyrinken låg på nåder i hörnet av bandyplanen, omgärdad av en 20 centimeters sarg, något förhöjd bakom målen. Och omgärdad av hånfulla och skrattande bandyspelare.

n ä r f b k på n y t t startade upp ishockeyn vintern 1956 och 600 strömmade till Tingvalla redan i den första träningsmatchen mot Emtbjörk, förstod alla att det var hockey som klubben skulle satsa på och en tidsfråga innan den expansiva föreningen behövde ett eget hem.

Det var därför ett stort steg för den lilla kvartersklubben när man 1958 inledde diskussionerna med Karlstad stad om en egen hemvist för ishockeyn.

Tillvaron på Tingvalla var sedan länge för trång för både storebror Göta och de hånade hockeyspelarna, ishockeyn behövde sin egen rink och när det på föreningens födelsedag, den 10 november 1958, undertecknades ett konsortieavtal om en ny isbana på Färjestad var det ett litet steg för staden, men ett stort steg för Färjestad BK. Avtalet skrevs mellan Karlstad stad, FBK, Göta och Karlstad Curlingklubb, som tillsammans bildade Aktiebolaget Isbanan. Bolaget skulle förvärva markområdet – del av Färjestad

172

travbanas parkering – och där uppföra samt äga och förvalta isbaneanläggningen, som det hette i avtalet. Curlingklubben gavs rätt att ”inom bolagets område på egen bekostnad anlägga curlingbana enligt härom med bolaget upprättat avtal.”

Satsningen var med dåtidens mått gigantisk.

Karlstad stad, sköt till 150 000 kronor i aktiekapital, Färjestad BK 50 000, Göta och KCK 25 000 vardera, sammanlagt 250 000 kronor. d e t b e s l u ta d e s at t rinken skulle vara en konstfrusen bana utan tak. Vid denna tidpunkt fanns bara två inomhushallar i Sverige; Johanneshov i Stockholm (1955) och Rosenlundshallen i Jönköping (1958). I hela landet fanns bara dryga dussinet konstfrusna isbanor.

Ordföranden Berndt Magnusson och kassören Inge Olsson undertecknade den historiska handlingen som skulle ge Färjestad BK dess första egna isbana.

Precis som 40 år senare, inför Löfbergs Lila Arenas tillkomst, var åtagandet stort och engagerade föreningens medlemmar starkt. På ett välbesökt och livligt medlemsmöte den 16 juni 1958 gick diskussionens vågor höga. De närvarande kunde dock till slut enas om att föreningen skulle satsa 50 000 kronor i det nya bygget. Medlemmarna beslöt att om inte den utsedda isbanekommittén kunde skaffa fram kontanta medel skulle föreningens medlemmar ”nedlägga arbete på den planerade konstfrusna isbanan motsvarande ett belopp på 50 000 kronor.”

Omgående upprättades arbetslistor där medlemmarna kunde teckna sig för önskat antal arbetstimmar, alternativt betala fem kronor per timme. Listorna fylldes snabbt, Eskil Eriksson var först ut och lovade hundra timmar och därefter fylldes listorna med föreningens eldsjälar. Allt prydligt bokfört av sekreteraren Bengt Ahlgren.

Det var en stor dag när den egna hemmarinken stod färdig i december 1958, men den ståtliga invigningsmatchen den 17 december kom att spelas utan Färjestad, det ansågs att klubben befann sig allt för långt ner (div II) i seriesystemet. Matchen skulle i stället spelas mellan allsvenska storheterna Leksand och Djurgården.

Förberedelserna var minutiösa.

Det slogs noggrant fast i isbanekommittens protokoll att

fr ån tjärn till arena

173

fär je s tad bollk lubb

75

år

Ett stort språng för föreningen var byggandet av Färjestads Ishall 1967 då den gamla uterinken fick tak och blev landets 22:a inomhusrink. Ordföranden Kjell Glennert övervakar bygget tillsammans med kassören Kjell Habel och kanslisten Karl-Erik ”Kalix” Frödin.

FOTO: NWT ARKIV

”de funktionärer som skrapa banan skola vara iförda vita overaller och blå luvor” och att ”herr ordförande svarar för anskaffning av luvor och herr Eng för anskaffning av overaller.”

Det kostade fyra kronor för vuxna, hälften för skolungdom och värnpliktiga i uniform att se matchen, som i förhandsreklamen utmålats som en fight mellan landets två målrikaste lag.

En stor dag blev det, trots att matchen ironiskt nog slutade 0-0. ytterligare nästan tio år innan nästa stora språng genomfördes; 1967 fick isbanan tak och blev Färjestads Ishall, landets 22:a inomhusrink. Ingen som var med trodde någonsin att publikrekordet från den gamla Isbanan, 10 001 när Forshaga IF mötte Djurgården, någonsin skulle komma att slås. Veckan före invigningsmatchen i november förstod dock Karl-Erik ”Kalix” Frödin på Färjestads kansli i källaren på Sandbäcksgatan att något stort var på gång.

Och stort blev det.

Till premiärmatchen i den nya hallen kom 10 610 åskådare, ett publikrekord för hockey i Värmland som fortfarande, 40 år senare, står sig.

Det blev en minnesvärd kväll även i övrigt när Färjestad slog Djurgården med 8-4. Under ledning av lagkaptenen Anders Asplund vände FBK underläge 4-1 och kunde med sju raka fullträffar spela hem matchen till storpublikens glädje.

Färjestads Ishall genomgick ytterligare två

det skulle dröja

< Tre epoker i Färjestads arenahistoria. Alla på samma plats på Färjestad. Den första hemmarinken var en uterink på Färjestad som 1967 fick tak och blev Färjestads Ishall och kom att, med diverse förbättringar och renoveringar, vara föreningens hemmarink fram till nya Löfbergs Lila Arena invigdes hösten 2001.

FOTO: NWT ARKIV LARS HEDELIN (STORA bILDEN)

174

stora förändringar under årens lopp. 1972 moderniserades hallen med sittplatser och i mitten av 90-talet genomfördes en grundlig ansiktslyftning med bland annat breddade publikgångar och nya omklädningsutrymmen. Den sista renoveringen var en för den tiden stor investering på 20 miljoner kronor, varav föreningen betalade hälften till den då kommunägda anläggningen.

Med tiden kom föreningen dock allt närmare det oundvikliga – att se över arenafrågan på ett mer genomgripande sätt.

Planerna för en helt ny arena drogs upp under vintern och våren 1998 Men precis som när den första isbanan skulle anläggas 40 år tidigare kom frågan att intensivt diskuteras i styrelsen. Projektet ansågs vid denna tidpunkt för riskfyllt till och med i den innersta kretsen. Det fanns en stor tveksamhet om underlaget och intresset fanns för att nästan fördubbla publiken från den gamla hallens 4 700 till närmare 8 000.

Resultatet av de intensiva diskussionerna innebar att två av föreningens styrelseledamöter valde att avgå. Man ansåg att projektet var alltför vidlyftigt och satte föreningens framtid på spel.

– Vi var några i styrelsen som drev frågan hårt. Tyvärr fick vi inte med oss alla. Vi såg tidigt betydelsen inte bara av en ny ishall, utan även möjligheterna med en eventarena för stora arrangemang utanför idrotten. Historien visar

fr ån tjärn till arena

dEn HEmliGa fBk-PlanEn:

lla HadE kunnat Vara ikEa arEna

n n Redan i slutet av 1980-talet hade Karlstad

kunnat få en ny storarena.

Och ett Ikea-varuhus.

Samarbetet stannade dock redan på idéstadiet.

– Tiden var kanske inte riktigt mogen, säger Färjestads klubbdirektör Lars Glennert.

Färjestad BK hade vuxit ur 70-talskostymen Färjestad Ishall. Med diskussioner om en Europaliga runt hörnet behövdes något annat än den omoderna ishallen. Något betydligt större och publikvänligare.

Därför smiddes redan i slutet av 1980-talet planer på en ny, större arena.

Och kreativiteten i föreningen var stor.

Under många år hade ett Ikea-varuhus i Karlstad varit hett efterlängtat av såväl kommunen som konsumenterna.

Varför inte slå samman de två byggplanerna till ett gemensamt jättekomplex?

I största hemlighet kontaktades därför Ikeas grundare Ingvar Kamprad i sommarbostaden på Hammarö sommaren 1989. Ritningar och idéskisser hade tagits fram, nu återstod ”bara” att övertyga den legendariske möbeljättens grundare om ett gemensamt bygge.

Kjell och Lars Glennert, Håkan Loob och Thomas Rundqvist träffade diskret Ingvar Kamprad på ett hotell i centrala Karlstad.

Lars Glennert minns mötet väl.

– Vi berättade om våra planer för Kamprad och han tog sig tid och lyssnade noga på vad vi hade att säga.

Skisserna, framställda av arkitekt Ulf Bergfjord, som sedermera kom att rita Löfbergs Lila Arena, var snyggt förpackade i ett kompendium. Det hela var ett ytterst välplanerat och genomtänkt totalkoncept.

Tanken var att arenan skulle ligga i Välsviken, strax öster om Karlstad.

Jättebygget skulle innehålla tre hyresgäster; Färjestad BK, Ikea och varuhuskedjan B&W. – Kontakter var tagna med B&W och de var positiva, minns Glennert.

Allt var noga planlagt, affärsytor, pausytor, parkeringsplatser. Varuhusen skulle stå för kundtillströmningen på dagtid, Färjestad skulle nyttja ytor och parkeringsplatser på kvällar och helger.

Ingvar Kamprad, som inte alls är idrottsintresserad, lyssnade artigt, men kom sedan med den snudd på dräpande motfrågan: – Varför lägga ett möbelvaruhus i Välsviken när det redan finns ett utmärkt köpcenter i Bergvik!?

Lars Glennert: – Planerna stupade egentligen på att Kamprad ansåg det fel att ha köpcenter på två sidor av staden. Eftersom Ikeas medverkan var en förutsättning för genomförandet lades planerna ner.

Mötet ägde rum 1989 och det skulle dröja ytterligare tolv år innan Färjestad kunde inviga Löfbergs Lila Arena och 18 år innan Ikea invigde sitt möbelvaruhus på Bergvik. n

Så här skulle Ikea Arena i Välsviken kunnat se ut. Planerna lades dock ner sedan Ingvar Kamprad tackat nej med motiveringen att Karlstad redan hade ett fungerande köpcenter på Bergvik och att det vore fel att bygga ytterligare ett på andra sidan stan.

SKISS: VÄRMLANDS HUSPROJEKTERING

175

fär je s tad bollk lubb

75

år

Utrustade med spadar i stället för klubbor tog Färjestads spelartrupp, med Jörgen Jönsson och Roger Johansson i spetsen, det historiska första spadtaget för nya Löfbergs Lila Arena den 19 juni 2000.

FOTO: NWT ARKIV

profiler vi minnS

Sune AlmqviSt

Isartist, bollgeni och spelbegåvning är epitet som stämmer in på Sune Almqvist. Äldre idrottskonsumenter håller honom som en av de bästa lagidrottare Värmland skådat.

Han varvade bandy och ishockey, han var eleganten, som åkte skridskor mjukt och lekande och försåg lagkamrater med smörpass. Några mästartecken blev det aldrig som spelare, men väl som tränare. Han tog vid efter Curt Einarsson i boltic.

Efter spel i Göta med bland annat ett JDM (bofors besegrades) fortsatte Sune med hockey i bland annat Kil. Därefter blev det FbK för denne genuine Karlstad-grabb.

– Jag var nog lite för lång för dagens ishockey. Nu är det mest brottning och system. Jag vill ha lir. På min tid var det roligt, och då orkade man med både bandy och hockey – samma dag.

I mogen ålder fastnade Sune för golf, en aktivitet han fått ökad tid för sedan att han gick i pension efter 40 år som brandman.

Född: 11 juni 1937 Moderklubb: IF Göta Position: Forward Tröjnummer i FbK: 11 Säsonger i FbK: 6 Matcher i FbK: 71 SM-guld i FbK: 0 Övriga meriter: 5 bandylandskamper (varav 1 VM), elitspel i Göta, Lesjöfors, Filipstad och boltic

176

att det var rätt, säger Färjestads ordförande Sture Emanuelsson.

Och en stor satsning var det.

Med en total omsättning på 42 miljoner kronor skulle föreningen gå in i ett byggprojekt som skulle komma att kosta närmare 160 miljoner kronor och innebära en upplåning av 100 miljoner kronor. d e t va r e n s at s n i n g som idrottsföreningen Färjestad BK aldrig tidigare varit i närheten av.

– Det var ett svårt beslut att ta, men vår uppfattning var att arenabygget var helt nödvändigt och att det på sikt var ett större hot mot vår verksamhet att inte göra något alls. Helt avgörande för projektet var att vi inte någon gång skulle sätta oss i en situation där vi äventyrade föreningens stabilitet eller existens, säger Sture Emanuelsson, dåvarande platschef på JM Bygg i Karlstad och 1997 invald i Färjestads styrelse och dess ordförande sedan 2000.

Satsningen var nödvändig. Färjestads Ishall rymde 4 750 åskådare och var trång och otidsenlig, trots den omfattande renoveringen fyra år tidigare.

– Det var nödvändigt för hela vår verksamhet att ha en större, och modern arena där vi kunde

ta in fler människor och erbjuda dem en högre standard och tillgodose de krav som framtidens arenabesökare skulle ställa. Målsättningen redan från början var också att arenan fullt ut skulle vara vår egen. Vi ville själva ha kontrollen över all försäljning i vårt eget hus, säger Lars Glennert. m o d e l l e n h a d e t i d i g a r e inte testats i hockey-Sverige, där i huvudsak kommunala anläggningar eller i ett fåtal fall, externa ägare, dominerade. På andra sidan Atlanten hade NHL-klubbarna sedan länge arbetat efter det koncept FBK nu riktade in sig på.

– Tanken väcktes på allvar tio år innan arenan stod klar, när vi i början av 1990-talet vid ett möte med Torontos klubbledning fick en bakgrund till byggandet av Air Canada Center, säger Lars Glennert.

Färjestads plan var klar; att bygga arenan i egen regi och att äga den själv, allt finanseriat med eget och upplånat kapital i bank.

Men trots en sportsligt och framförallt ekonomiskt mycket solid verksamhet fanns stor tveksamhet från bankerna att gå in med finansiering.

– Vi mötte en mycket stor försiktighet från deras sida, säger Sture Emanuelsson.

fr ån tjärn till arena

Sanningen var att ingen av de stora bankerna, trots mångårigt partnerskap med föreningen, ensam vågade satsa på projektet. Det ansågs för riskfyllt och i bakgrunden fanns också en rädsla från bankernas sida att behöva bli den som satte föreningen i konkurs om projektet gick snett. f r å n k r e d i t g i va r n a s s i d a fanns en hotfull faktor i form av de förutsättningar som föreningen levde under; att uteblivna sportsliga framgångar snabbt kunde innebära en helt annan ekonomisk realitet med spel i en lägre serie och därmed också betydligt mindre intäkter. Den risken var ingen bank vid den tiden beredd att ta.

Läget var besvärligt.

Föreningen behövde till varje pris en ny arena för fortsatt tillväxt och därmed ökad sportslig styrka. Men ingen vågade satsa på projektet.

– Det var en jobbig tid, den kanske tyngsta under min tid i föreningen, medger klubbdirektören Lars Glennert.

Till sist nåddes dock en lösning. Handelsbanken och dåvarande Föreningssparbanken bildade ett konsortium och delade helt enkelt på finansieringen. Och risken.

Tillsammans med ett köp av den kommu-

nala Färjestads Ishall och ett tjugoårigt hyresavtal, där Karlstad Kommun förband sig att hyra tid och utrymmen i arenan mot att arenabolaget (föreningen) övertog all drift och all driftspersonal, löste dock till slut den till synes olösliga knuten. Planerna kunde äntligen förverkligas.

– Jag vill påstå att vår lösning blev vägledande för hela arenautvecklingen inom svensk elitishockey, säger Sture Emanuelsson. När vårt upplägg till sist godkändes av bankerna öppnade det upp för andra klubbar att förverkliga sina byggplaner. Man kan säga att Färjestad var pionjärer även på detta område, väldigt få klubbar hade vid den här tiden insikten om de förändrade krav som skulle komma att ställas från publikens sida nästan tio år senare. en noggrann förstudie, ett arbete som kom att visa sig ovärderligt.

En FBK-delegation, där bland annat arkitekten Ulf Bergfjord ingick, reste runt i Kanada, USA och Finland för studera byggteknik och logistik i de största och bästa arenorna i NHL och i den finska ligan. Och för att hämta inspiration.

Målsättningen var att finna de framtida krav

s t y r e l s e n b e s l u ta d e g ö r a

profiler vi minnS

GunnAr JohAnSSon

Uppväxt ett slagskott från ishallen – Färjestadsvägen 69A – är Gunnar Johansson en tvättäkta färjestadspöjk.

Han debuterade i A-laget redan som 15-åring och spelade för FbK i 13 säsonger. bland annat ingick den målfarlige högerskytten i det lag som tog Färjestads första SM-guld 1981.

Gunnars talang för hockeyn upptäcktes tidigt och som 14-åring skickades han till en hockeyskola USA på stipendium.

Skador förföljde Gunnar under den senare delen av hans aktiva karriär. För den yngre generationen är Gunnar Johansson mest känd som rak, frispråkig och engagerad tränare. Via Lejonet i Skåne hamnade han i Forshaga, Kil och Arvika, innan han blev juniortränare i Färjestad. Efter det följde flera år som A-lagstränare med gott facit – bland annat SM-guld 1997 och 1998. I dag är han tränare i norska Stavanger.

Född: 2 juli 1954 Moderklubb: Färjestad Position: Forward Tröjnummer i FbK: 26 Säsonger i FbK: 14 Matcher i FbK: 358 SM-guld i FbK: 1 Övriga meriter: 14 b-landskamper. JEM-guld 1972. Tre SM-silver med FbK.

Tidigt på tisdagsmorgonen den 17 april 2001 påbörjades rivningen av gamla Färjestads Ishall. Fyra dagar tidigare, på långfredagen, hade Färjestad i sudden death förlorat den sjätte SM-finalen mot Djurgården.

Därmed sattes punkt för säsongen 00/01 och nu kunde allt arbete koncentreras för att få den nya arenan färdig till hemmapremiären den 22 september.

FOTO: FbK

177

fär je s tad bollk lubb

75

år

Den nya arenans väldiga dimensioner blev uppenbara när stålpelarna restes runt gamla Färjestads Ishall. Den nya arenan skulle komma att bli 128 meter lång, 71 meter bred och 26 meter hög. Den gamla arenan rymdes gott och väl inuti den nya.

FOTO: NWT ARKIV De StörStA evenemAnGen i llA

Roxette (Europapremiär) Elton John Rod Stewart bob Dylan (två gånger) John Fogerty Dolly Parton Helmut Lotti Whitesnake Judas Priest Darkness bryan Adams Kent Carola Thomas Ledin Europe The Ark Melodifestivalen (två gånger) Sven-Ingvars Christer Sjögren bingoLotto Saturday Night Fever best of West End Löfbergs Lila 100 år Hoppgala friidrott Karate-VM Celtic Tiger NHL All Stars

178

och det utbud som behövdes i en modern multiarena på 2000-talet och därefter anpassa det hela till svenska förhållanden.

Dåvarande Corel Center (numera Scotiabank Place) i Ottawa blev en av förebilderna när det gällde att hitta en attraktiv arena med flexibla och publikvänliga lösningar. En annan blev då nybyggda Hartwall Arena i Helsingfors. Därifrån hämtades bland annat idén med den spektakulära bastun med stora glaspartier ut mot arenan.

En annan osäkerhetsfaktor vid denna tid var om planerna på att sälja arenanamnet var kommersiellt möjligt och om det skulle ge de intäkter man kalkylerat med.

– Frågetecknen var många. Vilket pris skulle vi sätta? Skulle det gå att få medialt genomslag för att Färjestads Ishall skulle heta något annat? Även här var vi föregångare, säger Sture Emanuelsson.

En dörr hade öppnats när HV 71 lät kontorsmöbelföretaget Kinnarps ge namn åt den nybyggda arenan året innan, men här fanns en avgörande skillnad i och med att Kinnarps delfinansierat arenan.

Kontakt togs med naturliga samarbetspartnern Löfbergs Lila och ett tioårigt avtal förhandlades fram, ett avtal som omförhandlats och förlängts till 2014.

– Löfbergs vågade ta chansen och jag vill nog påstå att de gjorde en bra affär, säger Sture Emanuelsson. Den marknadseffekt Löfbergs fått av arenanamnet motsvarar mer än väl det pris vi satte.

1999 upprättades alla handlingar och avtal med Karlstad kommun och i slutet av oktober undertecknades köpeavtalet av den gamla arenan med kommunen. När arenan i form av en modell presenterades i slutet av november 1999 var det stolta företrädare för Färjestad BK som lyfte på taket till modellen.

– Kjell ler nog i sin himmel nu, konstaterade Lars Glennert när föreningens största satsning genom tiderna visades upp.

Glennert den äldre fick aldrig uppleva det historiska ögonblicket, han avled 14 dagar tidigare.

Sommaren 2000, den 19 juni, togs det första spadtaget, symboliskt utfört av FBK-spelarna, för dagen försedda med spadar istället för klubbor.

under hösten

d e n n ya a r e n a n byg g d e s , med Skanska som huvudentreprenör, som ett nytt skal utanpå Färjestads Ishall. Den 128 meter långa och 71 meter breda huskroppen skulle bli 26 meter hög.

De väldiga dimensionerna i förhållande till den

fr ån tjärn till arena

BomBHotEt mot lÖfBErGs lila arEna

länGsta matcHEn toG En månad n n Den längsta hockeymatchen i arenans och Färjestads historia tog – 26 dagar.

Efter 52 minuter 43 sekunder av matchen mellan Färjestad och Modo den 28 oktober 2006 var det färdigspelat. Två anonyma bombhot inringda till SOS Alarm fick polisen att bryta matchen och utrymma arenan omedelbart.

Det skulle dröja 26 dagar innan matchen färdigspelades.

Klockan var 17.03 på lördagseftermiddagen – 12.43 in i sista perioden – när matchen avbröts. Publik, funktionärer och spelare ombads att omedelbart utrymma arenan.

Allt gick lugnt och stilla tillväga och arenan tömdes på bara några minuter.

Besked om varför kom senare.

– Polismästare i beredskap tog beslutet att utrymma arenan efter att två bombhot mot arenan ringts in till SOS, berättade poliskommissarie Christer Lööf, chef för samverkansområde syd vid Värmlandspolisen.

Det första hotet ringdes in till SOS Alarm klockan 16.47.

Nästa samtal kom tio minuter senare. Polisen tog hoten på största allvar och beslöt utrymma den fullsatta arenan omedelbart. Hundratals besökare fick lämna sina platser utan att ens få med sig ytterkläderna. I restaurangen lämnades glas och tallrikar som de stod och media fick lämna datorer på plats.

– Arenan tömdes på tio minuter. Det hela gick lugnt till väga och utan några som helst intermezzon. Utrymningen var exemplarisk, både arenavakter och matchvärdar gjorde en föredömlig insats, berömde Löf.

Spelarna försågs med överdragskläder och skridskoskydd och tvingades tillsammans med övrig publik först vänta utomhus innan de så småningom lotsades in i ett angränsande omklädningsrum i träningshallen.

Domarna höll kontakt med polis, domarbas, förbund och ligan för att rådgöra om matchen skulle återupptas. När polisen efter 45 minuter beslutade att en bombhund skulle rekvireras

från Göteborg och att arenan fortsatt skulle vara avspärrad till dess den genomsökts, togs beslutet att avbryta matchen Utan nycklar till bostäder eller bilar och utan kläder fick spelarna åka hem i full mundering. För Modo-spelarna, som hade ett väntande charterflyg att passa, gällde samma sak.

Bombhunden inledde sökningen runt midnatt. Ganska snart stod det klart att en hund inte räckte för att genomsöka arenan inom rimlig tid och ytterligare en hund fick rekvireras och först tio minuter i tolv på söndagsmiddagen var hela arenan genomsökt och avspärrningarna kunde hävas. Samtidigt hölls en telefonkonferens med de båda inblandade klubbarna, ligan och förbundet där det beslöts att de återstående 7 minuterna och 17 sekunderna skulle spelas efter det ordinarie mötet mellan FBK och Modo den 23 november, nästa tillfälle då Modo spelade i Löfbergs Lila Arena.

Den ordinarie matchen den 23 november slutade 6-3 till Färjestad efter strålande spel. Efter 4-1 till FBK valde Modotränaren Harald Lückner att byta ut sin målvakt Karol Krizan mot juniormålvakten Mattias Erlander.

– Vår ordinarie andremålvakt Zaikowski blev sjuk precis när vi skulle kliva på planet i dag så vi fick akut leta upp Erlander på stan. Sett till att han är en juniormålvakt tycker jag han gjorde ett bra inhopp, förklarade Lückner.

Tre minuter efter slutsignalen kom så upplösningen på bombmatchen.

Färjestad fick inleda ”bombmatchen” med spel fem mot tre i 44 sekunder, men utan resultat. Under resterande matchtid åkte sedan FBK-målvakten Daniel Henriksson in och ut ur kassen i Färjestads jakt på reducering och kvittering. Men först med 1.15 kvar av att spela kom en reduceringspuck då Pelle Prestberg sköt 1-2 bakom ”återinsatte” Karol Krizan. Närmare än så kom inte Färjestad.

Båda lagen vann därför varsin trepoängare denna märkliga kväll när historiens längsta FBK-match äntligen färdigspelades.

Spelare, ledare och publik fick alla lämna Löfbergs Lila Arena sedan ett bombhot ringts in till SOS Alarm den 28 oktober 2006. Efter 45 minuters väntan på utsidan för spelarna Stefan Erkgärds och Robin Jonsson togs beslutet att avbryta matchen. De 7.17 minuter som återstod av matchen mot Modo färdigspelades i stället 26 dagar senare.

FOTO: NWT

179

fär je s tad bollk lubb

75

år

profiler vi minnS

peter hAmmArStröm

”Humlan” var en stabil allroundspelare, effektiv både som center och ytterforward, en spelare som kunde matchas i de flesta situationer.

I grunden är Hammarström en riktig AIK-are, där började han redan som 12-åring och gjorde tio säsonger för ”gnaget” i Elitserien. Innan han kom till FbK 2001 hade han också spelat tre år för HV71 och två för Eisbären berlin.

För den lojale Hammarström blev tiden i Tyskland lite av en kulturkrock, där värderades individuella egenskaper framför lagkänsla och sammanhållning. Något som var främmande för ”Humlan”.

Efter sina tre säsonger i FbK flyttade han en säsong till Malmö innan han återvände till HV71. Där avslutade han 2006 sin långa karriär, efter 667 grundseriematcher i Elitserien.

Född: 23 mars 1969 Moderklubb: IFK Stockholm Position: Forward Tröjnummer i FbK: 71 Säsonger i FbK: 3 Matcher i FbK: 184 SM-guld i FbK: 1 Övriga meriter: 10 A-landskamper, JVM-silver 1989, SM-guld med HV71 1995

> Många stora artister har gästat Löfbergs Lila Arena sedan invigningen den 15 september 2001 (överst).

John Fogerty har fortfarande publikrekordet (8 600), Roxette hade Europa-premiär på sin turné, Rod Stewart fick det att svänga i arenan liksom Judas Priest.

FOTO: CHRISTER HÖGLUND, JOHAN EKLUND, ÖYVIND LUND

180

”För oss var det enormt viktigt att under det år arenan byggdes ha ett slagkraftigt lag som nådde stora sportsliga framgångar för att ge oss rätt väg in i den nya arenan” gamla hallen blev uppenbara när stålpelarna restes runt den befintliga anläggningen.

Lennart Åhs, tidigare FBK-spelare, utsågs till byggansvarig från föreningen och kom senare också att bli arenachef. Åhs, som tidigare varit med om att bygga upp tre Ikea-varuhus i Italien, såg en klar skillnad mellan de uppdragen och Löfbergs Lila Arena.

– Vid Ikea-varuhusens byggnation fanns en stor kunskapsbank att tillgå, en manual baserad på tidigare erfarenheter, som inte fanns i detta projekt. Här fanns ingen ”att-göra-lista”, lösningarna fick komma dag för dag. byg g e t , m e d e n s t e n t u f f tidsplan, fick inte inkräkta på den ordinarie verksamheten. Elitserien pågick som vanligt i Färjestads Ishall, där det säsongen 2000-01 skulle spelas 25 hemmamatcher från september till mars. Därefter helst ett långt och framgångsrikt slutspel.

För att klara den oerhört pressade byggplanen fick inget störa schemat – och gjorde det inte heller. En hotande elektrikerstrejk utlöstes, men även där förvandlades motgång till medgång. Strejken varade bara en dag.

– För oss var det enormt viktigt att under det år arenan byggdes ha ett slagkraftigt lag som nådde stora sportsliga framgångar för att ge oss rätt väg in i den nya arenan, säger Sture Emanuelsson.

Till huvudentreprenörens förtvivlan lyckades Färjestad också med den målsättningen. Laget gick hela vägen till final och rivningen av Färjestads Ishalls tak och ytterväggar fick gång på gång skjutas upp under det slutspel som avslutades först på långfredagen, den 13 april 2001, när Daniel Tjärnqvist efter 31 minuter och 26 sekunders övertid kunde skjuta 2-1 för Djurgården i den sjätte finalen.

Två dagar senare revs taket och exakt 153 dagar senare invigdes Löfbergs Lila Arena. d e n n ya a r e n a n kom att få flera spektakulära lösningar.

På planeringsstadiet fanns ingen restaurang i arenan, där fanns i stället en glasad gångbro över Färjestadvägen med direkt ingång till travrestaurangen. Även här blev dock resan till Finland givande. Styrelsens övertygades om projektets bärkraft och nio företagsloger på kortsidan plockades bort och ersattes med arenarestaurangen Golden Star, efter direkt modell från Hartwall Arenas Silver Star.

En lönsam investering skulle det visa sig.

Under arenans fem första år omsatte restaurangen, med plats för drygt 300 sittande gäs-

ter och med daglig lunchservering, 68 miljoner kronor i mat och dryck! e n a n n a n n y h e t jämfört med gamla Färjestads Ishall var de 39 företagsloger med plats för 10-16 personer som byggdes runt hela den nya arenan. Oron över näringslivets intresse visade sig vara obefogad, samtliga loger var sålda på flerårsavtal redan innan de byggts och kölistan på företag som ville in var lång – trots att ingen loge kunde visas för kunderna. En dataanimation fick bli enda marknadsföringen.

En betydligt större entréhall med ett gym på andra våningen och en rad butiker med externa hyresgäster, bantades dock bort. Satsningen, som skulle fördyrat bygget med 30 miljoner kronor, var omdiskuterad i styrelsen.

– Med facit i hand skulle vi vågat satsa ännu mer än vi gjorde och fullföljt de planerna, säger Sture Emanuelsson i dag.

Invigningen var satt till den 15 september 2001 och förberedelserna pågick in i det sista.

Allt kom på plats och festligheterna genomfördes som en strålande galakväll i tre perioder med artister som Sven Ingvars, Helene Sjöholm, Martin Stenmarck, LaGaylia Frazier och Percy Nilegård, alias Johan Rheborg. Invigningsgalan avslutades med Sudden Birth, då den framtida FBK-generationen, symboliserat av då åttaårige David Rundqvist, son till FBKlegendaren Thomas, med rullskridskor och full hockeymundering rullade upp på scenen och med en knuten näve mot taket startade fyrverkeriet som förkunnade att arenan var invigd. spelklar fick Färjestad BK börja med två bortamatcher i ligaspelet innan man lördagen den 22 september äntligen kunde begå matchpremiär i Löfbergs Lila Arena och få revansch på Djurgården för finalförlusten fem månader tidigare. Greger Artursson blev den historiske förste målskytten i LLA när han efter 9,54 med ett powerplaymål på pass från Thomas Rhodin satte 1-0 förbi Thomas Östlund och den fullsatta arenan (7 505 åskådare) fick äntligen jubla. Färjestad vann till slut matchen med 6-1, sedan Marcel Jenni, Dieter Kalt, Peter Hammarström, Thomas Rhodin och Mats Trygg svarat för de övriga FBK-målen i den historiska matchen.

Det skulle bli den första av en hel säsongs jubelföreställningar i LLA, där Färjestad bara förlorade två hemmamatcher på hela säsongen; i den 22:a omgången mot Modo och i den 43:e omgången mot Malmö. Båda gångerna med 4-2. Under slutspelet gick Färjestad sedan obe-

f ö r at t få a r e n a n

fr ån tjärn till arena

181

fär je s tad bollk lubb

75

år

Löfbergs Lila Arena fick hög standard med flera spektakulära lösningar. Idén till den glasade bastun (överst t.v) hämtades från Hartwall Arena i Helsingfors, VIP Lounge (överst t.h) inreddes av SvT-profilen Ernst Kirschsteiger, Glennert Inn (stora bilden) namngavs efter mångårige ordföranden Kjell Glennert medan Lila Rummet (nere t.v) fick namn efter huvudsponsorn. Mycket populär blev också Restaurang Golden Star (nere t.h) med plats för över 300 gäster och daglig lunchservering.

FOTO: CHRISTER HÖGLUND

profiler vi minnS

KriStiAn huSeliuS

Huselius klubba var många gånger mer ett trollspö än klubba. Hans teknik är hans varumärke och det finns många som ser honom som hockeyns svar på Zlatan Ibrahimovic. blommade aldrig riktigt ut under sitt sista junior- och första seniorår i Färjestad.

Det hände först sedan han lämnat FbK. Han ingick i en bytesaffär med Frölunda, där Färjestad fick Radek Hamr.

Huselius är en sällsynt bra skridskoåkare, spelfördelare och en måltjuv av rang. Och så har han en klubbteknik utöver det vanliga.

Han försvann till NHL 2001, spelade fyra säsonger för Florida Panthers. Efter ett mellanspel i Linköping 2004/05, och en uppmärksammad skandal i samband med en Tre Kronor-samling i februari 2005, återvände Huselius till Florida. Efter mindre än halva säsongen såldes Huselius till Calgary.

Född: 10 november 1978 Moderklubb: Haninge Position: Forward Tröjnummer i FbK: 11 Säsonger i FbK: 3.

Matcher i FbK: 91 SM-guld i FbK: 2 Övriga meriter: 65 A-landskamper. Vann Elitseriens poängliga säsongen 2000/01.

Guldhjälmen 2001, priset till Elitseriens mest värdefulla spelare.

182

segrat genom samtliga tio slutspelsmatcher och avslutade den fantastiska säsongen med att den 6 april säkra SM-guldet hemma. 5-3 mot Modo i match tre i en förkortad finalserie i bäst av fem matcher på grund av OS- och VM-turneringen.

En värdig avslutning i en fantastisk arena, som sedan dess kommit att bilda skola för andra nya arenor i ligan. för den första säsongen i den nya arenan.

Men redan efter bara ett år var arenan för liten.

Efter en nästan hundraprocentig beläggning det första spelåret fick kapaciteten byggas ut med nya sittplatser på etage fyra. Publikkapaciteten utökades, med förändringar på ståplats kom arenan nu att rymma totalt 8 250 besökare.

Det var den första i raden av ytterligare förbättringar och finslipningar av vad Aftonbladet kallade ”En av världens finaste hockeyarenor” och som av tidningen topprankades i Europa.

Inför år tre i den nya arenan tillkom två nya eventrum på fjärde planet, Hjalmars Hörna och Glennerts Inn, rum som uppkallats efter Karl Olof Hjalmarsson och Kjell Glennert. Samti-

s u c c é va r o r d e t

digt lades ett nytt keramiskt golv i alla publika utrymmen och en TV-läktare byggdes.

Inför år fyra uppgraderas den befintliga ljudanläggningen med en toppanläggning från Bose till en kostnad av tre miljoner kronor.

Redan tidigt var målsättningen att Löfbergs Lila Arena skulle fungera som en multiarena för stora artistbesök och den målsättningen infriades med råge.

– Arenans betydelse för Karlstad och regionen kan inte nog betonas. Karlstad och Värmland har kommit på kartan som ett naturligt stopp för även de största artisterna, säger Sture Emanuelsson.

Bob Dylan, Rod Stewart och Elton John är tre i den långa raden av toppartister som framträtt på scenen i Löfbergs Lila Arena. Boxning, höjdhopp och motocross är andra evenemang som vid sidan av hockeyn har gjort LLA till en populär publikmagnet på ett sätt som många hoppades på, men inte alla trodde den gången arenan skulle klubbas.

Och de svarta tygskynken som skulle hängas för andra våningens sittplatser för att dölja att arenan inte var utsåld, behövde aldrig köpas in. n

fr ån tjärn till arena

ännu En storsatsninG

färjEstad Bk ByGGEr EGEt HälsocEntEr

n n Löfbergs Lila Arena var en jättesatsning i

Färjestads 75-åriga historia.

Nu tar FBK nästa steg in i framtiden – med ett hälsocenter för runt 75 miljoner kronor.

Det uppförs vägg i vägg med arenan. Drygt 6 600 kvadratmeter stort.

Byggstart: mitten av mars 2008.

Sex år efter invigningen av 160-miljonersbygget Löfbergs Lila Arena planerar Färjestad BK nästa stora projekt. Två våningar om totalt över 6 000 kvadratmeter ska ge arenan och Färjestad BK en helt ny hälsoprofil.

Området mellan träningshallen och Löfbergs Lila Arena rivs. Där ska byggas ett nytt hälsocenter och toppmoderna utrymmen för klubbens spelare.

– Vi behöver nya fräscha omklädningsutrymmen för inte bara A-laget, utan även ungdomslagen. Samtidigt kräver den nuvarande delen mellan Löfbergs Lila Arena och Kobbs Arena (gamla Mässhallen) en totalombyggnad. Underhållet har varit eftersatt. Det ena gav det andra och det hela mynnade ut i ett nytt spännande projekt, säger Sture Emanuelsson, ordförande i Färjestad BK. Bottenplanets 3 300 kvadratmeter ska ge plats för omklädningsrum, artistloger och en ny entréhall från Färjestadvägen. I anslutning till A-lagets omklädningsrum ska finnas minispa, video- och teorilokaler. Det blir också en helt ny spelaringång.

– Att få nya och ändamålsenliga artistloger har länge varit ett önskemål, säger arenachefen Lennart Åhs. Övervåningen får ett 1 500 kvadratmeter stort gym och lokaler för samarbetspartners inom hälso- och friskvårdsområdet samt konferenslokaler.

– Vi hoppas kunna ha tillgång till både sjukgymnaster, läkare, massörer och lättare kirurgi, säger Åhs.

Här blir det också möjligt att äta lunch, givetvis med hälso- och friskvårdsprofil.

I de mer spektakulära planerna ingår också en bar med direktutgång till ståplatsläktaren.

Verksamheten ska drivas i form av ett nytt bolag, Hälsostrategi AB, med hyresgästerna som delägare.

– Vi har sett ett ökat behov av både friskvård, träning och rehabilitering, både från våra spelare och övriga anställda, men även från samarbetspartners, säger Sture Emanuelsson.

Modellen för det nya bolaget är delvis hämtad från IFK-kliniken i Göteborg, som drivs i nära samarbete mellan IFK Göteborg och värmlandsbördige läkaren Leif Swärd.

– Vi har både kompetensen för och behovet av den här verksamheten. Den här satsningen kommer att göra vår arenaanläggning än mer komplett, säger Emanuelsson. n

Så här kan den nya tillbyggnaden av Löfbergs Lila Arena komma att se ut mot älvsidan när den står klar våren 2009. Arenan får då bland annat ett helt nytt hälso- och friskvårdscenter.

SKISS: bERGFJORD & IVARSSON

183

fär je s tad bollk lubb

75

år

profiler vi minnS

hAnneS hyvönen

En blixtvärvning från Columbus våren 2003, som gjorde succé direkt. Den hårdskjutande finländske forwarden satte pucken i nät med sitt första skott i premiärmatchen mot Frölunda den 28 januari och gjorde sju mål på lika många matcher.

En stor och stark målskytt, som utanför isen var tillbakadragen. Lika hett som skottet var, lika hett var temperamentet. Hyvönen drog alltför ofta på sig onödiga utvisningar.

Han tappade också fokus ibland, glömde bort det defensiva arbetet. Men i sina bästa stunder var han grym och hans skott är bland det hårdaste som skådats i Löfbergs Lila Arena.

Flyttade hösten 2004 till Finland, där han varit en pålitlig poänggörare med i snitt en poäng per match. Spelar 2007 i moderklubben Kärpät, men har familj och hus i Karlstad.

Född: 29 augusti 1975 Moderklubb: Kärpät Position: Forward Tröjnummer i FbK: 8 och 35 Säsonger i FbK: 3 Matcher i FbK: 96 SM-guld i FbK: 0. Övriga meriter: Finsk mästare med TPS Åbo 1995 och med Kärpät 2007.

b

80 000 såG VmHockEy i arEnan

21 d ag a r efter SM-guldet premiärsäsongen i Löfbergs Lila Arena var det på nytt dags för hockeyfest. Arenan var tillsammans med Göteborg och Jönköping utsedd som en av tre spelplatser för VM 2002. Matcherna i Karlstad spelades 27 april – 7 maj.

Från Färjestads sida blev Thomas Rundqvist utnämnd till VM-general.

– Ingen lätt uppgift eftersom vi inte ens hade en arena att visa för det internationella förbundets delegater, minns Rundqvist.

184

ara

När Karlstad tilldelades arrangemang var arenabygget ännu inte påbörjat och stor del av planeringsarbetet fick därför göras med hjälp av ritningar.

Karlstad och Löfbergs Lila Arena tilldelades kvalificeringsgrupp D innehållande Kanada, USA, Lettland och Italien, vilket också blev ordningsföljden efter gruppspelet.

Med båda de stora hockeynationerna USA och Kanada var förutsättningarna de bästa för den hockeyfest som arrangörerna under lång tid rustat för.

I det fortsatta gruppspelet tillkom nya star-

fr ån tjärn till arena

profiler vi minnS

ChriStiAn BerGlunD

En tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna. berglund har förmågan att dra med sig ett helt lag och gillar att stå i centrum. Har alltid haft en aggressiv spelstil, men med tiden har berglund utvecklat sig till att bli en spelare som kan hålla i puck och dirigera spelet. Var Elitseriens mest utvisade spelare 2000/01.

Flyttade 2001 till NHL och New Jersey Devils, men var hemma och spelade under lock out-säsongen. Spelade 86 matcher i NHL utan att bli riktigt etablerad (och lika många matcher i AHL).

Finns sedan hösten 2006 i schweiziska bern.

Född: 12 mars 1980 Moderklubb: Karlskoga Position: Forward Tröjnummer i FbK: 12 Säsonger i FbK: 5 Matcher i FbK: 219 SM-guld i FbK: 0 Övriga meriter: 38 A-landskamper

ka hockeynationer som Tyskland och Schweiz medan Italien fick lämna Karlstad Totalt spelades 13 VM-matcher, bland annat tunga mötet Kanada-USA och en kvartsfinal, inför storpublik i Löfbergs Lila Arena. När arrangemanget summerades hade nästan 80 000 människor sett VM-hockey spelas i den nya arenan.

Arenans maxkapacitet, 7 505 åskådare, hade till VM-turneringens höjts genom att ta bort ett antal stolar på den södra kortsidan och där skapa en ståplatsläktare. Därmed höjdes arenans kapacitet till 7 715 åskådare och på valborgsmässoaftonen sattes ett nytt publikrekord i Löfbergs Lila Arena då först LettlandItalien och senare på kvällen USA-Kanada tillsammans lockade 15 430 åskådare. o c h a r r a n g ö r s m ä s s i g t var evenemanget en stor framgång. Framförallt de många tillresta lettiska fansen kom att sät-

publik t

ta färg och volym på turneringen. Redan efter gruppspelet var VM i Karlstad en fullträff med över 40 000 åskådare på de sex gruppspelsmatcherna. Samma succé blev dock inte det jättetält om nästan 3 000 kvadratmeter som rests utanför arenans huvudentré och där man hoppades att publiken skulle skapa en häftig VM-stämning. kvartsfinalen möttes Kanada och Slovakien, en match som de blivande världsmästarna vann med 3-2. I det kanadensiska laget fanns namn som Dany Heatly, Ryan Smyth, Kyle Calder och blivande lockoutspelaren i FBK, Mike Comrie. Det slovakiska laget levde högt på matchvinnarna Miroslav Satan, Zigmund Palffy och hela VM:s skyttekung Petr Bondra. Slovakernas hade ett mycket högklassigt lag som presterade en offensiv och sevärd hockey. n

i d e n m i n n e s vä r d a

Lettland satte vinröd färg på VM-turneringen i Löfbergs Lila Arena i april-maj 2002.

Tusentals lettiska fans hade invaderat Karlstad och höll en hög ljudnivå som överröstade det mesta. Totalt spelades 13 VM-matcher i den nya arenan och evenemanget sågs av över 80 000 besökare.

FOTO: HÅKAN STRANDMAN

185

fär je s tad bollk lubb

186

75

år

fr ån tjärn till arena

HistoriEn om färjEstads HErrGård

kluBBEns HÖGsätE Vilar På Ett BrännVinsBrännEri aV PEr mårtEnsson

d

om Färjestads herrgård.

Värmlands äldsta. Äldre än staden Karlstad.

Och om ishockeyföreningen, vars verksamhet vilar på brännvin. Vår ciceron Benkt Eriksson forskade i fyra år. Han fann flera hundra år gamla och fascinerande spöken. Året är 1859.

Hjulångaren ”Örn” passerar Färjestads herrgård på sin väg till Lyckan, ändstation vid Klarälven för Frykstabanan. Det ska dröja många, många år innan ordet ishockey ens är påtänkt. Och ännu längre innan en sentida och mycket framstående ägare tar plats i herrgården. Först 132 år senare förvandlas byggnaden till Färjestad BK:s kansli. I dag idrotts-Sveriges pampigaste och mest anrika.

När röken från ”Örn” sveper in över herrgården sommaren 1859 är delar av byggnaden redan mycket gammal.

– Man vet att det fanns en gård här redan 1584 när hertig Carl gav Karlstad dess stadsprivilegier. Den fungerade då som gästgiveri och krog främst för de resande på Kungsvägen, som gick från S:t Petersburg, via Stockholm och Kristiania (Oslo) till Bergen, berättar Benkt Eriksson.

På gästgiveriet undfägnades gästerna med mat, dryck och vila efter ansträngande resor. Därefter tog resenärerna färjan till Råtorp, eller vice versa, för fortsatt färd. et här är historien

Benkt Eriksson har varit en hängiven FBK-anhängare sen 1960-talet. Han och Ulf Sterner tog 1970 initiativet till att bilda Färjestads supporterklubb. Föreningen FBK 70 hade som mest över 2 000 medlemmar.

– Jag upplever Färjestad BK:s historia som en askungesaga, med många fascinerande kapitel. Från klubbens födelse i Håfströms kiosk på Färjestad till köpet av Värmlands äldsta herrgård och alla idrottsliga framgångar, säger Benkt.

Efter fyra års forskning har han hittat mycket intressant om Färjestads herrgård.

I dag är Färjestad riksbekant, genom den framgångsrika hockeyklubben. Fram till 1648 var namnet också mycket välkänt, då som en betydande trafikplats.

– Samma år byggdes den så kallade Södra bron, mellan Sundsta gård och Östra hyttan, av byggmästaren Erik Menlös.

frödingk ännaren och lok alhistorikern

Den krossades emellertid av vårflodens isflak och ersattes av en färja, som var i bruk fram till dess att Östra bron stod färdig 1797, berättar Benkt Eriksson.

Men när Karlstad grundades var den blivande herrgården på Färjestad inte särskilt betydande. Den nuvarande herrgårdsbyggnadens första våning uppfördes av gråsten under 1600talets senare hälft.

– Påbyggnaden med nuvarande utseende kom till så sent som 1765, berättar Benkt Eriksson.

Det första ägarnamn som mötte Benkt Eriksson var landshövdingen och friherren Arvid von Nolcken.

– Det var von Nolcken som sökte samla stadens lärare, präster, borgare och militärer på Färjestad till så kallade ”Theensembler”. Syftet var att bibringa dem mera levnadsvett. Ett försök som dock skändligen misslyckades. Inte en enda person infann sig, trots att tillställningen var ordentligt utannonserad, berättar Benkt Eriksson.

Annat det än dagens lämmeltåg till Färjestad, vintertid!

Det är nu brännvinet kommer in i bilden! Tillsammans med Benkt Eriksson tar vi oss ner i ”katakomberna” under Färjestads kansli.

– Tänk om dom här väggarna kunde tala, utbrister Benkt.

Det är nästan så att man känner en kvardröjande doft av öl och brännvin, fast den har ingenting med guldfestande ishockeystjärnor att skaffa.

– Här var ett brännvinsbränneri inrymt i äldre tider. I början av 1850-talet övergick bränneriet till att fungera som ölbryggeri, och det blev upprinnelsen till Färjestads Bryggeri med dess goda öl, berättar Bengt Eriksson.

1848 anlände en holländsk emigrant till Karlstad från Rotterdam. H van Hage hade flytt till Sverige undan Napoleonkrigen. van Hage köpte herrgården för sin mågs räkning.

– Mågen hette Johan Henrik Huss, var brukspatron och en av ortens driftigaste affärsmän. Med Huss började gårdens glansperiod. Huss anlade en underbar trädgård, med fruktträd, bärbuskar, rosengård och tusentals andra blommor. En konstnärlig målare vid namn Bransell prydde rummen åt söder på andra våningen med takmålningar och brunt och gråblått. Dessa togs tyvärr bort i samband med renoveringen 1931-32, vet Benkt Eriksson att berätta.

På 1880-talet markerade en gammal grindstuga vid nuva-

187

fär je s tad bollk lubb

75

år

Benkt Eriksson forskade i fyra år och hittade många fascinerande historier om Färjestads herrgård. Nere i källaren låg förr ett brännvinsbränneri, som i början av 1850-talet övergick till att bli ett ölbryggeri.

FOTO: ÖRJAN SÖDERLUND

profiler vi minnS

leif lABrA Aten

Till bandyledarnas förtret valde Leif ”Lais” Labraaten ishockey när konstisen kom.

Och så när hade han hamnat i Nordamerika!

– Fick som 17-åring chansen att träna med New York Rangers b-juniorer och erbjöds ett kontrakt. Men valde att åka hem och klara studentexamen, berättar han.

Labraaten tog plats i FbK:s A-lag och blev bofast som ett yrväder utmed sargen.

Han nominerades till juniorlandslaget som 18-åring, men matcherna sammanföll med FbK-kval så han tackade nej.

Styrkan var skridskoåkningen och improvisationen. Han var en anfallsglad lirare.

– Jag passade hellre än sköt, är hans analys. ”Lais” tillhör en genuin hockeysläkt. Dan och Ulf med samma efternamn är kusiner, och deras kusiner bär namn som Thomas och Alexander Steen.

Som ungdomstränare verkade Labraaten i FbK:s pojkishockey i hela 14 år. Civilt arbetar han som högstadielärare i Hammarö kommun.

Född: 17 november 1946 Moderklubb: Färjestad Position: Forward Tröjnummer i FbK: 17 Säsonger i FbK: 11 Matcher i FbK: 199 SM-guld i FbK: 0

< Färjestads herrgård är Värmlands äldsta. Den har anor från 1500-talet, innan Karlstad blev stad. Här har mycket utspelats innanför väggarna genom åren och i dag är herrgården högsäte för Färjestad BK:s kansli.

FOTO: LARS HEDELIN

188

rande Rudsplan den dåtida gränsen till Grava.

I grindstugan bodde Anders Olsson, som var anställd på Färjestads gård.

– Och det var faktiskt denne Anders Olssons sonson Inge som på 1960-talet skrev grundstroferna till FBK-visan ”Färjestad, Färjestad”, berättar Benkt Eriksson.

Den färdigställdes i början av 1970-talet av Thore Skogman. n u b ö r j a r v i n ä r m a o s s nutid. 1931 köpte Karlstads kommun Färjestads herrgård. Priset var 132 000 kronor, och byggnaden fick en välbehövlig upprustning. 1932 uppläts herrgården till det Sandvallska barnupptagningshemmet varpå den förvandlades till vårdhem för åldringar 1941. När vårdhemmet upphörde användes byggnaden för allehanda aktiviteter fram till 1991, då Färjestad BK blev hyresgäst.

Två år senare köpte FBK herrgården, och den har sedan dess varit föreningens kansli.

Invändigt är gården rejält, men varsamt, restaurerad. Bland andra har Ernst Kirchsteiger, inredningskändis från SvT:s Sommartorpet, ta-

git sig an det stora, pampiga, sammanträdesrummet på övervåningen. Men herrgårdens fasad är i akut behov av en ansiktslyftning.

– Byggnaden är K-märkt. Vi har vi haft ett möte med länsantikvarien Göran Wettergren.

Fasaden, skiffertaket och kolonnerna på framsidan ska renoveras och vi hoppas kunna genomföra det under nästa år, säger FBK:s klubbdirektör Lars Glennert.

Nu vet du att grunden till FBK:s kansli är minst lika stabil som föreningens verksamhet i dag. Säkerligen har Håkan Loob och de andra FBK-patronerna på herrgården spöken från flydda tider som osynliga arbetskamrater, hukande i mörka skrymslen och nere i det gamla brännvinsbränneriet.

För säkerhets skull är dörren till källarvalvet reglad flera varv. Men det är en helt annan saga. n Konstnären Alfred Eskel Wiström (1833-1873) från Kalmar målade i mitten av 1800-talet ett antal utsikter över Karlstad. bland andra tavlan med hjulångaren Örn och Färjestads herrgård som motiv, ”Utsikt från nordost”. Målningen tillhör Värmlands museum.

fr ån tjärn till arena

färjEstads kansliEr

profiler vi minnS

från litEn källarE till EGEn HErrGård tommy möller

n n Från en anställd till åttio. Färjestads personalstyrka har vuxit lavinartat sedan Karl-Erik ”Kalix” Frödin blev föreningens – och ligans – förste heltidsanställde kanslist.

Och även arbetsplatserna för föreningens medarbetare har växlat.

Från en källare på Grindstugegatan till två våningar i flotta Färjestad Herrgård.

Föreningen har gjort en mäktig resa genom seriesystemen, hemmarinkarna har stadigt blivit bättre och exklusivare – från Klaratjärnets naturis till dagens multiarena – liksom föreningens kanslilokaler.

Från källare till herrgård via en våning i stan och ett litet gult radhus.

Källaren på Grindstugegatan 8 var föreningens första gemensamma lokal. Här inrättades föreningens första kansli, som till största delen bestod av en lagerlokal. Utrymmet tillhörde Lars Edvinsson som upplät det till föreningen. Här packades varukorgar som blev till lotterivinster på marknader runt om i länet.

Snart hade dock föreningen vuxit ur den lilla trånga lokalen. En ny källare, på Västra Torggatan, blev nästa hemvist. Under 70- och tidigt 80-tal huserade föreningen i lokalen som ligger mitt emot restaurang Munken.

Här firades natten lång sedan Färjestad vun-

nit sitt första SM-guld 1981.

På 80-talet flyttade Färjestad upp ur källaren. En ståndsmässig fyrarummare på Sandbäcksgatan med balkong och utsikt över Klarälven blev klubbkansli under delar av 80-talet.

Under 80-talets senare del flyttade Färjestad till radhus.

Ett gult, nytt radhus i två våningar på Älvrosgatan på Norrstrand blev hemvist för kanslisterna Kjell Habel och Karl-Erik Frödin. Här satt senare också Jan Vestberg i de väl inrökta lokaler där Habel och ”Kalix” friskt blossade på sina cigaretter.

Och med framgångarna fanns också möjlighet till ett bättre ”boende”.

1991 flyttade Färjestad kanslilokalerna till Färjestad Herrgård. Två år senare köpte föreningen huset och sedan dess har det renoverats och förbättrats till att i dag vara en effektiv och exklusiv arbetsplats för sammanlagt 17 personer.

I herrgårdens bottenvåning inryms reception, marknadsavdelningen och media. En trappa upp finns ekonomi, administration, biljetthanteringen samt klubbens vd och sportsliga ledning. Dessutom en ståndsmässig sammanträdeslokal som varsamt renoverats av SvT:s Ernst Kirchsteiger. n

En verklig trotjänare i FbKtröjan. började spela hockey i Färjestad som 8-åring och gick sedan via pojk- och juniorlag hela vägen till A-laget.

– Jag måste vara en av de som tillhört FbK som spelare allra längst, säger han.

Möller debuterade i Färjestads A-lag redan 1973 och var sedan klubben trogen ända fram till 1985 då han efter totalt tolv säsonger lämnade FbK och avrundade karriären med två säsonger i bofors och sedan med lika många i Forshaga.

Tommy Samuelsson och Sten-Åke bark är två backar Möller spelat många matcher tillsammans med.

I dag är Tommy Möller verksam inom plåtindustrin i Karlstad.

Född: 19 januari 1955 Moderklubb: Färjestad Position: back Tröjnummer: 7 Säsonger i FbK: 1.

Matcher i FbK: 230 SM-guld i FbK: 1981 Övriga meriter: Seger i TVpucken 1971, JEM-guld, för-OS i Lake Placid.

Från källare till egen herrgård. Färjestad har haft många hem under årens lopp. Förste kanslisten KarlErik ”Kalix” Frödin (överst till vänster) satt till en början ensam på FBK-kansliet.

Under senare år har kansliet fått betydligt fler medarbetare (överst till höger).

Grindstugegatan 8 (nederst till vänster) var föreningens första kansli, Sandbäcksgatan (mitten) var hemvisten under första halvan av 80talet innan föreningen köpte radhus på Älvrosgatan på Norrstrand (till höger).

FOTO: NWT ARKIV (ÖVERST) LARS HEDELIN

189