Tidningen Pingst nr 2 2022

20 Valsatsning för att ge hopp

En tidning med uppbyggelse från Pingst – Fria församlingar i samverkan

22

Alla kan vara Jesu lärjungar

Nr 2 • 2022

Därför leder han Pingst ung SJU FRÅGOR till Gustaf Nyström

Möttes av en öppen famn

• I DETTA NUMMER •

Nr 2 • 2022

Foto: Josef Maxson

Kärt återseende Äntligen kunde pingstvänner i maj mötas till ett fysiskt rådslag i Gävle. Fredagen avslutades med en grillkväll.

Nyheter 30-31

5 NYHETER FRÅN PINGST Äntligen fysiska konferenser 6-7 NYHETER FRÅN PINGST Många uttryck på Kreativ 14 NYHETER FRÅN PINGST Lagförslag kan påverka bidrag

dras, Ska din adress än rsamling fö la kontakta din loak för ig ar sv som är an t. re ist eg Tacksamhet är en bra inriktning sr lem med på dagen för när jag ser det jag

har genererar det glädje.

KRÖNIKA 8

15 TRE FRÅGOR Så blir Pingst Pastor 2023 19 UKRAINA Iver att stötta Ukrainas folk Från Ukraina med sina svårt sjuka barn, via jobb på en grisgård och till församlingstjänst i Pingst Västerås. I dag är Vasyl Derun en herde för sina landsmän som flytt undan kriget till Sverige.

28 TEMA LÄRJUNGASKAP Pilotkurs i efterföljelse 32 KRÖNIKA Mattias Sennehed: Ordet lärjunge tar bort all prestige.

Sid 10-13 Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan Adress Tidningen Pingst Annonsförsäljning Box 15144 167 15 Bromma Telefon 08 – 608 96 00 E-post noomi.lind@pingst.se Frågor om adressändring 08 – 619 25 52 Tryckeri

Ola Tallbom Display Umeå Ola.tallbom@ display-umea.se 090-711512 V-TAB, Vimmerby

Ansvarig utgivare Daniel Alm Redaktör Noomi Lind Omslagsbild Linus Linbro och Josef Maxson Grafik och layout Elin Garcia och Noomi Lind

Medverkande Britt Sandberg i detta nummer Mattias Sennehed Martin Thörewik Daniel Alm Noomi Lind Lars Fridestig Ulrika Ramstrand Josef Maxson Linus Linbro Sara Bley

Johanna Karlsson Deucher

• LEDARE •

Herren kallar oss till mjukhet

Mildhet och mjukhet innbär på inget sätt mjäkighet utan en kontrollerad styrka som kan hjälpa att överbrygga djupa raviner av sår och splittring.

DANIEL ALM

Föreståndare Pingst FFS

OM NÅGON SAGT till mig att jag skulle skriva en ledartext med ovanstående rubrik för några år sedan så hade jag nog mest skakat på huvudet. Det händer att jag tycker det är väl snällt som det är i kyrkligheten och att vi skulle behöva mer mod och kraftfullhet. Mjukhet står nu inte emot vare sig frimodighet eller kraftfullhet, kanske är det istället så att det krävs mer av detta för att våga vara mjuk. Men något har hänt under pandemin som ökat motsättningarna också mellan kristna. När vi inte kunnat mötas öga mot öga i det fysiska för att kalibrera det som rör sig, så har det uppstått spekulationer, fultolkningar och tillmätande av positioneringar.

Det finns en växande hårdhet i meningsutbyten på nätet hela vägen till fullskaligt krig i Ukraina och utfästande av dödsdomar i många länder.

Färre och färre konflikter ser ut att kunna lösas.

Tilliten minskar och kontrollen ökar. Vi ser det inte minst i vårt eget samhälle, där de religionsfientliga vindarna blåser allt hårdare. Medier har försökt provocera fram uttalanden. Själavårdsrummet som ska vara en trygg plats har använts för att bedriva journalistik. Två tidigare statliga utredningar har nu lett till en lagrådsremiss som om det går igenom i sin mest långtgående form, kan leda till förlorade statliga bidrag och minskad möjlighet att verka som samfund och församlingar.

I ALLT DETTA är det viktigt att vi inte fylls av rädsla utan fäster blicken på Jesus och behåller fokus på vårt uppdrag.

Jag tror inte att det var argumentationen mot andra filosofier och religioner, det bästa gudstjänstprogrammet eller det felfria ledarskapet som gjorde att den tidiga kyrkan vände upp och ner på i stort sett hela romarriket. Det jag tror var den unika skillnaden mellan denna och alla tidigare filosofier, dynastier och imperier bestod i något annat. Den gemenskap som definierades av ett Herrens bord dukat för alla, av att älska sina motståndare och att berätta om Jesus för alla.

När de förbannades av andra välsignade de. När de drogs till sina avrättningar vittnade de om honom som besegrat döden. De gensvarade på förföljelse med att be för sjuka till helande. Barn som övergivits i skogen hämtades till församlingens hem. Jag tror att den gudagivna kärleken till förföljarna, ja till vad som måste kallas fiender, gjorde hela skillnaden. ÄR DET MÖJLIGT att Herren kallar oss att trampa upp den obekväma men på sikt enda möjliga vägen av ödmjukhet och kärlek lik den bevisad på korset? Det finns en oförgänglig skönhet i en mild och stilla ande, ja så skrev aposteln Petrus. Mildhet och mjukhet innebär på inget sätt mjäkighet, utan en kontrollerad styrka som kan hjälpa att överbrygga djupa raviner av sår och splittring.

Jag tror att Herren kallar oss till mjukhet. Kanske behövs det inte fler som förfasar sig utan fler som förbarmar sig? Kan vi som pingströrelse ännu en gång samlas hos honom som är mild och ödmjuk i hjärtat och lita till evangeliets förvandlande potential?

3

• FOLK I RÖRELSE •

TACKA GUD!

500 ton förnödenheter har förmedlats till krigsdrabbade i Ukraina och dess grannländer, av svenska pingstförsamlingar i samarbete med hjälporganisationer.

”

Det är vi som ska vara den röst som samhället behöver. Vi är ett gemensamt Pingst av en anledning.

Foto: Linus Linbro

länder, varav Sverige är ett, går tillsammans in i bön i början av vecka 26.

Bönesatsningen pågår online och bakom står World Assemblies of God Fellowship. Läs mer på worldagfellowship.org

3,6 miljoner människor, minst, nåddes av påskens budskap om hoppet genom Jesus, via annonser i digitalt och tryckt format i sekulär media och med Pingst som avsändare. Över 14000 nerladdningar gjordes av kampanjmaterialet på WikiPingst, av församlingar runtom i landet

MIKA KOSONEN har avskilts som missionär med fokus på mobilisering för mission i Europa och Sverige, i Pingstkyrkan Borås.

Mika Kosonen är också ansvarig för Kairoskurs Sverige.

STEFAN CLAAR har gått in i en resande tjänst för att predika, inspirera och även informera om Kyrkoavgiften i församlingarna. Han avslutar också sin tjänst som föreståndare i Norrköping FRIDA NYBERG går även hon in i ett uppdrag där hon predikar runtom i Sverige och samtidigt berättar om Kyrkoavgiften.

Frida Nyberg är också föreståndare i Pingstkyrkan i Boden.

DAVID NILSSON har gått in i en tjänst som ny pastor och föreståndare i Filadelfia Högsby.

Foto:Privat

50

Pernilla Öman, pastor i Pingst Trollhättan, på Rådslaget.

VICTORIA ÖHRVALL tillträder som ansvarig för YA - unga vuxna inom Pingst. Hon har de senaste tio åren stått i tjänst som pastor med ansvar för ungdom och har arbetat i Pingstkyrkan i Katrineholm samt Sollentuna Pingst.

Victoria Öhrvall står även i startgroparna för en ny församlingsplantering.

MATTIAS SENNEHED slutar sitt uppdrag som ansvarig för YA - unga vuxna inom Pingst sedan 2014. Han fortsätter tjänsten som ekumenisk studentpastor vid Linköpings universitet.

FRIDA IGEFJORD har avslutat sin pastorstjänst i Mälarökyrkan på Ekerö och istället tillträtt som barnpastor i Filadelfia Stockholm.

Frida Igefjord är också ordförande för Pingst ung.

ELLA-STINA WENDLE slutar som barnpastor i Filadelfiakyrkan Stockholm.

STEFAN SIGFRIDS har gått in som pastor i Mälarökyrkan på Ekerö.

Han var tidigare verksam i Filadelfiakyrkan, Stockholm.

ELVIRA HEMSTRÖM slutar som barnpastor i Boden för att istället studera.

SAMUEL RÖNNBRINK slutar sin föreståndartjänst i Ärla och tillträder som föreståndare i Norrköping.

Foto: Sara Bley

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 2 • 2022

Putte Nelsson och Evelina Gard sjunger på Nyhem och Lappis.

Nystart och fest i sommar Nystart och fest är ledord för årets Nyhem och Lappis. Äntligen får pingstvänner mötas och vända blad efter pandemin.

NÄR VI BAD inför årets Nyhem upplevde vi att Gud ville att vi skulle lyfta blicken.

Något nytt ligger framför och vi vill ha tag på det. Utifrån bibelordet om att skörden är redo så landade vi i temat För en ny tid, berättar Peter Levin, ordförande för Nyhemsveckan och pastor och föreståndare i Pingstkyrkan, Alingsås.

Ett storbönemöte med fokus på Sverige hölls under tisdagsnatten.

Nytt för i år är Allsång på Nyhem i midsommar med Putte Nelsson och Evelina Gard – Det känns som ett spännande sätt att samla olika generationer genom en blandnig av gamla och nya sånger, säger Emelie Nyström, koordinator för Nyhemsveckan.

På midsommarhelgen hålls även en efterlängtad konsert med Michael W Smith.

NELSSON OCH GARD inleder också med sång på Lappis, där temat i år är Och festen började.

– Efter två år av pandemi får vi äntligen mötas igen. Nu bler det fest, säger Birgitta Örjestad, ansvarig för Barnens Lappis.

Lappis är sommarens höjdpunkt för många barn och ungdomar. Inte minst de som är från mindre församlingar utan så många jämnåriga i kyrkan.

– Att få vara så många tillsammans, stärker tron. Jag längtar särskilt efter att få se barn och unga fatta livsavgörande beslut, säger Örjestad, som själv predikar i avslutningsmötet.

– Jag hoppas på en gudstjänst där alla åldrar möter Gud tillsammans så att festen sedan fortsätter även när vi kommer hem till våra församlingar igen.

FAKTA

• Nyhemsveckan pågår i år mellan den 17-26 juni i Nyhem utanför Mullsjö.

• Lapplandsveckan pågår den 3-10 juli i Husbondliden, Lycksele.

• Läs mer om konferenserna, de medverkande och programmen på nyhemsveckan.se och lappis.se

5

Nr 2 • 2022

Lilla bilden: Från Pingst Mölndal kom 15 personer till Kreativ. Foto: Johanna Karlsson Deucher. Stora bilden, längst fram: Matilda Sundström, Dorothea Granath och Josefina Gniste.

Foto: Pingst Kreativ

• NYHETER FRÅN PINGST •

Kreativt gudsmöte Kreativitet och gudsmöte stod i fokus när 320 personer den 6-8 maj möttes till konferens i Filadelfiakyrkan Stockholm.

Då spelades också fyra nya låtar in live.

KONFERENSEN Kreativ breddades i år för första gången till att innehålla allt från musik, lovsång, bild, ljud, ljus, foto, grafik, produktion, kommunikation och kodning till form, konst och annat skapande.

– Gud är mångfacetterad. Vi kan tillbe, beskriva och förmedla honom med många olika uttryck. Sång, musik och andra kreativa uttryck är viktiga sätt att nå fram med budskap och för Gud att tala till våra hjärtan. De människor som är med och formar dessa uttryck är därför väldigt viktiga i våra församlingar och vårt uppdrag.

De behöver uppmuntras, utrustas och utmanas för tjänst, säger Samuel Hector, verksamhetsledare för Pingst Kreativ.

Att få vässas i sitt hantverk är en viktig del i konferensen och det hölls breakouts inom en mängd olika ämnen.

FRÅN PINGST Mölndal kom hela 15 personer till Kreativ.

– Vi är en församling som vill framåt och ser det som en viktig investering för framtiden att satsa på vårt kreativa arbete.

Denna konferens ger verktyg för hur vi kan arbeta på nya sätt och det finns en stor inspiration i gruppen efter den, säger AnnaMaria Bergqvist, musikpastor.

Att få komma inför Gud tillsammans som kreatörer betydde också mycket.

– Det var mycket fokus på tillbedjan, att

våga stanna upp och lyssna in Guds tilltal.

Sedan märktes också en stor glädje över att få mötas igen och lovsjunga i samma rum, berättar hon.

För första gången spelades fyra nya låtar in live under en kvällsgudstjänst, där alla 320 deltagarna sjöng med.

– Det fanns en otrolig gudsnärvaro i själva inspelningen och det var väldigt spännande och roligt att få vara med i denna process. Att vi fått sjunga ihop oss på detta sätt gör ju också att vi verkligen tar med oss sångerna vidare och använder dem hemma, säger AnnaMaria Bergqvist.

ANNA-KAISA WAHLIN, pastor och kreativ ledare i Pingst Jönköping, har lett projektet med sångerna tillsammans med Samuel Hector.

– Vi har velat ta fram sånger där vi betonar vi-perspektivet. Det känns särskilt viktigt nu efter pandemin att vi står tillsammans, säger Wahlin.

Hon framhåller styrkan i att både få träffas och bygga nätverk och att få lovsjunga Gud tillsammans samt betjäna varandra andligt.

– Det jag tar med mig särskilt från årets konferens är att det fanns en så otroligt stark profetisk atmosfär. Det kom profetiska tilltal både i den stora samlingen och när vi hade olika breakouts.

• KRÖNIKA •

Nr 2 • 2022

Det finns kraft för varje dag NU SITTER JAG på min balkong och skriver och morgonsolens strålar värmer min lite frusna kropp. Det är oro i världen. Kriget i Ukraina har skakat om oss alla! Hur kommer det att bli?

Efter en god frukost brukar jag nästan alltid starta upp min dag med allt det jag är tacksam över – det blir ofta en lång lista trots oro och svårigheter Tacksamhet är en bra inriktning på dagen för om jag ser det jag har genererar det glädje. Fokuserar jag på allt som är svårt får dagen ett helt annat innehåll.

Nu har jag varit en Jesu lärjunge under många år. Hur har det varit och hur är det idag? Under en period när jag kommit halvvägs i livet höll aktiviteterna på att knäcka mig. Det var mycket som var roligt och jag arbetade på. Mitt problem var att jag hade svårt att säga nej och sätta gränser.

Det fanns så mycket att göra och som jag också tyckte om att göra. Behoven styrde mig alltför mycket.

I DEN PERIODEN kom en bok i mina händer. Vägvisaren av Magnus Malm. Den blev en ögonöppnare för mig mitt i livet!

Vad höll jag på med? Det följdes av en ganska jobbig period med många frågor om uppdrag och tjänst. När jag såg på mitt lärjungaskap var det uppbyggt på så mycket prestation, så mycket göra och alldeles för stort behov av bekräftelse! Vi behöver få respons och bekräftelse men det är inte bra när det blir en drivkraft.

8

BRITT SANDBERG är erfaren själavårdare och medlem i Sollentuna Pingstkyrka.

Det vi samlat i vårt inre förråd använder den helige Ande och påminner oss när livet krisar.

Om lärjungaskapet ska hålla ett helt liv är det kärleksrelationen till Jesus som behöver näring och våra egna ambitioner behöver underordna sig det!

Det blir två helt olika sätt att leva på. Följ mig sa Jesus till sina första lärjungar och kraften ska ni få av mig, ni är ju mina vänner! På samma sätt kallar Jesus lärjungar idag först och främst till en relation - därifrån utgår vårt uppdrag. Vi behöver få det i rätt ordning annars orkar vi inte.

Gud har ju lovat att ge kraft för varje dags behov, visst är det så, men vi har också ett ansvar inte minst i den tid vi lever i, där det mesta rullar på fortare och fortare.

Vi behöver vårda vårt lärjungaskap, livet med Jesus behöver både tid och utrymme, för att ge livsglädje och framförallt hållbarhet. När jag lärde mig att säga nej upptäckte jag en vila i att Gud vill arbeta genom mig och då fördjupas också tilliten till Gud där det finns kraft för varje dag.

FÖR MIG HAR DET blivit så tydligt den här våren. I början av året fick jag en hjärtinfarkt. Helt oväntat – jag som kände mig så frisk! Under den här tiden har verkligen lärjungaskapet prövats. Jag har så tydligt blivit påmind om att det vi samlat i vårt inre förråd använder den Helige Ande och påminner oss när livet krisar!

Jag var i stort behov av tröst och kärlek.

Det har jag fått från Gud och genom alla Jesus lärjungar runt mig. Nu mår jag bra och tackar Gud för livet!

Naturliga material och genuint hantverk…

Välkommen till Vekhyttegården!

Boende i natursköna Kilsbergen för församlingar, ungdomsgrupper, alfagrupper, retreater, släktträffar etc.

Ansluten till booking.com och Airbnb för enskilda på resande fot.

Möjlighet till allt från självhushåll till helpension.

För mer info: Tel 076-890 30 91 • www.vekhyttegarden.se

Vill du synas med en annons i Pingst?

Kontakta Ola! Ola Tallbom 076-677 67 12 ola.tallbom@vkmedia.se

Vi på Lövsta Trähus vill skapa hus med genuin hemkänsla, med design som sträcker sig från det traditionellt eleganta till det djärvt moderna. Materialet till husen är valda med omsorg och känsla för kvalité. Exempelvis använder vi råspont (massivt trä) i alla inner- och ytterväggar samt i yttertak. Huset blir genuint och rustikt, en investering för flera generationer.

Välkomna till oss med dina husplaner!

• PORTRÄTTET •

Nr 2 • 2022

”Nu förstår jag varför jag kom hit” Kärleken till sina svårt sjuka barn och en stark förtröstan på Gud fick Vasyl Derun att lämna Ukraina för Sverige.

Idag kan han se den större planen. Som pastor finns han nu till för sina landsmän som flytt hit från kriget.

Text: Noomi Lind • Foto: Linus Linbro

ALDRIG ANADE Vasyl Derun som ung obekymrad grabb vilket äventyr hans liv skulle bli. Att det skulle ta honom ända till Sverige, via jobb på en grisfarm till pastorstjänst i Pingst Västerås.

Han har glimten i ögat och nära till skratt, men de utmaningar han mött har också lärt honom att lita på Gud och idag är han en trygg punkt för sina landsmän som flytt från kriget.

Vasyl kommer från den lilla staden Ivano-Frankivsk, tio mil från Lviv och växte upp i en vanlig ukrainsk familj som tillhörde ortodoxa kyrkan. När han var 13 år gammal gick föräldrarna skilda vägar.

– Jag bodde kvar hos mamma och genom hennes kontakter hade jag goda förutsättningar till ett fint arbete med bra lön efter gymnasiet. Jag trivdes med livet.

När han var 17 år gammal blev mamman bjuden till ett möte i en pingstförsamling av sin vän.

– Hon kom hem och berättade att de bett så högt att hon fått huvudvärk. Men jag blev intresserad av dessa människor och ville gå dit söndagen efter.

Under veckan föll hans ögon på en bibel som mamman fått. Han började läsa den bakifrån ur Uppenbarelseboken och orden satte igång något i hans inre som 10

sedan fortsatte när han hörde söndagens predikan. Men livet som beskrevs verkade samtidigt obekvämt.

– Jag brottades med mina känslor och insåg att om jag stängde dörren så skulle jag aldrig få veta vad Gud ville med mitt liv.

Han gick till kyrkan även söndagen efter och hörde Gud säga: ”Kom till mig, jag vill ge dig ett nytt liv.” Nu kunde han inte stå emot längre.

– Jag vet att många kommer till tro på grund av ett missbruk, familjeproblem eller en obotlig sjukdom. Själv var jag en glad kille utan några problem. Men Guds ord gjorde något i mitt hjärta som vände mitt liv 180 grader och jag har aldrig ångrat detta beslut.

TRE MÅNADER senare blev Vasyl döpt.

Han började som assistent till söndagsskollärarna, blev så småningom ungdomspastor, sedan diakon och slutligen pastor.

I församlingen lärde han också känna Iryna.

– När jag friade till henne så sa hon att svaret hängde på hur jag reagerade på något som hon ville berätta.

Han fick veta att Irynas pappa hade blödarsjuka, eller hemofili. Trots att hon

Jag tror att 90 procent av de ukrainare som flytt hit kommer att återvända hem.

Den korta tid vi har att tjäna dessa individer måste vi använda fullt ut.

Nr 2 • 2022

RÖSTER OM

Vasyl Derun

Daniel Alm Föreståndare för Pingst och pastor och föreståndare i Pingst Västerås – Sedan Vasyl och hans familj kom till Västerås 2015 har de funnits med i vår församling och även den ukrainska församlingen i Stockholm. Vasyl är en varm människa med stort hjärta och jag räknar honom som en av mina vänner.

Patrick Ölund Regionsekreterare för Eurasien på Pingst – Vasyl är en överlåten person som genom sina kärlekshandlingar får betyda otroligt mycket för sina landsmän.

12

själv inte hade sjukdomen så bar hon den vidare och om de fick söner så riskerade de att få den.

Men Vasyl svarade att om det blev så, skulle Gud hjälpa dem att ta hand om sina barn. Han var 22 år gammal när de gift sig och året efter, 2004, fick de sin första son Roman. När han var nio månader blev han sjuk och läkaren tog ett blodprov.

– Några timmar senare märkte vi att blodet fortsatte att rinna från såret. Vi fick så småningom veta att han hade blödarsjuka.

TVÅ ÅR DÄREFTER fick de Oleh, som också visade sig ha hemofili. Tredje sonen Marko var inte planerad och läkaren försökte övertala Iryna att göra abort.

– Vi bad till Gud och tackade för barnet.

Vi litade på att han inte gör några misstag.

Sedan föddes Marko och även han hade hemofili.

Alla tre sönerna fick den svåraste formen av sjukdomen och i takt med att de växte visade den sig allt mer.

– På nätterna grät och skrek Marko av smärta i lederna och jag sa ”Gud hjälp mig, jag står inte ut med att se mina barn lida.” Då visade mig Gud hur han själv upplevde det när hans son Jesus dog på korset.

När Iryna 2015 gick till läkaren för att förnya intyget som gav barnen rätt till hemundervisning, så sa han: ”Det finns ingen framtid här för era barn.” De fick rådet att söka sig till Sverige, vilket de gjorde redan efter två månader.

– Jag mins hur vi satt på tåget och jag sa till min fru: ”Ser du, vårt liv är här nu. Vi har tre barn och tre väskor, inget mer.”

Slutdestination blev Västerås.

– Jag googlade på pingstkyrka, hittade adressen och det första vi gjorde var att åka dit.

Efter två och en halv månad på ett asylboende fick de kontakt med Vicki Skure Eriksson som jobbade på kommunen, var politiker och engagerad i arbete för funktionsnedsatta barn. Hon drev en grisgård där Vasyl och Iryna fick jobb samt ett hus och en bil.

Hon föreslog att barnen skulle gå i en mindre skola där de kunde få extra stöd.

Två av dem var rullstolsburna.

Så småningom fick de uppehållstill-

stånd och gick på SFI. Vasyl utbildade sig till busschaufför och startade även en ukrainsk pingstförsamling i Stockholm.

Under alla år i Sverige har de haft nära kontakt med sina vänner och släktingar i Ukraina och när kriget bröt ut gick Vasyl först som i en dimma. Men strax reste han ner till Polen och hämtade flera av sina släktingar.

Senare följde nya resor där han hjälpte flyktingar till Sverige. De började också samla mat och förnödenheter.

För att hinna med insatserna för flyktingar fick Vasyl utnyttja varje stund mellan sina ordinarie arbetspass. Det blev långa dagar.

Pastor Daniel Alm i hans församling ringde och bad honom säga till om han behövde hjälp med något. Vasyl bestämde sig för att be om att få använda även hemkyrkan för ukrainska gudstjänster. Men när de träffades så sa Daniel: ”Vi vill göra mer än så. Vi vill erbjuda dig en visstidsanställning här som pastor så att du kan lägga mer tid på det arbete som du redan gör.”

– Jag hade blivit kallad att jobba med människor och frågade mig på gården ofta varför jag ägnade dagarna åt att skrapa bajs efter grisar. Jag fick inget svar då, men tackade Gud och sa:” Jag vet att den här dagen bara är en liten pusselbit av hela bilden.” Nu förstår jag varför.

HAN ÄR TACKSAM för tiden på grisgården, för den hjälp som de själva och andra fått av Vicky Skure Eriksson och för alla värdefulla kontakter som han nu använder för att hjälpa sina landsmän.

Vasyl kan nu engagera sig på heltid såväl andligt som praktiskt för sina medlemmar.

– Ibland får jag frågor från människor som jag inte har svar på, men jag försöker att visa att jag förstår dem, att jag älskar dem.

Han värdesätter det samarbete som svensk pingströrelse har med ukrainska församlingar sedan långt tillbaka och de insatser som gjorts efter att kriget bröt ut.

– Jag vet att man ber ständigt för landet. Jag ser också alla församlingar där medlemmarna har öppnat, inte bara sina hjärtan utan sina plånböcker, kylskåp,

Foto: Linus Linbro

• PORTRÄTTET •

VIKTIGT ATT FINNAS DÄR. Vår tro behöver följas av gärningar, menar Vasyl Derun. Att visa de flyktingar som kommer hit att de inte är ensamma, ser han som allra viktigast. Att finnas där, lyssna och be med dem.

hem och lokaler. Hur de skickar lastbilar fulla med hjälp till Ukraina. Vi upplever verkligen detta stöd.

De praktiska insatserna är viktiga. Att hjälpa till i kontakter med migrationsverket, skola, arbetsförmedling och arbetsgivare – Vår tro måste följas av gärningar, annars fungerar den inte.

Den allra viktigaste uppgift vi har är att visa de flyktingar som kommit hit att de inte är ensamma, tror han.

– Ibland räcker det med en kram. När jag träffar en människa som lever med cancer, eller vars barn dött, så vet jag inte vad det innebär. Men jag kan finnas där och vi kan be tillsammans. Även om det är en svår situation som hans hemland befinner sig i så ser Vasyl ljust på framtiden.

FAKTA • Vasyl Derun föddes i Ivano-Frankivsk, Ukraina.

• Han bor med sin fru Iryna och sönerna Roman, Oleh och Karko i Västerås.

• Vasyl jobbar idag som pastor, anställd av Pingst Västerås.

– I många av de berättelser vi hör från kriget så är det tydligt att det finns en makt som hjälper och skyddar människor och vi förstår att det är Gud. Jag tror att 90 procent av de ukrainare som flytt till Sverige kommer att återvända hem. Den korta tid vi har att tjäna dessa individer måste vi använda fullt ut.

När Vasyl slutligen får frågan hur det gått för hans egna barn så lyser hans ansikte upp.

– Tack vare Gud och vården i Sverige så mår de jättebra. De två som satt i rullstol spelar fotboll i olika lag. Pojkarna leker med andra barn, cyklar, har idrott och lever vanliga liv. Inget begränsar dem längre. Och när jag ser att de också är med på gudstjänsterna, hjälper till och vill följa Jesus, så är jag väldigt glad.

(Läs mer på sidan 16-19) 13

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 2 • 2022

Lagförslag kan påverka statsbidrag Ett nytt lagförslag kan innebära att Pingst förlorar sina statliga bidrag och det kan träda i kraft redan nästa år.

EFTER TVÅ TIDIGARE utredningar har regeringens slutliga lagrådsremiss om demokratikraven för statligt stöd till trossamfunden kommit. Enligt det ska villkoren för stödet skärpas.

Bland annat innebär förslaget att samfund behöver söka om sina bidrag för att det ska säkerställas att de följer demokratikraven. Konsekvensen av vissa skrivningar kan bli att bidraget stryps för en hel organisation på grund ett uttalande från en enskild medlem. Det är otydligt var mandatet att avgöra skuldfrågor ska ligga.

Pingsts föreståndare Daniel Alm framhåller att syftet i grunden är gott, att varje organisation ska tåla granskning.

Samtidigt betonar han rörelsens nyckelroll just för Sveriges demokratisering och att mycket mer än bidragen nu står på spel.

14

– Det är ett enormt avsteg från de friheter och det kontrakt av förtroende som vi har levt med, som har gjort att vi har kunnat bedriva sociala verksamheter på egen hand eller i samverkan med kommunen.

Frågan har bäring på så många områden.

I SIN MEST långtgående form kan en sådan lag innebära att församlingar inte längre kan söka bidrag hos sin kommun, eller medel ur Allmänna arvsfonden.

Rätten till Kyrkoavgift kan också dras in.

– Detta är en av de störsa utmaningar vi stått inför på länge, men vi får inte förlora vår frimodighet. Vi är som bäst när vi är en andefylld, karismatisk rörelse med ett starkt socialt patos och Jesus i centrum.

Det ska vi fortsätta att vara genom allt, säger Daniel Alm.

FAKTA • Regeringens slutliga lagrådsremiss kom den 19 maj. Beslutet om det nya lagförslaget fattas under hösten och om det går igenom börjar det gälla 2023.

• Pingst och övriga trossamfund som riskerar att drabbas, för samtal på olika nivåer för att värna om sin möjlighet att fortsätta att bedriva viktig verksamhet i samhället.

Foto: Noomi Lind

Att ge hopp till samhällets utsatta är ett viktigt uppdrag för Pingst. Mitt under pandemin höll LP City exempelvis öppet för Stockholms hemlösa.

På bilden Goro Bertz.

(Bilden har inget med artikeln att göra.)

• TRE FRÅGOR •

Vi vill satsa mer ihop med systerkyrkor i världen

a t s ä b s n e r a Somm från Semnos! läsning I november 2021 lämnade Carl-Erik Sahlberg detta livet, men han hade precis skrivit klart manuset till boken om sitt liv ...

En av vår tids mest omtyckta och folkkära kristna personligheter berättar öppet om sitt liv tillsammans med ”överraskningarnas Gud”. Om oväntade bönesvar och välsignelser, biskopsval och pingstvänner.

Men också om livskrisen – kraschen – som få kände till, och om cancerbeskedet.

ANDREAS SVEDMAN är missionsinspiratör på Pingst, som bjuder in till en internationell pastorskonferens nästa år.

Vad blir speciellt med Pingst Pastor 2023?

– Pingstförsamlingar i Sverige uppmuntras att bjuda in pastorer och andra nyckelpersoner i sina systerförsamlingar i världen till konferensen.

Pingströrelsen har ju bedrivit mission i över 100 år och står idag i relation med över 100 rörelser i världen, som vi vill knyta an till ännu starkare.

– Det är också 2000 år sedan Pingstdagen ägde rum och vi firar det globalt med ett ”Decade of revival”.

Vi vill tillsammans med våra systerkyrkor utöka insatserna för att nå de minst nådda och de mest utsatta med evangelium.

– Vi har även lanserat ett samförståndsavtal om utbyte och gemenskap som ska signeras i anslutning till konferensen.

Hur går det praktiska kring konferensen till?

– Pingst centralt står för själva konferensavgiften, mat och boende under pastorskonferensen, men flygbiljetter och allt annat står den lokala församlingen för. Oftast finns fler församlingar i närheten.

Då kan man gå ihop, två eller tre församlingar, och dela på kostnaderna och även hålla gudstjänster lokalt med gästerna.

Har satsningen särskilt stor betydelse efter två år av pandemi?

– Ja denna tid har påverkat oss alla. Det har varit tufft på livets alla områden. Att nu inför framtiden säga; ”Låt oss tillsammans satsa ännu mer för att vinna människor för Gud”, tror jag är ett av de viktigaste statements som vi kan göra.

Malin Wennerhults gripande roman handlar om hennes pappa – pingstpastorn – och hennes mamma som blir allvarligt sjuk. Om äkta kärlek, hopp och tro mitt i livet.

Owe Lindeskär om att vara kristen i en ond och antikristlig tid. Hur kan vi vandra i en personlig och nära relation med Jesus i den sista tiden?

I kyrkan hör vi ofta att Gud har en plan för vårt liv. Men vi får sällan veta hur vi upptäcker våra gåvor, så att vi kan förverkliga den planen.

Välkände kristna psykologen Alf B Svensson.

Alltid inspirerande kristna böcker www.semnos.com

• UKRAINA •

Nr 2 • 2022

Nästan som hemma I pingstförsamlingen i Sverige har de funnit en fristad efter sin flykt undan kriget. Här känner sig ukrainska kristna trygga och får stöd både andligt och praktiskt.

Text: Noomi Lind • Foto: Linus Linbro

LJUSET FLÖDAR IN genom fönstren i Sollentuna Pingstkyrka. Ett litet barn sover i sin vagn och dess jämna, fridfulla andetag hörs. Ett 50-tal personer tar efter hand plats i bänkarna, varav många är unga familjer. De har funnit ett nytt hem i den ukrainska pingstförsamling som firar gudstjänst här på söndag eftermiddag. Tonerna av ”O store Gud” ljuder välbekanta.

Viktoria 12 år och Iryna 10, går hand i hand med lillebror Natan, 2 år. Deras föräldrar Vitalii och Liza Zakharchuk hade en liten byggfirma utanför Zjytomyr och familjen tillhör den lokala församlingen. När Vitalii väckte sin fru klockan fem på morgonen och sa att Ryssland invaderat Ukraina var det overkligt. Hon får tårar i ögonen.

– Jag stod vid fönstret och såg hur mina grannar lämnade sina hus och åkte iväg. Det var som om jag befann mig i en film som handlade om kriget. Det kunde inte hända just oss på riktigt.

Redan nästa dag flydde de själva till västra delen av landet.

– Jag såg soldaterna och stridsvagnarna längs vägarna och tänkte: ”Vad betyder mitt liv?” Jag packade ner det i en väska och nu åker jag iväg men vet inte var. Vi har lämnat våra föräldrar, syskon, vänner, ja allt, för att rädda barnen, säger Liza.

I Sverige letade de direkt efter en församling att gå till.

– Här upplever vi nästan att vi är hemma. Gudstjänsterna är så som vi är vana vid och vi känner att vi får vara oss själva, säger Vitalii.

Att ha en pastor från det egna landet betyder också 16

mycket, framhåller han.

– Vasyl Derun förstår oss och har ett fadershjärta. Han ger oss stöd och kärlek och vi känner att vi kan lita på honom.

Det viktigaste som svenska församlingar kan göra för Ukraina är att fortsätta att be, menar Liza.

– Våra vänner som befinner sig i frontlinjen återvänder hem utan allvarliga skador. De upplever att Gud är med och beskyddar dem på grund av alla böner.

Det praktiska stöd som de själva nu får i vardagen betyder också mycket – Församlingen har en viktig uppgift att fylla i olika slags integrationsfrågor, säger Vitalii. Här har även våra ukrainska grannar, som inte tillhör kyrkan, fått hjälp att lösa sina problem.

De är tacksamma över att få bo hos en svensk familj, men längtar tillbaka till sitt eget hem.

– Vi läste mycket om Sverige och vi drömde om att komma hit och se landet. Nu är känslorna blandade. Vi är glada att vara här men väldigt ledsna över att det är på grund av kriget.

MED DENNA SÖNDAG är också Katerina Klymenko, som nu är församlingens kassör. Hon kommer från Lygansk, Kyev, där hon gick med i den lokala pingstförsamlingen 1994. Hennes stad drabbades av det ryska angreppet redan 2014 och i februari tvingades hon återuppleva samma rädsla.

– Vi troende bad till Gud. Vi visste inte vad som skulle hända om vi lämnade våra hus eftersom bomber och

Nr 2 • 2022

Stora bilden; familjen Zakharchuk, lilla bilden; Katerina Klymenko.

raketer föll överallt. Om vi hörde attackerna på den ena sidan så flyttade vi oss till den andra, så att vi skulle ha en vägg mellan om raketerna hamnade i huset. Tanken kom att jag kunde dö när som helst.

DE GÅNGER DÅ DE VÅGADE mötas som kristna så kunde alla vittna om Guds beskydd. En raket hamnade i ett äldre pars hus men exploderade inte. Man planerade att attackera ett sjukhus när de kristna hade sitt arbetspass, men något hände så att istället en annan dag valdes.

– En ung familj skulle fly till en plats som bedömdes som tryggare, men kvällen före fick deras barn feber och de stannade. Sedan fick de veta att området som de tänkt ta sig till blivit attackerat och själva räddades de, berättar hon.

Katerina åkte tillsammans med en cancersjuk kvinna till Polen för att hjälpa henne att få vård. Där fick hon själv ett sms från en vän i Sverige som uppmanade henne att komma hit.

– Jag kände mig orolig för att åka ensam och bad till Gud. Sedan berättade min väninna att pastor Derun skulle vara i Polen och kunde hjälpa mig att komma till Sverige. Nu förstår jag att det var Guds ledning.

I Sverige kände hon sig genast välkommen.

– När vi kom till Migrationsverket fanns där människor som bjöd på kaffe och smörgås, gav oss kläder och erbjöd språkundervisning och alla dessa insatser var det 18

kyrkan som låg bakom.

Hon känner sig omsluten av församlingen och får bo hemma hos en kristen kvinna.

– Här är jag älskad och har alltid någon som kan hjälpa mig. Trots att jag inte kan svenska eller har jobb just nu, så känner jag ingen rädsla eller oro för framtiden. Jag vet att jag är på en säker plats.

I hemlandet står många kyrkor tomma eftersom medlemmarna flytt utomlands. Katerina minns den gudstjänst som de hade dagen före kriget bröt ut och hur hon delade ett budskap från Gud: ”Jag vill föra er närmre mig för att sprida er vidare”.

– Jag tror att vi nu finns över hela världen för att vara hans vittnen och förmedla den helige Andes eld. Den eld som var så stark över oss i vårt hemland.

Foto: Andriyko Podilnyk/Unsplash och Pingst

• UKRAINA •

”Kärleken och ivern i vår rörelse imponerar” REDAN SAMMA DAG som kriget bröt ut i Ukraina, började pingstförsamlingarna i Sverige att engagera sig.

– Det är så imponerande att se den kärlek och iver som präglar vår rörelse, säger Patrick Ölund, regionsekreterare för Eurasien.

Miljontals kronor har hittills samlats in och ungefär 500 ton förnödenheter har förmedlats på egen hand eller i samarbete med biståndsorganisationer.

– Genom våra nätverk kommer vi fram dit där människor lider som allra mest, berättar Ölund.

Från Örnsköldsvik skickades den första hjälpsändningen redan fyra dagar efter kriget och det har nu gått 25 lastbilar ner.

Föreståndare Stefan Beimark var i landet nyligen och levererade bland annat en personbil till en fältkaplan som betjänar 5000 soldater vid fronten.

– Vi fick hålla en gudstjänst där jag predikade, på en flyktingförläggning. Människor ställde sig i kö för att få förbön: ”Be för min mamma som är kvar inne i Charkov.

Hon har ingen mat. Be för min man vid fronten, att han överlever. Be för min kompis vid fronten. Jag vill att han överlever men det är ännu viktigare att han blir frälst.”

Och mitt i förbönsstunden kom det fram en kille och sa: ”Be för mig, jag vill bli frälst.” Gud gör bra saker mitt i kriget.

Ruth Hasselgren, pastor i Pingst Eskilstuna, och regionsekreterare för Europa, framhåller styrkan i det samarbete som man genom PMU och europeisk pingströrelse är en del av.

– Vi fick frågan varför vår kyrka var så snabb med hjälp i Ukraina. Det är fantastiskt att vi är med i världens största nätverk. Vi behöver inte bygga upp något när en kris slår till. Vi har redan kyrkorna och frivilliga där.

MÅNGA FÖRSAMLINGAR har också tagit emot flyktingar här i Sverige. Flera erbjuder språkundervisning och annat stöd.

I Karlskrona möter Pingstkyrkan de flyktingar som kommer med färjan två gånger per dag.

– Vi fanns där från dag ett med matkassar, medmänsklighet och tröst på vägen vidare och vi kommer att fortsätta så länge det behövs, säger Göran Olsson, pastor. Att som frikyrkor vara där på en gång när det händer något, det är vår kraft.

Filadelfia Stockholm har varje torsdag öppen kyrka för ukrainska flyktingar, berättar pastor Frida Igefjord.

– Vi är nu uppe i ett 90-tal som kommer för att äta lunch, spela pingis och bygga med lego. När jag var där nyligen kom det två killar som gick raka vägen till legolådan och sedan satt de där i två och en halv timme.

19

Nr 2 • 2022

• NYHETER FRÅN PINGST •

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Församlingar satsar inför valet Inför riksdagsvalet lyfter församlingarna temat Hopp för de som saknar hopp. Pingst finns också med i Almedalen.

VALSATSNINGEN Hopp för de som saknar hopp pågår för fullt. Pingst deltar under Almedalsveckan, bland annat som medarrangör i seminariet G som i Gud. Olika lokala initiativ tas också av församlingar runtom i Sverige inför valet.

– Det ska inte finnas en enda kommun i landet som inte blir adresserad av den lokala pingstförsamlingen. Vi har ett ärende att förändra världen, sa Ulf Sundkvist, föreståndare i Pingst Umeå, under Rådslaget.

Själv har han skrivit personliga brev till lokala makthavare med inbjudan till möte.

I Uppsala Pingst hölls under våren samtal med de svenska partiledarna.

– Vi uppfattar att bibeltexterna uppmanar oss ta del i samhället, inte stå vid sidan av. Vi ska be för dem som har makt 20

och för att göra det behöver vi också samtala med dem när tillfälle ges, säger pastor Dan Salomonsson.

Bland annat talades om drivkraften att stå upp för de utsatta samt trons roll i samhället. ÄVEN CENTRUMKYRKAN i Gislaved bjöd in sina lokalpolitiker i våras.

– Vi lyfte bland annat fram hur vi möter och värnar vandra i kommunen, hur det tar sig uttryck i hjälp till hemlösa, hur det hjälper äldre till särskilt boende, hur det står till med ungas psykiska hälsa och hur vi motverkar parallellsamhällen, berättar Kjell Larsson, pastor och föreståndare.

Hur ett starkt bistånd till fattiga länder behålls samtidigt som vi är öppna för nödställda som kommer hit, lyftes också.

FAKTA • Under Almedalen bjuder Pingst in riksdagsledamöter med flera till kyrkfika i Pingstförsamlingen, Visby.

Det blir bryggfika på Elida med LP-verksamheten samt ett seminarium tillsammans med Antje Jackelén och Stig-Björn Ljunggren.

• Pingst har tagit fram material till hjälp för lokala satsningar. Bland annat en lathund inför en hearing med politiker.

Läs mer: pingst.se/valsatsning

• SJU FRÅGOR •

Jag tror på alla dem som lägger fredagskvällen på de unga istället för att sitta i soffan med chips.

GUSTAF NYSTRÖM är ny verksamhetsledare för Pingst ung, där han varit engagerad i många år. Han är också pastor i Pingst Helsingborg.

Vem är du Gustaf?

– Jag är 28 år, bor i Helsingborg och är gift med Emelie sedan sju år. Jag är en glad, positiv och social person som tycker om utmaningar och att tänka strategiskt och långsiktigt utifrån ett helhetsperspektiv.

Varför satsade du på Pingst ung?

– För att jag brinner för myllret av barn- och ungdomsverksamhet i våra församlingar och tror så starkt på alla fantastiska män och kvinnor som lägger sina liv på att bygga det. Både de anställda och alla ideellt engagerade som kliver upp tidigt på söndagar för att fixa pysslet till söndagsskolan, som håller i sport- eller unga vuxna-gruppen eller som lägger sina fredagskvällar på tonåringarna istället för att sitta i soffan med chips.

Hur vi ger resurser som främjar och multiplicerar detta på allra bästa sätt är ju det mest spännande man kan få fundera på under dagarna.

Vilka frågor känns känns viktigast just nu?

– Tv-dokumentären Gud som haver barnen kär har satt ljuset på hur vi bygger trygga sammanhang där unga får en god och sann bild av Gud, som lägger grunden för ett livslångt lärjungaskap. Vad vi kan ta med oss efter pandemin är en annan. En del har kommit ut den starkare än någonsin, medan andra kämpar. Vi har insett hur viktig den lilla gemenskapen och det personliga livet med Jesus är.

Just nu jobbar vi också med att ge verktyg för ett ökat bibelläsande hos unga, att stärka mentorskap och att stötta kyrkan och hemmet i samverkan för att se unga växa i sin tro.

Vad var avgörande för att du själv blev kvar i tron?

– Det ena var ett personligt möte med Jesus. För mig blev det i 14-årsåldern

så tydligt att det här var min tro, inte föräldrarnas eller min ungdomspastors.

Det andra var att jag fick uppgifter och utrymme att växa i församlingen.

Det fanns människor som visade att de trodde på mig och som utmanade mig.

Det handlar om att få hitta sin plats och att det märks om man inte dyker upp.

Hur är det att både vara pastor och leda Pingst ung?

– Det är en utmanande glädje. För mig är det viktigt att inte bara glida ovanpå utan finnas rotad lokalt. Att vara aktiv i församlingens ledning, finnas i ett pastorsteam, predika. Det vi gör på nationellt plan handlar ju ständigt om det lokala sammanhanget. Det är så Pingst vill och bör fungera.

Var ser du er om 10 år?

– Jag vill att vi är en ännu bättre resurs för barnoch ungdomsledare.

Vi har två starka ben som kompletterar varandra. Det ena är att bygga nätverk för stöd, utbyte och relationer med andra som står i samma utmaningar. Som ny i tjänst får man på ett naturligt sätt förebilder som går bredvid och som man kan ta rygg på. Det andra är att vi gör material som ledare kan använda i sin verksamhet. Vi behöver fortsätta att utvecklas i allt detta.

Vad gör du när du är ledig?

– Påtar i min trädgård. Det råkade stå ett växthus på vår tomt när vi köpte hus och plötsligt upptäckte jag och min fru att det här med odling är fruktansvärt roligt. Nu går det nästan till överdrift. Vi förkultiverar frön från februari i bastun med växtlampor och det dräller av plantor överallt just nu. Sen tycker jag om att laga mat och att använda det vi odlar. Vi brukar säga att vi går ut och plockar kvällsmat.

21

Nr 2 • 2022

Kom, följ mig Vi är alla kallade att vara lärjungar, men fördomar som finns kan få uppdraget att kännas för svårt. I grunden handlar det om att älska Gud och människor, att ta de naturliga tillfällen som ges att peka på Jesus i vardagen.

Inte bara i ord, utan i handlingar.

Text: Noomi Lind • Foto: Lightstock

EFTER ATT HAN KALLAT och tränat sina första lärjungar sände Jesus dem vidare och han fortsätter att kalla oss idag. Frågan är om vi säger vårt ja till att följa honom, är villiga att gå dit han leder oss och göra det han säger. Det är så vi är lärjungar som gör lärjungar.

Att vara kristen och engagerad i en församlings verksamhet borde innebära att man är en lärjunge, men i realiteten är det inte självklart.

– Du kan vara aktiv i en församling utan att aktivt följa Jesus. Du kan jobba runt honom utan att verkligen röra vid honom, säger Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling. Den stora frågan är om min tro leder mig in i efterföljelse, där mitt liv förändras i grunden.

22

Jesus har gett oss alla förutsättningar att lyckas med vårt uppdrag, men han säger också: ”Ta ditt kors på dig och följ mig,” framhåller Johan Stenström, pastor i Pingstkyrkan Osby.

– En del i lärjungaskapet är ju att lägga ner min egen vilja och istället följa Guds vilja och det är många gånger obekvämt och utmanande. Därför behöver vi varandra. Vi behöver stöd och coachning.

SANT LÄRJUNGASKAP innebär att älska Gud och lyda hans ord, att ha en längtan att växa i sin tro och att dela den med andra, menar Richard Svensson.

– Oavsett om du är ung eller gammal, man eller kvinna, intellektuell eller mer praktiskt lagd och oavsett social status, så

• TEMA •

Om någon vill följa mig så ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.

Luk. 9:23

23

Nr 2 • 2022

Missionär

Benjamin Nyman

Grundprincipen är att älska en människa med en konkret handling, inte bara känslor och ord.

24

kan du vara en lärjunge. Det sitter i att ha sagt sitt ja till Jesus.

Trots att uppdraget gäller oss alla så har det skapats bilder av lärjungaskap som fått många att känna att de inte räcker till, tror han.

– Det finns en fördom att man måste vara en viss sorts person som är extrovert och frimodig. Vi kallar dem evangelisterna. Det skapas på något sätt ett A- och B-lag i församlingen. Jag tror att vi har gjort det för svårt, för invecklat. Men Jesus säger ”Ni ska få kraft när den helige Ande kommer över er och ni ska vittna om mig.”

MÅNGA KAN OCKSÅ uppleva att de måste vara på en viss nivå teologiskt eller i erfarenhet innan de kan börja dela sin tro med andra, men Richard Svenssons uppmaning är att inte vänta.

– Jag tror att ju mer du ger till andra, desto mer frimodighet, trygghet och hunger efter att ta fler steg kommer du att få. Men om du väntar för att du inte känner dig mogen, då blir det allt svårare.

Lärjungaskapet är en resa där Guds plan är att vi ska bli mer och mer lika honom, menar Benjamin Nyman, medlem i Pingst Strängnäs och missionär för IBRA. Bristen på frimodighet bottnar många gånger i en skev bild av både Gud och oss själva, urskiljer han.

– Det är viktigt att vi tar tid för att lära känna Gud, att vi undersöker vad Bibeln säger om vem vår far egentligen är och hur han ser på oss människor.

SOM KRISTNA LEVER lever vi i en ständigt föränderlig värld, där vi behöver vara relevanta för att nå fram. Frågan är om lärjungaskap ser annorlunda ut idag än på Bibelns tid?

– Lärjungaskap bygger på samma metoder idag som då, där Jesus är modellen. Människor har samma behov av att bli sedda, bekräftade, älskade, förlåtna, upprättade och inkluderade. Däremot så behöver sättet som vi presenterar tron på vara nutida, säger Richard Svensson.

Kyrkan har sett olika ut genom historien, men budordet ”Älska din nästa som dig själv” består, framhåller Benjamin Nyman.

– Min utgivande kärlek kan i dag innebära att jag byter någons bildäck, men grundprincipen är att älska en människa med en konkret handling, inte bara känslor och ord.

INOM IBRA ARBETAR man mycket via digitala plattformar, inte minst i länder där kristna lever i förföljelse. Men även i Sverige har coronapandemin synliggjort vikten av dessa verktyg.

– Vi har sett hur vi kan nå fram till människor som inte vill eller kan ta sig till kyrkan och dess olika aktiviteter. Vi tror att vi bäst gör lärjungar i en fysisk relation, men ibland går det inte att börja så, säger Nyman. Man kan exempelvis inte

• TEMA •

Verksamhetsledare

Richard Svensson

Det finns en fördom att man måste vara en viss sorts person.

Pastor

Johan Stenström

knacka på hos någon som har svår ångest mitt i natten, och då behöver det finnas något som de kan se på Youtube.

Det svenska samhället har präglats av synen att tron inte har någon plats i det offentliga rummet utan är en privatsak.

Detta har också påverkat människors frimodighet i att dela sin tro, menar Svante Hektor, IBRA-missionär.

– Däremot så urskiljer jag en vändning idag med ett nytt intresse för andlighet som vi behöver bli bättre på att fånga upp.

ATT SKAPA RELATIONER är avgörande för lärjungaskap, och det gäller att hitta naturliga ingångar hos människor som till en början kan verka reserverade. Det är i det

lilla sammanhanget som förtroende byggs upp, framhåller Johan Stenström.

– Samtidigt som Sverige är ett väldigt individualistiskt land så är vi också ett oerhört ensamt folk. Om vi kan leva inbjudande liv, där vi intresserar oss för människor så kommer det att väcka förundran och frågor. Jesus är oerhört attraktiv och det handlar om att gestalta hans nåd, barmhärtighet och kärlek i vardagen. Att vara en god granne, lyssna och tjäna och i allt vi gör peka på Jesus.

Han menar att vi behöver gå från att tänka verksamhet till att tänka gemenskap.

– Många gånger så tror vi att vi måste ta folk till kyrkan. Vi säger; ”kom till oss”,

Vi säger; ”Kom till oss”, men Jesus uppmanar oss att gå.

25

Nr 2 • 2022

men Jesus uppmanar oss att gå. Han sänder oss ut att få kontakt med människor och älska dem och sedan utifrån det dela evangeliet.

GUDSTJÄNSTEN ÄR väldigt viktig, men lärjungaskap i sin grund inte är beroende av den, menar Svante Hektor.

– Detta visade sig under pandemin när vi inte kunde fira gudstjänst på det vanliga sättet längre. För dem som verkligen levde i lärjungaskap blev detta inget hinder. Det är också tydligt i många länder där det inte är möjligt att mötas i stora samlingar av säkerhetsskäl. Ibland kan svårigheter leda till att man tar tydliga steg i lärjungaskap, fast på ett annat sätt än vi är vana vid.

DET FINNS EN hel del vi kan lära oss om lärjungaskap från det internationella arbetet. Inte minst om bönen och tilliten till Gud. – Bönelivet i Afrika är fascinerande, intensiteten och beroendet av Gud. I Sverige är vi lite för duktiga ibland. Vi har planeringsmöten där vi tänker igenom alla steg i minsta detalj och sedan har väldigt lite utrymme kvar för tro. Själva gudstjänsten måste kanske inte vara tajmad på minuten, utan vi kan låta det finnas plats för den helige Ande att tala och verka, menar Benjamin Nyman.

En medarbetare till honom har på trefyra år planterat sju församlingar i ett svårarbetat område längs Afrikas kust.

När människor frågar honom vad hans hemlighet är så svarar han att han varje dag läser missionsbefallningen ända till vers 20 där Jesus säger ”Jag är med er ända in till tidens slut.”

– Det handlar om att lämna över ansvaret på Jesus, att göra sig del och förlita sig på att han tar hand om resten. Jag tycker att det är en otroligt enkel och jordnära syn på lärjungaskap. ÄVEN NÄR DET GÄLLER lydnad inför bibelordet finns det lärdomar att dra, menar Svante Hektor.

– Vi svenskar är skolade i att vilja analysera och förstå. Det är så viktigt för oss att det ibland blir ett hinder för att våga testa 22 26

och praktisera redan innan vi gör det fullt ut. Men med tron är det ju som för den M lilla fågeln som föds med alla förutsättningar att flyga. Den kan inte veta om den faktiskt klarar det förrän den vågar hoppa ut och börja flaxa.

Han påtalar också att synen på tro som en privatsak, kan innebära att vi inte är lika öppna för att hålla varandra ansvariga som i många andra länder.

– Lärjungaskapet bygger på att vi inte bara är individer som lever våra egna liv, utan vi är till för varandra. Vi har ett ansvar inför varandra och för varandra.

Att vi som befolkning varit relativt förskonade från större kriser under många år innebär också att vi vant oss vid att leva ett tryggt liv, ser Hektor. I länder och situationer där man går igenom stora utmaningar kommer också tron och tilliten till Gud väldigt nära, för man har inget alternativ.

NÄR JESUS VANDRADE på jorden så samlade han allt från flera tusen människor till bara de allra närmaste lärjungarna och förståelsen för vem han verkligen var, blev större ju mindre gruppen blev, menar Benjamin Nyman.

– Jag tror på att den lilla gruppen så mycket som möjligt formas på ett naturligt sätt utifrån de relationer och nätverk som vi redan har. Där har alla chans att vara delaktiga. Man hålls också ansvariga inför varandra, att det man kommer överens om verkligen görs.

Vikten av att skapa en tillåtande kultur som är gynnsam för växande, framhålls.

Att ge verktyg för att bli sedd och lyssnad till oavsett om man är en pratsam eller tystlåten person.

DE BIBELUPPTÄCKARSAMTAL som Svante Hektor har erfarenhet av, bygger på konkreta frågor och att våga prova sig fram utifrån dem. Vad kan jag lära mig om Gud i texten? Vad kan jag lära mig om människan? Hur är detta relevant för mig just nu? Vilket steg ska jag ta utifrån den här texten? Om detta är sant och viktigt, vem bör jag dela det med?

– Det började med att jag var på en kurs där jag varje morgon hade en liten andakt

• TEMA •

och utgick ifrån dessa tydliga frågor. Jag blev så fascinerad över den ena berättelsen efter den andra om spännande saker som hände som en integrerad del i vardagen.

Jag tror på att göra stegen små och tydliga och lita på att bibelordet är så kraftfullt i sig självt att det leder människor. Då blir det ett väldigt spännande äventyr.

I PINGSTFÖRSAMLINGEN i Osby arbetar man efter tre överlåtelser – till bönen, evangeliet och missionen, och Johan Stenström beskriver sättet att omvandla innehållet i lärjungaskap från teori till praktik i form av akronymen VÄLLA; Välsigna, Äta, Lyssna, Lära och Att dela.

– Vi vill välsigna människor där vi går fram genom hur vi är och bemöter dem, vi vill äta tillsammans med dem och bygga gemenskap. Vi vill lyssna in den helige Andes röst och ledning i vår vardag, vi vill lära oss om vem Jesus är och vad han gör och vi vill delta i Guds mission för vårt samhälle genom att berätta om Jesus, läsa Bibeln med människor och göra det Jesus gjorde.

FÖR ATT LÄRJUNGASKAPET ska hålla över tid är det beroende av gemenskap med Gud och med människor. Det får heller aldrig bli pliktdrivet, framhåller Svante Hektor.

– Gud är kärleken själv och sände sin son Jesus av kärlek. Vi har fått vår fria vilja för att kärleken aldrig kan tvinga sig på någon. Därför behöver också vårt lärjungaskap vara ett kärleksuttryck i respons på Guds kärlek. Om vi istället börjar följa en regelbok, då riskera glädjen och den rätta drivkraften att försvinna.

Han går tillbaka till sitt eget 36 år långa äktenskap och konstaterar att när kärleken hålls levande, då hålls relationen levande.

SIST OCH SLUTLIGEN handlar lärjungaskap om ständig överlåtelse, framhåller Richard Svensson.

– Tron är presens. Om jag varje dag säger ”Jesus, jag vill följa dig, älska dig och leva för dig. Hjälp mig att göra mitt bästa för dig idag,” då kommer lärjungaskapet alltid att hålla.

Gå därför ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar!

Döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.

Matt. 28:19-20

2723

• TEMA •

Nr 2 • 2022

Pilotkurs ska ge nycklar Projektledare

Svante Hektor

Vi har sett behovet av att fokusera på mindre grupper och nyckelpersoner som djupnar i sin tro och delar den vidare.

28

PINGST FÖRSAMLING satsar i samarbete med IBRA på en pilotkurs i lärjungaträning, med start den 3 september i Karlshamn och Karlstad.

Signaler från församlingar runtom i Sverige visar att det finns en stor längtan efter att återupptäcka den personliga efterföljelse som också leder till att nya människor kommer till tro.

– Reflektioner under pandemin mynnande ut i insikten att vi är duktiga på att ha gudstjänster och verksamhet, men att lärjungaskapet behöver stärkas, berättar Richard Svensson, Pingst Församling.

Eftersom IBRA har stor erfarenhet av lärjungaträning globalt så kändes det naturligt med ett samarbete.

PROJEKTLEDARE FÖR kursen är Svante Hektor, vice föreståndare i Pingstförsamlingen Karlstad, som arbetat för IBRA sedan 1988 och från 2001 har en global roll där han jobbar mycket med träning.

– Tidigare fanns ett medieparadigm med ett fokus på att nå de stora massorna men de senaste 10-12 åren har vi varit på en resa där vi ännu tydligare sett behovet av att fokusera på mindre grupper och nyckelpersoner som djupnar i sin tro och delar den vidare i generationer framåt. Då får vi se en naturlig multiplicering.

Uppstarten sker i Karlstad och Karlshamn parallellt, dit deltagare från andra församlingar bjuds in.

– Tanken är att man kommer minst två personer tillsammans då det finns en styrka i att stötta varandra, säger Hektor.

En av de församlingar anmält sig är Pingstkyrkan i Osby.

– Som många andra frikyrkoförsamlingar i vårt land ser vi att vårt medlemsantal minskar och att något måste hända, berättar pastor Johan Stenström. Vi har ett rikt gudstjänstliv, en stor barnverksamhet och ser oss som en levande församling, men när vi gått till grunden så har vi insett att vi många gånger misslyckas med att göra lärjungar till Jesus.

I DEN PROCESS där församlingen började utvärdera sitt arbete så kom en förfrågan från Pingst om att delta i pilotprojektet.

– Det var som om någon lyssnat till vad vi pratat om och skräddarsytt en utbildning för oss. Det var oerhört uppmuntrande, säger Stenström.

På plats kommer deltagarna att få konkreta verktyg som de redan veckan efter börjar praktisera, antingen genom en ny bibelupptäckargrupp eller i en befintlig grupp med tydligt fokus på lärjungaskap.

UPPSTARTSDAGEN FÖLJS sedan av en timmes gruppcoachning online varannan vecka, totalt sex gånger.

– Förhoppningen är att man i församlingarna får in en kultur av att ta steg i efterföljelse och ser nya människor ansluta sig. Det finns en tendens att tänka att man först kommer till tro och sedan påbörjar sitt lärjungaskap, men vi menar är att man kan börja ta steg i lärjungaskap innan man ens överlåtit sig till Gud, säger Svante Hektor.

Tanken är att genom pilotkursen prova vad som fungerar i den svenska kontexten och sedan ge ett större erbjudande till fler församlingar.

• BÖCKER MED ULRIKA RAMSTRAND •

Alla dina dagar Malin Wennerhult Semnos förlag

• MUSIK MED MARTIN THÖREWIK •

Ovanligt om kärlek

Nygammalt med härligt blås

Här får vi som läsare ta del av en vacker, ovanlig och samtidigt oerhört sorglig kärlekshistoria. När svår sjukdom ändrar på alla förutsättningar för den unga pastorsfamiljen med fyra små barn blir löftet om att älska i både lust och nöd prövat till det yttersta. Romanen bygger på författarens egna föräldrars berättelse, även om alla namn och platser är fingerade. Detta är en både fängslande och berörande bok, som utspelar sig över flera decennier och i mitt i en svensk pingstförsamlingsmylla.

Samuel Ljungblahd har tillsammans med producenterna Ola Hedén och Christoffer Wallin knopat ihop detta fantastiska album. Samuels underbara och innerliga stämma passar klockrent in i dessa avskalade alster som är nyarrangemang av både nytt material och gamla klassiker. Det är pianobaserat med maffiga stråkar och härligt blås som lyfter låtarna till nya höjder. Mina favoriter är den nya versionen av hans sköna Reason Why plus den nya Wings To Fly som griper tag i mig.

Samuel Ljungblahd Right Now (Connection)

Gemensamt om treenighet

Gud är kärlek Fader, son och ande Anders Arborelius och Sten-Gunnar Hedin Libris förlag

En katolik och en pingstvän bekänner sin gemensamma tro på en treenig Gud. De har tidigare utkommit med Jesusmanifestet, 2003, och Anden - Gud här och nu, 2008, och nu skriver de om Gud som inte bara är kärleksfull utan kärleken själv och Livets fader. De skriver var sitt kapitel utifrån samma tema, exempelvis om Förbundets fader, Sonens fader och Härlighetens fader. Denna bok är en samlingsvolym, som innehåller alla tre skrifterna, och förord av Peter Halldorf och efterord av Wilfred Stinissen.

Smakfullt och innerligt

Mattias Martinson What can I give You (But a broken heart) (Martinson Music)

Om kärlek i parrelation

Flodhästen i sovrummet Tommy Hellsten Libris förlag

I den här boken skriver den finske terapeuten och teologen om kärleken i en parrelation och om hur den kan växa eller förtvina. Hans tes är att frihet och oberoende är kärlekens sanna växtunderlag. Såren från det förflutna följer ofta med in i en relation och tynger kärleken som det omedvetnas flodhäst.

Men för att kunna låta sin partner vara fri och den han/hon är måste man möta sina egna sår och leva i sanning och verklig närhet. Hellsten rekommenderar långsam och bitvis läsning av boken och det tror jag också att den vinner på.

Mattias Martinsons 6-spårsrelease innehåller härliga jazzversioner av nya och gamla lovsånger på både svenska och engelska skrivna av honom själv. Alla arrangemang på denna maxiEP är signerade av pianisten Tomas Hellsten som omvandlat alstrarna till en blandning av smakfull jazz och innerlig lovsångspop. Mina favoriter är den melankoliska och berörande Påskpsalm (Tack Guds dyra offerlamm) tillika den lugna och vackra What can I give You (But a broken heart).

Älskade psalmer i ny tappning

Blandade artister Evigt trygg Psalmer med välkända röster (David Media)

Ett spännande projekt av bandet Tillsammans som i samarbete med välkända röster inom svensk kristen musik har tolkat älskade psalmer i nya tappningar. Musikaliskt handlar det om ett nutida akustiskt singer/songwriter popsound där texten och melodin är i fokus. Några av sångarna på albumet är Ida Möller, Evelina Gard, Ulf Christiansson, Alf Lax och Millan Holm. Min personliga höjdpunkt på skivan är Kristi Kors som framförs av Michael Jeff Johnson med oerhörd känsla.

29

Nr 2 • 2022

Vilja att satsa präglade Rådslaget En rörelse som sträcker sig ut, vill satsa mer och förmedla hopp framträdde tydligt under Rådslaget. En bön om 100 nya apostlar och 1000 nya diakoner riktades särskilt uppåt. ÅTERSEENDETS GLÄDJE var påtaglig under Rådslaget i Hedvigslundskyrkan, Gävle den 20-21 maj. Hopp till de som saknar hopp var ledorden i en instabil tid.

– Gud har hjälpt oss genom pandemin även om vi blivit lite ärrade. Att vi är 440 församlingar som kan samlas i ett fritt och öppet land är något att tacka Gud för och påminna oss om i alla handlingar och beslut, sa föreståndare Daniel Alm. Samtidigt påtalade han att krafter samspelar för att begränsa kristna aktörers manöverutrymme, och att Pingst behöver bevara sin övertygelse och värna om sitt väl etablerade uppdrag att göra skillnad i samhället.

Vikten av att höja vår röst inför riksdagsvalet lyftes också fram i Rådslaget.

PINGST UTVECKLAS och växer visar årsredovisningarna. Att det finns en vilja att satsa blev också tydligt när de olika verksametsplanerna presenterades.

Uppdraget att ge hopp gäller såväl i Sverige som i världen.

– För första gången gick utvecklingen 2021 åt fel håll och 260 miljoner nya människor går i år in i fattigdom. Att stå på de utsattas sida är viktigare än nånsin och som den största och snabbast växande församlingsrörelsen spelar vi en nyckelroll, framhöll PMU:s direktor Niclas Lindgren.

Under Rådslaget antogs enhälligt ett uttalande som vänder sig mot regeringens beslut att räkna av svenska flyktingkostnader från biståndet. Samtidigt lyftes stödet för Ukrainas krigsdrabbade folk fram.

Pingströrelsen står inför en stor diakonal utmaning och denna roll behöver 30

breddas och definieras tydligare, påtalade Stefan Beimark, föreståndare i Pingst Örnsköldsvik.

– Vi är starka i att uttrycka en social omsorg men har inte gett utrymme för att avskilja diakoner. Genom att diakonen får göra sitt jobb som problemlösare och enhetsskapare så frigörs också utrymme för ordets och bönens tjänst hos aposteln, sa han.

Under Rådslaget bads särskilt till Gud om att 1000 nya diakoner och 100 nya apostlar ska komma ut i tjänst.

Sex nya församlingar välkomnades också in i gemenskapen.

I sin kvällspredikan påminde Daniel Alm om att det är Gud som har all makt: – Låt oss aldrig tro att vi äger och kontrollerar pingstväckelsen. Gud gör det han vill och det finns en frihet och vila i det.

IPS-RAPPORTEN Svensk frikyrklighet i pandemin presenterades av Ulrik Josefsson, prorektor på ALT. – Jag ser hösten 2022 som en viktig upptakt för att återta mark och återskapa det relationella kittet, sa han.

Ledare delade sina drömmar om att vinna Sverige och världen med evangelium under ”Decade of revival.”

I ett läge där många församlingar läggs ner behöver Pingst återupptäcka sitt DNA som rörelse, sa Niclas Mörling, ledare för Pingst Plantering, och framhöll att jätten börjar vakna så att nya kommer till.

När micken lämnades öppen kom flera förslag på vad Pingst ska jobba med framöver. Till exempel insatser i förorterna, konsten som uttryckssätt och själavård.

FAKTA Styrelsen för Pingst - fria församlingar i samverkar består efter Rådslaget av följande personer: • Lennart Edström, ordförande • Christina Hellström, vice ordförande • Daniel Alm • Eva Werner • Camilla Moberg • Niclas Piensoho • Stefan Beimark • Frida Igefjord • Pernilla Öman • Stefan Claar • Pernilla Olsson • Mikael Samuelsson • Gunnar Crona

• NYHETER FRÅN PINGST •

längst ner t.v. Fredrik Arwehed, pastor och föreståndare i värdförsamlingen Hedvigslundskyrkan. Längst ner t.h.

Stefan Beimark, föreståndare i Pingst Örnsköldsvik. I övrigt bön, incheckning och gemenskap.

Foton: Josef Maxson

31

• KRÖNIKA •

Nr 2 • 2022

Se på Jesus och bli betagen NÄR JAG VAR UNGDOM så samlades vi på fredagskvällar för Lärjungaskola. Jag spanar av vad samlingar för unga kal�las nu och noterar att samlingarnas namn oftare antingen refererar till åldern på de som träffas, typ Youth. Det kan också vara ett namn som är ganska inbjudande, typ House eller Chill. En hel del namn är kort och gott ordvitsar som exempelvis GODis, och Gud är ju absolut god, så varför inte!

Jag har full förståelse för att lärjungaskola är ett namn och koncept som inte överlevt. Det var ett under i sig att skoltrötta tonåringar och studenter kom till en sådan samling 20:00 en fredagskväll efter en hel veckas plugg. Skippa namnet, gärna för mig. MEN låt oss inte, oavsett ålder, lämna självbilden som lärjungar.

TRE SAKER SOM jag gillar med ordet: För det första så bär det en klang av någon som är aktiv och engagerad i det som har med Guds rike att göra. Lärjungen är en teologiskt motiverad aktivist, det är någon som följer mästaren, Jesus. Jag är tacksam att livet verkligen kan levas med avsikt och riktning som pekar längre än mig själv.

För det andra så påminner det mig om att det är okej att jag inte är klar. Jag vill tro att jag mognat som människa och troende, men lärjunge är jag fortfarande, och mästaren har en hel del att jobba med.

Det blir uppenbart lite nu och då. Exempelvis senast när min dotter frågade mig om hon fick smaka min glass och jag inte bara tänkte att det får du verkligen inte, jag 32

köper hellre en egen till dig, utan också sa det. Jag har långt kvar.

Sist men inte minst viktigt är att det tar bort all form av prestige oss lärjungar emellan. Jag vet att det är allmänmänskligt att jämföra sig. Men det är också ologiskt.

Hur blev det så att vi så gärna jämför oss med varandra och blir självupptagna eller bara nedslagna, när det egentligen handlar om att se på Jesus och bli betagen?

MATTIAS SENNEHED Ekumenisk studentpastor vid Linköpings Universitet

Jämför dig inte med andra lärjungar utan med Jesus.

ÄNDÅ BLIR DET ibland som för Petrus i Joh. 21. Efter att han talat ut med Jesus om sitt livs största nederlag, och fått ta emot nåd och kallelse, så blir han distraherad direkt.

“Hur blir det med honom?” frågar han om den andra lärjungen. Petrus får inte svaret han trodde. Jesus behövde beskydda honom från att ta sig rollen av den som tog sig ett ansvar, för någon annan, som han inte hade. Petrus skulle inte irra bort sig från det som verkligen angick honom, in i djungeln av åsikter om andras ageranden och livsval. Det som många upplever som det största hindret för egen kallelse rör ofta vad andra gör eller inte. Som om deras eget lärjungaskap till Jesus kan hindras av andras ovilja. Kanske var det denna återvändsgränd Jesus ville rädda Petrus från.

Det finns tillfällen då andras liv verkligen angår dig, då din omsorg ligger helt i linje med det ansvar som du anförtrotts.

Men jämför dig inte med andra lärjungar utan med Jesus. “Hur blir det med honom?

Vad rör det dig? Du ska följa mig.”

Lösningen i nr1 Lösningenpåpåkorsrdet korsordet i nr2022 X 20XX

Förra numrets vinnare Per-Arne Wåhlberg, Linköping Karin Sewon, Järbo Ebba Arvidsson, Själevad Klas-Göran Magnusson, Enköping Karin Eriksson, Lit Jag vill helst ha: Boken Gud är

kärlek, fader son och Ande Skivan Evigt trygg, psalmer med välkända röster

Skicka rätt svar till: Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma Senast den 25 augusti behöver vi ha rätt korsordslösning. Fem personer vinner varsin bok eller CD.

NAMN:_________________________________________________ ADRESS:_______________________________________________ ORT:___________________________________________________

• UPPFATTAT •

Nr 2 • 2022

OJDÅ!

NA X U A V KADE G N U LOC ÄDER R Å SV ORST I ST

Andel 21-30 åringar i genomsnitt: i frikyrkorna

i frikyrkorna i befolkningen

12,4%

9,3%

i befolkningen

9,5%

19,5%

Andelen unga vuxna som går med i storstädernas församlingar är bara hälften så stor som andelen av unga vuxna i befolkningen runt omkring. Det visar en undersökning gjord av Öyvind Tholvsen utifrån uppgifter från frikyrkosamfunden. Den gjordes på uppdrag av församlingsplanterarnätverket Vidare.

småstäder/landsbygd

storstäder

NYA SÅNGER Religion är den enda kraften i världen som kan stå upp emot konsumtionens nedbrytande kraft.

MINNESVÄRT Yonatan Neril från Interfaith Center for Sustainable Development citerad av Dagen efter seminariet Faith in Earth under miljökonferensen Stockholm 50+. Moderator var Esther Flores Sedman, kampanjstrateg på PMU.

34

SLÄPPTA

19 augusti startar YA-leaders camp på Bjärka Säby.

Det blir inspiration, undervisning och aktiviter för ledare som jobbar med unga vuxna. Läs mer: pingst.se/ya/ leaders/ och följ på @yapingst.

Fyra nya sånger av kyrkan för kyrkan har släppts av Pingst Kreativ. De spelades in live på konferensen Kreativ och finns på Spotify.

Läs mer på @pingstkreativmusik.

- genom yttre och inre landskap

Följ med oss till Israel - det Heliga landet rundresor 11 sept, 19 okt, 21 okt, 16 nov fördjupningsresa 5 nov vandringsresa 22 nov

Fler resmål finns på vår hemsida 046 140590

www.exodusresor.se

info@exodusresor.se

nu, igen och igen

Passionsspelen i Oberammergau 16 aug o 27 sept

Uppenbarelseboken Turkiet - Patmos 12 sept

Pilgrimsresa Assisi

Upplev Nyhemsveckan på semestern. Streama årets möten eller lyssna på material från föregående års konferenser på

NYHEMSVECKAN.SE

Upplev Nyhemsveckan på plats!

Missa inte konserten på midsommarafton kl 22.00. Biljett köps på nyhemsveckan.se

3 okt

Lovsångsresa till Israel med OAS-rörelsen 7 nov

SE OCH LYSSNA

0140 37 50 95 www.kingtours.se

MICHAEL W SMITH info@kingtours.se

FORSBERGSMÄKLARBYRÅ

VÄLSKÖTTA & VÄLBELÄGNA HEM

forsbergshuset.se • info@forsbergshuset.se • 0500 - 48 02 00

Kvalitetsmäklare sedan 1988

Du måste inte ge din kyrkoavgift till Pingst.

Men det vore superbra.

Tack vare att du väljer att ge din kyrkoavgift till Pingst får både din församling och Pingst pengar till att göra mer. Pingst kan plantera fler församlingar, producera mer musik och utbilda fler pastorer.

Vad din församling kan göra för pengarna är helt upp till er. En win win-situation helt enkelt.

Läs mer och signa upp dig på pingst.se/kyrkoavgift