Jag blev mer öppen för nya möjligheter.

SARAH NELSON MTASHA är medlem i Pingstkyrkan i Osby och har gått en kurs i lärjungaskap som Pingst bjöd in församlingarna till i samarbete med IBRA.

Vem är du Sarah?

– Jag är 43 år och jobbar med att stötta arbetssökande. Jag är missionärsbarn och har bland annat varit PMU-praktikant och sedan volontär. Senare gifte jag mig och vi har tre barn som är 11, 10 och 6 år. Jag har flyttat runt mycket men Pingstkyrkan i Osby har alltid varit min hemförsamling.

Varför ville du gå kursen i lärjungaskap?

– Jag hade en period när jag inte gick så mycket i kyrkan. Det var mycket som hände hemma och jag tappade gnistan. Sedan, i början av förra året, gick jag igenom en jättetuff period och hade inte överlevt utan min församling. Jag upplevde att Gud sa att jag behövde något nytt i mitt liv, men jag visste inte riktigt vad. Detta kändes som rätt steg.

Vad har kursen betytt för dig?

– Den utbildningsdag som vi först hade i Pingstkyrkan Karlshamn var väldigt givande. Där förmedlades många bra saker att tänka på, som vi pratat mycket om i församlingen. Jag fastnade särskilt för rådet att hitta en nyckelperson som har ett stort nätverk och i sin tur kan nå ut till många fler. Fridens person, som de sa.

Att vara en Jesu lärjunge är ju på ett sätt enkelt, men känns samtidigt ofta svårt. Varför?

– Jag tror att man tänker för mycket på vad man själv gör: ”Nu blev det fel, jag kan inte säga så här.” Man är så rädd för vad folk ska tycka och tänka. Vi kan också uppleva oss som bortkopplade från resten av världen, som kristna. Evangeliserande som det var förr i tiden, att stå på torget, sjunga och dela ut papper känns för de flesta inte naturligt idag. Detta koncept, att bjuda in till den lilla gruppen, gör att det blir lättare.

Har du förändrats som lärjunge?

– När vi började kursen så hade jag en tanke om vilka personer jag skulle rikta in mig på. Sedan blev det en helt annan familj. Det var som om jag blev mer öppen för nya möjligheter. Jag har en granne vars barn har velat följa med mig till söndagsskolan, men det har känts svårt att ta ansvar för dem samtidigt som jag exempelvis leder lovsången. Men så kom jag och en kompis överens om att ta hand om dem tillsammans. Då visade det sig att mamman också ville följa med. Församlingen mötte henne på ett så fint sätt och hon har varit i kyrkan i stort sett varje söndag i två månader nu. Någonstans handlar det om att lyssna, att få en känsla som leder mig att göra rätt saker. Redan tidigare visste jag att jag måste hitta ett sätt som fungerade för mig och att varje litet steg var viktigt. Att säga hej till busschauffören, fyra av ett leende. Jag började också skicka uppmuntrande meddelanden till en lista med personer, via Messenger. I och med kursen fick jag en bekräftelse på att jag gör rätt och har fortsatt att jobba på samma sätt, i det lilla.

Har det hänt mycket med er som församling?

– Ja det tycker jag. Barngruppen har exempelvis blivit mycket större vilket är väldigt positivt för det är ju svårt för barnfamiljer att hinna med idag. Vår pastor Johan Stenström predikade mycket om lärjungaskap redan tidigare men nu tar detta sig uttryck ännu mer hos oss.

Vad vill du säga till andra som längtar efter detta?

– Jag tror att den här kursen är ett bra steg på vägen genom att ge nya tankar och mod. Vi behöver inte springa med en stämpel i pannan där det står ”Kristen, fråga mig om Jesus”. Bara genom att vara ett ljus, genom att finnas där, så öppnas det så många fler dörrar än man någonsin kan tro. Det handlar om att vara öppen.