Jubileum

JUBILEUM

REDAKTIONEN

PROLOG

I en föränderlig värld kan vi vara säkra på en sak: att tiden fortsätter att gå. Vips så har vår favoritförening hunnit bli en 30-åring! Tre decennier som har inneburit tusentals betydelsefulla vänskaper och relationer för lika många tusentals människor. Bland annat har vi tidigare UPS:are som nu återfinns runtom i världen och jobbar för att utveckla samma värld (vilket går att läsa längre fram i alumnintervjuerna) - något som många av oss studenter själva hoppas få tillbringa våra yrkesliv med.

Dessa 30 år har inte skett i ett vakuum, utan har levts i en värld kantad av både motgångar och framgångar. Något som inte är betydelselöst är att UPS har fått leva sida vid sida med Sveriges 30-åriga medlemskap i EU. Vad det har betytt för oss och vad det fortsätter att betyda för oss går att ta del av från våra skribenter och EU-ministern själv på kommande sidor. Det går dock inte att sticka under stolen med att vi är i ett känsligt skede och att världsordningen, tidigare upprätthållen av EU och USA, själv kanske går igenom sin egen medelålderskris?

Så luta er tillbaka och förbered er på en återberättande och reflekterande läsning!

Wallin

ANSVARIG UTGIVARE

Nina Selroos

CHEFREDAKTÖR

Alma Wallin

Agnes Ericsson

Polmagasinet är en politiskt obunden tidning som publiceras av Uppsala Politicesstuderande. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material och har inget ansvar för ej beställt material. Uttryckta åsikter är skribentens egna och representerar inte nödvändigtvis tidningens ståndpunkt.

Har du frågor eller idéer? Mejla polmagasinet@uppsalapolitices.se

FORMGIVNING: Agnes Ericsson, Nina Selroos | ILLUSTRATIONER: Amanda Orre, Elin Wallin | FOTON: Astrid Hjorth, Gustaf Rydh, Mikael Wallerstedt, Nina Selroos, Ninni Andersson, Olle Edman | OMSLAGSBILD: Hanna Hadzalic

Tryck: Tregrad & Dekor AB, Uddevalla 2025

Alma

Hanna Hadzalic

Elias Sartorius Amandra Orre

INNEHÅLL

Vill

USA:s politiska utveckling och dess påverkan på Sverige: En 30-årig tidslinje

Tilde Varnestig

Ensam är inte stark – EU-ministern om säkerhetsläget i världen

Alma Wallin & Amanda Orre

Recension av UPS nya sångbok

Vilhelm Leijonhielm

Pärlbröllop med eurokraterna

Olle Edman

Uppsala Politicesalumner – var har

tagit vägen?

Ordförande orerar – jubileum

Ellen Lind

Kära UPS:are,

Vår förening fyller 30 år!

Hon föddes 1995 som ett innebandylag. Glada Polkandare sprang runt med klubbor i hand, ovetande om att varje match var början på något stort. Sakta men säkert växte laget sig starkare, fick fler medlemmar och blev till slut mycket större än vad rinken kunde rymma. Plötsligt såg hon sig i spegeln – inte längre bara som ett innebandylag, utan som en förening med 400 medlemmar, nio utskott, en styrelse med över 25 poster och ett så fullspäckat schema att det behövs ett veckoblad varje måndag för att hålla koll på allt.

Under dessa 30 år har hon vuxit. Hon har förenat tusentals Polkandare och låtit dem leka På Spåret, spela fotboll, resa jorden runt, skåla och dansa, läsa varandras texter, dela åsikter i en podd – och framför allt, leva ett liv tillsammans. Tänk på alla vänskaper, kärlekshistorier och bekantskaper hon har gett upphov till, och hur många vägar hon har fått att korsas. Och vem hade trott att det där innebandylaget, tre decennier senare, skulle vara mest känt för dart?

Hur som helst – nu är det dags att fira! Fira hennes tillväxt, styrka och det faktum att hon aldrig har varit mer levande än nu. Aldrig har hon haft fler medlemmar, större engagemang eller fler aktiviteter än idag. Skål för det!

Och vi har en sprakande vår framför oss. Uppsala kommer inte att vara det enda som slår ut i full blom – det kommer även hon att göra. Förutom vårt kära årsmöte, sommargasken och den ordinarie verksamheten väntar något större i april. Vi i styrelsen insåg snabbt att en kväll inte räcker för att fira henne – vi behöver en hel vecka!

Den andra veckan i april blir vår jubileumsvecka, som kulminerar i en magisk jubileumsbal på slottet. Veckan kommer att likna en insparksvecka där varje dag bjuder på en ny aktivitet. Vi inleder redan lördagen innan med en sångbokssittning för att introducera vår nya sångbok. Det blir en helkväll i sångbokens ära, där vi sjunger både gamla och nya visor tills taket på Snerikes lyfter. Under veckan väntar sedan en rad höjdpunkter: radion håller intervjuer, spexet och bandet bjuder på en Gameshow där lag tävlar i hysteriska lekar, och sedan blir det brännboll och femkamp med Interpol, följt av alumnmingel dagen därpå. Självklart kör vi också På Spåret, och inför balen ser Spaken till att vi får valsträning så att vi inte trampar varandra på tårna. Efter balen avrundar vi veckan tillsammans med en välförtjänt brunch på VG.

Låt oss tillsammans fira dessa fantastiska 30 år – och alla minnen, vänskaper och upplevelser som föreningen har gett oss.

Vi ses under jubileumsveckan!

Ett samtal med Polkands power women

Det är svårt att glömma sin första skoldag. Uppsala är inget undantag från denna regel, och det som varenda Polkandare utan tvekan minns är kvinnorna som stod på scen i Universitetsaulan (eller Ekonomikums Hörsal 3, om man hade turen att börja Polkand år 2023) och introducerade programmet för oss insparkens första dag. Informationen som Marie Nylund och Stina-Lena Kaarle gav dig där har du kanske glömt bort, men deras närvaro som Polkands frontfigurer har utan tvekan befäst sig. Vi har alla mött dem gång på gång, men hur mycket vet vi egentligen om Stina-Lena och Marie? För att fira 30 år av UPS vill Polmagasinet ta reda på mer om Polkands power women. Jag bokade därför, som jag så ofta gör, tid med både Stina-Lena och Marie på TimeCenter – men den här gången för att ställa frågor om dem själva.

Stina-Lena Kaarle

Vad är det du gör på Statsvetenskapliga institutionen?

– Jag har hand om de internationella studenterna som kommer hit och även ni som vill åka ut. Så det håller jag på med! Jag försöker se till att alla studenter som vill åka ut, får komma ut.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Ja alltså det går ju lite i olika perioder, men nu har vi ju precis haft sista dagen för att söka utbyte till hösten. Och innan dess så är jag ju jättepoppis, så jag har haft jättemycket besök! Jag kan få in åtta studenter på en dag i mitt tidsschema och då har det ju varit fullt. Och då kommer ni och sitter i min soffa, och det är så himla kul! Även om frågorna är de samma så är de ändå inte de samma, för det är olika studenter med olika intressen eller funderingar. Och jag älskar

Nina Selroos

mitt jobb – jag tycker det är jättekul! Så det blir att sitta och prata om var man ska åka eller inte och om hur man ska resonera och tänka. Sen så närmar sig ju 15 april nu och det är sista dagen för internationella studenter att söka utbyten. Så nu får jag mycket frågor om det.

Vad tycker du är det roligaste med ditt jobb?

– Det roligaste är studenterna. Det är ni som håller mig ung, annars skulle jag ha gått i pension för länge sen! Eller ja, inte riktigt eftersom jag jobbar statligt. Men bara den här lilla delen att ni ju någonstans alltid kommer att komma ihåg mig lite grann. För alla tycker ju att utbytesterminen var det roligaste de har gjort, och då vet man att någonstans där, där har jag faktiskt varit med. Någonstans har de kvar mig i sitt hjärta, det berikar mig väldigt mycket.

Vad har du själv pluggat för något?

– Jag är faktiskt en Polmagare. Nu är ju det väldigt många år sedan. På min tid, när jag började, då fanns bara Polmag, då fanns inte Polkand och inte Polmaster. Då var det Polmag som gällde, och nu pratar vi liksom 43 år sedan kanske? Så för mig så känns det liksom cirkeln är sluten nu då nu. Nu är jag tillbaka här, alma mater! Sen är jag tyvärr en av dem också som inte har en färdig examen. För nationalekonomin, nja… det var inte min grej riktigt. Men vadå, jag är ju här nu! Jag är tillbaka hemma, vilket är kul efter alla många, många år.

Hur hamnade du tillbaka här?

– Jag har alltid varit Uppsala-trogen, alltid jobbat på universitet. Jag fick min medalj förra året efter 30 år i statens tjänst, eller rikets tjänst som heter, “nit och redlighet”. Jag var 20 år på SLU. Jag jobbade på deras internationella enhet, så jag har alltid jobbat med internationella frågor. Och sen tyckte jag att det var lite nog. Så då vidgade jag mina vyer, så var jag på Konstfack i Stockholm och där jobbade jag också med internationell utbildning. Men sen vart jag så less på att pendla, ja fasen alltså. Det här med att

Foto: Mikael Wallerstedt

aldrig veta om jag kommer hem eller inte. Nej, det tyckte jag var jobbigt och det hände faktiskt att jag sov kvar i Stockholm några gånger också för att jag inte kom hem helt. Så nej, jag orkade inte pendla och jag gillar universitetsvärlden och jag gillar och jobbar med de här sakerna, så då blev det Uppsala universitet, för SLU ville jag inte tillbaka till. Och då blev frågan liksom: ja men vad finns det för institutioner som jag skulle kunna tänka mig? Och då finns det två varav Statsen var en av dem. Och då hade jag tur. Det var en tjänst ute och sen så var jag på intervju och tada! Sex år senare sitter jag här. Och här är det så kul att vara. Gud vad det är roligt!

Jag har hört att du inte själv åkte på något utbyte, stämmer det?

– Nej, det är helt sant. För när jag då läste då för 40 plus år sedan var det enda som fanns då California State. Det fanns inget annat och då när jag pluggade så hade jag en pojkvän - eller ja, ett ex för flera år sedan, jag gifte mig inte ens med honom - men nej, det var liksom inte ens på tal att man skulle åka på utbyte då. Hade det var nu så hade jag naturligtvis åkt.

Vart tror du att du hade velat åka i så fall?

– Jag skulle nog åkt någonstans lite varmt, tror jag faktiskt. Eller England eller någonting sånt där lite safe, för man kan språket och så. Sen är jag ju lite knäpp också, jag älskar Danmark och har haft mycket roligt i Odense, så där skulle jag nog kanske kunna tänka mig också!

Har du något tips till folk som ska söka utbyten? – Jamen vad öppen för allt! Och alltså, jag fattar att det skulle vara kul att åka till Rom och Bologna, men om man tänker på de här stora städerna som Rom, Paris, Dublin – stora städer är kul, men stora städer kommer man ju till. Man kommer alltid till Rom, Paris, London och Dublin. Men man kommer inte till Konstanz, eller man kommer inte till Odense för att man åker till Köpenhamn. Så man kan tänka lite så.

Hur ska du fira 30 år av UPS?

– Ja jag har tackat ja till balen! Det är ju klart, och det är ju lite kul med UPS för att min Erik blir också 30, så ni är ju mina barn. Så det är lite

gulligt faktiskt! Och så ska jag ha min medalj, för det är ju på slottet och det är högtidsdräkt. Man får bara bära medalj tillsammans med högtidsdräkt, så jag kommer ha min medalj för nit och redlighet i rikets tjänst, min 30 års-medalj i guld. Så det är skitroligt!

Vem är du utanför ditt jobb på Statsvetenskapliga institutionen? – Jag har ju varit gift, nu är jag skild, och jag har två barn: Erik, 30, och Anna, 34. Och jag är farmor till Alba som blir elva i år, och Vincent som är fyra. Jättekul! Så att jag kanske är farmor, eller är jag mamma eller är jag eran? Det är lite svårt att säga för att jag tycker att alla mina delar gör mig till den jag är. Men jag gillar att handarbeta, jag gillar att sy och jag gillar att pyssla och jag gillar att sticka. Och när terminen är slut så har jag ett torp som jag flyttar ut till, så då jobbar jag därifrån. Torpet ligger i norra Västmanland, precis på gränsen till Dalarna. Så där är jag ända till augusti. Mitt torp ligger i ett kulturreservat där det finns en gammal byggnad som jag också guidar i. Det är unika målningar i det fina gamla huset där. Och mitt torp är från 1860-talet så att det är skitlugnt för att eftersom det är ett kulturreservat så får jag inte göra någonting, så länsstyrelsen kommer och klipper gräset! Så det är vad jag längtar efter nu.

Marie Nylund

Vad har du själv pluggat för något?

– Ett konkurrerande program: samhällsvetarprogrammet pluggade jag. Jag började läsa engelska faktiskt, för jag hade bestämt mig för att jag skulle bli språklärare. Men då var det så knashöga antagningspoäng så att trots ganska höga gymnasiebetyg så kom jag faktiskt inte in, för det var nästan 5,0 på en betygsskala på mellan ett och fem. Så jag övergav den tanken, men jag började läsa engelska då och sen så

Foto: Mikael Wallerstedt

tänkte jag att “jag måste ju bli något här i världen också”. Och då var det några andra kompisar som läste samhällsvetarprogrammet så då sökte jag det, allt här i Uppsala.

Hur hamnade du här sen i din arbetsroll?

– Ja, det är ju lite intressant. Det var när jag läste C-kursen i statskunskap som jag hade kontakt med administrationen. Då var det så att institutionssekreteraren blev sjuk och då behövde de ha någon bemanning på expeditionen. Så min företrädare, Stig Brewitz, ringde mig och frågade om jag ville börja jobba på ett vikariat på institutionen. Och det är lite roligt, appropå bananskal här i livet, när jag tänker tillbaks på det: jag bodde då på Djäknegatan och jag kom uppför trappan, jag hade varit och handlat och hade händerna fulla med kassar. Jag hör hur telefonen ringer inne i lägenheten och jag tänker ”orka gå upp och svara”, men jag masar mig ändå upp, lite snabbare än i vanliga fall och hinner precis svara i telefon. Och då är det Stig som frågar: “Vill du komma och jobba här?”. Då tänker jag: om jag inte hade svarat då, hade han ringt tillbaka? Och i samma veva så hade jag faktiskt ansökt om att få bli andra kurator på V-Dala, men jag tackade nej till det och tackade ja till det här vikariatet.

– Så jag jobbade som institutionssekreterare under ganska många år, och sen blev jag kursadministratör. Sen så har jag också varit studievägledare under ett antal år, och 2011 så klev jag på att vara programsamordnare för Polkand-programmet efter min kollega och företrädare Stig. Och sen gick han i pension 2013 och då tog jag över praktikdelen av programmet också.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig som programsamordnare och studievägledare?

– En vanlig dag är att jag besvarar väldigt mycket e-postar, för det blir väldigt mycket frågor från er inom programmet. Vi brukar säga att ungefär 450 studenter på ett år har man ansvar för som programsamordnare för det här programmet. Men det är ju väldigt mycket frågor. Det är frågor från er, det är frågor från andra studenter på fristående kurs, från blivande studenter. Så man får alltid börja med att öppna e-posten.

– Sen just nu – det är ju lite olika saker som görs i olika tidsperioder – så att just nu så fylls med vardag av praktik och praktikfrågor. Det kommer in en massa annonser och jag lägger ut dem och servar studenterna som nu ska söka praktiken inför nästa termin. Men annars så har jag jättemycket samtal. Om inte varje dag, så i stort sett varenda dag. Jag räknade ut i höstas att under en tolv-dagars period hade jag 62 samtal! Så alltså jag kan ha liksom 7, 8 samtal, 9 ibland, per dag. Varje samtal är en halvtimme långt, jag har en kvart emellan och ibland blir samtalen 45 minuter. Så då är jag ganska trött om dagarna! Men det är väldigt roligt och jag brukar säga att det här är kanske det roligaste jag har, samtalen med er.

Varför är samtalen det roligaste?

– Ja alltså ofta kommer ni med mycket frågetecken och funderingar, högt och lågt, och man är lite villrådig, “hur ska jag tänka nu?”. Och att få mejsla fram en plan tillsammans med er är nog det roligaste jag vet. Alltså att vi tillsammans kan hitta vägar och om jag kan hitta exempel eller säga “tänk så här”, att jag kan ge er någonting av min beprövade erfarenhet, så att säga – om det kan tillföra någonting, då är jag nöjd! Så det är ju väldigt positiva, väldigt roliga samtal på det sättet, och konstruktiva på så många olika sätt.

Har du något generellt tips som du hade velat ge till alla som kommer in på samtal med dig? – Ja, det är att ha inte så bråttom! Njut av den här tiden och var lite grann era hjärtan trogna. Läs det ni tycker är roligt och det som ni tycker är intressant att läsa, för då blir det ofta bra. Det är så lätt att liksom tänka så här “vad är bra att ha för kurser?” och “tänk om jag behöver det där längre fram?”. Alltså man är så långt fram i tankarna och tänker att man måste ta höjd för det som är jättelångt bort, men det kan man aldrig göra. Man vet inte hur det blir, och både världen och arbetsmarknaden är i ständig förändring. Och det som gäller idag kanske inte gäller det imorgon, men man vet vad man kan välja här.

– Var inte heller rädda för att kanske ta ett studieuppehåll och läsa en kurs som man tycker

verkar rolig. Om man alltid varit intresserad av konstvetenskap kanske man ska prova det, för man vet aldrig när den där meriten ändå någonstans kickar in!

Jobbar du och Stina-Lena nära varandra eller är det en falsk bild vi Polkandare har att ni är bästa vänner?

– Nej, vi har ju jättemycket med varandra att göra! Vi är ju för det första kollegor på samma institution, så att säga. Stina och jag känner ju inte varandra sedan innan, och jag har ju varit med och rekryterat Stina. När vi rekryterade henne var det en tidpunkt som var lite turbulent här i administrationen. Vi behövde dels få in någon ny förstås för att det var folk som slutade, men vi behövde också få in lite ny energi i gruppen. Och det fick vi! Hon är så otroligt entusiastisk och glad, och hon hade jobbat med utbytesstudenter också tidigare, vilket ju var positivt. Och i det har vi ganska mycket gemensamt, att jag pratar i utbytesstudier med er, men utifrån det här program-perspektivet: “När ska jag åka, hur ska jag tänka? Vad spelar det för roll för min karriär?” Så att jo vi jobbar tillsammans, men vi har olika fokus.

I år fyller ju UPS 30 år. Har du något favoritminne från den här tiden?

– Många minnen förstås! För tio år sedan var det 20-årsjubileum på Norrlands nation. Det var ju väldigt festligt med långklänning och sådär – det var ju ett väldigt fint minne. Men jag skulle nog säga alla reccegasquer som jag är med på. Jag har varit med på andra gasquer också, men man kan ju inte vara med jämt. Men reccegasquen har jag sagt att den ska jag alltid vara med på, så länge jag blir inbjuden i alla fall.

– Det som jag alltid slås av, det är hur professionella ni är på olika sätt i UPS! Det är ju en väldigt kort mandatperiod, men ni får det ändå att rulla och det är imponerande, och det säger jag till alla också. Så det ska ni verkligen vara stolta över, att ni har en sådan fungerande organisation. Och sen är det den här välkomstveckan: ni är ju nästan fler faddrar än vad ni är nya studenter. Så engagemanget är ju så fantastiskt, och det tycker jag varje år.

Ska du fira UPS 30-års dag? – Jag ska gå på bal på slottet!

Vem är du utanför ditt jobb på institutionen?

– Jag har ett hus med ganska stor trädgård och pool, så det tar ju upp en del utav fritidssysselsättningarna, i alla fall på våren och på sommaren och på hösten. Men annars så har precis blivit farmor! Eller ja, precis och precis, men i juli föddes lilla Lyra så att hon är ett drygt halvår nu. Så det är upptar ju både mig och min mans tid just nu. Det är en omtumlande upplevelse ska jag säga, det är något alldeles extra att se när ens barn får ett eget barn. Det är stort faktiskt. Och jag kan inte se mig mätt på henne nu.

Och är du från Uppsala från första början? – Nej, jag är från Ludvika – född och uppvuxen i Dalarna. Men mina föräldrar flyttade till Västerås ‘78 och jag flyttade efter ‘79 och så gick jag gymnasiet i Västerås stad. Ja, jag brukar säga att jag är en äkta V-Daling! En fot i Dalarna och en fot i Västmanland, så jag är V-Daling i själ och hjärta.

Intervjuerna präglas av värme och glädje. Marie får jag en kram av innan intervjun börjar, Stina-Lena skrattar i varenda svar hon ger och de ställer glatt upp på bild tillsammans. Plan 7 har aldrig varit trevligare. Jag lämnas med intrycket att Polkands power women är goda vänner, goda väktare av Statsvetenskapliga institutionen och framförallt goda personer. 30 år av UPS skulle inte vara möjligt utan människorna som får Politices kandidatprogram att gå runt.

Foto: Nina Selroos

USA:s politiska utveckling och dess påverkan på Sverige: En 30-årig tidslinje

Tilde Varnestig

De senaste 30 åren har USA genomgått stora politiska förändringar; från ekonomisk globalisering och krig mot terrorismen, till politisk polarisering och närvaron av populism under senare tid. Som nära allierad och handelspartner till USA, har Sverige på olika sätt påverkats av dessa förändringar som skapat svallvågor över stora delar – om inte hela – världen. Denna text kartlägger en tidslinje över de viktigaste händelserna i amerikansk politik under de senaste 30 åren och syftar även till att analysera hur de har påverkat Sverige.

1990-talet: Globalisering och teknologisk utveckling

• 1992: Bill Clinton vinner presidentvalet. Under hans administration ligger fokuset på ekonomisk tillväxt genom frihandel och teknologiutveckling.

• 1994: NAFTA-avtalet träder i kraft, vilket speglar en världstrend mot globalisering, öppenhet och frihandel.

• 1999: Glass-Steagall Act avskaffas, vilket bidrar till finansmarknadens avreglering och den kommande finanskrisen.

Efter kalla krigets slut och Sovjetunionens fall så befäster USA sig som världens enda supermakt, vilket får känningar i länder såsom Sverige. USA:s dominans inom teknologi och ekonomi påverkar Sverige genom ökad frihandel och teknologiskt utbyte. Sveriges inträde i EU 1995 bidrar också till att stärka det transatlantiska samarbetet med USA. Den teknologiska boomen i USA påverkar också Sverige positivt genom tillväxt inom telekommunikationssektorn (exempelvis Ericsson och Telia).

2000-talet: Krig mot terrorismen och ekonomiska kriser

• 2001: George W. Bush väljs till president efter Bill Clinton. Bush-administrationen förespråkade bland annat för frihandel och nedskär-

ningar i skatter.

• 2001: 11 september-attackerna förändrar USA:s utrikespolitik i grunden och leder till USA:s ”Krig mot terrorism” under 2000-talet. Kriget mot terrorn karakteriseras av invasionerna av Afghanistan och Irak, samt inrättandet av Guantanamo Bay-fängelset för terrormisstänkta.

• 2008: Finanskrisen slår hårt mot USA och resten av världen efter kraschen på Wall Street, och blir den största finanskrisen i världsekonomin sedan den stora depressionen på 1930-talet.

• 2008: Barack Obama väljs in som ny president efter George W. Bush och blir den första afroamerikanska presidenten i USA. Obama-administrationen karaktäriseras av diplomatiska samarbeten och sjukvårdsreformen Obamacare

Sveriges försvarspolitik influeras av USA:s krig i Mellanöstern och det nya hotet från terrorism i Västvärlden. Sverige deltar i fredsbevarande insatser i Afghanistan och Libyen, och trots den traditionella neutraliteten så deltar Sverige i internationella insatser i exempelvis Afghanistan. Den svenska säkerhetspolitiken börjar anpassas till ett globalt klimat där terrorism är en central fråga. Följaktligen drabbar finanskrisen Sverige indirekt genom global efterfrågan och en svagare krona, men Sveriges strikta reglering av banker mildrar effekterna av kriserna. Mot slutet av 2000-talet sker (med inflytande från USA) en ökad återgång till diplomati i Sveriges utrikespolitik.

2010-talet: Polariseringens och populismens frammarsch

• 2016: Donald Trump vinner valet efter Obama med en populistisk agenda med slagord som ”America First” och “Make America Great Again”.

• 2013-2020: USA präglas av sociala och politiska rörelser som kämpar för socioekonomisk jämlikhet, hbtq+, mot rasism och polisvåld etc. Rörelser som Black Lives Matter, #MeToo och

March For Our Lives präglar det amerikanska samhället. Samtidigt växer far-right-rörelser som Qanon och MAGA.

• 2018-2020: Handelskrig mellan USA och Kina skapar ekonomisk osäkerhet globalt. USA inför strafftullar på 25 % på kinesiska importvaror, vilket Kina svarar på genom att själva införa strafftullar mot USA.

Konservatismen och nationalismen är på framfart i västvärlden, däribland högerkantspartiet Sverigedemokraterna som växer som en politisk kraft parallellt med Trump-rörelsens framgång i USA. Sveriges export till Kina och USA påverkas av handelskriget, bland annat genom att många svenska exportföretag påverkas negativt. De sociala och politiska rörelserna från USA, framför allt Black Lives Matter och #Metoo-rörelsen, sprids via sociala medier till Sverige och sätter prägel på samhället även här.

2020-talet: Pandemi, geopolitisk osäkerhet och demokratiska utmaningar

• 2020: Joe Biden vinner presidentvalet mot Donald Trump, mitt under Covid-19-pandemin. Trumps vägran att erkänna valet och konspirationer om valfusk leder till stormningen av Kapitolium i början av 2021.

• 2022: Rysslands invasion av Ukraina leder till en förstärkt enighet inom västvärlden, med USA i ledningen.

• 2023-2024: USA fortsätter sin geopolitiska konfrontation med Kina och Ryssland, vilket skapar osäkerhet i Europa. 2024 väljs Trump åter som USA:s president efter Joe Biden.

• 2025: Trump-administrationen sätter delar av Project 2025 i verket. Trump skriver under rekordmånga presidentorder för att ändra lagar och regler, inför 25-procentiga handelstullar på Kanada och får USA att rösta emot den ukrainska resolutionen i säkerhetsrådet som fördömer Rysslands aggressioner.

Sverige ansöker om Natomedlemskap 2022 och blir officiellt medlem i NATO 2024, dels på grund av USA:s inflytande och dels de förändrade glo-

bala förhållandena efter Rysslands invasion av Ukraina. Sveriges energipolitik och syn på Kina skärps i linje med USA:s utrikespolitiska strategier. Dessutom fördömer Sverige stormningen av Kapitolium och Trumps anstiftan till denna händelse, och nu senast efter USA:s agerande i säkerhetsrådet - med Trump i spetsen - ses Sveriges möjligheter att förlita sig säkerhetspolitiskt på USA som bristfälliga. Till följd av detta är Sveriges fokus nu på att stärka sig som EU-medlem snarare än att räkna med USA.

Slutsats

Sammanfattningsvis har USA:s politiska utveckling onekligen fått globala effekter och påverkat Sverige på flera plan. Från 1990-talets ekonomiska liberalisering till 2020-talets geopolitiska spänningar, har Sverige nästan ständigt anpassat sin politik i förhållande till USA. NATO-frågan, Sveriges syn på Kina, situationen med Ryssland och Ukraina, och debatten om populism visar hur USA:s politiska svängningar får återverkningar i svensk politik och samhällsdebatt.

Med en värld i snabb politisk förändring och ett USA som fortsatt har en global nyckelroll – men vars inhemska och utrikesmässiga politik ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för 30 år sedan – kommer Sveriges framtida relation med USA att fortsätta formas av både inrikespolitiska och internationella faktorer.

Illustration: Elin Wallin

UPS 30 år – en historisk resa

1995

var året, året då vår förening fylld av glädje, gemenskap och kärlek grundades. 1995 var också året som Sverige blev medlemmar i EU, året då Mona Sahlin köpte Toblerone med fel kort och året då Finland vann VM-guld i Ishockey efter final mot Sverige i Globen, Stockholm. 30 år har passerat sedan dess och mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan vår förening såg dagens ljus för första gången. Men vad har egentligen hänt? Låt mig ta med dig på en tidsresa och plocka ut några av höjdpunkterna från de gångna 30 åren med en viss humor men framförallt viktig fakta.

1996

tog Göran Persson över som statsminister och kanske var det på grund av hans oförmåga att räkna nollor som nödnumret gick från 90 000 till 112, ett mycket enklare nummer om ni frågar mig. Utöver detta var 1996 inte ett särskilt händelserikt år men vi alla minns ju Kung Carl XIV Gustafs 50 årsdag som firades detta år, eller så minns vi det inte.

1997

däremot, då hade Titanic premiär och aldrig förr har så många tonårstjejer gråtit på svenska biografer som detta år. Detta år föds Zara Larsson som drygt 20 år senare ska bli en av Sveriges, världens, största artist.

1998

gör Kristdemokraterna sitt bästa valresultat någonsin med 11,87% under Alf Svenssons regi; jag har svårt att se att det upprepas 2026. På tal om val så var 1998 första gången som personval arrangerades till riksdagen. Stockholm fick också nya tunnelbanevagnar detta år och H&M började med internetförsäljning, således är det någonstans här som nätshopping föds på gott och ont.

1999

då, vad händer detta år? Jo, detta år arrangeras

Erik Ollila

Stockholm Pride för första gången och Charlotte Nilsson (numera Perrelli) vinner Eurovision Song Contest, således var 1999 till 100% gaysens år. Ett sämre år var det för Clark Olofsson däremot, som dömdes till 14 års fängelse 1999.

2000!!

Nytt millennium och människor var rädda för att världen skulle gå under (men vi klarade oss), däremot invigdes Öresundsbron detta år och vi fick en direktförbindelse till danskarna vilket är hemskt såklart. Detta år var det också snöstorm i Sverige, vilket kanske inte är så utmärkande men ändå värt att ta upp.

2001

Detta år finns det egentligen bara en sak att minnas: den 21 oktober då Hammarby IF vann SM-guld i fotboll för första gången! Men glädje var inte det enda 2001 erbjöd. 11 september genomförs också det största terrordådet i världshistorien när två flygplan flyger in i World Trade Center i New York.

2002

börjar Eurosedlar och mynt att introduceras i de flesta EU-länder, i Sverige röstar vi däremot nej till en anslutning till EMU. Detta år inrättas även den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Men kanske viktigast: Marcus och Martinus föds detta år.

2003

Ja då föddes jag! Samma år får Finland sin första kvinnliga statsminister, hon avgår dock en månad senare. I Sverige mördas utrikesminister Anna Lindh. Men kanske den största nyheten detta år är att Knivsta blir en egen kommun efter att tidigare tillhört Uppsala kommun.

Illustration: Amanda Orre

2004

drabbas Sydostasien av en enorm tsunami som orsakade 230 000 dödsfall. I Linköping mördas två personer av en psykiskt sjuk man och domen i Knutbyfallet förkunnades. Detta år grundas också Facebook.

2005

blir nationaldagen en röd dag, äntligen kan vi vara lediga och fira vårt land, alla vet att midsommar dock är den “riktiga” nationaldagen. Detta år grundas även partiet Feministiskt initiativ samt hemsidan Youtube, det ena mer framgångsrikt än det andra. I Tyskland blir Angela Merkel den första kvinnan på förbundskanslerposten.

2006

är året då Alliansen bildar regering efter att Moderaterna gjort sitt bästa valresultat sedan det berömda “kosackvalet” (ni som läste Stats A HT-2022 minns).

2007

blev Mona Sahlin partiledare för Socialdemokraterna, det ryktas också om att konsumtionen av Toblerone därför ökade runt Sveavägen 68. Utöver detta har den femte Harry Potter filmen premiär, en mycket bra film enligt dem som sett den, jag är tveksam.

2008

var året då Barack Obama väljs till president i USA och utan att bli allt för politiskt kan man väl säga som så att det var bättre förr helt enkelt.

2009

Detta år hittar NASA vatten på månen, helikopterrånet äger rum, och Michael Jackson dör (även om konspirationsteoretiker fortfarande tror att han lever).

2010

är året då kronprinsessan Victoria gifter sig med prins Daniel. Samma år kommer Sverigedemokraterna in i riksdagen för första gången, något som förändrar Sveriges politiska landskap totalt. Men 2010 är också året som Uppsala Centralstation moderniseras – bra för oss stockholmare som åker hem varje helg, bara för att vi kan.

2011

22 juli genomför Anders Behring Breivik den värsta terrorattacken i Norges historia när han mördade 77 personer, de flesta unga politiker, på ön Utöya. Detta året blir även Annie Lööf partiledare för Centerpartiet, en annan person som är lite mer bortglömd är Håkan Juholt, han blev partiledare för S detta året också.

2012

föddes prinsessan Estelle och Loreen vinner Eurovision med Euphoria, en låt som det har dansats till många gånger på nation. Detta år blir Stefan Löfven partiledare för Socialdemokraterna, Håkan Juholt fick således inte mycket tid på den posten.

2013

avlider en av vår tids största frihetskämpar, Nelson Mandela. Samma år släpper Avicii sitt första album. Detta år publiceras även den miljonte Wikipediaartikeln på svenska, som handlar om Erysichton elaborata (och vad det är för något vet jag ej men det går att läsa på Wikipedia).

2014

Alliansens tid i Rosenbad är över och S och MP tar över. Decemberöverenskommelsen håller SD och V utanför inflytande över politiken. Samma år annekterades Krimhalvön av Ryssland och början på det krig i Ukraina som vi ser idag får anses vara här. Detta år säger påven att internet är Guds gåva och jag kan inte annat än att hålla med.

Illustration: Amanda Orre

2015

sluts Parisavtalet, och den svenska borgerligheten testar nya knep efter valförlusten året innan; i M och KD tar Anna Kinberg Batra respektive Ebba Busch över som partiernas första kvinnliga partiledare. Folkpartiet byter namn till Liberalerna och byter till en logga som ska föreställa en p…, ursäkta ett L. I Uppsala detonerade en handgranat på Birger Jarl (här finns något skämt om att det spelas bangers där men det är för låg nivå).

2016

Donald Trump vinner för första gången presidentvalet i USA och britterna beslutar sig för att lämna Europeiska Unionen. Men den kanske största nyheten är såklart att en viss studentförening i Uppsala, låt oss kalla den UPS, kört pilkastning mot en av Västgöta nations ganska dyra tavlor – “olämplig aktivitet” tyckte den dåvarande ordföranden för UPS. Det var dock inte här som relationen till nationer skulle bli lite frostig.

2017

Den 7 april drabbas Sverige av ett terrordåd när en lastbil kör in på Drottninggatan i Stockholm. Samma år avgår Anna Kinberg Batra som partiledare för Moderaterna och ersätter gör Ulf Kristersson, mannen med vaderna.

2018

hålls det val i Sverige, ett val som blir så jämnt att regeringsbildningen tar hela 134 dagar, lika lång tid som det skulle ta att gå från Uppsala till Afrikas sydligaste punkt utan pauser. Uppsalas befolkning överstiger detta år också 220 000 personer, minst hälften av de syns till i Snerikeskön på tisdagar. 2018 blir Greta Thunberg även känd för sin skolstrejk för klimatet.

2019

hamnade Sverige i fokus när artisten ASAP Rocky blev gripen för deltagande i ett slagsmål i Stockholm. Donald Trump ringer Stefan Löfven i hopp om att få artisten frisläppt, varför nu Trump genuint skulle bry sig? Detta år brinner även Notre Dame ner, en händelse som väl gav oss Mares banger “No-

tre Dame”. 2019 är slutet på världen som vi då kände till den, detta eftersom det i slutet av året serveras fladdermöss i Kina.

2020

Vad hände egentligen detta år? Coronapandemin kopplade ett järngrepp om hela världen och livet sattes nästan som på paus, restriktion på restriktion. Men detta är också året då alla lärde sig hur man tvättar händerna och hur digitala möten fungerar, inget ont som inte har något gott med sig, Stefan Löfven uttryckte de bevingade orden “det får vara slutfestat nu” ord som jag försöker intala mig själv varje gång en tentaperiod närmar sig.

2021

Pandemin is still going strong, precis som ABBA som efter 40 år släpper ny musik detta år. Fotbolls-EM 2020 och OS 2020 arrangeras också detta år efter att, av förklarliga skäl, blivit inställda året innan. Detta år får Sverige sin första kvinnliga statsminister när Magdalena Andersson tar över efter Stefan Löfven, hon avgår dock 7 timmar senare innan hon sedan väljs igen några dagar efter.

2022

Detta år präglas framförallt av Rysslands invasion av Ukraina, det blev åter krig på vår kontinent. I Sverige klassas Corona inte längre som samhällsfarlig och riksdagsvalet ger en ny regering när Tidöavtalet ingås mellan regeringen och SD. I England firar drottning Elizabeth II 70 (!) år på tronen innan hon under hösten avlider.

Illustration: Amanda Orre

2023

var det vår kungs tur att fira, inte 70 men 50 år på tronen och på frågan om det var ett stort firande så kan man nog säga “nähä, nähä, jag tror faktiskt inte det” (OBS! Det var ganska stort firande). Detta år avslutar Zlatan Ibrahimovic sin fotbollskarriär till svenska medelåldersmäns stora fasa.

2024

Donald Trump vinner presidentvalet i USA, det hålls EU-val och Sverige blir medlemmar i Nato efter en utdragen process. Men den största händelsen är dock att Polmagasinet vinner årets tidning under vårterminens tidningsgala för numret ”Superval” – en liten sak för världen, en stor sak för UPS.

2025

Sist men inte minst, året vi nu står och trampar i. Vad ska det bli av detta år egentligen? Ett tredje världskrig? Fred i Ukraina? Ingen vet. Det vi däremot vet är att i vårt Uppsala kommer UPS att firas med pompa och ståt, en bal på slottet som kan vara dötrist och långtråkig, men som förmodligen kommer bli alldeles alldeles underbar. Hur som helst så kommer historia fortsätta skrivas i världen runt om oss, men också i den värld vi själva kan påverka.

Grattis UPS till dina 30 år, tack för den gemenskap du skapat och fortsätter att skapa, må du leva vidare uti hundrade år.

Illustration: Elin Wallin

Vi är det ledande samhällsvetarförbundet.

Vi kan din arbetsmarknad.

Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för dig som studerar beteendevetenskap, ekonomi, hälsovetenskap, personalvetenskap, samhällsvetenskap eller socialt arbete. Kunskap, trygghet, service och nyttiga förmåner inför ditt framtida yrkesliv. Bli medlem idag – det kostar bara en ynka hundring för hela studietiden.

Ensam är inte stark – EU-ministern om säkerhetsläget i världen

Alma Wallin & Amanda Orre

Under tiden som följt efter Donald Trumps inträde i Vita huset har världen förändrats i en rasande hastighet. Presidentens “America first”-motto och protektionistiska syn på världshandeln hotar att få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomin. Utöver detta har Trump allt mer utmanat USA:s traditionella position som en liberal supermakt med västländerna som sina viktigaste allierade. Det har blivit mycket tydligt att det nu krävs en stark sammanhållning i Europa, både på ekonomiska och säkerhetspolitiska områden. Vi samtalade med Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz den 4:e mars om Sveriges och EU:s roller då världen som vi känner till tycks knaka i fogarna.

UPS firar i år 30-årsjubileum, precis som det svenska EU-medlemskapet. Vad har 30 år av EU-medlemskap betytt för Sverige? – Det har lärt oss att ensam inte är stark, precis som det rådande omvärldsläget också har visat oss, betydelsen av att samarbeta 27 länder emellan och att många av de gränsöverskridande problem som vi har – allt ifrån försvar och säkerhet till klimatfrågan – behöver lösas gemen-

samt. Medlemskapet har även gjort vår ekonomi starkare, vi har fått tillgång till den inre marknaden med 450 miljoner konsumenter, en av världens största hemmamarknader för våra företag att dra nytta av. Så, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt har vi verkligen haft nytta av vårt EU-samarbete.

Frihandel är en av EU:s starkaste egenskaper, och har varit en stark drivkraft i världen med frihandelsavtal mot övriga länder. Med Trumps hot om tullar, hur ser du dels på hur EU och Sverige kan försöka förhindra ett handelskrig, och dels på vilka åtgärder EU kan vara beredda att vidta för att bemöta detta potentiella handelskrig?

– För mig är det väldigt viktigt att Sverige fortsätter vara den starkaste rösten – kanske i världen faktiskt – för frihandel. Det är viktigare nu än någonsin när vi ser protektionistiska strömningar precis som du beskriver. Det är viktigt att vara tydlig med att tullar är en skatt på handel; det är dåligt för företag, det är dåligt för konsumenter. Det enorma ekonomiska utbytet som vi har med USA är en win-win både för Europa och för USA. Vår grundinställning är att vi behöver frihandel, mer inte mindre, och fortsatt handel med USA. Med det sagt, så är det självklart så att om USA skulle införa handelsåtgärder och tullar mot Europa så står vi redo att vidta motåtgärder. Det är inte där vi vill hamna, men är det så att USA agerar kommer vi vara tvungna att agera med motåtgärder. Vi vill att de [motåtgärderna] ska vara välbalanserade, proportionerliga och ha svenska intressen i åtanke, och i förlängningen så behöver vi som sagt fler frihandelsavtal med andra länder i världen och fortsatt handel med USA.

Donald Trump har stoppat USA:s militära stöd till Ukraina, hur ändras kraven på EU i ljuset av detta?

– Jag har tagit del av de uppgifterna och det är såklart allvarligt. I grund och botten så är det väldigt viktigt att vi fokuserar från europeisk

sida på att öka våra egna investeringar i europeisk försvarsförmåga, i svensk försvarsförmåga, och att vi håller i men också ökar stödet till Ukraina. Det är viktigt oavsett vad som sker med det amerikanska stödet [till Ukraina]. Sedan vill vi ha en fortsatt amerikansk närvaro, vi behöver en fortsatt amerikansk närvaro, vi tror att det är en viktig gemensam uppgift för Europa och USA att i förlängningen försvara fred och demokrati – för det är det kriget i Ukraina ytterst handlar om. Det är ju ett krig som det ukrainska folket utkämpar för sin egen frihets skull men även för hela den fria världen. Även tidigare amerikanska administrationer har tyckt att Europa behöver ta större ansvar för sin egen säkerhet, och i den delen så är det korrekt att det behöver vi göra, och det måste vi jobba väldigt aktivt för nu, liksom att öka vårt stöd till Ukraina. Vi vill också ha och behöver ett fortsatt starkt amerikanskt engagemang, det jobbar vi för och det hoppas jag på.

Vilket medskick angående framtiden har du till alla som känner sig oroliga och ångestfyllda till följd av kriget i Ukraina och det faktum att världsordningen inte är densamma som för bara ett år sen?

– Jag kan förstå att många känner oro, vi lever i allvarstider. Vi har krig på vår kontinent och vi hör mycket olika saker så fort vi slår på radion eller öppnar en tidning, men jag vill ändå skicka med att det finns insikt från politikens sida, från den svenska regeringens sida, från hela EU:s sida att nu ska vi sluta samman, nu ska vi agera: för att försvara Europa, för att försvara Sverige. Vi säger inte bara det här, vi handlar också. Sverige har dubblerat sina försvarsanslag de gångna åren och vi har ett enormt stort stöd till Ukraina, bara nyligen tog vi beslut om det största militära stödpaketet sedan den fullskaliga invasionen inleddes på över 13 miljarder. Vi arbetar verkligen för att säkra vardagen för alla i Europa och Sverige.

Foto: Ninni Andersson

Recension av UPS nya sångbok

I samband med att UPS firar 30 år i år kommer det att komma ut en ny sångbok. Under vårterminen 2024 i numret “Jaget” skrev jag om varför UPS behöver en ny sångbok. Sedan dess har jag varit en av medlemmarna i sångbokskommittén som har utvecklat den nya sångboken. Nu kommer en recension om den nya sångboken med utgångspunkt i min förra text “Jaget och sångboksförslaget”.

En positiv sak med den nya sångboken är att den kommer att ha med flera klassiska visor som tidigare inte fanns. Till exempel hade vi tidigare inte med snapsvisan “Än en gång däran” eller avecvisan “Ofvandahls”. Det är en förbättring jämfört med den tidigare sångboken, där vi hade för få klassiska sånger som bör vara med i en sångbok. Jag hade dock gärna sett att det fanns ännu fler klassiska sånger från exempelvis Bellman och Taube, vilket man hade kunnat lösa med en längre sångbok. Den nya sångboken är exakt lika lång som den tidigare boken och hade den istället bara varit några få sidor längre hade man fått med fler klassiska sånger.

I min text förra året skrev jag dessutom att det fanns för få programspecifika låtar i sångboken.

I den nya boken kommer det finnas flera nyskrivna sånger som både handlar om pol kand och Uppsala som studentstad, vilket jag ser som en förbättring jämfört med den tidigare boken. De nyskrivna sångerna kopplat till studentlivet här i Uppsala heter exempelvis “Sakta vi gå genom Uppsala” och “Balladen om reccens första år”. Flera av utskotten i UPS har dessutom gjort en egen låt som är med i nya sångboken och jag hoppas att dessa nya låtar blir återkommande inslag på sittningarna i UPS i framtiden.

För ett år sedan skrev jag också att vi borde ha ett bättre uppslag för låten “O gamla klang- och jubeltid”, med exempelvis instruktioner för hur man sjunger den eftersom vi i vår förening har en förmåga att allt för ofta sjunga den felaktigt. Tyvärr har den nya boken inga instruktioner

Vilhem Leijonhielm

om hur och när man ska stå upp under sången. Det finns inte heller med att det enda rimliga är att vi pol kandare sjunger filosofernas del när man ska sjunga som antingen filosof, jurist, teolog eller medicinare. Däremot har avsnittet “Till sist” förbättrats i och med att “Inatt jag drömde” numera också är med i det avsnittet och inte bara “O gamla klang- och jubeltid”.

I min text “Jaget och sångboksförslaget” skrev jag dessutom att det hade varit roligt med en återkommande sångboksfest i UPS. Dels för att det i sig hade varit roligt, men det hade även motiverat en bok med många visor eftersom man på en sångboksfest hade sjungit väldigt många visor vid samma tillfälle. Ambitionen från sångbokskommittén är att ha en sångboksfest i samband med att den nya sångboken kommer. Det ser jag väldigt mycket fram emot och jag hoppas att det blir en tradition inom UPS.

Det jag hittills har skrivit om den nya sångboken har varit angående om den har blivit bättre eller inte i de områden jag tyckte behövde åtgärdas för ett år sedan. Om jag ska berätta om mina övriga synpunkter med den nya sångboken skulle jag inleda med att säga att den tyvärr är lite för spretig för min smak. För det mesta är låtarna som är med relevanta och i rätt avsnitt, men det finns undantag för det. Exempelvis finns låten “Östgötacasanova” med, vilket varken är en snaps-, vin- eller avecvisa. Jag vet att vissa östgötar i UPS gillar att sjunga den, men om man ska ha med en sådan låt tycker jag att man bör ha ett helt avsnitt med låtar för fler geografiska platser i Sverige. Snapsvisan “Absolutist-Nej då!” finns också med i nya sångboken och den har en stark koppling till Stockholms nation. Jag välkomnar att man har visor från de olika nationerna i stan, men i så fall hade jag gärna sett ett avsnitt med en visa från varje nation. Boken skulle alltså kunna ha en bättre uppdelning av avsnitt med olika visor enligt mig.

Sammanfattningsvis tycker jag att den nya sångboken som släpps i samband med att UPS firar 30 år är bättre än den föregående boken, men att det fortfarande finns utrymme för förbättring. Positiva inslag är att det i den nya boken kommer innehålla fler klassiska visor och fler egenskrivna visor kopplade till UPS och studentlivet i Uppsala. Den nya boken hade dock varit ännu bättre om det fanns instruktioner för hur man sjunger “O gamla klang- och jubeltid” och om det var en bättre uppdelning av de olika avsnitten. Jag hoppas att den nya sångboken ökar intresset för visor och att vi ses på UPS sångboksfest senare under terminen!

Illustration: Elin Wallin

Pärlbröllop med eurokraterna

Om man ska vara helt ärlig har 2025 inte varit ett bra år. Alls. Tur då att vi iallafall kan glädjas åt inte ett utan två jubileum. I sann Polkand-anda skapades ju såklart UPS samma år som Sverige officiellt gick med i EU! Och vilka årtionden det varit. Inte bara har omvärlden förändrats drastiskt, både på gott men kanske främst på ont, utan även i Sverige och själva unionen har stora förändringar skett. Ett framstående exempel på detta är svenskarnas inställning till EU. Från att vara not-like-other-européer har vi idag en aldrig tidigare sedd, något panikartad hög, EU-optimism. Jubileumsåret kunde helt enkelt inte ha kommit på en mer lämplig tid.

Just förändring har varit särskilt definierade för perioden vi har varit medlem under. Knappt hade vi tagit oss in förrän processen med att på riktigt riva järnridån påbörjades. Förutom de uppenbara fördelarna med ekonomisk utveckling i Östeuropa och begränsa Rysslands inflytande i regionen, har detta varit särskilt gynnsamt för alla tågluffare som oundvikligen hamnar i Budapest. Tre nya fördrag introducerades för att effektivisera EU:s arbete, minska

Olle Edman

det demokratiska underskottet, och ge Jonas Tallberg en ursäkt att släppa en ny utgåva. Hela 10-talet visade sig vara en kontinuerlig kedja av kriser (med prefixer som finans, skuld, och flykting), och även om vi inte direkt har det kontrafaktiska utfallet hade resultatet troligen varit sämre om Sverige hade stått ensam mot stormen.

Allt har dock inte varit positivt. Trots att Brad Pitt och Angelina Jolies skilsmässa tog tre år längre kan ingen förneka att Brexit var en otroligt sårig affär. För första gången krympte EU istället för att expandera. Den administrativa och ekonomiska härdsmältan som direkt följde skulle man tro resultera i att alla andra insåg EU:s värde. Inte Ungern dock. Vid det här laget har landet sedan länge uppnått sitt mångåriga mål att vara unionens sämsta medlem. I nuläget är det en kategori de har varit ensamma att tävla i efter att Polen skärpte sig rejält. Vi får dock vänta till nästa jubileumsår för att se om Slovakien möjligen konkurrerar ut dem.

Den stora förhoppningen i nuläget är att EU ska kunna utvecklas och förlora titeln som politisk dvärg och lyckas stå emot Ryssland, utan någon hjälp från andra sidan Atlanten. Ett orosmoln kring detta går tyvärr att finna på andra sidan en betydligt smalare vattenmassa; Gibraltars sund. EU har nämligen ända sedan Sverige gick med lyckats bli utpressade av Marocko till att acceptera deras ockupation av Västsahara. Syftet med Marockos koloniala projekt är att återfå utsträckningen landet hade under medeltiden, och bara kanske kontroll över Västsaharas rika fosfatfyndigheterna. Alternativ tre är att de bara behövde en ursäkt att samarbeta med Sydafrikas apartheidregim och bygga ett 270 mil långt minfält. I grunden av EU:s ställning till detta finns den geopolitiska ekvivalenten till att betala maffian för skydd. I gengäld för att EU följer Marockos riktpinne i alla frågor som rör Västsahara fortsätter de att inte skjutsa flyktingar till de spanska exklaverna och EU:s södra gräns.

Foto: Olle Edman

Misslyckandet här kan antingen anses vara att vi så enkelt överger principerna om internationell rätt och mänskliga rättigheter, eller att ett land med mer än 10 gånger mindre BNP krossar oss i realpolitik. Oavsett vänder sig både Palme och De Gaulle i sina gravar.

Medlemskapet i EU har fortfarande gett Sverige otroliga fördelar. Och dessa inkluderar inte bara betydligt fler arbetsmöjligheter för Sveriges alla statsvetare eller att V och SD faktiskt har någonting de kan enas kring. De ekonomiska fördelarna är många, ofta nämnda, och helt ärligt inte jätteroliga att diskutera. Det räcker att kolla

på situationen i Georgien. Sedan den illegitima regeringen frös alla förhandlingar kring landets anslutning till EU har tusentals demonstranter trotsat kyla, tårgas, och våldet säkerhetsstyrkorna snabbt visade sig kapabla till. Det är vad EU-flaggan är värd för dem. Det är därför den perfekta tiden att lyfta och fira Sveriges medlemskap i EU. Vi får bara hoppas att de inte börjar jiddra om Velo igen.

Foto: Olle Edman

2 3 4

Uppsala Politicesalumner – var har UPS:are tagit vägen?

Redaktionen

Uppsala Politicesalumner (UPA) grundades våren 2014 och är en fristående förening med starka band till Uppsala Politicesstuderande (UPS). Vårt syfte är att stärka kontakten mellan och med alumner från Politicesprogrammen, och att fungera som en brygga mellan nuvarande och tidigare studenter. Vi anordnar aktiviteter och koordinerar kommunikation som avser att uppmuntra kontakt och utbyte av idéer och erfarenhet mellan parterna och andra med anknytning till programmet och Uppsala universitets institutioner. Styrelsen 2024/2025 består av: Celine Hedin (ordförande), Marie Nylund (ledamot), Stig Brewitz (ledamot), Malte Marklund (ledamot), Ella Lindberg (sekreterare).

Bland våra främsta aktiviteter finns Mentorskapsprogrammet – ett initiativ där studenter och nyexaminerade får möjlighet att komma i kontakt med en mentor (alumn från programmet) för att bolla tankar om karriärvägar och livet efter examen!

Slutligen, anordnar vi årligen även en prisceremoni för att uppmärksamma ”Årets Politicesalumn”.

Det är ett utnämnande av en alumn som utmärkt sig under karriären, som bidragit till universitetet eller studentlivet, verkat för ett bättre samhälle och är ett föredöme för Politicesstudenter.

– CELINE HEDIN

Redaktionen på Polmagasinet fick glädjen att samtala med tre alumner delaktiga i UPA.

Vi ställde följande frågor till dem:

Introducera dig själv kort: vem är du, vilka år studerade du Politices och vad jobbar du med?

Har du någon användning av din Politicesutbildning i din nuvarande yrkesroll? I så fall hur?

Vad är ditt bästa studieminne från dina Politicesstudier?

Har du något tips till oss som pluggar Politices idag?

– Jag heter Josefin Pasanen och jag läste Polkand åren 2009-2012/13. Jag har alltid varit väldigt intresserad av varför världen ser ut som den gör, varför vilka har så mycket och andra väldigt lite, och vad vi kan göra för att se till att fler får det bättre. Jag är också något av en nörd och älskar både data, ny forskning, och att få lära mig nya saker. Därför läste jag nationalekonomi som huvudspår, med fokus på utvecklingsfrågor och offentlig ekonomi. Just nu jobbar jag för FN:s utvecklingsprogram UNDP i New York sedan 5 år tillbaka. Här är jag bland annat med och skriver UNDPs flaggskeppsrapport över mänsklig utveckling, och jobbar brett med våra partnerskap.

– Absolut! Polkand gav mig en stark grund att stå på – när det gäller samhällsanalys, att använda data och statistik, och att tänka strategiskt kring olika policyval – något som jag använder mig av på daglig basis i mitt jobb. Fast mer än studierna så tror jag att det mest värdefulla, för både min personliga och professionella utveckling, var det sociala sammanhanget. Jag träffade några av mina bästa vänner där och det är relationer som stått fast och stöttat mig genom både fram- och motgångar i yrkeslivet.

– Jag har så många bra minnen från min Uppsala-tid att det är svårt att välja ett! Allt ifrån sena kvällar med tentaplugg på Ekonomikum tillsammans med vänner till Valborgsfirande i en vecka i sträck.

Jofesin Pasanen

– Ta tillvara på tiden! Oroa er mindre över vad som händer efter studierna, och njut av tiden ni har i Uppsala. Var snälla mot er själva, och mot varandra – det må låta klyschigt, men det stämmer att ”om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill gå långt, gå tillsammans”. 3 4

Foto: privat bild

Helen Andreasson

– Helen Andreasson heter jag – läste min magisterexamen på Politices 2004-2005. Nu jobbar jag på United Nations Population Funds (UNFPA) regionkontor i Sydafrika. Där är jag samordnare för ett regionalt program där UNAIDS, UNICEF, UNFPA och WHO samverkar för att öka tillgång till sexuella och reproduktiva hälsorättigheter i 12 länder i södra och östra Afrika.

– Nu var det ju ganska länge sedan jag tog examen och jag tror att hur man använder sin titel och dess innehåll ändras över tid. Vad jag kan säga nu är att titeln är väl ansedd och särskilt i biståndsvärlden är det ofta positivt att ha studerat på UU p.g.a. den historiska kopplingen till Dag Hammarskjöld o.d. Tekniskt sett lärde vi oss teorier och metoder som vissa fortfarande är relevanta och vissa som hunnit bli mindre relevanta – man måste självklart fortsätta sitt eget lärande hela tiden och inte alltid hålla fast vid det som ingick i examen. Jag tror det som var mest värdefullt för mig var interaktionerna med andra politices-studenter, och särskilt erfarenhetsutbyte med dem som kommit en bit i sin karriär och var tillbaka på universitetet för att vidareutbilda sig.

– Långa samtal på diverse mysiga caféer efter föreläsningarna, ofta i sällskap av våra professorer, om tillståndet i världen och framtiden.

– Som polmag kan man kanske känna att det är lite osäkert att vara generalist ute på arbetsmarknaden, men min erfarenhet är den motsatta – att ha en bred examen leder till en otrolig bredd på möjligheter och karriärinriktningar.

Katarina Budrik

– My name is Katarina and I came to Uppsala (and Sweden!) in 2016 from Estonia. I studied Political Science between 2016-2018 – before that I completed my Bachelor’s Degree in European Studies at the University of Southern Denmark. Upon graduating with a Master’s Degree in 2018 I returned to Estonia and began my civil service career in 2019. Currently I work as an Adviser on the European Union Affairs at the Ministry of the Interior of Estonia. Before this position, which is as immensely interesting as it is immensely challenging, I served as a Political Adviser to two Ministers of Culture, and as a Consultant at the European Union Affairs Committee at the Estonian Parliament. It is safe to say that I took to heart the Government Studies track offered in my programme and remained loyal to state institutions ever since.

2 3 4

– The education had an immense impact on my professional life and choice of career. Intense focus on Government Studies and the role of official institutions, mixed together with personal interest and superb professors, made it easy for me to access the public sector as well as navigate the challenges of civil service. When you know what the government is and how power is conceived within it, the understanding of your role as a bureaucrat in the Weberian sense comes naturally. Additionally, the international environment, which boosted the skills of intercultural communication, became my bread and butter in the diplomatic service as an Adviser on European Union matters.

– Whenever I think back to my time at Uppsala University, the happiest memories are linked to two places: the Carolina Rediviva and the Dag Hammarskjöld libraries. During that time, it sometimes felt miserable, even hopeless, to tackle yet another x-hundred pages long monography on an obscure subject with no aid other than a loyal water bottle and a snack bought from ICA. Yet somehow it’s those moments of quiet recollection and disciplined study I cherish the most, especially now, when an endless whirlwind of EU regulations, directives, communiques, council positions and workgroup meetings etc offer very little time to calmly and meticulously examine one particular topic. Looking back now, those evenings spent in Carro hunched over the laptop were the most necessary sessions of building myself up brick by brick, book by book.

– Stemming from above, my first and foremost advice would be to approach every assignment or a piece of required reading as a mental workout session necessary for your future. Not only does it build obvious argumentation and writing skills – it also grows a sense of quiet confidence in you, brought by the realisation that you actually know your shit. You are competent.

– Secondly – and entirely coming from my own personal bias – I would suggest paying special attention to the courses, reading materials, traineeship opportunities that are focused on EU-matters.

– Last but not least (and definitely cliché) – enjoy your time of growth. Right now it is not important to be the very best with an impeccable test score or chase those shiny titles to add on your CV. What is essential, on the other hand, is to let yourself explore and experiment. It is okay to fail and to feel like you are the only one who has not yet figured it out while everyone else around you is on their perfect 5-year plan. You are utterly and unapologetically enough as you are.

Foto: privat bild

Foto: privat bild

En märklig tidsresa

Jag frågade min mamma om hennes starkaste minnen från 30 år tillbaka: Hon beskrev det kortfattat som renässansen till vad det är idag.

Personligen sträcker sig mina starkaste minnen till år 2007 – en annorlunda tid som skiljer sig från idag. Den perioden präglades delvis av det man kan se i Emerald Fennells film Saltburn –en era av ekonomiskt överflöd, precis innan finanskrisen slog till 2008. Trenderna då var en kombination av ögonbrynspiercingar dekorerade i ansikten och Indie Sleaze som kännetecknades av en rörig tolkning av vintage-mode i neon och glitter.

Harry Potter-hysterin var ett faktum, och filmen Fenixorden hade precis haft premiär. En tydlig statusmarkör var Blackberry-telefoner, i kombination med Facebooks begynnelsefas bland oss unga. Robyns och Kleerups melankoliska låt With Every Heartbeat, gick på repeat på samtliga radiostationer.

Det har nu gått tre decennier sedan Sverige röstade ja till EU-medlemskap. EU har gett oss möjligheter, men också utmaningar kring debatten om den ibland oflexibla byråkratin. De flesta påpekar idag att unionen känns mer splittrad än någonsin, präglad av interna konflikter, populism och svårigheter att hantera kriser. Parallellt med tiden- gick vi då med EU, nu är vi med Nato. Då var vi alliansfria och Sverige var berömt för att vara medlare mellan länder i konflikt med varandra. Nu är vi inte längre det.

Egentligen är det de självklara vändpunkterna från 1994 som lade grunden för det vi beskådar idag. 1994 var ett år som på många sätt känns både avlägset och märkligt bekant. Konsumtionssamhället rusade fram, men utan den extrema populism som idag verkar ha en nästan vinnande effekt i det politiska landskapet. Nelson Mandela blev president i Sydafrika – en historisk händelse som känns svår att föreställa sig i dagens hårda och polariserade värld.

Alexandra Ndisi Grantham

O.J. Simpson flydde från polisen i sin vita Ford Bronco efter att ha blivit misstänkt för mordet på sin ex-fru Nicole Brown Simpson och Ron Goldman. Till allmänhetens förvåning blev han förklarad oskyldig under rättegången. Lisa Marie Presley gifte sig oväntat med Michael Jackson. Nirvana och Kurt Cobain var soundtracket till en generation. Dessvärre blev Cobains öde en del av en mörkare norm i musikindustrin, där unga artister fortsatt dras in i destruktiva spiraler. Skillnaden är att det idag finns fler resurser för att få hjälp, även om problemen består.

Det var en tid av skandaler, spektakel och kulturella skiften. Samtidigt var 1994 året för en av världens mörkaste stunder – folkmordet i Srebrenica, där över 8 000 bosniska män och pojkar mördades och folkmordet i Rwanda där omkring 800 000 individer miste sina liv.

FN:s insatser och politiska organ försökte ingripa i folkmordet i Rwanda och Srebrenica, men redan då fanns tendenser till den passivitet vi ser idag, ”Accept the actions, forget the sanctions”. Idag tycks mer direkta handlingar ha ersatts av sanktioner, och politiker talar mer än de agerar. Rwanda bevisade sig själv genom att idag vara ett av Afrikas mest progressiva och välfungerande länder.

Det politiska klimatet har också förändrats radikalt. 1994 var Bill Clinton president i USA, och hans sexuella eskapader med den 22-åriga Monica Lewinsky var en skandal som skakade världen. Bill Clinton överlevde den krisen utan politiska konsekvenser. Idag hade han sannolikt blivit cancellerad direkt. Men där minimalismen definierade 90-talet, verkar vi nu leva i en tid av maximalism – både i konsumtion och i det politiska samtalet. Vi har tillgång till mer än någonsin, men upplever ändå en känsla av osäkerhet och fragmentering.

Tobleroneaffären i Sverige hösten 1995 blev

kanske startskottet på cancel-kulturen i Sverige. Mona Sahlin använde regeringens Eurocard-kort för privata inköp vilket bland annat inkluderade ett inköp av två Toblerone. Därefter avgick Sahlin efter kritiken och lämnade sin politiska post. Blev vi eventuellt trendsättande i världen?

Eventuellt lade tiden 30 år tillbaka grunden för dagens samhälle, precis som år 2007 bar

tecken vi först i efterhand förstod. Ekonomiska uppgångar följt av krascher, politiska skiften och kulturell förändring som växlar mellan minimalism till maximalism. Det vi ser idag som självklart kan vara nästa generations tidsmarkör- en tid att blicka tillbaka på med samma blandning av förundran och nostalgi. Kanske är det just det som gör en tidsresa så märklig – vi tror att vi rör oss framåt, men i verkligheten går vi bara i cirklar, fast i en ständigt föränderlig värld.

Illustration: Amanda Orre

POLKAND MUSTASCH

Polkand mustasch

Polkand mustasch

Varför har alla

Polkand-killar

Polkand mustasch?

När ska alla

Polkand-tjejer

Få

Polkand mustasch?

VICTOR FAGERHOLM

Foto: Astrid Hjorth & Gustaf Rydh

REDAKTIONENS FRÅGA:

Era bästa

UPS minnen

Titta här, titta hit! Redaktionen ställde en fråga till alla UPS:are där vi undrade om era höjdpunkter och personliga favoritminnen från er tid i UPS. Det är uppenbart att insparken är ett minne vi alla håller kärt och att Polkandare visar stor kärlek till varandra, men även att Polmagasinet kan väcka känslor och skapa minnen. Det axplock vi gjorde av svaren finns nedan.

Gångfesten, även om minnet svek mig delar av kvällen…

Sexan på Ekeby 2023, en otroligt rolig sittning och jag träffade min flickvän där :)

Dryckesmilen i höstas, med underbart väder och super- mysig stämning!

En fadder gav mig sången under insparken 2023 på Ekeby, så jag blev nog denförsta 2023-reccen att hålla i en sång! Minns att det kändes stort :)

När Polmag vann terminens tidning våren 2024

Att träffa min partner och fellow UPS:are i samband med min inspark

Vårbalen 2024! Var en så lyckad bal med roligt spex, en massa dans, god mat och uppklädda Polkandare

Fatta ett smart beslut

Bli medlem i Fackförbundet ST. Vi är det största fackförbundet för de som jobbar på statligt uppdrag och med ansvar för samhällsbärande infrastruktur. Vi är experter på staten och kan hjälpa dig att landa rätt i arbetslivet, när det väl är dags för det.

Som studentmedlem i Fackförbundet ST får du tillgång till gratis karriärtjänster, fackligt stöd, insikt i hur det är att jobba på statligt uppdrag och förmånliga rabatter på till exempel försäkringar.

st.org/student