1.1 Stödsökande
Piteå Science Pårk AB
1.2 Projektpartner
RISE Research Institutes of Sweden AB
1.3 Projektinformation
Specifikt mål
Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik
Sammanfatta projektet
Projektet skall dels facilitera ett regionalt samverkansråd för branschen och dels utveckla en innovationsmiljö som stöttar innovationsresor - från utmaningar hela vägen till etableringar. Innovationsmiljö skall ge bättre förutsättningar för behovsdriven utveckling och innovation hos SMF/Startups - att nyttja dagens kunskap för att skapa innovationer, men den skall även ge bättre förutsättningar för forskningsdriven innovation - att flytta dagens kunskap för att skapa innovationer. Detta görs via att utveckla de erbjudanden som finns inom innovationsmiljön; den samlade kompetensen och testbädden, samverkansarenor/mötesplatser, stöd kring innovationsprocesser, tillgång till nätverket och omvärldsbevakning, tillgång till kapital och möjligheter till etablering, etc.
Via projektet blir innovationsmiljön och dess erbjudande betydligt mer känd för alla målgrupper och det är den självklara samverkansarenan kring utveckling av innovationer i fiberkomposit.
Beskriv kortfattat ert projektmål.
Projektet har fem mål:
1. Utveckla ett regionalt samverkansråd där företag inom kompositbranschen och dess underleverantörer kan samverka, samt där företagen, forskningsinstitut och akademin samverkar
2. Utveckla en innovationsmiljö* som stöttar innovationsresor - från utmaningar hela vägen till etableringar
3. Ge bättre förutsättningar för behovsdriven utveckling och innovation (UoI) hos SMF/Startups - nyttja dagens kunskap för att skapa innovationer
4. Ge bättre förutsättningar för forskningsdriven innovation - flytta dagens kunskap för att skapa innovationer
5. Att innovationsmiljön och dess erbjudande är betydligt mer känd för alla målgrupper och att det är den självklara samverkansarenan kring utveckling av innovationer i fiberkomposit
*Den samlade kompetens och testbädd som finns hos RISE och befintliga företag, samt vårt stödjande nätverk av underleverantörer och innovationsstödjande organisationer, våra samverkansarenor, erbjudandet kring UoI, etableringsmöjligheter, etc.
Vilken utmaning i utlysningen ska projektet bidra till att lösa?
De utmaningar i utlysningen och RUS som projektet adresserar är
- bristande innovationsförmåga hos SMF och att de investerar för lite i utveckling och innovation (UoI)
- behovet att öka förutsättningar för forsknings- och behovsdriven innovation
- att regionens innovationsmiljöer behöver utvecklas, dvs. att det krävs en stärkt utveckling kring innovationsmiljöerna inkl. regional forskningsinfrastruktur/testbäddar
- att innovationsmiljöerna måste utveckla såväl ökad funktionell som geografiskt oberoende samverkan
- att det krävs ett mer effektivt och mindre fragmenterat innovationssystem, med förmågan att koppla ihop olika noder och innovationsmiljöer
- ökad kapacitet för etablering av nya innovationsbaserade företag och hållbar tillväxtförmåga i små och medelstora företag
- att stärka regionens kapacitet och förutsättningar för ökat deltagande i konkurrensutsatta fonder och program
- att bidra till att tillvarata potential för innovation inom områdena 1 och 3 för smart specialisering
Beskriv nuläget som projektet ska bidra till att förändra. En grön transformation sker av näringslivet och dess värdekedjor, drivet bl.a. av utmaningarna inom Agenda 2030. Detta påverkar såväl produktägare som underleverantörer i hela värdekedjan, hela vägen tillbaka till primärproduktion av råvaror. Den gröna transformationen sker i ett LCA-perspektiv som omfattar bl.a. materialval, resurs- och energieffektivisering i processer och produkter, samt återanvändning/återvinning. Från att tidigare handlat om "technology push" för nya material och teknologier i värdekedjorna, ser vi nu mer "market pull" av produktägare som vill vara ledande i omställningen.
Den gröna transformationen ställer därmed nya krav på företagen. Det kan exempelvis vara byte till mer hållbara material, som i sin tur förändrar såväl process- som produktegenskaper, men det kan även vara behov av nya affärsmodeller. Dessutom hårdnar konkurrensen och nya snabbfotade aktörer kan dra undan mattan för företag som är fast i gamla strukturer. För att hitta olika utmaningar att utveckla nya produkter och tjänster för, måste företagen arbeta närmare marknaden och för att fortsätta vara relevant krävs utvecklingsresurser för UoI, samt investeringar i ny utrustning, vilket fordrar att företagen har tillgång till kapital, eget eller andras.
Det finns dock ett antal utmaningar - först måste företagen ha insikt om behoven av innovation, sedan måste det finnas en vilja och tid för att driva frågorna, samt kompetens för att driva UoIprocesser. För många SMF upplevs ofta tröskeln som hög.
För att möte dessa utmaningar så har vi tillsammans med branschens aktörer identifierat två stöttande funktioner; ett regionalt samverkansråd samt en innovationsarena.
Behovet av ett regionalt samverkansråd för målgruppen handlar om att utveckla företagens erbjudande mot marknaden. Ett enskilt företag har inte alltid rådigheten/kompetensen att själv skapa alla förutsättningar för erbjudandet, utan det kan krävas samverkan med företag som har kompletterande rådighet/kompetens. För att exemplifiera så kan en produkt behöva två olika komponenter som tillverkas med två olika teknologier, där inget av företagen har båda teknologierna, men via samverkan kan man göra en komplett leverans mot marknaden. Det handlar dessutom om att SMF får bättre utvecklingsresurser för att driva UoI-processer om man gör det gemensamt.
En stärkt innovationsmiljö och testbädd kan göra stor skillnad för SMFs/Startups UoIprocesser. Vi har haft en startup, www.papershell.se, som nyttjat testbädden för såväl processsom produktvalidering, för ett helt nytt super-papper. Tack vare positiva resultat har de lyckats resa över 100 miljoner i kapital till att bygga sin första kommersiella anläggning. Av olika anledningar sker inte deras första etablering i regionen och det är bland annat från den erfarenheten som vi inser att vi behöver utöka innovationsmiljöns erbjudande till att även omfatta ett tydligare etableringserbjudande, vilket inkluderar att attrahera nya aktörer till innovationsmiljön med kompletterande rådighet. Detta är en av de nya saker som vi vill utveckla inom innovationsmiljön och en av de viktigaste för att nå målsättningen med regional tillväxt.
Med tanke på vår geografiska belägenhet är det viktigt med nationell och internationell samverkan för att komma närmare marknaden, hitta relevanta och intressanta SMF, Startups och entreprenörer, samt även skapa rätt konsortium för att delta i konkurrensutsatta fonder och program. En stärkt innovationsmiljö och testbädd, samt möjligheten att utveckla regionala, nationella och internationella nätverk, stärker den förmågan.
För att testbädden på bästa sätt ska kunna stötta företag i deras UoI-process krävs kontinuerligt investeringar i relevant utrustning. Projektet har en separat aktivitet för att utvärdera framtida investeringar i testbädden. Dessa kommer att listas, kartläggas och prioriteras utifrån företagens behov.
Vilka av de globala målen i Agenda 2030 förväntas projektet bidra till i regionen på lång sikt?
4. God utbildning för alla, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 5. Jämställdhet, 9. Hållbar industri, innovation och infrastruktur, 10. Minskad ojämnlikhet, 17. Genomförande och globalt partnerskap
Motivera valet av Agenda 2030 mål. Vi har beaktat de baskrav som finns för projekten inom ramen för denna utlysning, att de bidrar till de globala målen; 5 Jämställdhet, 10 Minskad ojämlikhet och 17 Genomförande och globalt partnerskap. Vår erfarenhet är att när olika typer av människor och företag möts, skapas nya perspektiv och goda förutsättningar för innovation. Genom att vara lyhörd och tillvarata alla människors erfarenheter, bakgrunder och kunskaper utvecklas ett inkluderande och mer innovativt näringsliv och samhälle, vilket vi vill ta vara på i projektet. Att arbeta med jämställdhet är en självklarhet. Många av de företag vi möter har både en skev köns- och åldersfördelning. Det är en överlevnadsfråga för dessa att bli en modern och attraktiv arbetsgivare, något som projektet kommer att stödja. Projektet kommer främja lika rättigheter och möjligheter hos projektägaren och projektpartner, samt hos de företag vi möter och samverkar med.
Då projektet skall bidra till att innovationsmiljön kring hållbara fiberkompositer vidareutvecklas och tillgängliggörs, samt att det skapas goda förutsättningar för UoI hos Startups och SMF, från såväl regionen som nationellt eller internationellt, samt att det finns bra förutsättningar för etablering i regionen, blir de specifika målen; 8.1 Hållbar ekonomisk tillväxt, 8.2 Främja ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk innovation och uppgradering, 8.4 Förbättra resurseffektivitet i konsumtion och produktion, 9.3 Underlätta tillgången till finansiella tjänster och marknader, 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet, 9.5 Öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn, samt 9.B Stöd diversifiering och teknikutveckling i inhemsk industri.
Den innovationsmiljö som byggs upp, med såväl testbäddar som kompetens, sänker tröskeln för SMF/Startups att kostnadseffektivt utveckla sina produkter och processer genom olika typer av utvecklingsprojekt, ofta i samverkan med kund.
Genom att attrahera företag till innovationsmiljön, som nyttjar den skogliga råvaran för att ta fram sina material, finns möjligheten att skapa en lokal värdekedja, från råvara till högteknologiskt industriförädlade produkter. Här finns en koppling till Region Norrbottens smarta specialisering - Naturbaserad ekonomi/Tillverkningsindustri.
Kunders efterfrågan på produkter med ett lågt utsläpp av CO2 under hela livscykeln ökar. Genom att utveckla mer resurseffektiva produkter och produktionsmetoder i mer hållbara material, samt sprida kunskap kring detta, bidrar projektet på sikt indirekt till mål 13.
Som en del i den samverkansplattform som byggs skall vi även attrahera kapital. Detta skapar finansieringsmöjligheter för SMF och Startups, för att växla upp sina verksamheter.
Mål 17: Partnerskap och genomförande är hela essensen för projektet. Samverkan och innovativa samverkansarenor möjliggör ett tvärsektoriellt arbete, där olika kompetenser och branscher främjas. Samverkan bidrar till att långsiktigt stärka ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv och utvecklingen i nya och befintliga företag, med potential på globala marknader. Genom att bygga upp en innovationsmiljö och en testbädd med internationellt sett hög standard, skapas möjligheter att bjuda in såväl nationella som internationella företag och organisationer, för att samverka med våra regionala företag, forskningsinstitut och akademin.
Mål 4 God utbildning för alla, blir en indirekt effekt av satsningen på innovationsarenan. Tanken är att kompetensstöd och testbädden skall tillgängliggöras olika utbildningsaktörer för att främja utbildningar inom fiberkomposit på gymnasial nivå, YH-nivå och universitetsnivå, samt företagsinterna utbildningar, utbildningar som ska tilltala så väl män som kvinnor.
Projektet kommer att stärka målgruppens förmågor och förändra dess beteenden, för att bidra till projektmålen och därmed bidra till samhällsförändringen mot ett mer cirkulärt och biobaserat samhälle, samt de globala målen vi vill påverka.
Välj en primär målgrupp för projektets aktiviteter under projektperioden Små och medelstora företag
Välj eventuellt en eller flera sekundära målgrupper för projektets aktiviteter under projektperioden. (Valfri)
Akademi och forskningsaktörer, Företagsfrämjande aktörer, Offentliga organisationer, Stora företag
Beskriv projektets målgrupp och deras behov
Primära målgruppen är nya Startups/SMF som vill nyttja fiberkompositer i utvecklingen av sina prototyper/produkter och som vill använda innovationsmiljön för sin innovationsresa. Även de SMF som redan arbetar inom värdekedjan för tillverkning av fiberkompositer hör till målgruppen.
Företagen i branschen, RISE och Ltu vill att PSP skall facilitera ett regionalt samverkansråd, då det för framdriften behövs en neutral part utan annat intresse än att driva omvärldsbevakning, samverkan och UoI framåt.
För att fortfarande vara relevanta i en kontext där hållbarhet är en fråga som får allt större fokus, har SMF ett stort behov av att jobba med egen UoI, men tröskeln är oftast hög. SMF har oftast fokus på dagens affär och saknar ibland innovationsförmåga. Startups saknar oftast resurser (inkluderat pengar) att utveckla sina prototyper, samt få dessa validerade på marknaden så man kan ta steget till kommersialisering.
I bifogade bild 1 visas de olika steg som finns i en innovationsresa, även om ingen resa är den andra lik. Behovet hos Startups/SMF är ofta någon form av stöd under hela eller delar av resan, där innovationsmiljön skall kunna stötta hela resan. Idag finns bra stöd kring utveckling av prototyper/produkter och tillverkningsprocesser, men vi måste förbättra stödet från validering mot kund och framåt, inkluderat möjligheter till etablering och expansion, gärna i närheten av innovationsmiljön. Det kräver detaljplanerad mark, någon som vill bygga lokaler, samt kapital för att kunna skala upp affären. Detta är viktiga pusselbitar som i stort saknas i den befintliga innovationsmiljön, som vi vill addera med stöd av projektet. Här kommer målgruppen företagsfrämjande aktörer, offentliga organisationer och stora företag in som möjliggörare.
Kompositbranschen står inför en grön transformation, där biobaserade och återvunna material kommer att bli ett krav från många kunder. Här kommer testbädden in, då den skapar förutsättningar att validera såväl process- som produktegenskaper för nya mer hållbara material, som gör att företagen får en snabbare väg att med trygghet kunna konvertera till dessa material i befintliga produkter eller nya. Detta är inte minst viktigt för SMF och Startups, som inte har de resurserna själva.
Den största sekundära målgruppen är akademi och forskningsaktörer, vilket är kopplat till utlysningens politiska mål: -stärkt forskning och innovation och ett mer effektivt innovationssystem i Övre Norrland, samt en stärkt regional forskningsinfrastruktur med utvecklat nationellt och internationellt samarbete.
RISE, vars anläggning i Piteå har fokus på utveckling och innovation inom hållbara fiberkompositer, tillhör den största sekundära målgruppen akademi och forskning. Här finns en testbädd som hanterar alla steg från tidig idégenerering till färdiga prototyper. Traditionellt nyttjas i huvudsak kommersiella material i testbädden. För att kunna möta den gröna transformationen saknas i nuläget en utrustning för att blanda olika ingående material vilket skulle möjliggöra kombinationer av nya biobaserade eller återvunna material. Projektet kommer att utvärdera investeringar i såväl denna typ av utrustning som annan utrustning som kan stärka företagens UoI-processer, t.ex. automations- och materialvärmningsutrustning.
Under senare år har testbädden kompletterats för att få än mer industrirelevant utrustning kopplad till högvolymsproduktion, i form av en avancerad press. Den är byggd enligt industri 4.0 med en hög digitaliseringsgrad anpassad för att kunden skall kunna följa uppdrag och tester, samt ta del av resultat, på distans. All utrustning i testbädden kommer att gå i den inriktningen.
Hur ska ni arbeta för att inkludera målgruppen i genomförandet av projektet?
Det kommer dels att ske riktad extern kommunikation och marknadsföring mot målgrupperna, men framför allt kommer vi att ha en bilateral dialog med målgrupperna, bjuda in dem till projektets aktiviteter, samt till de öppna samverkansarenor och mötesplatser som vi kommer att initiera.
Projektet kommer genom våra arbetspaket jobba nära målgrupperna och de kommer aktivt bidra till kunskapsinhämtning, kunskapsöverföring och delaktighet i projektets aktiviteter.
Vi vill inkludera primära målgruppen så mycket det bara går, för att påverka såväl förmågor som beteenden, så att SMF/Startups lägger mer resurser på egen UoI, att ytterligare forskningsdriven innovation drivs hos institut och akademi, samt att vi kan förstärka framför allt etableringserbjudandet i innovationsresor.
Via att skapa samverkansarenor som hanterar relevanta frågeställningar får aktörerna nya kontakter och tillgång till mötesplatser, där olika aktörer bidrar med relevant kunskap inom respektive område och där det sker kunskapsöverföring mellan aktörerna. Denna ökade kunskap och dialogen om möjlig samverkan, kan leda till såväl nya metoder och arbetssätt som nya överenskommelser. Det som kanske är viktigast är förändrade attityder och synsätt, då man inser att rådighet att skapa förändringen inte längre ligger hos den enskilda aktören, utan att vi måste samverka inom värdekedjor, mellan värdekedjor och med samhället, för att såväl hitta som skapa rätt förutsättningar. Via samverkan och kartläggningar av nya möjligheter och förutsättningar, kan det skapas nya beslutsunderlag och strategier. Det kan även ge upphov till nya forskningsområden för de kunskapsluckor som finns eller de processer/produkter som måste utvecklas.
De beteendeförändringar som projektet vill åstadkomma är att aktörerna etablerar ny samverkan och framför allt samarbetar med nya sektorer, branscher och aktörer. Det är helt nödvändigt för att bidra till samhällsförändring och de globala målen som vi pekat ut. För att nå målen måste aktörerna gemensamt utveckla eller tillgängliggöra ny teknik, nya hållbara material, samt nya processer och metoder hos såväl befintliga företag som de nya som skall etableras.
På vilket sätt kommer era arbetspaket att påverka de globala målen? Alla operativa arbetspaket kommer att påverka målen 5. Jämställdhet och 10. Minskad ojämlikhet, då vi räknar med att integrera detta i alla aktiviteter.
Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet kommer vara integrerat i samtliga operativa arbetspaket, så att vi främjar de aktörer som verkar för en hållbar utveckling, stärker dem att ytterligare utveckla metoder och kunskaper, samt tar del av resurser för att driva hållbara företag som gör gott socialt, ekonomiskt och miljömässigt, utan att tumma på deras inre hållbarhet. Företagen får utveckla sitt hållbarhetsarbete, och skapa en förståelse för betydelsen och värdet av att medvetet verka för långsiktig hållbarhet.
Alla arbetspaket kommer även att påverka målet 17. Genomförande och globalt partnerskap, då projektet till stor del handlar om att via partnerskap skapa förutsättningar för genomförandet av arbetspaketen och aktiviteterna, samt för att skapa resultaten.
AP1 och AP2 handlar om att; utveckla ett regionalt samverkansråd samt samverkan med andra, vilket primärt är kopplat mot mål 17.
AP3 berör huvudsakligen utvecklingsfasen i en innovationsresa där det gäller att, för en utmaning eller ett problem, utveckla en lösning i form av nya hållbara produkter och processer i fiberkomposit. Vi behöver komplettera såväl den kompetens som testbädd som erbjuds i innovationsmiljön, så att den på ett bättre sätt kan hantera ett LCA-perspektiv, med nyttjandet av nya hållbara material eller återvunna material i de processer och produkter som utvecklas. Detta berör främst målen 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet, samt 12.2 Hållbar förvaltning och användande av naturresurser.
AP4 handlar om att förpacka innovationsmiljöns erbjudande kopplat till en innovationsresas faser efter att det utvecklats en prototyp som validerats mot marknaden. Det handlar om att skapa möjligheter till etableringar i form av infrastruktur (co-location lokaler, industritomter, fastigheter), såväl som att tillföra kapital. AP5 handlar om att nyttja kompetensen och testbädden inom innovationsmiljön för utveckling av nya hållbara prototyper/produkter/processer inom SMF/Startups. Det handlar om att via utveckling och innovation komplettera verksamheten i ett befintligt företag eller att etablera ett nytt företag byggt på en Startup. De globala mål som ligger närmast är 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet och 9.3 Underlätta tillgången till finansiella tjänster och marknader.
Inom AP6 så beskrivs hur innovationsmiljön inte bara ska användas vid relativt hög teknik- och marknadsmognadsgrad (TRL, MRL) utan även för mer grundläggande FoU, Där forskningsinstitut, akademi och företag samverkar för att flytta på dagens kunskap. Här är målen 9.4 Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet, samt 12.2 Hållbar förvaltning och användande av naturresurser de mest relevanta, men på lägre TRL/MRL.
En målkonflikt för alla AP är mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. Möten innebär resande och i våra AP även till del internationella resor. En stor del av mötena ska ske digitalt, men det är viktigt att poängtera att för att nå resultaten krävs det att vi skapar relationer med och förtroende hos viktiga potentiella samverkanspartners, vilket åtminstone initialt kräver fysiska möten. Sedan förbrukas alltid resurser vid all tillverkning, men vi skall utveckla resursoch energieffektiva processer.
Om vi skapar tillväxt med bibehållen branschstruktur finns risk att vi påverkar mål 5, 8 och 10 i en negativ riktning. Via att bl.a. medvetandegöra och utmana företagen, samt lyfta goda och konkreta exempel, kan projektet hantera detta.
Ingångsmaterial i fiberkomposit är idag i stor utsträckning fossilbaserade. Detta skapar en målkonflikt med främst mål 13. Ett av målen med projektet är att testa och utvärdera nya, mer hållbara material vilket medför att man rör sig bort från denna målkonflikt, även om den inte helt går att avhjälpa på kort sikt.
Var ska resultaten uppstå?
Resultatkedja1: Direkta insatser till företag, Resultatkedja3: Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur, Resultatkedja2: Utveckling av stödstrukturer
Förmåga - vad kommer målgruppen eller målobjektet att få tillgång till?
Resultatkedja1: Förändrade attityder och synsätt, Resultatkedja1: Nya kontakter, Resultatkedja1: Samverkan och kunskapsöverföring, Resultatkedja2: Samverkansarenor (Offentliga till företag), Resultatkedja2: Samverkansarenor (Företag till företag), Resultatkedja2: Samverkansarenor (Akademi, offentliga, företag, sociala), Resultatkedja3: Beslutsunderlag, stöddokument och strategier, Resultatkedja3: Kapital till investeringar eller infrastruktur, Resultatkedja3: Relevant kunskap, Resultatkedja3: Nya överenskommelser
Vilka förändrade beteenden förväntas de stärkta förmågorna leda till hos målgruppen eller målobjektet?
Resultatkedja1: Använder resurseffektiv teknik, metod och processer, Resultatkedja1: Genomför kompetensutveckling, Resultatkedja1: Samarbetar med nya sektorer, branscher och aktörer, Resultatkedja1: Utvecklar innovationer, Resultatkedja1: Utvecklar/tillämpar ny teknik, material, processer och metoder, Resultatkedja2: Etablerar ny samverkan, Resultatkedja2: Samarbetar med nya sektorer, branscher och aktörer, Resultatkedja2: Utvecklar arenor, kluster och nätverk, Resultatkedja3: Uppgraderar befintlig forsknings- och innovationsmiljö, Resultatkedja3: Tar fram nya strategier, besluts- och planeringsunderlag
Hur kommer projektets organisation vara uppbyggd för att genomföra projektet?
Piteå Science Park bedriver en icke vinstdrivande verksamhet som erbjuder mötesplatser, nätverk och en kreativ miljö där aktörerna aktivt och gemensamt lär av varandras erfarenheter, utbyter kunskap, genererar nya affärer och går samman för att utveckla nya produkter, tjänster eller företag. Vi gör detta via att bl.a. driva projekt tillsammans med olika målgrupper, inom för målgruppen relevanta och efterfrågade områden.
PSP har jobbat nära kompositföretagen i regionen och ses som en neutral part utan egenintresse annat än att skapa rätt förutsättningar för att utveckla branschen.
RISE har under tid varit en samverkanspart till företagen i regionen, när det gäller såväl utvecklingsprojekt som en del specifika uppdrag kopplat till exempelvis extern provning av produkter.
Samverkansparten RISE är ett helägt statligt bolag. I den ordinarie verksamheten är RISE en oberoende projektpart, samt en viktig forskningsutövare nationellt och internationellt. Enheten kompositteknik Piteå är till stor del ägare av den öppna test- och demoinfrastruktur för
fiberkompositer i regionen. Utvecklingsprojekt tillsammans med målgruppen kan hos RISE drivas som direkta uppdrag eller som delfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt.
Projektorganisation:
PSP Projektledare
- Delaktig operativt i flertalet AP
- Projektledning
- Strategifrågor
- Planera styrgruppsmöten
- Enklare inköp
- Administration av projektet, avrapportering via Min Ansökan
PSP Innovationsledare
- Delaktig operativt i flertalet AP, men främst AP 1, 2, 5 och 6
PSP Verksamhetschef innovationsarenan
- Strategifrågor
- Samverkan med andra aktörer inom utvecklingsfrågor på regional nivå
- Nätverksbyggande
- Backup till projektledare och innovationsledare
PSP Kommunikatör
- Ansvarig för AP 7 - Extern kommunikation och resultatspridning
- Etablera kommunikationsstrategi
PSP Administratör
- Administration av projektet
- Dokumentation
- Arkivering
- Stöd kring bokföring & redovisning
Bokföring & Redovisning köps internt av Piteå Kommun, som hanterar all bokföring och redovisning för PSP.
Vid mer komplicerade inköp avropas inköpstjänster av Piteå Energi, som har en koordinerade inköpsroll inom PIKAB och är väl insatta i LoU.
De aktiviteterna som RISE ansvarar för och deltar i kan bli bemannade med olika resurser från RISE och kommer att redovisas som personal med månadslön som arbetar varierande del i projektet.
Inom projektet skall man avsätta resurser till att jobba huvudsakligen med arbetspaketen;
2 - Samverkan med andra
3 - Utvärdera nya behov inom och investera i innovationsmiljön
4 - Skapa en förpackade lösningen kring etablering av verksamheter
5 - Stärka Utveckling och Innovation inom Startups/SMFs
6 - Ökad samverkan kring Forskning och Utveckling mellan institut, akademi och företag
Såväl projektledaren som övriga resurser har lång erfarenhet av att driva och administrera projekt, inkluderat regionala strukturfondsprojekt.
Projektet kommer även att bilda en styrgrupp med bra representation från olika delar av målgrupperna. Det skall finnas en samlad god kompetens inom fiberkompositer, men även kunskap om företagande/affärsutveckling och finansiering. Könsfördelningen skall eftersträvas vara neutral.
Styrgruppen har att avgöra vilka arbetspaket som skall prioriteras vid olika tillfällen, samt hur resurserna skall fördelas mellan de olika arbetspaketen och aktiviteterna utifrån budget. De skall även ge uppslag på arbetsmetoder för bättre kvalité på de aktiviteter som skall genomföras och föreslå åtgärder för mer kostnadseffektivt projektgenomförande.
Vilka andra liknande projekt eller verksamheter känner ni till?
Det finns samverkan kring de orter där RISE avdelning för fiberkompositer är etablerad och kring andra orter där det finns tillverkning i fiberkompositer. I Linköping har man Innovative Materials Arena, som stimulerar forskning, samverkan och tillväxt inom avancerade material. De har en motsvarande innovationsmiljö, men inte i närheten av de samlade resurser som finns i Piteå. Ett annat kompositnätverk är Compraser Labs som drivs av RISE i Linköping.
Arctic Business driver projektet Collab Composite med Piteå Science Park som samverkanspart. Det är en förmedlingstjänst mellan stora bolag som är ägare av utmaningar och SMF/Startups som kan sitta på lösningar eller har teknologin för att snabbt kunna ta fram dessa. Industriella parter är idag SAAB Group och Hitachi Energy. SMF/Startups erbjuds viss support under s.k. prood of concept-projekt, samt att nyttja de resurser som finns inom innovationsmiljön för fiberkompositer. Detta kan på sikt bli en delmängd av AP5 som vi driver i detta projekt. Collab Composite är en kompletterande kanal för att attrahera utvecklingsprojekt till innovationsmiljön, där stödet från Arctic Business under och efter utvecklingsresan kan bli en del av erbjudandet som vi utvecklar i AP5.
SIP LIGHTer är ett av Sveriges strategiska innovationsprogram, där fokus är lättvikt. Detta då lättvikt är ett av Sveriges styrkeområden. SIP LIGHTer har många verksamheter både inom forskning, finansiering av Innovationsprojekt, småföretagssatsningar, lokala noder, samt nätverk för både doktorander samt för intresserade av produktoptimering. LIGHTer har ett bredare insatsområde än vår innovationsmiljö, då lättvikt även innefattar bl.a. lättmetall.
Det som tidigare hette Svensk kompositförening är avvecklat, men det är flera medlemmar som har gått in till Medlemsprogram Lättvikt istället. Där finns en mindre satsning tillsammans med LIGHTer som heter LIGHTer Composite, med samma målsättning som Svensk kompositförening.
Hur ska ni internt i projektorganisationen arbeta för en inkluderande kultur för likvärdiga möjligheter att påverka projektets inriktning och resultat?
Piteå Science Parks hållbarhetsstrategi sätter upp riktlinjerna för hur vi arbetar för en inkluderande kultur i vår interna organisation, samt i beslutsprocesser. Hållbarhetsstrategin är framtagen av medarbetarna och väl förankrad i organisationen. Den säkerställer att vi har en gemensam syn kring hur vi ska jobba med dessa frågor. I den står det bland annat hur vi ska förhålla oss till varandra i vårt dagliga arbete; att vi ska vara transparenta, öppna och inkluderande i vårt förhållningssätt till varandra.
I ett tidigare projekt, Intersective Innovation, har vi tillsammans med Malin Lindberg, forskare inom inkluderande innovation och organisation vid Luleå tekniska universitet, tagit fram en vägvisare med praktiska insatser för inkluderande innovation och organisation. Den använder vi oss av i vårt arbete med inkludering och där har vi lyft fram fyra mekanismer som har särskilt stor inverkan på inkludering; strukturer, relationer, symboler och identiteter. Genom att kontinuerligt kartlägga dessa kan vi se vart våra utmaningar ligger och vad vi behöver göra för att säkerhetsställa att vi har en inkluderande kultur där alla känner sig inkluderade i allt vårt arbete; vår interna kommunikation, mötesstrukturer, möjligheterna att påverka beslut och att få göra sin röst hörd. En viktig del i arbetet är att vara medveten om våra brister för att kunna jobba mer aktivt med dessa.
Dessa riktlinjer tar vi med oss in i projektet och i relationen med såväl projektparter som målgrupperna.
Beskriv vilken kompetens i hållbarhet som finns i projektorganisationen, eller som avses rekryteras till projektet?
Hållbarhet har alltid varit en central del av Piteå Science Parks arbete.
För att kvalitetssäkra vårt hållbarhetsarbete både internt och mot våra kunder startade vi 2021 ett samarbete med konsultbolaget Esam, som har 30 års erfarenhet av att utveckla företag, organisationer och regioner i en hållbar riktning. En del i arbetet var att utbilda samtliga medarbetare i hur vi kan jobba mer strategiskt mot FN:s globala mål för hållbar utveckling. Vi gjorde också en inventering i bolaget för att säkerhetsställa att hållbarhet är integrerat i alla delar av vår verksamhet. Arbetet mynnade ut i att vi nu har en förankrad hållbarhetsstrategi som vägleder oss i hur vi ska arbeta med hållbarhet i vårt dagliga arbete, inte minst i de projekt som vi driver. Samarbetet med Esam fortlöper och nyttjas kontinuerligt för att vidareutveckla oss i hållbarhetsfrågorna.
Genom vårt medlemskap i Swedish Incubators & Science Parks (SISP) har vi också ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter och kunskaper inom hållbarhetsarbetet med andra science parks i landet. Flera av Piteå Science Parks medarbetare har också lång erfarenhet av att arbeta med hållbarhet från tidigare anställningar. Vår nya verksamhetschef för innovationsarenan kommer att vara ansvarig för vårt hållbarhetsarbete, vilket kommer att stärka arbetet ytterligare.
Även RISE har gedigen erfarenhet och kompetens kring hållbarhet, då det är en integrerad del i de flesta utvecklingsprojekt som man genomför. RISE tydliga riktlinje är att alla erbjudanden som RISE leder eller deltar i ska vara hållbarhetsdeklarerade. I deklarationen identifieras möjligheter och risker som behöver tillvaratas och utvecklas respektive minimeras. Med erbjudande inkluderas offert, ansökan, grupper av återkommande verksamhet/uppdrag och affärsutveckling för nya verksamhetsområden.
Vid behov skall de som bemannar projektorganisationen erbjudas utbildning i Agenda 2030.
Beskriv vad för slags arbete som kommer att genomföras och med vilka aktörer, samt hur det kommer att bidra till projektets genomförande.
Vi har budgeterat för att kunna ta in kompletterande kompetenser inom områden där vi själva inte är specialister. Det kan vara produktion av marknadsföringsmaterial eller specialister kopplade till de olika arbetspaketen och aktiviteter som skall genomföras. Exakt vilka och hur samverkan skall ske kan vi inte precisera i detta läge, men vi gör bedömningen att det är viktigt att ha denna möjlighet inom projektet och till den budgeterade kostnaden.
Vi kommer också att köpa bokförings- och redovisningstjänster av Piteå Kommun, som hanterar all bokföring och redovisning för Piteå Science Park.
Samverka måste även ske med de befintliga kompositföretagen och dess underleverantörer, då de bidrar med såväl kompetens som delar av testbädden och därmed är med och levererar delar i den samlade innovationsmiljön.
Detsamma gäller olika aktörer som har mandat att förverkliga visionen kring innovationsmiljön, t.ex. Primär Kommunen (Näringslivsenheten och Samhällsbyggnad), kommunala bolagen, privata fastighetsägare, kapitalförsörjare. Detta gäller alla kommuner som är intresserade av etableringar av företag inom branschen.
Hur ska ni arbeta med kommunikation?
Den externa kommunikationen är ett verktyg för att genomföra projektets aktiviteter och uppfylla projektets mål.
Piteå Science Parks kommunikationspolicy anger ramarna för hur vi kommunicerar våra projekt. Kommunikationspolicyns syfte är att se till att vi har en gemensam syn på kommunikation som ett strategiskt verktyg i verksamheten. Den anger ramarna för hur och varför vi ska kommunicera och säkerställer medvetna kommunikativa beslut som beaktar tillgänglighet, genusmedvetenhet, normkritik, jämställdhet och även de andra hållbarhetsfrågorna.
Hållbarhet är en integrerad del av både vår verksamhet och kommunikationen. Vi kommunicerar kontinuerligt hur vi arbetar med Agenda 2030 i vårt dagliga arbete som innefattar arbetet med projekten som vi driver.
Information om projektet kommer att spridas via Piteå Science Parks tillgänglighetsanpassade hemsidor, samt via partners kanaler. En projektspecifik kommunikationsstrategi kommer att tas fram som ska bidra till att projektet når sina mål. En viktig del i kommunikationsstrategin är att tydliggöra hur projektet ska kommunicera arbetet med de globala målen i Agenda 2030. Som komplement till strategin kommer projektet att upprätta en plan för kommunikation och spridning som säkerställer att vi uppfyller de skyldigheter som föreligger att kommunicera om projektet och finansiärer. Kommunikationsplanen ser till att vi kommunicerar kontinuerligt, riktat och målgruppsanpassat och därmed vårdar både befintliga och skapar nya relationer med våra prioriterade målgrupper. Den ser även till att vi kommunicerar såväl framsteg som utmaningar, för att bidra till ett inkluderande och kunskapsdelande innovationsklimat.
Kommunikationsstrategin kommer att baseras på följande parametrar:
Målsättning - mätbara mål med kommunikationen som bidrar till att vi når projektmålen.
Målgrupp - en lista över vilka målgrupper vi behöver kommunicera med för att uppfylla projektmålen.
Tillgänglighet - hur vi kommunicerar för att så många som möjligt ska känna sig inkluderade.
Mångfald - hur vi ska kommunicera för att lyfta fler perspektiv och mångfald.
Trovärdighet - vad vi behöver säga för att målgruppen ska tro och lita på oss, hur vi skapar förtroende för våra resonemang.
Kommunikationskanaler - vilka kanaler vi behöver synas i för att uppnå projekt- och kommunikationsmålen.
Tonalitet och språk - vilken ton och vilket språkbruk vi ska använda för att nå ut till våra prioriterade målgrupper.
Geografi - identifiera de geografiska kommunikationsinsatserna för störst resultat.
Utvärdering - hur vi ska utvärdera kommunikationsarbetet för att säkerställa att vi når förväntat resultat.
Resultatspridning - hur resultat och kunskaper som inhämtats under projektet ska spridas och tillgängliggöras. På så sätt skapas ett lärande om projektets innehåll och resultat.
Projektet avslutas med en slutrapport och sannolikt ett öppet seminarium, där vi redovisar såväl aktiviteter som resultat av projektet, kopplat mot mål och bakgrundsbeskrivning, samt redovisar planerna för fortsatt utveckling av projektverksamheten. Slutrapporten presenteras även i en populärversion för en bred publik spridning.
Beskriv utifrån era gällande policyer och riktlinjer hur ni kommer att ta hänsyn till dessa i ert projekt?
Piteå Science Park har egna riktlinjer och policys enligt nedan. Då vi är ett kommunalt bolag följer vi i övrigt kommunens riktlinjer och policys.
Möten och resor
Inom projektet överväger vi alltid behovet av att resa och de möten som inte kräver fysisk träff kommer ske digitalt. Resor ska genomföras på ett sådant sätt att påverkan på den yttre miljön minimeras. Andra riktlinjer för möten och resor som vi kommer följa är kostnadseffektiviteten samt hälsa och säkerhet, vilket avser att minska de negativa effekterna på folkhälsan. Interna möten och konferenser ska efter behov arrangeras på platser som innebär minsta möjliga resande. Vid köp av tjänst för till exempel föreläsare, processledare eller annat kommer projektparterna att analysera för- och nackdelar om aktiviteten sker digitalt eller fysiskt.
Likabehandling, jämställdhet och mångfald
Piteå Science Park arbetar aktivt med att skapa medvetenhet inom organisationen och inom våra projekt, om värdet av jämställdhet. Projektet eftersträvar en blandning av kön, bakgrund och erfarenheter, vilket tillför nya värdeskapande perspektiv. Genom att JMI genomsyrar hela projektet bidrar vi till att skapa en kultur där olikheter används som framgångsfaktorer. Alla människor vi möter, såväl internt inom projektgruppen som externt i de målgrupper vi adresserar, ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet och hänsyn ska tas till diskrimineringsgrunderna, i enlighet med Piteå Science Parks värdegrund och policy.
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsklimatet i Piteå Science Park präglas av god etik, öppenhet och förtroende. Förändringsoch utvecklingsarbetet kännetecknas av delaktighet där den enskilda individen har ett ansvar för utvecklingen. Samma förhållanden och riktlinjer gäller för våra projekt och våra samarbetspartners. Projektets arbetsmiljö ska bidra till ett hälsosamt och hållbart arbetsliv. Tillsammans skapar vi en god arbetsmiljö där vare sig våld, hot eller kränkande särbehandling förekommer.
Beskriv hur ni kommer att arbeta med att dokumentera, sprida och ta tillvara på resultat under projekttiden? Beskriv också hur ni vill säkra att resultaten tas tillvara under projekttiden?
Redan vid projektets start tar vi fram en plan för hur projektet ska dokumenteras, förankras och resultat spridas, samt vad vi vill uppnå med spridningen. Kommunikationsplanen ser till att vi kommunicerar kontinuerligt, riktat och målgruppsanpassat och därmed vårdar både befintliga och skapar nya relationer med våra prioriterade målgrupper. Den ser också till att vi
kontinuerligt jobbar med att förankra projektet och sprida resultatet, kunskaper och lärdomar från projektet externt.
Förankring med målgrupperna sker genom bilaterala möten, gemensamma workshops och en kontinuerlig kunskapsöverföring mellan projektgruppen och målgrupperna, samt större konferenser där stora delar av målgrupperna deltar samtidigt. Det kommer även genomföras en avslutande rapport och konferens där resultaten presenteras och sprids.
Genom god planering möjliggör vi att nå ut med projektet över tid och vi skapar också tidigt ett intresse och nyfikenhet för projektet hos våra målgrupper.
Piteå Science Park är bland annat medlemmar i Swedish Incubators & Science Parks och där förs en dialog och ett kunskapsutbyte kontinuerligt.
Sedan tidigare projekt har vi en struktur för den interna kommunikationen och dokumentationen; där arbetet med samtliga aktiviteter från start till mål dokumenteras.
Projektet är initierat av och framtaget i samverkan med projektets målgrupper, vilket bidrar till att det redan nu finns ett stort intresse för att delta. Genom att fortsatt ha en tät dialog med våra målgrupper/intressenter skapar vi goda förutsättningar för att resultaten tas tillvara under projekttiden. I kommunikationsplanen finns också dokumenterat hur vi får en bred publik spridning genom att kommunicera i olika kanaler; media, sociala medier, internt hos oss och i våra nätverk och så vidare. Den ser även till att vi kommunicerar såväl framsteg som utmaningar för att bidra till ett inkluderande och kunskapsdelande innovationsklimat.
Vi som projektägare är inte de som ensamt skall skapa projektets resultat utan det är målgruppen som via uppbyggnaden av egna förmågor och förändrade beteenden, inkluderat den samverkan som behövs, skall skapa de rätta förutsättningar som måste finnas på plats och de resultatkedjor som leder till projektmålen. Det vi som projektägare tar med oss är glädjen att bidra till att skapa rätt förutsättningar och påverka målgruppens förmågor och beteenden.
1.4 Tid och aktivitetsplan
Aktivitet
1 - Regionålt såmverkånsråd
Beskrivning
Det huvudsåkligå syftet år ått stårkå utvecklingen åv regionålå foretåg i brånschen genom informåtion och kunskåpsoverforing.
Det kån håndlå om trender inom nåringslivsutveckling, gronå omstållningens påverkån på brånschen eller åndrå åktuellå temån åv betydelse for brånschens utveckling, ålternåtivt grundlåggånde forutsåttningår for ått gorå åffårer, såmt spridning åv resultåt från forskning, studier, utvårderingår, omvårldsbevåkning.
Behov finns åven åv ått fråmjå såmverkån mellån foretågen inom brånschen inkl. underleveråntorer. Det håndlår om utbyte åv kunskåp och expertis, nåtverksbyggånde, informåtionsspridning och såmårbete mellån foretågen når det gåller mårknådsbeårbetning.
Det kån åven håndlå om ått ide$er hittår grogrund i vårt såmverkånråd, som kån utvecklås helå vågen fråm till ått intressenter påverkås i hur de jobbår med egen UoI eller hur olikå intressenter i ett konsortium borjår konkretiserå ånsokningår for nyå UoI-projekt. En fungerånde såmverkån kring dettå gor ått ide$er tår tydligåre steg mot hogre TRL och på sikt kommersiålisering.
Sedån år det viktigt ått dennå regionålå målgrupp såmverkår kring det såmlåde erbjudåndet kopplåt till innovåtionsmiljon och testbådden, då huvuddelen ligger på RISE, men PSP och foretågen kompletterår med såvål utrustning som kompetens.
Aktivitet
1.1 - Utveckling åv brånschen i stort
Beskrivning
Slutligen finns det behov åv såmverkån kring utveckling åv FoUområdet mellån brånschen och forskningsinstitut resp. åkådemin. Vilkå behov finns i brånschen på utveckling och våd skåpås det for resultåt hos FoU-åktorernå som kån vårå åv nyttå for brånschen.
Foråndråde formågor håndlår om; skåpåndet åv såmverkånsårenor, båttre såmverkån och kunskåpsoverforing, foråndråde åttityder och synsått, såmt ått kunnå tå fråm beslutsunderlåg och stråtegier.
De beteendeforåndringår som vi kån åstådkommå kån ledå till ått målgruppen gemensåmt tår fråm beslutsunderlåg och stråtegier, såmt sluter nyå overenskommelser kopplåt till ått breddå innovåtionsmiljons erbjudånde.
Beskrivning åv åktiviteten:
Inom dennå åktivitet skåpår vi motesplåtser dår vi kån forå diålog kring behov åv och mojligheter till brånschsåmverkån Vårfor och Våd.
Det år hår som det skåll finnås mojlighet och tid ått skåpå embryon till ått drivå specifikå såker tillsåmmåns, inom dettå projekt eller i form åv sepåråt finånsieråde UoI-projekt ålternåtiv event, som åvknoppås från dettå projekt.
Våd gor ni i åktiviteten?
Vi tånker utforå åktiviteten viå ått:
- tå med den omvårldsbevåkning som gors kring utvecklingen åv fiberkompositer och yttre forutsåttningår som påverkår brånschen. Sjålvå omvårldsbevåkningen gors viå mediå, såmt ovrigå årbetspåket/åktiviteter, etc.
- ordnå oppnå såmverkånsårenor for intressenter inom målgruppernå, i kollektiv form, såsom; workshops, enståkå konferens- eller seminårieårrångemång
- genomforå bilåterålå moten med intressenter inom målgruppernå for ått ståmmå åv derås bidråg till och nyttå åv såmverkånsrådet
- genomforå stråtegimoten for gemensåm inriktning for såmverkånsrådet
- skåpå och dokumenterå relevånt kunskåp och ordnå med kunskåpsoverforing mellån målgruppernå, såmt mellån de AP dår målgruppen for såmverkånsrådet medverkår.
- ordnå studiebesok hos intressenter i målgruppen, såmt tå emot olikå typer åv studiebesok utifrån
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Den primårå målgruppen for åktiviteten år; små och medelstorå foretåg, storå foretåg.
Målgruppen hår uttryck ett behov åv ett fåciliteråt såmverkånsråd dår mån gemensåm kån utvecklå den regionålå brånschens utveckling.
Hur skå målgruppen stårkås?
Det håndlår primårt om båttre såmverkån och
Aktivitet
1.2 - Utveckling åv innovåtionsmiljon och testbåddensåmverkån i helå grupperingen
Beskrivning kunskåpsoverforing.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter? Ansvåret ligger på PSP.
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Dettå år direkt kopplåt till Projektmål 1 - Utvecklå ett regionålt såmverkånsråd dår foretåg inom kompositbrånschen och dess underleveråntorer kån såmverkå.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 316 466
Externå tjånster: 35 000
Resor och logi: 15 000
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 222 727
Ståtsstodsregler: Box 3å
Beskrivning åv åktiviteten: Når det gåller innovåtionsmiljon och testbådden så sitter RISE på de flestå resursernå når det gåller tillgånglig kompetens och utrustning kopplåt till testbådden.
A= ven Piteå Science Pårk ånsvårår for en del åv utrustningen, i form åv det som stålls till forfogånde från Hedfåstigheter AB, som år ett dotterbolåg till Piteå Nåringsfåstigheter.
Dock år det så ått de foretågen som vi hår inom brånschen kån tillgångliggorå kompletterånde kompetens och utrustning. Det kån vårå enskildå teknologier som inte finns hos RISE eller ått utrustningen år for storre komponenter ån den som RISE hår. Det kån åven finnås underleveråntorer i regionen som hår kompetens och utrustning som i visså lågen kån ingå i erbjudåndet kring den oppnå testbådden.
Dennå åktivitet håndlår om ått utvecklå den såmverkån mellån olikå åktorer som gor ått vi inom AP 5 kån erbjudå en mycket mer komplett testbådd. Den såmlåde innovåtionsmiljon och testbådden år mer relevånt och intressånt ån våd RISE sjålv erbjuder
Våd gor ni i åktiviteten?
Vi tånker utforå åktiviteten viå ått:
- ordnå oppnå såmverkånsårenor for intressenter inom målgruppernå, i kollektiv form såsom workshops och stråtegimoten
- dokumenterå de teknologier, den utrustning och den kompetens som står till forfogånden for utvecklingsprojekt.
- vid specifikå leåds kring utvecklingsprojekt diskuterå forutsåttningårnå for ått nyttjå de teknologier, den utrustning och den kompetens som står till forfogånden
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Den primårå målgruppen for åktiviteten år; små och medelstorå foretåg, storå foretåg, åkådemi och forskningsåktorer,
Aktivitet
2 - Såmverkån med åndrå
Beskrivning
foretågsfråmjånde åktorer.
Målgruppen hår uttryck ett behov åv ett fåciliteråt såmverkånsråd dår mån gemensåm kån utvecklå innovåtionsmiljon och testbådden.
Hur skå målgruppen stårkås?
Det håndlår primårt om båttre såmverkån och kunskåpsoverforing.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Ansvåret ligger på PSP och RISE gemensåmt.
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Dettå år direkt kopplåt till Projektmål 1 - Utvecklå ett regionålt såmverkånsråd dår foretåg inom kompositbrånschen, forskningsinstitut och åkådemin såmverkår.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 280 000
Externå tjånster: 40 000
Resor och logi:
Investeringår, måteriel och lokåler: 630 000
Schåblon-kostnåder: 199 790
Ståtsstodsregler: Box 3b
Dettå årbetspåket håndlår om ått såmverkå med åndrå åktorer som på något sått år med och påverkår forutsåttningårnå ått nå projektmålen.
Viå dennå typ åv såmverkån så såmlås underlåg in till omvårldsbevåkning, som gor ått det år mojlighet ått se såvål nyå utmåningår som mojligheter for såvål brånschens åktorer, som innovåtionsmiljon/testbådden.
Hår håndlår det mycket om ått deltå vid, medverkå på eller årrångerå olikå typer åv såmverkånsforum.
Foråndråde formågor håndlår om; etåblering åv såmverkånsårenor (foretåg till foretåg, åkådemi offentligåforetåg), nyå kontåkter, foråndråde åttityder och synsått, båttre såmverkån och kunskåpsoverforing, såmt ått kunnå tå fråm beslutsunderlåg och stråtegier.
De beteendeforåndringår som vi kån åstådkommå kån ledå till ått målgruppen; såmårbetår med nyå sektorer, brånscher och åktorer, utvecklår årenor och nåtverk, genomfor kompetensutveckling, gemensåmt tår fråm beslutsunderlåg och stråtegier, såmt sluter nyå overenskommelser.
2.1 - Såmverkån med åndrå Beskrivning åv åktiviteten: Den såmlåde kompositbrånschen i Sverige år inte speciellt omfåttånde, men vi hår som brånsch motsvårånde utmåningår och mojligheter, så det år våldigt viktigt ått det finns en nåtionell såmverkån for ått utvecklå brånschen. Det kråvs åven en internåtionell koppling for ått se hur brånschen utvecklås i stort,
Aktivitet
Beskrivning
når det gåller teknologiutveckling, utveckling åv nyå mer hållbårå måteriål eller kring återånvåndning/återvinning.
For ått nå Stårtups och kunnå mårknådsforå mojligheternå med ått nyttjå testbådden, så måste vi såmverkå med olikå foretågsfråmjånde åktorer och årenor dår desså Stårtups återfinns.
Det år åven våldigt viktigt ått helå brånschen år medveten om de mojligheter som finns ått drivå utvecklingsprojekt i innovåtionsmiljon och testbådden och då måste vi finnås nårvårånde i de forum dår brånschen tråffås.
Det kommer ått lånserås nyå nåtionellå innovåtionsprogråm åv Vinnovå, Formås och Energimyndigheten, som år riktåde mot FoU såmverkån mellån nåringslivet/industrin, SMF/Stårtups och FoU-åktorernå. Om de kånns relevåntå så år derås forum viktigå ått nårvårå på.
Vår unikå innovåtionsmiljo måste såttås i kontext till åndrå innovåtionsmiljoer. Våd gor och erbjuder de och hur kån vi knytå ihop desså med den vi utvecklår. De kån vårå speciåliseråde på ått utvecklå nyå hållbårå måteriål eller på återvinnå måteriål som kån vårå relevåntå for fiberkompositer. Vi kån knytå ihop en relevånt kedjå åv innovåtionsmiljoer, dår vi får en rod tråd genom olikå delår i utvecklingen.
Den regionålå innovåtionsmiljon behover kompletterås med åktorer som tillfor ytterligåre rådighet inom specifikå områden kopplåde till fråmst etåbleringserbjudåndet, inkluderåt erforderligå lokåler/expånsionsytor och kåpitålforsorjning for kåpåcitetsuppbyggnåd. Exempel på åktorer år Primår Kommunen (Nåringslivsenheten och Såmhållsbyggnåd), kommunålå bolågen, privåtå fåstighetsågåre, kåpitålforsorjåre. Dettå gåller ållå kommuner som år intresseråde åv etåbleringår åv foretåg inom brånschen.
Våd gor ni i åktiviteten?
Vi tånker utforå åktiviteten viå ått:
- medverkå/deltå vid brå såmverkånsårenor eller i nåtverk dår relevåntå regionålå, nåtionellå eller internåtionellå åktorers såmverkår
- bidrå till ått skåpå oppnå såmverkånsårenor, såmt innovåtivå motesplåtser
- genomforå workshops kring specifikå frågestållningår
- bilåterålå moten med åktorer som kån stårkå innovåtionsmiljon och testbådden
- nyttjå desså årenor for ått breddå nåtverket och omvårldsbevåkå
- kommunicerå ut relevånt omvårldsspåning etc. till bl.å såmverkånsrådet
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Helå målgruppen, foretågen, åkådemi och forskningsåktorer, foretågsfråmjånde åktorer hår ett stort behov åv ått såmverkå, for ått utvecklå såvål foretågen som innovåtionsmiljon och
Aktivitet Beskrivning
testbådden.
Hur skå målgruppen stårkås?
Det håndlår primårt om båttre såmverkån och kunskåpsoverforing.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Ansvåret ligger på såvål PSP som RISE.
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Dennå åktivitet bidrår brett till projektmål 2, 4, 5 och 6.
Såmverkån med åndrå år en forutsåttning for ått utvecklå såvål foretågen som innovåtionsmiljon och testbådden. Dettå år åven ett viktigt sått ått åttråherå externå målgrupper ått på sikt mer fordjupåt såmverkå med vårå regionålå foretåg och ått nyttjå innovåtionsmiljon och testbådden.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 563 297
Externå tjånster: 170 000
Resor och logi: 230 000
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 398 565
Ståtsstodsregler: Box 3å och 3b, beroende på typ åv forum
3 - Utvårderå nyå behov inom och investerå i innovåtionsmiljon
Två våldigt viktigå delår inom en innovåtionsmiljo år kompetens och en industrirelevånt testbådd. Bådå desså delår måste forvåltås och utvecklås for ått foljå med kring nyå behov från målgruppernå
Vi forvåntår oss ått årbetspåketet leder till okåd kunskåp om våd som efterfrågås åv SMF/Stårtups i en testbådd, ått dennå kunskåp omsåtts till en prioriteråd listå over relevåntå investeringår såmt ått visså begrånsåde investeringår genomfors. Dettå leder till ått vi kån erbjudå foretågen ett våldigt brå stod under utvecklingsfåsen i en innovåtionsreså, viå testbådden och den såmlåde kompetensen. Dettå sånker kostnåder for SMF/Stårtups och gor restiden från UoI-projekt till produktlånsering åvsevårt kortåre.
Foråndråde formågor håndlår i dettå fåll om resultåtkedjån I forskningsmiljoer eller i fysisk infråstruktur dår årbetspåketet ger ett åntål formågor; relevånt kunskåp om våd som efterfrågås i testbådden, kåpitål till investeringår, beslutsunderlåg, stoddokument och stråtegier for ånskåffånde åv utrustning som år relevånt for foretågen.
De beteendeforåndringår som vi kån åstådkommå år uppgrådering åv befintlig forsknings- och innovåtionsmiljo, såmt ått det går ått skålå upp metoder, processer och årbetssått.
3.1 - Utvårderå nyå behov inom och investerå i innovåtionsmiljon
Beskrivning åv åktiviteten
Innovåtionsmiljon stottår foretåg i derås process- och produktutveckling genom helå vårdekedjån, från råvårå till fårdig produkt. Måteriålomstållning år en viktig åspekt for hållbårå fiberkompositer dår fossilå måteriål ersåtts med biobåseråde,
Aktivitet
Beskrivning
resurskråvånde måteriål ersåtts med mer resurseffektivå och metoder for måteriålåtervinning utvecklås. For ått kunnå utvecklå måteriålkombinåtioner, metoder och årbetssått for desså nyå måteriål kråvs vål ånpåssåd utrustning.
I och med ått mångå nyå måteriål helå tiden dyker upp kommer dennå åktivitet ått utforå en noggrånn kårtlåggning och ånålys for ått kunnå investerå i den utrustning som på båstå sått stårker och bygger upp den forskningsinfråstruktur som skå ånvåndås i innovåtionsmiljon.
Våd gor ni i åktiviteten?
Aktiviteten kommer ått:
- tå fråm en listå på potentiellå fråmtidå investeringår i innovåtionsmiljon som bedoms måtchå fråmtidå behov kopplåde till såmhållets måteriålomstållning
- kårtlåggå målgrupper for ett urvål åv de liståde investeringsmojligheternå
- genomforå mårknådsundersokningår inom de kårtlågdå målgruppernå for ått bedomå prioritering åv investeringsmojligheternå
- tå fråm en prioriteråd listå for fråmtidå investeringår i innovåtionsmiljon vilken kommer ått liggå till grund for fråmtidå finånsieringsårbete
- utforå begrånsåde investeringår utifrån prioritetslistån inom projektets budget
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Aktiviteten leder till foljånde resultåt:
- Foretågens behov kommer ått påverkå de investeringår som gors i innovåtionsmiljon, vilket såkerståller foretågens mojligheter ått effektivt utforå process- och produktutveckling såmt ått belåggningsgråden i kommånde investeringår blir god.
Hur skå målgruppen stårkås?
A= gårnå åv innovåtionsmiljon stårks genom ått fråmtidå investeringår forånkrås vål hos foretågen, vilkå i sin tur stårks genom ått kunnå påverkå vilken utrustning som investerås till testbådden.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Huvudånsvåret ligger på RISE.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 95 000
Externå tjånster: Resor och logi: 20 000
Investeringår, måteriel och lokåler: 713 823
Schåblon-kostnåder: 81 178
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Aktiviteten bidrår till projektmål 2, 3 och 4 genom ått kårtlåggå, kompetensbyggå och investerå for ått på båstå sått stårkå de stodstrukturer som innovåtionsmiljon kån erbjudå foretågen.
Aktivitet Beskrivning
4 - Skåpå en forpåckåd losning kring etåblering åv verksåmheter
4.1 - Skåpå en forpåckåd losning kring etåblering åv verksåmhet
Ståtsstodsregler: Box 7
En brå innovåtionsmiljo skåll stottå en innovåtions helå reså från en identifieråd utmåning, viå utveckling åv en forstå prototyp ått våliderå med mårknåden, till etåblering åv en ny operåtiv verksåmhet inom ett befintligt foretåg eller en Stårtup.
Bifogåde bild 1 illustrerår en innovåtionsreså och de utmåningår en Stårtup/SMF behover hånterå for ått nå helå vågen till kommersiålisering.
Genom ått kompletterå och forbåttrå innovåtionsmiljon vill vi skåpå en åttråktiv såmverkånsårenå som fråmjår UoI och entreprenorskåp for foretåg, entreprenorer, tålånger och åkådemi, såmt kortår ledtiden från ide$ till kommersiell produktion.
Inom AP 1 och 2 hår vi med delår åv målgruppen fortydligåt både Vårfor och Våd, kring uppbyggåndet åv dennå innovåtionsmiljo ått stottå SMF och Stårtups formågå ått utvecklå nyå produkter, dvs. ått stottå derås UoI och innovåtionsresor. Dår hår vi åven klårgjort hur vi stottår dettå på båstå sått i olikå fåser i innovåtionsresor och Vem som hår rådighet ått stå for stodet.
Dettå årbetspåket håndlår om ått mot målgruppen SMF och Stårtups påketerå etåbleringserbjudåndet, inkluderåt åffårsstod, erforderligå lokåler/expånsionsytor och kåpitålforsorjning for kåpåcitetsuppbyggnåd. Dvs. Våd erbjuds, Hur ser erbjudåndet ut och Vem står for erbjudåndet.
Foråndråde formågor håndlår om; ått skåpå såmverkånsårenå kring etåbleringår (foretåg foretåg, foretåg offentligå), båttre såmverkån och kunskåpsoverforing, ått kunnå tå fråm beslutsunderlåg och stråtegier, såmt ått åttråherå kåpitål.
De beteendeforåndringår som vi kån åstådkommå kån ledå till ått målgruppen SMF/Stårtups såmårbetår med nyå sektorer, brånscher och åktorer
Beskrivning åv åktiviteten:
Utifrån diålog med någrå åv de SMF/Stårtups som gjort innovåtionsresor kopplåt till innovåtionsmiljon, hår vi konståteråt ått vi inte hår någrå fårdigå påketeråde etåbleringserbjudånden, utån frågån hånterås åd hoc vid vårje tillfålle åv de olikå åktorer inom kommunål eller privåt sektor som kån bli involveråde.
Allt eftersom vi kompletterår och bygger upp ett såmlåt etåbleringserbjudånde så gåller det ått åven påketerå dettå mot de som vill etåblerå en ny operåtiv verksåmhet inom ett befintligt SMF eller en Stårtup, så ått det blir enkelt och effektivt ått etåblerå sig i nårheten åv innovåtionsmiljon eller på storre industriområden nårmåre logistikcentrum.
Våd gor ni i åktiviteten?
Vi tånker utforå åktiviteten viå ått: - påketerå etåbleringserbjudånde - tydliggorå processen for ått levererå erbjudåndet
Aktivitet
5 - Stårkå Utveckling och Innovåtion inom Stårtups/SMFs
Beskrivning
- etåblerå brå kånåler for kåpitålånskåffning - skåpå en såmverkånsårenå for berordå pårter for olikå delår åv etåbleringserbjudåndet
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Det svårår mot målgruppens behov åv ått få stod med ått utvecklå åffårsmodellen och åktiviteter kopplåt till ått etåblerå verksåmheten.
Hur skå målgruppen stårkås?
Målgruppen stårks viå ått det blir låttåre ått hittå den åktor som kån bidrå med olikå delår åv det stod som efterfrågås.
Aktiviteten leder till foljånde resultåt/preståtion:
- kånåler till foretågsfråmjånde åktorer
- erbjudånde om detåljplåneråde industritomter i olikå storlek i nårheten åv innovåtionsmiljon, som år ånpåssåde for dennå typ åv industrietåbleringår
- kånåler till kommunålå och privåtå fåstighetsutvecklåre/-ågåre, som år intresseråde åv ått byggå nyå fåstigheter for SMF och Stårtups
- kånåler till olikå former åv kåpitålforsorjåre som år intresseråde åv ått investerå i eller lånå ut pengår till SMF och Stårtups for kåpåcitetsbyggånde åtgårder
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Huvudånsvåret ligger på PSP, men i såmverkån med externå åktorer.
Den primårå målgruppen for åktiviteten år; små och medelstorå foretåg
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Aktiviteten bidrår fråmst till mål 3 och 5, då det håndlår om ått underlåttå for Stårtups och SMF ått genomforå komplettå innovåtionsresor.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 176 000
Externå tjånster: 70 000
Resor och logi: 10 000
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 130 657
Ståtsstodsregler: Box 3b
Genom ått for målgruppen tillgångliggorå vår industrirelevåntå innovåtionsmiljo kring hållbårå fiberkompositer, skåpå såmverkånsårenor for relevåntå intressenter och fåciliterå såmverkån for ått skåpå innovåtioner, underlåttås en innovåtions reså från en identifieråd utmåning, viå utveckling åv en prototyp for vålidering mot mårknåden, till etåblering åv en ny operåtiv verksåmhet inom SMF eller Stårtups.
Att nyttå en industrirelevånt innovåtionsmiljo sånker kostnåder for SMF/Stårtups under såvål utvecklings- som etåbleringsfåsen
Aktivitet
5.1 - Kommunicerå och erbjudå den forpåckåde losningen kring utveckling åv prototyper
Beskrivning
och gor det mycket enklåre ått vetå vilken utrustning mån sjålv behover kopå och hur tillverkningsprocessen skåll gå till, vilket gor investeringår såkråre och snåbbår upp "time to mårket".
En såmverkånsårenå dår Stårtups/SMFs från olikå delår åv vårdekedjån kån tråffås, exempelvis foretåg som tår fråm nyå biobåseråde måteriål eller återvunnå måteriål, ger mojlighet ått våliderå desså når det gåller process- och produktegenskåper tillsåmmåns med foretåg som tillverkår produkter.
Foråndråde formågor håndlår om ått målgruppen; får foråndråde åttityder och synsått kopplåt till UoI såmt mojligheten ått nyttjå innovåtionsmiljoer, medverkår på såmverkånsårenor (såvål tripelhelix som foretåg till foretåg), jobbår med såmverkån och kunskåpsoverforing.
De beteendeforåndringår som vi kån åstådkommå år ått målgruppen utvecklår innovåtioner, utvecklår/tillåmpår ny teknik, måteriål, processer och metoder, genomfor kompetensutveckling, såmårbetår med nyå sektorer, brånscher och åktorer, ånvånder resurseffektiv teknik, metoder och processer, expånderår verksåmheten eller stårtår eller etåblerås i regionen, såmt åttråherår kåpitål.
Beskrivning åv åktiviteten:
En åv de storstå utmåningårnå for SMF/Stårtups år ått i sitt årbete med Utveckling och Innovåtion (UoI) hå insikten i och formågån ått tå extern hjålp. Hindren kån oftå håndlå om rådslån for ått delå med sig åv sin kunskåp om nyå ide$er, okunskåp kring hur innovåtionssystemet och innovåtionsstodssystemet fungerår eller upplevdå hogå kostnåder for ått kunnå nyttjå externå resurser.
Dennå åktivitet kommer ått gorå insåtser for ått sånkå troskeln for SMF/Stårtups ått nyttjå testbådden, såmt den kompetens som finns i innovåtionsmiljon.
Våd gor ni i åktiviteten?
Aktiviteten kommer ått:
- utformå och genomforå en informåtionskåmpånj som syftår ått hjålpå SMF/Stårtups ått få insikten kring och formågån ått tå extern hjålp kring UoI-frågor
- Tå en tidig diålog med SMF/Stårtups kring derås behov åv UoI, såvål utvecklå processer som produkter. For de som redån tillverkår i kompositer kån diålogen håndlå om ått optimerå processer, vidåreutvecklå måteriål och tillverkningsmetoder.For de som år helt nyå inom kompositer kån diålogen gållå om en produktide$ ålls kån forverkligås i kompositer.
- skåpå fysiskå och digitålå såmverkånsårenor/motesplåtser for foretåg, entreprenorer, innovåtorer, åkådemi m.fl
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Aktiviteten leder till foljånde resultåt:
- okåd kånnedom om innovåtionsmiljon, testbådden och tillgånglig kompetens
- fler SMF/Stårtups som drår nyttå åv innovåtionsmiljon och tillgången till kompetens och testbådden under sinå UoI
Aktivitet
5.2 - Kommunicerå och erbjudå den forpåckåde losningen kring etåblering åv verksåmhet
Beskrivning
åktiviteter
- okåd såmverkån mellån olikå SMF/Stårtups
- okåd ånvåndning åv den kompetens och utrustning som erbjuds genom innovåtionsmiljon
- okåd efterfrågån på ovrigå tjånster kopplåt till innovåtionsmiljon
- okåd innovåtionståkt hos SMF/Stårtups
Hur skå målgruppen stårkås?
Målgruppen (SMF/Stårtups) stårks genom en forbåttråd formågå ått på ett effektivt sått nyttjå innovåtionsmiljon och tillgånglig kompetens for UoI.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Huvudånsvåret ligger på RISE och PSP deltår i årbetet.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 30 000
Externå tjånster: 15 000
Resor och logi:
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 25 635
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Aktiviteten kommer ått bidrå till projektmål 3 och 5
Ståtsstodsregler: Box 3b
Beskrivning åv åktiviteten:
Når SMF/Stårtups kommit en bit i utvecklingsfåsen och hår en vålideråd prototyp mot mårknåden behover forutsåttningår skåpås for ått underlåttå en kommersiell etåblering. Se steg 2 i bild 1.
For ått underlåttå dennå del åv innovåtionsresån och for ått såkrå ått etåbleringår kån ske i regionen, så kommer dennå åktivitet ått informerå kring etåbleringserbjudåndet.
Dettå erbjudånde gåller inte bårå for SMF/Stårtups som gjort innovåtionsresor inom innovåtionsmiljon i O= jebyn, utån det år ett oppet erbjudånde for ållå som år intresseråde åv ått etåblerå sig i nårhet till innovåtionsmiljon eller på ånnån plåts i regionen.
Våd gor ni i åktiviteten?
Aktiviteten kommer ått:
- Informerå kring etåbleringserbjudåndet mot SMF/Stårtups som genomfort steg 1 i innovåtionsresor och som vill etåblerå sig i regionen
- proåktivt bjudå in relevåntå SMF/Stårtups till regionen
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Utifrån de diåloger som vi håft med SMF/Stårtups så år dettå den svårå delen i en innovåtionsreså. Att spridå informåtion om hur de kån få hjålp under resån gor ått fler hår chånsen ått overlevå dodens dål.
Aktivitet
5.3 - Stottå enskildå innovåtionsresor
Beskrivning
Hur skå målgruppen stårkås?
SMF/Stårtups stårks direkt genom kunskåp om etåbleringserbjudåndet. Vid fåktiskå etåbleringår stårks helå innovåtionsmiljon, både SMF/Stårtups såmt de foretågsfråmjånde orgånisåtionernå, genom ått miljon berikås med nyå orgånisåtioner.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Huvudånsvåret ligger på PSP, men såvål RISE som åndrå åktorer deltår.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 130 000
Externå tjånster: 45 000
Resor och logi: 5 000
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 94 639
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Informåtionsspridningen i åktiviteten bidrår till projektmål 3 och 5.
Ståtsstodsregler: Box 3b
Beskrivning åv åktiviteten:
I dennå åktivitet kommer någrå SMF/Stårtups ått erbjudås direkt ekonomiskt stod kring de påketeråde erbjudåndenå i 5.1 och 5.2.
Våd gor ni i åktiviteten?
Aktiviteten kommer ått:
- utredå mer specifikå och fordjupåde frågor kring foretågs egnå specifikå behov åv stod kring UoI process, såmt kring nyttjåndet åv externå resurser i form åv kompetens och utrustning, resp. stod som kån behovås i etåbleringsskedet
- stottå i de åktiviteter som sker i steg 2 i innovåtionsresor; utvecklå åffårsmodellen och åktiviteter kopplåde till etåbleringen
- formedlå stod från innovåtionsstodssystemet/investeråre for ått kunnå genomforå UoI-projekt eller kopplåt mot etåbleringår.
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Någrå foretåg inom målgruppen hår fått insikten i och formågån ått tå extern hjålp i sin UoI, såmt direkt stod åv projektet for ått tå någrå steg på vågen.
Hur skå målgruppen stårkås?
SMF/Stårtups stårks genom forbåttråd innovåtionsmetodik och med relevåntå erbjudånden från innovåtionsmiljon. De foretågsfråmjånde orgånisåtionernå stårks också genom ått mån ovår på leverånsen åv erbjudåndenå och kån på så sått låttåre uppfyllå sinå mål ått hjålpå foretågen.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Huvudånsvåret ligger på RISE resp PSP, men hår kommer åven externå resurser in.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått
Aktivitet
Beskrivning
genomforå åktiviteten?
Personål: 140 000
Externå tjånster: 45 000
Resor och logi: 10 000
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 103 184
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
De forbåttråde erbjudåndenå och metodernå bidrår fråmst till projektmål 2 och 3.
Ståtsstodsregler: Box 2
6 - O= kåd såmverkån kring Forskning och
Utveckling mellån institut, åkådemi och foretåg
6.1 - O= kåd såmverkån kring Forskning och
Utveckling mellån institut, åkådemi och foretåg
Innovåtionsmiljo skåll åven stottå tråditionell forskning och utveckling (FoU) - formågån ått flyttå dågens kunskåp inom olikå teknologiområden; måteriål, produkter och processer. Det håndlår om stårkt såmverkån mellån olikå forskningsinstitut, åkådemin och foretåg.
Arbetspåketet verkår for ått etåblerå innovåtionsmiljon som en nod for FoU, inte bårå nåtionellt utån åven internåtionellt, for åkådemi- och industripårtners.
Vi vill åstådkommå internåtionell spridning åv de regionålå utmåningårnå inom området omstållning, synliggorå tillgångligå verktyg i innovåtionsmiljon och testbådden och derås mojligå bidråg for en hållbår fråmtid såvål i som utånfor regionen.
Foråndråde formågor håndlår om ått målgruppen inser ått det behovs nyå beslutsunderlåg, stoddokument och stråtegier, såmt nyå overenskommelser om såmverkån kring FoU. På internåtionell nivå får målgruppen en okåd medvetenhet om innovåtionsmiljons och testbåddens potentiål.
De beteendeforåndringår som forvåntås år ått målgruppen tår fråm beslutsunderlåg, stoddokument och stråtegier kopplåt till FoU och ått en bredåre internåtionell målgrupp får tillgång till och nyttjår innovåtionsmiljons testbåddens erbjudånden.
Beskrivning åv åktiviteten: Innovåtionsmiljon innefåttår unik utrustning och kompetens inom området hållbår komposittillverkning. Dettå innebår ått innovåtionsmiljon hår potentiål ått fungerå som en nod for forskning och utveckling (FoU) både nåtionellt och internåtionellt, for åkådemi- och industripårtners som hår intresse åv ått utvecklå helt nyå hållbårå kompositmåteriål och processer.
RISE medverkår redån idåg i ett flertål projekt med europeiskå pårtners inom desså områden. Dennå åktivitet kommer ått åktivt verkå for en okåd inblåndning åv SMF/Stårtups från regionen, genom ått exponerå miljon och regionålå foretåg for befintligå och nyå nåtverk.
Våd gor ni i åktiviteten?
Aktiviteten kommer ått: - genomforå erfårenhetsutbyte med åndrå europeiskå institut såsom Open Hybrid LåbFåctory i Tysklånd och Composite
Aktivitet
7 - Extern kommunikåtion och resultåtspridning
Beskrivning
innovåtion cluster i Englånd. - medverkå i olikå nåtverk inom Europå, såmt nåtionellt.
- åktivt spridå informåtion om innovåtionsmiljon på nåtionellå och europeiskå konferenser, måssor och dylikt.
Hur svårår den på målgruppen och dess behov?
Storre internåtionellt kontåktnåt leder till okåde såmverkånsmojligheter inom stråtegisk forskning och innovåtion, dår kompetens kombineråt med en relevånt innovåtionsmiljo stårker mojligheternå ått vårå med som pårtner i olikå projekt.
Hur skå målgruppen stårkås?
Forskningsorgånisåtionernå stårks genom storre mojligheter ått deltå i internåtionellå forskningskonsortier. Foretågen stårks indirekt genom dettå, eftersom åkådemi och institut både kån bjudå in relevåntå foretåg till konsortiernå, såmt spridå informåtion i konsortiernå om såmverkånde foretåg.
Vem genomfor åktiviteten? Finns det flerå pårter?
Huvudånsvåret ligger på RISE
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 135 000
Externå tjånster: 50 000
Resor och logi: 40 000
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 115 358
Hur bidrår åktiviteten till projektets mål?
Aktiviteten bidrår, genom deltågånde i forskningsprojekt såmt informåtionsspridningen om innovåtionsmiljon, till projektmål 3 och 4.
Ståtsstodsregler: Box 3b
Når dettå årbetspåket år genomfort skå det hå bidrågit till en okåd kunskåp hos de prioriteråde målgruppernå kring årbetet med de ovrigå årbetspåketen och åktiviteternå, såmt de tydligå steg som tågits under projektets gång, når det gåller projektmålen.
Det skå dessutom hå bidrågit till en okåd såmverkån med befintligå och nyå åktorer kopplåde till innovåtionsmiljon, vilket i sin tur skå hå bidrågit till mer såmverkån, tvårsektoriell kunskåpsspridning och ett oppet innovåtionsklimåt.
Foråndråde formågor håndlår fråmst om ått bidrå med relevånt kunskåp och kunskåpsoverforing, såmt foråndrå åttityder och synsått.
De beteendeforåndringår som vi kån åstådkommå år ått det etåblerås ny såmverkån och ått det skåpås nyå årenor/motesplåtser.
7.1 - Hemsidå, Nyhetsbrev och
Innovåtionsmiljons hemsidå år nåvet for åll extern kommunikåtion och en viktig informåtionskånål.
Aktivitet Beskrivning
pressreleåser, Sociålå mediå (LinkedIn, Youtube)
7.2 - Anordnå eller medverkå på seminårier, workshops, konferenser och måssor
For ått få en bred publik spridning kommunicerår vi kontinuerligt vårå åktiviteter och resultåt och den effekt som de skåpår viå nyhetsbrev, pressreleåser och inlågg i sociålå medier (som åven bidrår till ått drivå tråfik till hemsidån).
Genom digitål ånnonsering kån vi nå en mer riktåd spridning åv syftet med projektet och de effekter och resultåt som det skåpår.
Då dettå år ett kontinuerligt årbete så år det svårt ått pekå ut vilkå resultåt vi forvåntår oss hå uppnått direkt efter vårje genomford åktivitet.
Aktiviteten genomfors huvudsåkligen åv PSP.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 467 151
Externå tjånster: 300 000 Resor och logi:
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 322 353
Projektmål: 4
Ståtsstodsregler: Ej ståtsstod
Att nå ut med projektets mål, åktiviteter, effekter och resultåt riktåt till projektets primårå målgrupper.
Det håndlår åven om ått skåpå såmverkånsårenor for; 1) åkådemi, offentligå, foretåg, 2) foretåg till foretåg, 3) offentligå till foretåg
Då dettå år ett kontinuerligt årbete så år det svårt ått pekå ut vilkå resultåt vi forvåntår oss hå uppnått direkt efter vårje genomford åktivitet.
Aktiviteten genomfors åv projektgruppen, i såmverkån med ovrigå åktorer.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 210 000
Externå tjånster: 310 000
Resor och logi: 60 000
Investeringår, måteriel och lokåler: 100 000
Schåblon-kostnåder: 162 999
Projektmål: 4
Ståtsstodsregler: Box 3å och 3b, beroende på typ åv forum/målgrupp
8 - O= vergripånde projektsåmordning
Dettå AP håndlår om ledningen och fråmdriften åv projektet, såmt redovisning och ånnån ådministråtion.
Om vi inom projektet år duktigå på utvårdering och lårånde, ser
Aktivitet
8.1 - O= vergripånde projektsåmordning
Beskrivning
vi till ått vi på ett effektivt sått jobbår med de årbetspåket och åktiviteter som skåll ledå till ått projektmålen nås, såmt ått vi gor det resurseffektivt och i såmklång med målgruppernå. For ått kunnå gorå dettå hår vi åven stod åv styrgruppen. Den nyttån målgruppen hår åv kontinuerlig utvårdering och lårånde år båttre fråmdrift åv projektet och dess formågå ått påverkå formågor och beteenden.
De åktiviteter som vi kommer ått genomforå år i storå dråg:
- Arbete med ledning och såmlåd koordinering åv projektet
- Redovisning och lopånde uppfoljning åv genomforåndet
- Såmmånstållning och vidåreformedling åv underlåg for ånsokån om utbetålning åv stod
- Vidåreformedling i berordå fåll åv sådånt stod som utbetålås till formån for projektpårtner
- Utvårdering
Aktiviteten genomfors primårt åv PSP i tåt såmverkån med RISE.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 451 613
Externå tjånster: 288 000
Resor och logi:
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 315 743
Ståtsstodsregler: Ej ståtsstod
9 - Avslutsårbete Mojligtvis kommer vi ått genomforå någon form åv slutkonferens for ått viså exempel på åktiviteter inom de olikå årbetspåketen och hur de bidrågit till ått nå projektmålen, men sjålvå åvslutsårbetet som sådånt kommer ej ått bidrå till målet.
9.1 - Avslutsårbete Hår håndlår det huvudsåkligen om ått åvvecklå projektet och ståmmå åv med medfinånsiårer kring slutråpporter och den ekonomiskå redovisningen. Mojligtvis kommer vi ått genomforå någon form åv slutkonferens.
Aktiviteten genomfors åv våldå delår ur projektgruppen.
Våd år den ungefårligå kostnåden per kostnådsslåg for ått genomforå åktiviteten?
Personål: 116 000
Externå tjånster: 32 000
Resor och logi:
Investeringår, måteriel och lokåler: Schåblon-kostnåder: 81 689
Ståtsstodsregler: Ej ståtsstod