Byt ordet måste mot du får

KLARAR DU en vecka utan el? En affisch är uppsatt på ytterdörren och bostadsrättsföreningen bjuder in till möte. Den lite kyliga februarimorgonen blandas med oro. Vad är det som händer? Den sista tiden har så mycket förändrats och det som varit fast och tryggt börjar gunga.

Tilliten till Gud är det jag bett om i många år. Nu prövas den! I det personliga men också i det gemensamma. Hur möter vi allt som händer runt omkring oss?

Det är viktigt att hålla fast vid det som består och återkommer. Vad kan det vara? Några av de goda vanor vi behöver ärmorgonbönen, aftonbönen, gudstjänsten, gemenskapen, nattvarden. En rytm som är livsviktig om vi tappar kontrollen över det vanliga.

GUDSTJÄNSTEN PÅ söndagen har för mig blivit allt viktigare. Sammanhang och tillhörighet, det behöver vi alla! Gemenskapen som ger näring för vår relation med Jesus Kristus.

Jag har fina minnen från det jag var barn. Söndagsskola till 12 års ålder. När det var slut blev jag tillfrågad om jag ville hjälpa till med de minsta barnen i söndagsskolan. Jag var inte lärare, inte ledare men medhjälpare. Volontär kanske vi skulle kalla det idag? Min uppgift var att sitta bland de små och sen plocka undan det som behövdes.

Mycket ser annorlunda ut idag men det som står fast det är att vi alla får vara med i Guds rike. Var och en med sin gåva. Vi måste inte! Ordet måste är ganska belastat. Jag sa till eleverna på folkhögskolan en

är erfaren själavårdare och medlem i Sollentuna Pingstkyrka.

gång att det finns inga måsten. Det blev höga protester bland eleverna och då fick vi ett bra samtal.

Byt så ofta du kan ut ordet måste till du får och du kommer att märka att nåt händer i din tanke. Jag har prövat det under många år!

DU MÅSTE, du borde, du skulle ställa upp nu när det saknas så många i verksamheten. Känner du igen det? Behoven av arbetare i Guds rike är stora men det kanske inte hjälper med att skapa dåligt samvete eller krav, vi kanske behöver hitta andra vägar idag då så många är trötta av att livet snurrar på så fort.

Våra uppgifter varierar med tid och ålder. Jag orkar inte vara med i barnkyrkan idag. Det jag önskar och ber om det är att många fler skulle kunna vara med som volontärer där. Inte alla kan vara lärare eller ledare, men medmänniska. Då skulle det också underlätta för ledarna!

JAG VET ATT det finns församlingar där man inte vill använda uttrycket ”att ställa upp.”Där arbetar man mer med personliga samtal – och har med frågan vad vill du?

Våra liv ser så olika ut och under vissa perioder orkar vi inte vara engagerade och det behöver få vara helt okey. En miljö där jag är accepterad med det lilla och med det stora utan värderingar.

Du som liksom jag blivit äldre och inte orkar vara så aktiv, du har en stor viktig uppgift idag – var förebedjare! Det finns så många som behöver förbön – där får vi alla vara med.