Döderhults församlingsblad

Församlingsblad Nr 5 • 2016

Den Helige Ärkeängeln Mikael – Ikon utförd av Birgitta Ekvall Invigd i Döderhults kyrka Den Helige Mikaels dag 2016 Foto: LN

P Å

L E D A N D E

P L A T S

På tröskeln till Advent När detta församlingsblad når sina läsare befinner vi oss på tröskeln till Advent.

ning, en bön om hjälp. Kanske är Och Advent är mer än ”mörker det svårt att tänka så när Hosianoch kyla” – som det heter i sången na-sången dundrar ut i försam– det är också tända ljus, värme lingen, gärna ackompanjerad av och mys. Adventstiden är, jämte pukor och trumpeter. Vi förutjulen, årets kanske mest tradisätts, att under Advent och Jul var tionstyngda tid. De flesta av oss så glada att det har fasta inte finns särskilt mönster för mycket utrymme vårt firande. för bön om För många Adventstiden är, jämte hjälp. Men fakhör t ex kyrjulen, årets kanske mest tum är ju att kogången till Advent och Jul Advents- och traditionstyngda tid. kan var en svår Jultid. Även tid för många om man normänniskor, malt inte många mår firar gudsdåligt just då, och många känner tjänst finns hos många en känsla hinnas med! – utan en verklig sig ”utanför” under Advent och för att Advent och Jul hör ihop andlig beredelse. Mitt i all julJul. För många är det också svårt med kyrkan. Kanske är det ljusen stress behöver vi under vårt att känna att man inte hinner och värmen i kyrkan, som bidrar Advent stanna till och fokusera på med allt man borde; vi glömmer till den känslan, eller kanske är det egna livet och Guds plats i vår oss själva, våra medmänniskor och det musiken och de härliga psaltillvaro.

Gud. merna som drar. Kanske är det Låt i år Advent bli bara en omistlig tradition som en gåva från Gud, då ”hör till” för att allt ska bli som du ger dig tid att möta det alltid varit.

Mitt i all julstress behöver vi Gud – då kan Jesu Det finns vissa sånger, psalmer under vårt Advent stanna till födelse bli en födelse och uttryck som vi särskilt starkt och fokusera på det egna livet också i i ditt liv! förknippar med Advent. ”Bereden och Guds plats i vår tillvaro. väg för Herran!” är en sådan Er tillgivne psalm, men kanske än mer *) Anders Byström Voglers ”Hosianna”,som ju framDärför är Hosianna-ropet – för allt hör samman med den förrätt uppfattat – så viktigt. Alla sta adventssöndagen. kan vi stämma in i det, alla kan vi När vi på Fösta söndagen i var delaktiga i det – Herren komAdvent får sjunga ut vårt ”Hosimer just till oss med de behov vi anna” har det en dubbel betyhar. delse: det är dels vårt Hurra-rop, *) Advent är en förberedelsetid – vårt jubel över Herrens ankomst – 1700-ralkompositören Georg Joseph tänkt som en andlig beredelse i dag liksom den gången då han Vogler var verksam i Stockholm som inför Julen. Inte bara en beredelse kom till Jerusalem – men ”Hosiorganist. Egentligen var han katolsk på det praktiska planet – allt ska anna” är också en bön om räddpräst, vilket hemlighölls.

”

”

2

IKONER – BILDER FRÅN DEN OSYNLIGA VÄRLDEN Ikoner är den österländska kristenhetens sätt att framställa män och kvinnor ur den heliga historien.

Att måla en ikon är, enligt österländskt tänkesätt, något mer än att bara ”måla en tavla”. Särskilda regler gäller t ex för sättet att bereda den platta som man ska måla på och arbetet sker under bön efter särskilda regler. En av våra gudstjänstfirare, folkhögskolläraren Birgitta Ekvall, har engagerat sig i ikonmålandets konst.

Hon har t ex hört till organisatörerna bakom de regelbundet återkommande ikonmålarkurserna på Oskarshamn folkhögskola. Under senare år ledda av Antti Narmala, erkänd ikonkonstnär och framstående inom finskt ikonmäleri.

En ikon, som ska brukas för andakt i ett hem ska enligt traditionen vara invigd i en fullständig mässa, genom en särskild bön, som ingår i nattvardsbönen. Ikonen på omslagsbilden – Den Helige Ärkeängeln Mikael - invigdes i nattvardsbönen i Döderhults kyrka Den Helige Mikaels dag tidigare denna höst. Och ikonen här intill - ”Veronicas Svetteduk” - invigdes i Döderhults kyrka på Söndagen före Domssöndagen i senare delen av november i år.

Båda ikonerna har målats av Birgitta Ekvall.

Också vår mångåriga diakon, Syster Gertrud Lindholm har målat ikoner. En av hennes ikoner finns i Döderhults kyrkas vapenhus och framställer Växjö stifts apostel, Den Helige Sigfrid. Hon har också målat en replik av samma ikon, som i dag hänger i Mariakoret i församlingskyrkan i pilgrimsorten Walsingham i Norfolk i västra England. Och en av hennes ikoner hänger i St Mikaels och Alla Änglars kyrka i Inverness, Skottland – en Episcopalförsamling till vilken vi under många

år haft starka band. Gertrud har också målat ikonerna på den stora ljusbäraren som finns vid dopfunten i Döderhults kyrka. Också Mariaikonen vid ljusbäraren i Påskallaviks kyrka är målad av Gertrud Lindholm.

Enligt österländskt tänkesätt är ikonen inte bara en bild. Den är

en framställning av en helig närvaro – beroende på motivet kanske av Kristi, Guds Moders eller någon annan Helig Gestalts närvaro i nuet.

LN

Svepeduksikon s.k. Mandylion, utförd 2015 av Birgitta Ekvall.

3

Kyrkoval nästa år På höstkanten 2017, närmare bestämt söndagen den 17 september nästa år, blir det kyrkoval inför den kommande fyraårsperioden.

I valet, som är riksomfattande, väljs de beslutsfattare som jämte kyrkoherden har det avgörande inflytandet över församlingen.

Indirekt väljs sedan församlingens styrelse, kyrkorådet, och eventuella nämnder och utskott. Vidare väljs den 17 september de förtroendevalda som ska ha det yttersta ansvaret för stiftet. Också ledamöterna i kyrkomötet – Svenska kyrkans ”riksdag” – ska väljas den dagen.

Valet organiseras i vår församling av vår valnämnd i vilken Gunnel Norrgård är ordförande.

I Döderhults församling, i vilken Kristdala – tidigare egen församling – Bockara och Påskallavik ingår, fanns i förra valet fem nomineringsgrupper – vi talar inte

om partier i kyrkliga sammanhang – och tre av nomineringsgrupperna fick sina representatnter valda som beslutsfattare i vår församling – nämligen ”Partipolitiskt Obundna”,” Aktiv kyrka” – båda grupperna partipolitiskt obundna, och ”Borgerligt alternativ”. Hur många nomineringsgrupper som kommer att ställa sig till förfogande i nästa års kyrkoval är det för tidigt att sia om när detta skrivs på höstkanten 2016.

Gunnel Norrgård fö rdjupar sig i regelverke t info r nästa års kyrkoval.

Församlingsresan till Skottland Under särskilt den varma årstiden ordnas av vår församling flera gruppresor.

Kerstin Jutterdal brukar ordna en resa i den nära småländska omgivningen.

Döderhults kyrkliga syförening brukar ordna en församlingsresa på höstkanten, och på sensommaren brukar den ”stora” församlinsgresan gå. I år gick den till Skottland, där vi har goda förbindelser med Skotska Epsicopalkyrkan. På bilden här ovan syns deltagarna i årets skottlandsresa samlade utanför St Andrew’s Cathedral i Inverness efter en svensk morgonmässa i vilken kyrkoherde Ander och prosten Leif tjänstgjort, och biträtts av Roy Carlsson. Blir det någon ”stor” församlingsresa nästa år? Tja, man vet ju aldrig. Men det har talats om en resa till Polen med

”svenskminnena” i Krakow och besök i Czhestochowa och ”Den Svarta Madonnan”

4

Text: LN. Foto: Gunnar Spång

Om konsten att gå i kyrkan I en inte särskilt avlägsen tid – faktisk inom det vi brukar kalla mannaminne – var det en självklarhet för en stor del av svenska folket att på söndagarna gå i kyrkan. I dag är andelen regelbundna gudstjänstfirare betydligt mindre.

Det verkar som om konsten att gå i kyrkan håller på att gå förlorad.

Det finns givetvis en massa argument mot att fira gudstjänst.

Ett av dem är att man inte tror på Gud. Och att sitta i kyrkan och be böner till en Gud som man inte tror på, är väl ungefär som att kasta in önskelistan inför julen i brasan och hoppas att tomten ändå ska snappa upp önskningarna.

Ett annat argument är att kyrkan representerar en gången tids klassamhälle, där prästerna och kyrkan bestämde allt. Och med en

sådan samhällssyn vill man inte ha något att göra. Argumentet är väl ungefär lika begåvat som att hävda att man inte vill ha med dagens svenska samhälle att göra, eftersom samhället i en gång för länge sedan styrdes av den gamla ståndsriksdagen.

Något som den som skriver detta ofta får höra är, att man inte vill gå i kyrkan eftersom man inte tycker om de nya ”osjungbara” psalmerna. Det får man höra ungefär lika ofta som man hör folk säga, att man inte vill gå i kyrkan och sjunga gamla ”mossiga” psalmer.

Ett vanligt argument är att man inte tycker om de andra som går i kyrkan, men det är väl lika klokt som att säga, att man inte går ut och handlar längre eftersom man inte tycker om de andra kunderna i butikerna.

Ytterligare ett argument kan vara, att söndagen är den enda dag i veckan då familjen kan vara samlad och då vill man gärna samlas i familjens hem; ett argument som man måste ha respekt för.

Men det finns också argument för att gå i kyrkan: Ett sådant är, att livet ställs in i ett sammanhang genom regelbunden kyrkogång. Det mänskliga liv man leve,r i det man kan uppfatta som en meningslös tillvaro, mellan födelse och död, får mening och inriktning om man regelbundet firar gudstjänst, och bekänner sig i söndagens mässa möta den Herre som gav mig livet och som jag till sist ska möta.

Ett besläktat argument är, att jag inte längre tvingas uppleva mig som ett kryp på ett stoftkorn i universum. Jag lever i regelbunden gemenskap med livets upphov.

Ett tredje argument är att jag på ett mycket konkret sätt får möta min Frälsare i bröd och vin. Han är inte enbart ett spekulativt väsen långt borta. Han är mig lika nära som bröd och vin som förenas med min kropp.

Så varför inte öva upp ”konsten att går i kyrkan”?

LN

5

Märkliga ting i våra kyrkor:

Votivskeppet ”Vega” i Påskallaviks kyrka I Påskallaviks kyrka finns två votivskepp. Det yngsta av dem bär namnet ”Vega” och är tillverkat och skänkt av Ossian Karlsson i Påskallavik. ”Vega” är inte något ovanligt fartygsnamn, men man får på goda grunder förmoda att Ossian Karlsson hade det mest kända av dem i sina tankar när han arbetade med skeppet, nämligen det fartyg med vilket Erik Axel Nordenskiöld gjorde sin historiska upptäcktsresa genom Nordostpassagen 1878-1880.

Det fartyget såldes senare till ett skotskt rederi men förliste 1903.

För att hedra dem som genomförde den Nordenskiöldska expeditionen instiftades Vegamedaljen av ”Sällskapet för Antropologi och Geografi”, att förlänas personer

som gjort värdefulla insatser för antropologisk och geografisk forskning.

Ossian Karlsson har utfört ett mycket omfattande arbete – under tusentals timmar – för att färdigställa det detaljrika votivskeppet.

En ”votivgåva”, ofta i gestalt av ett skepp, är en gåva skänkt till en kyrka i tacksamhet över något stort som gåvogivaren har upplevt som en Guds gåva.

Också i Döderhults kyrka finns inte mindre än fyra votivskepp – det yngsta tillverkat ett stycke in på vårt eget århundrade.

… och i Döderhults kyrka finns fyra votivskepp Om dem har vi tidigare skrivit i vårt församlingsblad.

Det äldsta av dem, från tidigt 1800-tal och med okänd donator, bär namnet ”Martin Luther”. Så till vida är det märkligt som man sällan gav ett votivskepp i en kyrka ett maskulint namn. Votivskepp – liksom andra skepp – bar i allmänhet feminina namn.

Text och bild: LN

6

Kyrkokamrern i Döderhult – vad gör hon?

I Döderhults församlings kansli möter vi Anneli Tingström. Hon har ett stort arbetsrum och på det jättestora skrivbordet ligger respektingivande högar med papper och i bokhyllorna bakom hennes rygg står pärmarna på rad. Och hennes främsta arbetsinstrument ser ut att vara datorn.

Kyrkokamrerns arbetsdag Jag undrar hur en arbetsdag kan se ut för en kyrkokamrer?

– Ingen dag är den andra lik. Jag har förmånen att ha ett mycket omväxlande arbete. Vår församling betraktas ju som en mindre enhet inom Svenska kyrkan. Så jag får genom mitt arbete insikt i alla våra verksamheter.

– En vanlig arbetsdag kan börja med attestering och kontering av fakturor som inkommit. Attestering och kontering sköts i och för sig av de verksamhetsansvariga, men min uppgift är ju att se till att varje faktura bli attesterad och konterad, dvs påförd det konto i vår budget som ska belastas. Sedan har jag ju lönehanteringen inom församlingen och administrationen med anledning av semesterlagstiftningen och liknande ärenden.

Stora arbetsuppgifter är budget och bokslut. Och jag skriver också själv en del fakturor.

Vad kan du ha att fakturera andra?

– Vi har t ex ofta hyresgäster i våra församlingslokaler, som ska faktureras. Och så fakturerar jag andra församlingar inom det vi kallar clearingsystemet, alltså detta att vi ofta upplåter gravplats åt personer från andra orter; våra präster, musiker och vaktmästare utför också kyrkliga handlingar åt församlingsbor från andra håll, och då debiteras andra församlingar.

egentliga församlingsarbetet?

– Ja, jag upplever mig själv som en av församlingsarbetarna, även om jag inte syns utåt på samma sätt som t ex präster och kantorer. Jag är en kugge i ett stort maskineri och den kuggen är till för att gudstjänster och annat församlingsarbete ska fungera.

Kyrkorådet Innebär Ditt arbete samverkan med församlingens kyrkoråd?

– Nja, jag utför ju en del arbete åt kyrkorådet, men jag tillhör inte rådet, och deltar enbart i sammanträden där ekonomiska frågor behandlas.

Församlingens ekonomi Anser du som ekonom att församlingens ekonomi är god?

– Ja, församlingen har en god ekonomi. Vi har medel till allt vårt församlingsarbete. Och vi kan också på lång sikt planera för förbättringar och investeringar i t ex våra lokaler. Just nu uppförs t ex nya byggnader för vår kyrkogårdsförvaltning i Döderhult.

Trivs du med Dina arbetsuppgifter?

– Ja, jag trivs både med arbetsuppgifterna och mina arbetskamrater och känner att jag utför ett meningsfullt arbete.

Text: LN. Bild: Jonas Persson

Traditionsenligt i Vånevik Traditionsenligt avslutades årets ”Stenbrottsgudstjänst” i Vånevik med att Hans Ersson spelade ”Gotländsk sommarnatt” .

Medarrangörer i årets gudstjänst var Missionsförsamlingen och Föreningen ”Hård Klang”.

En ”kugge” Känner du att du är delaktig i det 7

Birgitta Nilsson, Kristdala:

”Uppväxtårens kyrksamhet i Vena glömmer jag inte .. ” Birgitta Nilsson i Systertorp, Kristdala växte upp i grannsocknen Vena.

– Vi bodde visserligen på gränsen till Hultsfred och var orienterade åt det hållet. Som familj var vi kanske inte direkt involverade i det som hände i Vena, men på söndagarna var det en självklarhet att vi skulle till Vena kyrka.

Kyrksamheten i Vena Och jag har förstått att Vena på den tiden var kyrksam socken?

– Ja, den stora kyrkan, en av landets största landsortskyrkor, var praktiskt taget fullsatt på söndagarna. Upplevelsen av den starka kyrksamheten glömmer jag inte!

Det är verkligen stor skillnad på då och nu.

Vad berodde den starka kyrksamheten på?

– Det fanns säkert skilda faktorer, men avgörande var naturligtvis den kyrkligt sinnade väckelse som ”nordöstringarna” stod för. Många tror kanske att ”nordöstringarna” var ett slags frikyrka, men så var det inte. Det var en mycket kyrktrogen rörelse. Och det märkte man inte minst på söndagarna i Vena stora kyrka.

Severin Blidö – Den präst som satte prägel på bygden under mina unga år var kyrkoherden Severin Blidö. Om jag minns rätt var han den siste präst som hade titeln kyrkoherde i Vena.

Till Kristdala Och sedan flyttade du över sockengränsen till Kristdala …

– Ja, så blev det ”för kärlekens skull”. Min man hade växt upp i ett lant lantrukarhem i Kristdala och kom sedermera att ägna sig åt sitt byggvaruföretag.

Kristdala och Vena gränsar intill varandra och är samma slags landsbygdsmiljöer. Upplevde du någon större skillnad mellan socknarna?

– Egentligen inte. Men det tog sin 8

tid att ”komma in” i Kristdala. För mig var föreningslivet en viktig ”ingång”. Jag engagerade mig i olika sammanhang. I dag är jag fortfarande engagerad i t ex gymnastikföreningen i Kristdala.

Kommentaren Under denna rubrik kommenterar signaturen LN skeenden i kyrka och samhälle.

Du har också ett kyrkligt engagemang?

– Ja, jag har som förtroendevald åtagit mig att vara ledamot i församlingens valnämnd. Och även om jag inte sitter i Kristdala kyrka varje söndag, så går jag gärna dit, i synnerhet om gudstjänsten har någon extra musikalisk utsmyckning.

”Alla ska med!”

Samgåendet med Döderhult Har du som ”vanlig” kyrkotillhörig märkt någon egentlig förändring efter samgåendet mellan Kristdala och Döderhult?

– Jag får väl medge att det känts underligt att Kristdala inte längre är ”sitt eget”. Men någon förändring i verksamhet och gudstjänstliv har jag knappast märkt.

Jag begriper naturligtvis att samordning i större enheter behövs i vår tid. Jag märker det inte minst i det som är mitt dagliga arbete inom bankväsendet.

I ett av våra stift har man – utan att använda sig av den enkla slogan – försökt tillämpa dess princip på sitt arbete bland konfirmander. Och menar på fullt allvar att man både vill ha med muslimska ungdomar i sina konfirmandgrupper och håller sig med muslimer som konfirmandassistenter. Om invandrade hinduer och buddhister sägs däremot ingenting.

Förutsatt att man vet vad man talar om – det kan man ju inte vara så säker på i dessa tider och inte heller om man i okunskap föreställer sig att alla araber är muslimer*) - utan verkligen lägger upp sitt konfirmandarbete så, att även muslimer utan svårighet kan delta, då undrar man vad som håller på att ske med vår kyrka. Att något äldre muslimska ungdomar kan fungera som konfirmandassistenter talar ju för att innehållet i undervisningen knappast kan vara kristen dopundervisning, och inte gärna kan leda fram till konfirmation och trosbekännelse. Det måste vara någon slags allmän undervisning om att vara en ”hygglig samhällsmedborgare”.

Från ansvarigt håll påstås dessutom att undervisningen skulle vara ett ”fredsprojekt”.

Och jag har förstått att ”bankväsendet” inte är det enda som upptar din tid?

– Det är riktigt. Jag har en del annat också. Inte minst mitt ansvar som ”god man” för några äldre, som behöver stöd för att sköta bl a sina ekonomiska förhållanden.

Och därmed är vårt lilla samtal – genomfört i Döderhults församlings kansli en tidig lördagsmorgon – avslutat och Församlingsbladet tackar Birgitta för att hon ställt sin tid till förfogande för vårt samtal på väg, som hon var, till en gemensam dag för gode män inom kommunen.

Text & bild: LN

Så tyckte man inom ett av våra politiska partier härom året.

Den enkla slogan blev nästan som ett slags valmanifest!

9

Det är naturligtvis bekymmersamt om deltagandet i konfirmandarbetet sjunker, men att – för att bättre på siffrorna – inbjuda muslimer att delta och inrätta undervisningen efter deras närvaro, med bistånd av äldre muslimska medarbetare, är naturligtvis fullständigt uppåt väggarna. Uppenbarligen handlar det alltså inte om att informera muslimer om kristen tro, med syfte mot deras kristnande och dop. Men det är kanske inte så underligt i en kyrka där ärkebiskopen inte kan svara på frågan om Kristus eller Mohammed ger den mest adekvata uppenbarelsen om Gud. Men om ”alla ska med”, och kristet dop och kristen undervisning eller ej inte spelar någon roll, så blir kanske detta konsekvensen?

LN

*)

Det finns stora minoriteter kristna bland

världens araber, t ex den stora Syriska kyrkan, som anser sig vara världen äldsta kristna kyrka, palestinska katolska, ortodoxa, anglikanska och protestantiska kyrkor; Egyptens tio miljoner koptiska kristna inte att förglömma, inte heller att när nog halva Libanons befolkning är kristna s k maroniter.

K Y R KO K A L E N D E R A D V E N T - J U L - N YÅ R – DÖDERHULT

Januari 1

6

24 Julafton

Nyårsdagen

11 Levande julkrubba, SL.

11Högmässa, AB. Ann Steirud:

”Julfika”

Flöjt.

23 Midnattsgudstjänst, SL.

Trettondag Jul

Kyrkokören.

16 Musikhögmässa, AB. Kyrkokö-

31 Nyårsafton 16 Nyårsbön, SL.

ren, Instrumentalister: Madeleine November

Åverling, Katarina Malmberg och

27 Advent I

Anna Sandri.

Januari

Trett dag I

1

11 Högmässa, AB. Kyrkokören,

8

Gloria & Nimbuskören. Brassensemble. Adventskaffe.

11 Högmässa, AB. Solosång.

4

Ekumenisk sånggrupp.

6

”Vad hände sen?” SL. Kyrkokören och instrumentalister.

22 Trett dag III 11 Högmässa, LN. Katarinakören.

8

Trett dag I 11 Högmässa, LN.

29 Trett dag IV

11 Advent III

Trettondag Jul 18 Musikgudstjänst & Julspel.

14 Raskningsfest på Ekersro.

Tisdag 14 Luciafirade på Ekersro.

6

17 Tisdag

Advent II 11 Högmässa, LN, Katarinakören.

18 Ekumenisk högmässa, AB.

15 Trett dag II 11 Högmässa, AD. Kammarkören.

December

Nyårsdagen

11 Högmässa, AB. Gospelkören.

15 Trett dag II 18 Taizémässa i sakristian, AD.

11 Högmässa, AB. Corales, Madeleine Åverling: Flöjt.

22 Trett dag III 11 Gudstjänst, SL.

13 Tisdag 18 Lucia. Gloria,-Nimbus- &

29 Trett dag IV

Katarinakören.

11 Högmässa, LN.

18 Advent IV 11 Högmässa, AD. Sång: Milda Jonasson & Johannes Friberg.

24 Julafton 11 ”Kring krubban, AB. Barn ur

KRISTDALA

Barnkörerna.

November

17 Julbön, BGN. Karin Skoog:

27 Advent I

sång. Gunilla Andersson: klaver.

11 Gudstjänst med små och stora,

23 Julens Midnattsmässa, AB.

SL. Medv av ”After School”, Hans

BOCKARA

Krister Dahlin: Trumpet. Korister

Ersson: Trumpet. Kyrkokören.

November

ur vuxenkörerna.

Barnens kyrka.

27 Advent I

25 Juldagen 11 Högsmässa, AD. 26 Annandag Jul 11 Högmässa, AB. 28 Onsdag 16 Jul- & Nyårskonsert, körer,

10 Högmässa, AD. Kyrkokören. Klarinett: Eric Bulmer

December 4

Advent II 11 Högmässa, AA. Jessica

December

Hedlund: sång: Barnens kyrka.

4

10 Gudstjänst, BGN.

11 Advent III

solister & orkester.

11 Musikgudstjänst, LN. Kristdala-

Ledning: Solveig Hjalmarsson-Berg

Vena Manskör. Barnens kyrka.

& Johannes Friberg. Slutord: AB. 19 Jul- & Nyårskonsert, se ovan!

Slutord: LN. 31 Nyårsafton

Advent II

13 Tisdag

11 Advent III 18 Högmässa, AD. 15 Torsdag

19 Luciafirande. Luciakröning SL.

19 ”När det lider mot jul”. AB. Kyrkokören.

18 Advent IV 18 Taizémässa i sakristian, AD,

16 Nyårsbön med musik, AB. Lisa

24 Julafton 11 ”Kring krubban”, LN,

Blixt, Johan Mauritzon, Linnéa &

23 Midnattsgudstjänst, BGN.

Henrik Jonasson.

Kyrkokören.

10

– T R E T T O N D A G 2 0 16 - 2 0 17 Januari 1 6

Nyårsdagen

16 Lucia, AB. Barngrupperna och

10 Högmässa, AD.

kyrkokören. Glögg och peppar-

Trettondag Jul

kaka.

18 Julmusik, LN. Kyrkokören 8

11 Advent III

24 Julafton

Trett dag I

11 ”Kring krubban ” AD. Sång &

18 Högmässa, LN.

musik: Butt-Ericz.

23 Midnattsgudstjänst, AD.

22 Trett dag III

Larsen. Trumpet: Hans Ersson.

29 Trett dag IV

Violin: Lars Hellgren.

31 Nyårsafton 16 Nyårsbön. Sång. AD. Januari 6

Trettondag Jul 16 Trettondedagsmusik.AD. Sång och musik: Åke Josefsson, Susanne Karlsson, Hans Ersson

PÅSKALLAVIK November 27 Advent I 16 Högmässa, AD. Kyrkokören.

Barngrupperna. Musik: Lars Astinder, Claes Borgemo, Hans Ersson, & Håkan Hammarsten. Kyrkkaffe.

December 7

Juli oktober 2016

Kyrkokören. Solosång. Fredrik

10 Högmässa, AD. Högmässa, AD.

Döpta i vår församling

och Linda Tiri.

15 Trett dag II 10 Ekumenisk gudstjänst i Missionskyrkan. Kyrkokören.

Upptakt på ekumeniska böneveckan.

22 Trett dag III. 16 Café i Strandagården tillsammans med Missionsförsamlingen.

Avslutning på ekumeniska böneveckan.

Onsdag 10 Adventskaffe i Kyrkans Hus. Underhållning, andakt och gemenskap.

DÖDERHULT Juli 2 Holly Ella Ågren 2 Tristan Karl Åke Allarud Hultenius Juli 30 Signe Asta Sia Wyckman 30 Ellie Svea Wyckman Augusti 6 Lilith Alondra Montero Pelcastre 6 Wide Tobias Gottfridsson 27 Alvar Emil Bengtsson 27 Charlie Carl Andreasson September 3 Pixie Åsa Katarina Löfgren 17 Oliwer Gustav Karlsson Oktober 1 Filip Stefan Thorgny Nilsson 8 Alfred Richard Elvis Dunsäter 8 Melcher Holger Konrad Jhansson KRISTDALA Maj 29 Börje Vincent Helge Pettersson Juli 9 Freja Helen Adele Fallemark Oktober 9 Mira Amanda Lundin BOCKARA Juli 31 Eddie Valter Åke Giesell Oktober 1 Emil Torben Dvid Olsson PÅSKALLAVIK September 10 Anton Joel Ringberg Oktober 8 Thilia Anneli Selander

AB = Kyrkoherde Anders Byström AD = Komminister Anders Duvlund PPR = Komminister Patric Petersson

AA = Kyrkoh emeritus Arnold Arvidsson SL = Församlingsass Stefan Lindholm

Rydsten LN = Prosten Leif Norrgård

Med reservation för ändringar.

11

Bockara kyrkas dopfunt Foto: Leif Norrgård

Gruppförsändelse till hushåll

Märkliga ting i våra kyrkor: Altaruppsatsens överliggare i Döderhults kyrka När jag första gången kom in i Döderhults kyrka och såg den mäktiga altaruppsatsen, lade jag särskilt märke till dess överliggare.

Det sades till mig, att den kransomgivna bägaren, som utgjorde blickfång, framställde en kalk med en gyllene måne i bakgrunden. Jag menade mig dock känna igen motivet – det var en nattvardskalk med en upphöjd oblat i bakgrunden, något som de flesta såg, när oblaten återfått sin vita färg.

Altaruppsatsen ritades av professorn och hovintendenten JeanEric Rehn (1717-1793), som bl a var ansvarig för inredningen av Stockholms nyuppförda slott, inflyttningsklart 1754. Jean-Eric Rehn hade rest i Frankrike och

Italien och var inspirerad av kyrkornas inredning i de länderna.

Där var motivet nattvardskalk och oblat vanligt förekommande. Han hade också ritat kända byggnader i och kring Stockholm, bl a Johannes kyrka i Stockholm och Forsmarks Herrgård i Uppland.

Inte underligt att altarupp-satsen i Döderhults kyrka fick krönas av ett motiv Rehn ofta hade sett under sina resor i Frankrike och Italien.

Text: LN Foto: Linda Tiri

DÖDERHULTS FÖRSAMLING

Expedition Kyrkebyvägen 2 572 50 Oskarshamn

Telefontid vardagar 9-11 (tisdagar 10-12) Telefon: 0491-105 79 Mejl doderhult.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/doderhult Facebook www.facebook.com/doderhultsforsamling Mejladress till anställda = fornamn.efternamn@svenskakyrkan.se

PRÄSTER Anders Byström (kyrkoherde) Anders Duvlund Leif Norrgård (Vik)

ADMINISTRATION Anneli Tingström, kamrer Yvonne Armdal, kyrkoskrivare

Kalk och oblat i mässa i Döderhults kyrka.

Altaruppsatsens krön

Kommande utgåva av Döderhults Församlingsblad blir, om allt går som det är tänkt, ett gemensamt församlingsblad för Högsby Pastorat och Döderhults församling.

församlingsblad som ett naturligt steg.

Svensk a Högsb Kyrkan i y, Fågelfo Fagerhult, rs försam och Långem lingar åla

Nr 2017 -1

Den samverkan mellan Döderhult och Högsby, som avbröts för ett par år sedan kommer förmodligen att återupptas under 2017, kanske med början redan i december 2016. Och då ter sig ett gemensamt Det är vår!...

Försam lingsbl ad Nr 1 • 201 7

BARN/UNGDOM/DIAKONI Monia Ivarsson, församlingspedagog Kerstin Jutterdal, församlingsassistent Helena Karlsson, församlingsassistent Stefan Lindholm, församlingsassistent Ursula ”Ulla” Mecke, församlingsassistent

0491-187 59

0491-760686

0491-760682

073-5132652 0491-842 69

FÖRSAMLINGSVÄRDINNA Anna-Lena Klackenberg

VAKTMÄSTERI Krister Nord, Döderhult Annica Queiser, Döderhult Bertil Josefsson, Kristdala Ingemar Bergström, Kristdala Jimmie Karlsson, Påskallavik Carla Nilsson, Bockara Daniel Andersson, Döderhult Mikael Svensson, Döderhult

0491-160 04 0491-760688 0491-760685 0491-701 65 0491-701 68 0491-918 98 0491-522 41

Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2016

sid 2

sid 6-7

Musik i somma rkväll ...

0491-760680 0491-105 79

MUSIK Johannes Friberg, organist 0491-141 79 Sollan Hjalmarsson Bergh, kantor 0491-760681 Milda Jonasson, kantor 0491-187 52 Anna Rosén, kantor 0491-150 77 Linda Tiri, församlingsmusiker 0491-762607

ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson Omöjli ghetern as kvä ll ...

0491-814 91 0491-760684 0491-811 58

sid 2 &

4