Tidningen Pingst nr 1 2023

Pastorer möttes på historisk konferens 14 24

Kyrkor satsar för unga i Göteborg

En tidning med uppbyggelse från Pingst – Fria församlingar i samverkan

Nr 1 • 2023

På knä för väckelse

Glädje i det frivilliga tjänandet TEMA Så byggs hållbart volontärskap

Samlade från jordens alla hörn

REPORTAGE 24-25

4 5

6-7

FOLK I RÖRELSE

NYHETER FRÅN PINGST

Rådslaget hålls i Botkyrka

NYHETER FRÅN PINGST

Bön sändes live från Västerås

Libris förlag och Pingst har gett ut en ny antologi som ska utmana och inspirera för mission idag.

NYHETER 30

Ingen får sina gåvor eller tjänster för egen vinnings skull.

KRÖNIKA 8

Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan

Hitta människor som verkligen brinner för sin uppgift. De äldre är en resurs som inte ska glömmas bort. Ta del av råd för ett hållbart volontärskap.

TEMA 16-22

10-12

REPORTAGE

Rustas för att jobba inom kristen media på Kaggeholm

23

KRÖNIKA

Britt Sandberg

26-28

PORTRÄTTET

Biskop Stevie Mulenga ser väckelse genom vanliga människor

29

SJU FRÅGOR

Kurs stärkte Sarah som lärjunge

Övriga medverkande i detta nummer

Britt Sandberg

Martin Thörewik

Ulrika Ramstrand

Samuel Lewinson

Josef Maxson

Telefon E-post Frågor om adressändring

Tidningen Pingst Box 15144

167 15 Bromma

08 – 608 96 00

noomi.lind@pingst.se

mikael.axelsson@pingst.se

Annonsförsäljning Tryckeri

Ola Tallbom Display Umeå Ola.tallbom@ display-umea.se

Adress Ansvarig utgivare Redaktör

Omslagsbilder

Layout och grafik

Daniel Alm

Noomi Lind

Josef Maxson

Noomi Lind, Alexandra

Lars Fridestig

Magda Gunnarsson

Linus Linbro

Stina Ahonen

090-711512

V-TAB, Vimmerby

Jennersjö, Elin Garcia

Gustaf Utbult

Cirka 200 pastorer och ledare från andra länder delade sina visioner med svenska kolleger i januari.

Foto:

Linus

Linbro

Det är stort att vara med och tjäna vid borden och samtidigt sändas till hela jorden.

Vi samlas för att sändas

DET ÄR SVÅRT ATT veta exakt, men på en söndag ordnas troligen mer än sexhundra gudstjänster inom pingströrelsen i Sverige. De allra flesta församlingar har minst en gudstjänst och många har fler. Den församling jag själv tillhör ordnar vissa helger nio gudstjänster.

Det finns något i anordnandet av samlingar som exemplifierar det stora med att tillhöra en gemenskap som en lokal kyrka. Någon stämmer en gitarr, barnkyrkan förbereds, från köket sprids goda dofter och från bönesalen stiger förbönen. När elementen delas har någon bakat ett bröd och någonstans har en druva skördats som gör att bägaren kan fyllas.

Vi gör gudstjänst alla tillsammans och det stora är att i givandet kan också egna behov bli mötta. I lovprisningen och förbönen, lyssnandet till Guds ord och gemenskapen kan vi alla vara med på något sätt.

GUDS RIKE ÄR ibland er, sa Herren. Detta är det hisnande perspektivet i våra enkla samlingar. Gud själv är ibland oss. I det mänskliga ryms också det gudomliga. Den helige Ande bor i våra kroppar och i den kropp som församlingen är. Det kan vara rörigt och saker kan bli fel men det är mitt i röran som rörelsen uppstår. Den rörelse som älskar Gud och människor och som inte vill bli känd för något annat än kärleken till Jesus. Alla får vi vara med och tjäna i Herrens hus på Herrens dag.

Men samlandet är på sin höjd hälften av vad det hela går ut på. Lika viktigt är sändandet. Församlingen samlas för att sändas. De flesta av veckans timmar finns vi inte i samlingar utan i bostäder, på arbetsplatser och i andra sammanhang där tron kan levas. Vi är sända för att göra tjänst i världen.

SÅ VI SAMLAS för att sändas. Både i den inåtgående uppbyggande och i den utåtgående expansiva rörelsen verkar den helige Ande. Ännu har inte alla fått äta av det bröd som ger liv och tillhörighet i det rike som är ibland oss. I Johannesevangeliet 6:51 står det:

”Jagärdetlevandebrödetsomharkommitnerfrånhimlen.Densom äteravdetbrödetskalevaievighet.Ochbrödetsomjaggerärmittkött, för att världen ska leva.”

DANIEL ALM

Föreståndare Pingst FFS

Han som är det levande brödet och som låter de troende samlas, vill ge liv till världen. Det är stort att få vara med och tjäna vid borden och att samtidigt sändas till hela jorden.

TACKA GUD!

januari kunde svenska folket lyssna till Daniel Alms predikan Jesus är vårt hopp, i Sveriges Radio P1. Gudstjänsten sändes från Västerås Pingstkyrka.

Jag tror inte på bön, jag tror på bönesvar

miljoner visningar hade Pingsts budskap om den verkliga anledningen till att vi firar jul och om styrkan i förlåtelse. Kampanjen var ett led i att tillsammans med församlingarna ge mer Jesus till Sverige. Budskapet gick ut både i print och digitalt och nådde 6,6 miljoner unika personer.

EVELINA LILJEGREN har gått in som barn- och familjepastor i Sollentuna pingstkyrka.

DANIEL HARALDSSON är ny ungdomsledare i Smyrnaförsamlingen Edsbyn.

HÅKAN SJÖHOLM avslutar sin pastorstjänst i Pingstkyrkan Halmstad för att gå i pension.

LUKAS CARLSÉN har gått in i tjänsten som pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Halmstad.

länder fanns representerade under årets Pingst Pastor, som hade en internationell inriktning. Totalt kom omkring 200 pastorer och ledare till Sverige, inbjudna av de församlingar som de har samarbete med.

STEFAN LARSSON är ny föreståndare i Ulricehamns Pingstkyrka.

MARIA SVENSSON är ny pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Tibro.

THOMAS JÖNSSON är numera verksamhetsledare för Second Chance/ LP-verksamheten i Pingst Varberg.

ULRIK JOSEFSSON blir ny rektor för Akademi för Ledarskap och Teologi, ALT. Senast har han varit ALT:s prorektor. Josefsson är teologie doktor i Praktisk teologi. Han har tidigare arbetat som pastor och utbildningsansvarig inom pingströrelsen. De senaste 15 åren har han lett teologisk pastorsoch ledarutbildning.

ALBIN KARLSSON slutar som ungdomspastor i Pingstkyrkan Västerås för att bli föreståndare och pastor i församlingen Arken i Värnamo.

SAMUEL HECTOR slutar sin tjänst som verksamhetsledare för Pingst

Kreativ. Han är även pastor i Bergakyrkan, Åkersberga.

DEBORAH OLSSON är ny barnledare i Pingstkyrkan Södertälje.

LINDA STENMARK jobbar numera med diakoni i Filadelfia Stockholm.

CLAS NEWMAN har tillträtt som vice föreståndare i Filadelfia Stockholm.

ANDERS och JOHANNA FRYK är nya som pastorer i Hemse Pingst.

ROSMARIE KÄLLBERG har avslutat sin tjänst som pastor i Pingstkyrkan Hallstahammar för att gå i pension.

DANIEL BACK har fått ett ledaruppdrag för kontakten Home som drivs av LP och Frälsningsarmén. Han är även LP:s regionledare för Stockholm och Gotland.

Manuel Henriques, pastor i Solna Pingstförsamling, under Bönekvällar - live från Västerås.

Foto: Josef Maxson

Foto: Josef Maxson

Verksamhetsledare i Pingst berättar om planerna framåt under Rådslaget 2022 i Gävle.

Plantering i fokus på Rådslaget

Plantering, tillväxt och expansion står i fokus under Rådslaget, som hålls i Botkyrka söder om Stockholm den 19-20 maj.

FAKTA • NYHETER FRÅN PINGST •

RÅDSLAGET HÅLLS i år hos Botkyrka Pingst, som bjuder in till fräscha lokaler med plats för upp till 550 besökare.

– Vi ser verkligen fram emot att få välkomna så många församlingar till oss på en och samma gång och även få visa upp vår nyrenoverade kyrka. Det känns stort och väldigt spännande, säger Dag Bohlin, administrativ ledare i församlingen.

I programmet knyts an till Pingsts framtidsbild att vara en rörelse som aldrig slutar att växa liksom en tydlig samhällsaktör. Den globala pingströrelsens målsättning att se ett årtionde av väckelse går som en röd tråd genom dagarna.

Ett bibelord som anger färdriktningen är Psaltaren 107:37: ”De sår sina åkrar ochplanterarvingårdar,ochdefårriklig skörd.”

– Vi vill välkomna till ett rådslag med fokus på sådd och plantering, på tillväxt, expansion och på det stora som sker i det lilla, säger föreståndare Daniel Alm.

En särskild träff hålls på fredag förmiddag för föreståndre, med temat församlingsplantering de kommande tio åren.

– Vill vi sätta ribban högt och tro Gud om många nya initiativ i storstad såväl som på landsbygd, säger Alm.

PÅ FREDAGSKVÄLLEN hålls en kvällsgudstjänst som är öppen för alla och som sänds live.

Det planeras för tre seminarier under Rådslaget som utgår från de sex strategiska böneämnena i uppropet The Stockholm call och som Pingsts olika verksamhetsledare tillsammans håller i.

• Rådslaget hålls den 19-20 maj i Botkyrka.

• Anmälan öppnar den 7 april och stänger den 9 maj.

• Sista datum att skicka in motioner är den 24 mars.

• Samtidigt som Rådslaget pågår årsmöte för LP-verksamheten och för PSK.

Strategiska böneämnen i The Stockholm Call:

• En djupare kärlek till Gud.

• En djupare kärlek till människor och ett stärkt förvaltarskap av Guds skapelse.

• En stärkt lokal församling.

• Ett perspektiv för nästa generation.

• Att se församlingsplantering som normalt.

• Ett fast och varmt ledarskap.

Läs mer: pingst.se/thestockholm-call Bönekvällar live från Västerås hade över 1200 visningar varje kväll på Youtube. Foto: Josef Maxson.

FAKTA

Enade i bön

Från hela landet slöt man i februari upp i interaktiv bön för väckelse. Till de sex områden som lyftes särskilt hör ett perspektiv för nästa generation och många böneämnen som kom in rörde längtan att se unga människor använda av Gud.

KOM SOM EN kraftfull vind, kom tänd din eld igen. Lovsången ljöd från Pingstkyrkan Västerås och ut över hela landet via YouTube i när församlingar inledde tre dagar av intensiv bön, den 2 februari.

– Var du än är, vem du än är och hur du än har det så vill han höra din bön. Vi tror att Gud kan bota sjuka. Han kan befria den som är bunden, han kan sätta något i rörelse som är mycket större än vad vi kan tänka ut eller påverka, inledde Daniel Alm, föreståndare för Pingst och i värdförsamlingen.

Den gemensamma målsättningen för pingströrelsen globalt är att få se ett årtionde av väckelse och som ett led i detta presenterades under Pingst Pastor International uppropet The Stockholm call. De sex strategiska böneämnen som ingår där bars fram särskilt dessa tre kvällar.

ETT PERSPEKTIV för nästa generation

lyftes av Pernilla Olsson, pastor i Lifecenter Church i Västerås, som inledde:

– En treårig flicka lade sina händer på sin ettåriga lillasyster, bad den enkla bön som en treåring ber, och flickan blev fullständigt helad. En kvinna står inför ett vägval, hon möter en profet som talar rakt in i hennes situation. Profeten är 11 år. En tonåring bakar till hela skolan. Hon står utanför skolan med sina muffins på Alla hjärtans dag och med ett bibelord för att tala om att Jesus älskar hela skolan.

– Det är de som inte bara är nästa generations kyrka utan det är nu de finns hos oss och vårt uppdrag är att resa upp dem, sa Olsson.

Totalt kom över 250 böneämnen in under dessa kvällar och många handlade om längtan att se unga använda av Gud.

EN AV FÖRSAMLINGENS egna ledare, Nathalie Ruth, delade en syn som skickats in. Personen hade sett en mur med en port där det stod Sverige. En stor murbräcka med namnet församling slog mot porten. Allt fler anslöt sig men porten gick inte att öppna: Då kom en ljus gestalt med en nyckel till den och sa: ”Varför kämpar ni så i er egen kraft, vet ni inte att jag gett er nycklarna som krävs för att befria landet?” Innanför muren fanns fängelseceller fulla av människor. Gestalten delade ut nycklar till cellerna. Namnen på några av nycklarna var Bön, Ordet, Den Helige Ande, Uthållighet, Sanning, Tro, Kärlek och Barmhärtighet. Åt alla som ville gavs nycklar för att befria dem som var fångna. ”Jag upplever att vi har en tendens att alltför ofta gå i egen kraft istället för att använda den nyckelknippa som Gud har gett oss,” skrev personen.

I SLUTET AV kvällen gick Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling, ner på knä i bön om ett fast och varmt ledarskap - ett viktigt led i att få uppleva väckelse.

En av de unga personer som var på plats i kyrkan var Albin Torseng, Lifecenter. – Det känns stort att vi är så många som ber. Förutom de människor som var här ikväll så finns det så många i hela landet som är med. Att vi gör detta tillsammans är viktigt och det stärker, sa han.

Vi segrar tillsammans

NÄR CHARLOTTE KALLA under OS i Sotji går ut på sista sträckan i stafetten har hon 25 sekunder till täten. När hon korsar mållinjen tar Sverige guld. Jag får gåshud när jag tänker på det. Det finns gott om den sortens minnen. Idrottsliga prestationer som väcker härliga känslor. Det är storslagna segrar inom både lag- och individuella idrotter som har en sak gemensamt. De har upplevts i gemenskap med andra.

Det är den kollektiva upplevelsen av en seger som gör den så fantastisk. Ett guld som vinns utan att någon finns att fira tillsammans med känns nästan lite sorgligt. Men när det finns andra runt omkring, att krama om och jubla tillsammans med, då är det en fantastisk upplevelse.

Jag tror att upplevelsen från sporten speglar människans natur ganska väl. Det är en djup önskan i oss att få dela de fina stunderna med andra. Visst kan man glädjas även i sin ensamhet, men det goda vi upplever i livet gör att vi dras till varandra, vi vill fira i grupp. När herden i Lukasevangeliets femtonde kapitel hittar det förlorade fåret samlas vänner och grannar för att glädjas tillsammans. En seger har vunnits då fåret kommit hem och det är en seger för alla.

ATT DET SOM är gott för människor samman, är en del av skapelseordningen. Vi är tänkta att hela tiden betjäna varandra och på så sätt låta Guds rike ta plats på jorden. Bibeln talar om att de andliga gåvorna syftar till att bygga upp helheten. Ingen får

SAMUEL

LEWINSON

är pastor med inriktning på ungdom och unga vuxna i Pingst Örebro.

sina gåvor eller tjänster för egen vinnings skull. Segrarna i livet bör delas med alla. Motsatsen är att ”söndra och härska”. Att nå framgång genom att splittra för att på egen hand stå som ensam huvudperson. Detta är vägen till mörker, för allt som sliter isär människor är en förlust. Inte helt sällan sker detta på subtila sätt. Egot är ofta listigare än att öppet köra över människor. Frukten går dock att känna igen. Den tar sig uttryck i att man når sin egen framgång utan att ha människor runt sig att glädas tillsammans med.

DET KAN IBLAND vara en smärtsam upplevelse när man konstaterar att missunnsamheten har smugit sig på och man inte längre önskar en annan människa välgång. Det någon annan tycks se som ett glädjeämne blir till ett störningsmoment för mig. Men är det så att jag inte kan fira det som händer i eller genom en annan människas liv, så behövs det helande. Då behöver egna ambitioner att härska läggas ner och det som gått sönder i relationer läks ihop.

Jesus ger tydliga exempel på att tjänande är vägen att gå. Att vända sig till andra, betjäna, hedra och förstå att det bästa jag kan göra är att välsigna andra med det jag har. Både med mina tillgångar och med mina gåvor.

Det är en förmån att få tillhöra en kyrka som firar Guds rikes segrar och upplever det stora som händer tillsammans. Det är den kollektiva upplevelsen av en seger som gör den så fantastisk.

Att det som är gott för människor samman, är en del av skapelseordningen.

- genom yttre och inre landskap

25/4 Pärlor i östra Tyskland

18/8 Luther och Bach

20/8 Island, rundresa

17/9 Golden Age - Israel i lägre tempo

21/11 Vandring i Israel

Pilgrimsvandra till Santiago de Compostela enskild vandring avresa alla dagar

046 140590 www.exodusresor.se info@exodusresor.se

Naturliga material och genuint hantverk…

Vi på Lövsta Trähus vill skapa hus med genuin hemkänsla, med design som sträcker sig från det traditionellt eleganta till det djärvt moderna. Materialet till husen är valda med omsorg och känsla för kvalité. exempelvis använder vi råspont (massivt trä) i alla inner- och ytterväggar samt yttertak. Huset blir genuint och rustikt, en investering för flera generationer.

”Jag vill jobba med det jag brinner för”

Nu kan mediestuderande på Kaggeholm rustas särskilt för att jobba med kristna frågor. En av dem som läser kursen Media, Tro och Samhälle är Lovisa Lindberg, som ser behovet av fler som vågar ta upp svåra men viktiga ämnen.

I MARIASALEN, med vackert utsnidade träpaneler och med huvudstadspulsen precis utanför, är en klass samlad till layoutkurs. Det handlar om textformatering och bildbehandling, om typsnitt och färgkoder. ”Vilken är den magiska siffran för att en bild inte ska bli pixlig i tryck” frågar kursledaren Samuel Edsmyr och ser nöjd ut när han får svaret 300 dpi.

Sedan tre år finns Kaggeholms folkhögskola i det anrika Rörstrands slott vid Filadelfiakyrkan på S:t Eriksplan i Stockholm. Av de 168 deltagare som håller till här läser 59 Media Content-produktion eller Media TV-produktion.

Jag visas runt i ljusa, fina lokaler varav flera med kakelugnar och vi kommer till Birkasalen. Där riggar kursdeltagare kameror, ljud och ljus inför kvällens konsert som de själva ska producera.

Samuel läste själv media på Kaggeholm för tio år sedan, vilket bottnade i behovet av att lära sig mer för att promota den egna gruppen Hansam och jobba med film inom församlingens ungdomsverksamhet.

– Jag hade två jättefina år där jag lärde mig väldigt mycket och fick ett nätverk av likasinnade, berättar han.

Förutom uppdrag inom TV och sociala medier, har han varit marknadsansvarig för Hoppets Stjärnas digitala medier. I början av 2020 var han på röda mattan och filmade för TV4, men så kom pandemin och alla tv-jobb måste avbokas. Istället öppnades möjligheten att bli lärare på Kaggeholm och han fastnade direkt.

– Att få vara en del av personers process i att nå sina drömmar är fantastiskt, säger han.

Samuel hoppas också att antalet sökande från försam-

lingarna till den egna rörelsens medieutbildning ska öka. Ett led i detta är den nya tillvalskursen Media, Tro och Samhälle, som rustar deltagarna särskilt för att arbeta med kristna frågor och värderingar, exempelvis på en tidning eller tv-kanal eller för en organisation.

– Jag tror att allt fler kommer att inse att de kan jobba med det som de älskar i ett sammanhang som de också älskar, vilket kommer att gynna de arbetsplatser som de kommer till, säger han.

ÄVEN INOM KYRKANS eget arbete behöver kompetensen stärkas, framhåller han. Detta blev exempelvis tydligt under pandemin, då det krävdes helt nya grepp för att nå ut med gudstjänster och annat budskap.

Ett nära samarbete med Filadelfiakyrkan, som Samuel själv tillhör, ger goda möjligheter till praktisk erfarenhet. Kursdeltagaren ingår i församlingens volontärsteam inom det kreativa arbetet, där de bland annat kan hjälpa till med att fotografera, filma och producera gudstjänster. De är även med på Kreativ-konferensen, där de möter medieintresserade från hela landet.

Under utbildningen utgör de också en av Filadelfias hemgrupper.

– Den som söker in till oss ska veta att det finns ett nära kristet sammanhang att direkt få bli en del av, säger Samuel. Vi har samtal där vi vågar visa oss sårbara och lär känna varandra på ett djupare plan. Jag tror att detta betyder mycket.

Lovisa Lindberg, 21 år, från Gislaved går Media Tro och Samhälle. Hon sökte in efter bibelskola och ett års arbete.

Text: Noomi Lind • Foto: Magda Gunnarsson

FAKTA

• Pingstskolorna, PSK, har fem olika folkhögskolor. Läs mer på: pingstskolorna.se

• Till Kaggeholms medielinjer söker du senast den 17 april.

– Jag ville hit främst för att det är en så praktisk utbildning. Jag vill göra något som jag brinner för i mitt yrke och på något sätt beröra. På denna kurs får jag lite mer av kakan jag redan har. Här ser vi också att det finns kristna arbetsplatser där ute. Vi har bland annat varit på studiebesök på tidningen Dagen, vilket var väldigt roligt.

NÄR HON FÅR frågan om det behövs nytt blod och ett tydligare varför inom kristen kommunikation, nickar hon direkt.

– Jag tycker att det är lite trångsynt. Det är mycket som skuldbeläggs och inte pratas om och jag tror att fler än man tänker inte mår så bra som det verkar utåt. Jag tror att det behövs en ny generation som vågar ta upp viktiga ämnen.

Gemenskapen i hemgruppen betyder allra mest.

– Vi har en väldigt mysig stämning. Det blir mer som ett samtal än en lektion, där vi delar tankar och känslor med varandra och kan få olika uppgifter.

Även församlingens Kreativ-kvällar är en bra möjlighet att lära känna fler, få nya idéer och lära av varandra, tycker hon.

På kvällens konsert ska Lovisa vara skripta, vilket bland annat innebär att hålla koll på tiderna, men hon gillar också att stå bakom kameran.

– När jag sökte hit så hade jag magkänslan att jag skulle gå här, men så vågade jag inte riktigt tro på det. Nu tycker jag att varje ny grej vi gör är rolig. Sen blir man så

inspirerad av andra elever och av lärare som gjort hundra olika saker. De har så mycket i sitt bagage som de kan lära oss.

Att skolan idag finns inne i stan innebär att det är nära till allt, men det kan vara en utmaning att hitta boende. Själv har hon fått en lägenhet på studentboendet Tempus i Åkeshov.

– Lärarna sa när vi sökte att det alltid löser sig och det har det gjort för alla.

Lovisa har ännu ingen tydlig bild av vad hon kommer att göra om några år.

– Mina föräldrar tror att jag kommer att bli någon sorts chef, för de tycker att jag har temperament och pondus, skrattar hon. Vi hade en redaktionskurs då jag testade redaktörsrollen, men jag vill nog hellre vara lite mer inne i själva skapandet.

HON VILL UPPMUNTRA andra, som kanske tvekar, att våga söka in till skolan.

– Den som tycker att det är läskigt att testa nya grejer kommer att vänja sig snart eftersom vi utsätts för så många utmaningar. Jag tycker att det är bra. Man får ut mer av utbildningen ju mer man gör.

Att de som går här är attraktiva på arbetsmarknaden blir tydligt på lunchrasten. En kursdeltagare berättar att han precis fått ett erbjudande om jobb på ett större tv-bolag, men får rådet av Samuel att först gå klart sin utbildning. Då har han en gedigen grund att stå på.

GILLAR ATT TESTA NYA SAKER. Lovisa Lindberg tycker att varje ny grej hon får prova på är rolig. Till höger har Samuel Edsmyr lektion.

Att tillsammans möta Gud är en viktig del i konferensen. Bilden är tagen 2022.

Kreativa uttryck tas till ny nivå

Kreativa personer från hela landet samlas i dagarna till konferens för att möta Gud och utvecklas i sina hantverk.

GENOM EN BREDDAD inriktning vässas färdigheterna i musik, teknik, bild, form och estetik under konferensen Kreativ i Filadelfia Stockholm den 17-19 mars.

Syftet är att skapa en mötesplats mellan kreativa människor och med Gud och utrusta deltagarna inom de olika hantverk som de jobbar med. Under dagarna pågår dels storsamlingar, dels breakouts med fördjupningar inom många områden. – Jag ser framför mig att de som kommer till denna konferens är människor som är igång söndag efter söndag i sina kyrkor. Jag vill att de ska komma hem styrkta och uppbyggda i vikten av det som de gör, med kraft för en säsong till och förhoppningsvis ett tilltal från Gud in i sina liv, säger Samuel Hector, verksamhetsledare för Pingst Kreativ.

– Jag tror att det är så viktigt att vi med jämna mellanrum kommer till en miljö där vi får lyfta blicken igen, se den stora bilden och åter få vår kallelse bekräftad.

DETTA ÄR OCKSÅ den sista konferens som Samuel Hector håller i som verksamhetsledare.

– De som kommer till Kreativ är mitt folk. Jag känner mig starkt knuten till dessa människor som finns runtom i våra församlingar och det bandet löses ju inte upp för att jag slutar med min tjänst.

– Jag känner tacksamhet till Gud och till många människor över denna vägsträcka som varit ganska lång och där konferensen Kreativ är en av de saker som jag varit involverad i.

• Huvudtalare är Christine Viklund, Malin Hagenfors, David André Östby, Elloise Nordkvist och Joel MacInnes. Lovsången leds av Mathias Ekelyck.

• Det hålls tre Big breakouts. 1: Kyrkkreatörer - sociala medier, design, webb, foto, video och kommunikation. 2: Swedish Gurus - produktion och teknik 3: Lovsång och musik - om musikens och lovsångens teologi. Det blir även 35 fördjupande breakouts i musik, teknik och kommunikation.

FAKTA

Foto: Stina Ahonen

Föreningen Hjärta Göteborg samverkar med kyrkor och civilsamhälle för en helad stad.

Kyrkorna ger kärlek till Göteborg

Utifrån ledorden En enad kyrka för en helad stad satsar

kyrkorna för ungas hälsa när Göteborg firar 400 år i juni.

KYRKORNA GÖR GEMENSAM sak när Göteborg firar 400 år. Syftet är att visa att kyrkan finns där för stan och dess invånare.

– Det är helt unikt att hela kristenheten från nystartade församlingar till Ortodoxa kyrkan går samman på detta sätt, säger pingstpastor Urban Ringbäck som också är ordförande för Hjärta Göteborg.

– Vi har kommit varandra nära under förberedelserna och känner att vi har det viktigaste gemensamt. Vi tror också att det betyder något när kyrkorna kliver fram tillsammans i offentligheten.

Den 3 juni hålls en nästan två timmar lång konsert på stora scenen i Frihamnen. Målet är också att ge staden en bestående gåva, som presenteras under firandet.

– Gåvan är under utformning men rör ungas psykiska och existentiella hälsa. Den kommer att handla både om att rusta

oss som kyrka och att direkt möta unga med behov, berättar Ringbäck.

– Unga mår idag allt sämre. Bland annat visar en undersökning att andelen unga som känner hopp och framtidstro sjunkit rejält sedan 2014. Att satsa på ungas psykiska hälsa ligger i linje med stadens tema för året och vår egen holistiska syn på människan. Här vill vi satsa på både själavård och professionellt stöd.

FIRANDET PÅGÅR i dagarna tre och kyrkorna är med hela tiden med en 50 kvadratmeters monter och olika aktiviteter i Frihamnen, där även Smyrna bygger nytt.

– Det väntas komma cirka 60 000 personer per dag, så det blir ett fint tillfälle att presentera nya Frihamnskyrkan, säger Ringbäck. Där finns också ett tält dit man komma in för samtal och förbön.

• Bakom satsningen står den ideella ekumeniska föreningen Hjärta Göteborg. Det startas också en insamling för ungas hälsa.

• Redan på pingstdagen hålls en stor ekumenisk gudstjänst och veckan efter bland annat en pilgrimsvandring och en gudstjänst för unga.

• Samuel Ljungblahd, Gladys del Pilar, Sebastian Stakset, Michael Jeff Johnson och Solid Gospel hör till de medverkande under konserten.

FAKTA

något händer

Waldenströmska

Studenthemmet

Waldenströmska Studenthemmet

- ett boende i Uppsala på kristen grund

- ett boende i Uppsala på kristen grund

Waldenströmska Studenthemmet (WS) är ett av många studenthem i Uppsala. Det ägs av stiftelsen Waldenströmska Studenthemmet och har anor tillbaka till 1920-talet. Bakom WS har alltid funnits Svenska Missionskyrkan (numera Equmeniakyrkan), men ekumenisk bredd är en av målsättningarna. WS vill vara en mötesplats för studenter med olika bakgrund och olika studieinriktning, på kristen grund.

Waldenströmska Studenthemmet (WS) är ett av många studenthem i Uppsala. Det ägs av stiftelsen Waldenströmska Studenthemmet och har anor tillbaka till 1920-talet. Bakom WS har alltid funnits Svenska Missionskyrkan (numera Equmeniakyrkan), men ekumenisk bredd är en av målsättningarna. WS vill vara en mötesplats för studenter med olika bakgrund och olika studieinriktning, på kristen grund.

Välkommen

till Vekhyttegården!

Inom hemmet, som är centralt beläget i Uppsala, finns drygt 160 enkelrum, samt ett mindre antal lägenheter.

Inom hemmet, som är centralt beläget i Uppsala, finns drygt 160 enkelrum, samt ett mindre antal lägenheter.

För mer information se vår hemsida www.waldenstromska.se

För mer information se vår hemsida www.waldenstromska.se

eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43.

eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43.

Waldenströmska Studenthemmet

Waldenströmska Studenthemmet

Boende i natursköna Kilsbergen för församlingar, ungdomsgrupper, alfagrupper, retreater, släktträffar etc.

För mer info: Tel 076-890 30 91 • www.vekhyttegarden.se

Ansluten till booking.com och Airbnb för enskilda på resande fot. Möjlighet till allt från självhushåll till helpension.

Skapade med vilja att tjäna

Hur bevaras den rätta motivationen och glädjen i det frivilliga tjänandet? Och hur motverkar vi att människor

bränner ut sig i ivern att göra gott? Läs om volontärskap och hur vi värnar om sundhet i det.

RUNTOM I VÅRA församlingar lägger medlemmar ner sin tid och sina krafter i frivilligt tjänande. Medan vissa uppgifter märks tydligt, sker andra mer i det fördolda men tillsammans bildar allt engagemang den helhet som gör församlingens verksamhet möjlig.

– Dessa insatser är församlingens rikedom och styrka. Hela idén med att vara frikyrka bygger på det frivilliga engagemanget, säger Johannes Magnusson, verksamhetsledare för Pingst Utbildning som också varit pastor och verksamhetsledare i bland annat Smyrna Göteborg.

Att använda sin kapacitet och sina gåvor för att bidra till Guds rike, är en grundläggande tanke genom hela Bibeln, framhåller han. Det avlönade arbetet nämns mer som ett undantag.

– Viljan att göra något meningsfullt för andra tror jag är en drivkraft som Gud skapat människan med. Det är en naturlig del av det kristna livet, ett utflöde ur mitt lärjungaskap.

I församlingen finns ofta en mängd verksamheter, där var och en kan hitta sin

funktion. Men ser vi vissa uppgifter som viktigare än andra?

– Självklart har vissa insatser större påverkan än andra men i grunden hittar jag ingen gradering mellan uppgifter i Bibeln. Tjänandet i sig är lika mycket värt. Det är i själva intentionen, att vara trogen i det som man anförtrotts, som värderingen ligger, säger Johannes Magnusson.

Samtidigt är det viktigt att tjänandet inte bygger på krav och prestation, menar han.

– Tron är djupare, den är inte beroende av hur mycket jag engagerar mig. Livet kan gå upp och ner och i vissa perioder kanske jag behöva vila och återhämta mig, vara den som själv blir betjänad.

Han framhåller också att bönen hör till det allra viktigaste vi kan ägna tid åt, men ibland är vi alltför upptagna med annat som syns mer och tycks vara mer angeläget för stunden.

Hur undervisar vi då om det ideella tjänandet i våra församlingar idag? Har något av den ursprungliga tanken gått förlorad?

Text: Noomi Lind • Bilder: Gustaf Utbult, Josef Maxson

Hela idén med att vara frikyrka bygger på det frivilliga engagemanget.

Johannes Magnusson Verksamhetsledare Pingst Utbildning

1.

Jobba relationellt. Odla en atmosfär av tillhörighet och god gemenskap kring varje uppgift.

2.

Påminn om att det yttersta syftet inte är att vara snäll mot pastorn utan att tjäna Gud.

3.

Gör det tydligt vad uppgiften innebär. Var inte rädd att uppmuntra och utmana, men gör det också tillåtet att säga nej.

Volontärskap är något som ligger i tiden i samhället i stort. Här finns risk för att även kyrkan anammar en marknadsanpassad terminologi där det beskrivs som ett tillval som ska göra oss mer lyckliga, tror Magnusson.

– Problemet med själva ordet frivillighet är att tjänandet kan framstå som ett engagemang vid sidan av, som grädden på moset eller pricken över i:et, när det i själva verket tillhör själva grunden för det kristna livet.

Han beskriver hur pendeln svänger mellan två ytterligheter, att själva orsaken till att vara med i församlingen är att det behövs arbetskraft, eller att man bara gör det man vill i stunden.

Det finns en flyktighet i tidsandan som kan påverka även oss kristna, tror han.

– Ofta finns en kärna av medlemmar som är väldigt trogna medan andra rör sig mer i periferin. Det kan ju finnas olika skäl till detta, men generellt finns en risk för att det vi gör blir mer kortsiktigt och känslostyrt. Det bör finnas ett utlopp i mitt liv som känns naturligt och rätt, men det innebär inte att det jag gör måste vara roligt varje gång. Jag behöver stå fast i mina uppgifter.

MEN HUR HITTAR vi rätt balans, där vi inte driver oss själva eller andra för hårt?

– Jag tror att det oftast är kraven på oss själva som är för höga, säger Magnusson. Jag tror också att vi mår bra av en tydlig förväntan, att veta att någon tror på mig och att min insats är viktigt. Att ständigt täcka upp för någon som inte kommer kan signalera att den personen egentligen är oviktig i sammanhanget. Det blir nästan en björntjänst.

Det största problemet tror han är just otydlighet, att det exempelvis saknas en uppgiftsbeskrivning som förklarar de olika moment som ingår.

– Ibland kanske vi försöker linda in saker för att någon ska ta uppgiften, men det hjälper oss ju inte om den sedan visar sig vara för omfattande eller svår för personen.

Många unga människor har en stor längtan att vara med och göra skillnad, men kanske känner de inte själva var de-

ras gränser går, utan kör slut på sig själva. En församling är inte ett företag utan en gemenskap där medlemmarna hjälper varandra att vara lärjungar och slipas mot varandra framhåller Johannes Magnusson.

– Som ledare är jag inte bara ansvarig för att tillsätta olika funktioner, utan jag är med på varje individs resa för att hjälpa och stötta och det kan även innebära att begränsa. Ibland kan vi i vår iver att lyckas, skapa en atmosfär där det nästan är omöjligt att säga nej. Detta behöver vi jobba med. Ju yngre och mer oerfaren en person är, desto mer stöd behöver den och det ligger i en ledares ansvar att vaka över detta.

Men även här ser han ett annat dike. – Jag möter både unga som känt sig utnyttjade och slitit ut sig och unga som inte tyckt sig bli tagna på allvar, som aldrig fått frågan. Människor är olika och vi ledare behöver ha en lyhördhet för detta.

FÖR FÖRSAMLINGENS volontärer innebar pandemin att en mindre grupp fick ta ett större ansvar än någonsin, medan den större gruppen inte längre kunde engagera sig så som de brukat. Efteråt märks på många håll en minskning i det frivilliga engagemanget.

När Andreas Nielsen, huvudpastor i Hillsong Sverige, kommenterade detta under Pingst Ledare i januari, så framhöll han att det efter pandemin inte gick att trycka på samma knappar som före och få samma resultat. Istället valde församlingen att se tiden efter som ett år av omstart. – Nu är det tid för att så in i relationer, så in i människor, så in i nya vanor för alla dem som inte kunnat ses på två år, fram-

Tre råd för ett hållbart volontärskap

Ibland kan vi i vår iver att lyckas, skapa en atmosfär där det nästan är omöjligt att säga nej.

höll Andreas Nielsen.

Tiden för reflektion kan mynna ut i nya sätt att värdera och prioritera i arbetet med att bygga upp rutiner och engagemang igen. Här behöver vi jobba både teologiskt och relationellt, tror Johannes Magnusson. – Det gäller att inse att ett helt kristet liv är utgivande. Detta ska vi påminna om bland annat genom predikan. Men det handlar inte bara om uppgiften i sig utan också om gemenskap och mening, att bli sedd och uppmuntrad att vara med.

Som administrativedare i Pingst Jönköping, ansvarar Anna-Carin Rabnor för en serviceorganisation med omkring 600 personer. I hennes församling märker man generellt att det är tyngre att samla volon-

tärer efter en lång tid av pandemi.

– Många uttrycker att de vill engagera sig, men man bokar upp sig väldigt sent. På något sätt tycks ändå det frivilliga engagemanget prioriteras lägre, säger hon. Samtidigt finns det personer som satsar med större glädje och inspiration

än någonsin, eftersom de omvärderat sitt volontärskap och är tacksamma över att kunna tjäna igen.

LEDARE BEHÖVER mycket stöd i en ny situation, inte bara andliga inspirationsdagar utan också praktiska verktyg, framhåller Anna-Carin Rabnor.

För att volontärerna ska må bra i sina uppgifter arbetar hon utifrån ledorden

Anna-Carin Rabnor Administrativ ledare Pingst Jönköping

kultur, struktur och relevans.

– Vi behöver ha en kultur som är kärleksfull, accepterande och trygg, där vi inte talar illa om varandra utan hjälps åt. Att bli stressad när det fattas folk och försöka pressa fram lösningar hjälper inte utan det gäller att komma ihåg att vi bygger långsiktigt.

– Man ska känna att man är uppskattad och att det man gör är viktigt, säger hon. Att man är sedd och respekterad både som volontär och individ.

Även om ledaren är den som har överblicken, så behövs det ett inkluderande förhållningssätt när verksamheten utformas, där alla kan göra sin röst hörd, framhåller hon.

DEN TID SOM DEN avlönade ledaren har till sitt förfogande innebär också ett ansvar att skapa förutsättningar för att tjäna, menar Rabnor. Detta innefattar att forma en tydlig struktur som gör arbetsuppgifterna konkreta.

– Människor har idag så mycket omkring sig och orkar inte dyka in i ett kaos. Vi behöver hjälpa till att skapa en ordning som gör att de direkt förstår vad de ska

göra. Ju enklare det är att hänga på, desto fler kommer att göra det.

Arbetet bygger också på relevans, som bland annat innebär att inte boka upp 20 mötesvärdar om det bara behövs 10. De som kommer ska känna att de verkligen gör skillnad, framhåller hon.

ANNA-CARIN RABNOR beskriver arbetet med att forma en fungerande organisation av volontärskap som pragmatiskt.

– Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera och justera utifrån vad som visar sig vara bra eller mindre bra i praktiken. Hon betonar att det i slutänden handlar om att tro på det man gör.

– Denna kultur byggs av hela församlingen gemensamt, inte bara volontärerna. En insikt om att vi arbetar tillsammans för något som är viktigt.

Volontärerna ska komma ihåg att deras insatser inte går ut på att vara snälla mot föreståndaren eller barnpastorn, framhåller Johannes Magnusson.

– Ytterst sett är det från Gud som vi får vår bekräftelse och vår drivkraft och vi behöver påminna varandra om vem det är som vi tjänar, säger han.

1.

Skapa en kultur som gör att människor har roligt och trivs.

2.

Forma en struktur med tydliga uppgifter och ramar så att det blir så enkelt som möjligt.

3.

Se till att uppgiften är relevant – att det man gör känns meningsfullt.

Tre råd för ett hållbart volontärskap

”Det finns uppgifter för oss alla”

Varje vecka samlas omkring 120 barn till Lillördag i Filadelfia, Öckerö. Detta är möjligt genom att ett 30-tal medlemmar, varav många är pensionärer, troget engagerar sig som volontärer.

AV DE MÅNGA barn som kommer till Lillördag, tillhör 80 procent familjer som inte är med i kyrkan och ofta följer även de anhöriga med.

– Lillördag är en välsignelse från Gud rakt in i församlingen, där vi möter så många barn och knyter kontakter med människor som kanske aldrig skulle ha kommit hit annars, säger Martina Lardmo, barnledare och kommunikatör i församlingen.

Varje onsdagskväll startar med en större samling med sång och bibelberättelse på ett kreativt sätt. Därefter följer en aktivitetsstund med allt från sport, dans, bakning och snickeri till att måla och bygga med lego. Kvällen avslutas med kvällsmat.

– Tanken är att barnen ska få med sig alla viktiga delar hem. De får höra att Jesus älskar dem och att de är värdefulla, de får utlopp för sin kreativa ådra och de blir mätta i magen, berättar Lardmo.

Medlemmar med många olika gåvor kommer i funktion. De får göra något som de tycker är roligt och samtidigt förmedla sitt intresse vidare till barnen.

– En nyckel till att vi lyckas så bra är att de flesta av våra ledare och volontärer tillhör den äldre generationen. Det finns

erfarenhet, vishet, styrka och överlåtelse hos dem som vi ska ta tillvara, säger hon.

Bertil Momats är 75 år och till hans uppgifter hör att se till att de som kommer känner sig välkomna och att hålla ordning på barnen. Han brukar också sitta ner med föräldrarna och fika.

– Vi har väl inte några väckelsemöten runt kaffebordet, men det kan komma upp frågor av andlig karaktär, berättar han.

Det ger honom mycket tillbaka att hjälpa till under Lillördag.

– Det är ju en injektion, det är så positivt. När jag och barnen sedan möts ute på byn så känner vi varandra och om de har något bekymmer så kan de få hjälp. Häromdagen var det någon som frågade ett barn vad jag var för farbror och fick då svaret ”Det är ingen farbror, det är Bertil.”

Text: Noomi Lind • Foto: Gustaf Utbult

Lillördag är en välsignelse från Gud rakt in i församlingen.

Satsa på

som kanske inte först ses som givna ledare. Det behöver inte vara småbarnsföräldrar som leder barnarbetet. Det kan vara pensionärer.

– Det finns uppgifter för oss alla, även för dem som är i min ålder eller ännu äldre, fortsätter han. Och även om jag själv inte hinner uppleva det, så vet jag att det kommer ett resultat av det arbete vi gör.

Hållbarheten är en viktig aspekt i planeringen av Lillördag.

– Vi försöker lägga upp våra terminer på ett sätt som inte sliter ut volontärerna.

Vi maxar inte tempot redan från januari utan man får längta lite till uppstarten och sedan har vi paus på loven, berättar Martina Lardmo.

Ibland väljer de att bara ha storsamling eller aktiviteter utomhus.

– Man ska inte tas för given varje onsdag, utan det kan få se lite olika ut. Jag

tror att det är jätteviktigt att se den som ställer sig till förfogande, dess hjärta och längtan att göra skillnad, och vara rädd om personen.

Det är inte bara församlingens egna medlemmar som engagerar sig som volontärer, utan även föräldrar och andra utifrån som följt med barnen.

– Efter ett tag blir tröskeln till kyrkan låg. Man vet var kaffekopparna står i köket, känner sig hemma och vill ställa sig till förfogande. Det är fantastiskt.

– Jag hoppas att andra ska våga drömma större och göra något nytt av det som de har i församlingen, att de ska hitta nya sätt att vara kyrka på, avslutar Martina Lardmo.

Tre råd för ett hållbart volontärskap

Martina Lardmo

Barnledare & kommunikatör Filadelfia Öckerö

1. Hitta människor som verkligen brinner för sin uppgift.

2.

nyckelpersoner

3. Se till att engagemanget bygger på överlåtelsen till att förmedla Jesu kärlek.

Och även om jag själv inte hinner uppleva det så vet jag att det kommer ett reslutat av det arbete vi gör.

Byt ordet måste mot du får

KLARAR DU en vecka utan el? En affisch är uppsatt på ytterdörren och bostadsrättsföreningen bjuder in till möte. Den lite kyliga februarimorgonen blandas med oro. Vad är det som händer? Den sista tiden har så mycket förändrats och det som varit fast och tryggt börjar gunga.

Tilliten till Gud är det jag bett om i många år. Nu prövas den! I det personliga men också i det gemensamma. Hur möter vi allt som händer runt omkring oss?

Det är viktigt att hålla fast vid det som består och återkommer. Vad kan det vara? Några av de goda vanor vi behöver ärmorgonbönen, aftonbönen, gudstjänsten, gemenskapen, nattvarden. En rytm som är livsviktig om vi tappar kontrollen över det vanliga.

GUDSTJÄNSTEN PÅ söndagen har för mig blivit allt viktigare. Sammanhang och tillhörighet, det behöver vi alla! Gemenskapen som ger näring för vår relation med Jesus Kristus.

Jag har fina minnen från det jag var barn. Söndagsskola till 12 års ålder. När det var slut blev jag tillfrågad om jag ville hjälpa till med de minsta barnen i söndagsskolan. Jag var inte lärare, inte ledare men medhjälpare. Volontär kanske vi skulle kalla det idag? Min uppgift var att sitta bland de små och sen plocka undan det som behövdes.

Mycket ser annorlunda ut idag men det som står fast det är att vi alla får vara med i Guds rike. Var och en med sin gåva. Vi måste inte! Ordet måste är ganska belastat. Jag sa till eleverna på folkhögskolan en

BRITT SANDBERG

är erfaren själavårdare och medlem i Sollentuna Pingstkyrka.

gång att det finns inga måsten. Det blev höga protester bland eleverna och då fick vi ett bra samtal.

Byt så ofta du kan ut ordet måste till du får och du kommer att märka att nåt händer i din tanke. Jag har prövat det under många år!

DU MÅSTE, du borde, du skulle ställa upp nu när det saknas så många i verksamheten. Känner du igen det? Behoven av arbetare i Guds rike är stora men det kanske inte hjälper med att skapa dåligt samvete eller krav, vi kanske behöver hitta andra vägar idag då så många är trötta av att livet snurrar på så fort.

Våra uppgifter varierar med tid och ålder. Jag orkar inte vara med i barnkyrkan idag. Det jag önskar och ber om det är att många fler skulle kunna vara med som volontärer där. Inte alla kan vara lärare eller ledare, men medmänniska. Då skulle det också underlätta för ledarna!

JAG VET ATT det finns församlingar där man inte vill använda uttrycket ”att ställa upp.”Där arbetar man mer med personliga samtal – och har med frågan vad vill du?

Våra liv ser så olika ut och under vissa perioder orkar vi inte vara engagerade och det behöver få vara helt okey. En miljö där jag är accepterad med det lilla och med det stora utan värderingar.

Du som liksom jag blivit äldre och inte orkar vara så aktiv, du har en stor viktig uppgift idag – var förebedjare! Det finns så många som behöver förbön – där får vi alla vara med.

Behoven av arbetare i Guds rike är stora men det kanske inte hjälper med att skapa dåligt samvete eller krav.

”Vi är kyrka tillsammans

Enhet i Anden och fokus på väckelse präglade en historisk pastorskonferens i januari. Deltagare från 62 länder inspirerades och utmanades att vara modiga i det uppdrag som väntar.

DET LÅG FÖRVÄNTAN i luften när ledare från 62 länder möttes på Scandic Infra City i Upplands Väsby i januari.

De 200 internationella gästerna fick varma applåder när de förenats med 650 svenska deltagare till Pingst Pastor International med temat A Decade of Revival.

– Vi är så tacksamma att se att svensk pingströrelse har relationer i 100 länder i världen genom missionärer och kontaktpersoner som rest fram och tillbaka. Det är en glädje att se frukten av vad Gud lade ner genom Azusa street men också våra nordiska länder sa Daniel Alm, föreståndare för Pingst, när han hälsade välkommen.

Socialminister Jakob Forssmed uppmärksammade i sitt öppningstal att många pastorer kom från länder påverkade av krig, konflikter och förföljelse.

– Det arbete ni gör varje dag över hela världen förändrar livet för så många av våra systrar och bröder, sa han. Forssmed framhöll också betydelsen av ett starkt civilsamhälle och att kyrkans roll för existentiell hälsa är viktigare än någonsin i en tid av isolering och ensamhet.

– Ert sociala arbete är ovärderligt, men ni är också viktiga för de ni är - församlingar i vilka människor kan finna en djup mening i livet och bli en del av något större.

Anden, enheten som global pingstfamilj och vikten av samarbete för att möta framtidens utmaningar stod i fokus under konferensen. De internationella gästerna hade en central roll i programmet, med undervisning av bland andra ledarna Getu Ayalew, Etiopien, Isaiah Dau, Sydsudan och av Denis Mukwege, DR Kongo.

Fredspristagaren och chefskirurgen på Panzisjukhuset utmanade kyrkan att övervinna sin rädsla.

— Det är dags att vi höjer vår röst när grundvalarna i samhället rasar, mot förtryck, våld och lidande. Vi kan aldrig säga; ”det angår inte mig”. Vår frälsning innebär en holistisk kallelse, sa Dr Mukwege.

Även Mykhailo Panochko, biskop för pingströrelsen i Ukraina, talade om vikten av en aktiv och modig församling. Kriget har nu pågått i ett år, men i en tid av kris, blod och tårar får man också uppleva styrkan i Guds ord, berättade han. Det finns en överlåtelse åt att hjälpa människor i nöd ända ute vid frontlinjen, där några av kaplanerna mist livet.

— Vårt lands ledare ser vad kyrkan gör och har uttalat sig offentligt om kraften i bön. Nästan varje ukrainsk soldat har ett litet Nya testamentet i sin ficka, sa han.

I SLUTET AV konferensen skrevs samarbetsavtal med systerkyrkor i en rad länder i världen. Varje pastor fick också med sig uppropet The Stockholm Call - en kallelse till djupare kärlek, bön och handling.

— Jag tror att vi under bön de kommande tio åren får se en helt ny andlig utveckling, av expansion, av församlingsplantering, av socialt engagemang, av att sända missionärer och resa upp ledare, sa Daniel Alm.

Armeniske Artavazd Tedevosyan var en av de pastorer som skrev under samarbetsavtalet.

— Enheten som vi upplevt betyder mycket. Jag känner att det finns människor som ber för mig, bryr sig om mig, som älskar mig både i ord och i handling. Vi har viktiga år som väntar och jag har särskilt värdesatt budskapet om att ge mer plats för den helige Ande. Det kommer svåra dagar då vi behöver den styrka Anden ger, sa han.

Lisa Martinsson, pastor i Skärstads pingstförsamling i Kaxholmen, värdesatte ett breddat perspektiv.

— Vi är kyrka tillsammans över hela världen. I vår processgrupp hade vi ett fantastiskt samtal med våra utländska gäster om deras personliga upplevelser. Det har varit väldigt givande att få höra hur det är att vara kyrka och troende i olika länder och att Gud är densamme överallt.

Text: Noomi Lind • Foto: Josef Maxson

över hela världen”

På huvudbilden syns pastor Getu Ayalew predika. På de mindre bilderna mingel, undertecknande av samarbetsavtal samt uppropet The Stockholm Call.

”Vi kan vara som pionjärerna”

Han ser väckelsen bryta fram längs den muslimskt dominerade swahilikusten när vanliga människor delar budskapet i sin vardag. Och Gud har sitt sätt att nå även dagens svenskar, framhåller biskop Stevie Mulenga.

RUSTAD FÖR DEN svenska januarikylan i en tjock, stickad ylletröja, möter mig biskop Stevie Mulenga i lobbyn på Scandic Infra City i Upplands Väsby. Han har lett Tanzanias pingstsamfund FPCT i tre år och detta är hans fjärde besök i Sverige, där han deltar i Pingst Pastor.

Biskop Mulenga är en av de representanter från olika länder som är med och leder i bön när konferensen börjar och han berättar att den internationella inriktningen betyder mycket för honom.

– Att vi är ledare från hela världen som möts ger oss möjlighet att dela de utmaningar som vi står i men också att lära av varandra hur vi kan lyckas inom olika områden.

FÖR ATT FÅ SE väckelse de kommande tio åren är samarbete en nyckel framhåller Stevie, utifrån konferensens tema.

– Att vi är här tillsammans är ingen slump, det finns ett gudagivet syfte. Den predikan, de presentationer och de diskussioner som vi har ger oss en stor vision, att vi kan vara som de pionjärer som gått före oss.

Under nästan hela hans tid som nationell ledare, har det pågått en pandemi som skapade helt andra förutsättningar än vad

som är normalt i Tanzania.

– Det var väldigt utmanande år. Men pandemin gav också värdefulla insikter om hur vi bör leva här på jorden. Vi lärde oss inte minst vikten av att förbereda våra medarbetare så att de har självförtroendet att stå i tro genom allt.

HAN KOMMER FRÅN Tanga-regionen och berättar att han gick i kyrkan redan som barn, men det var först lite senare som Stevie fattade det avgörande beslutet att ta emot Jesus. Han upplevde då en tydlig förändring inom sig.

– Alla de saker som jag trott att jag inte kunde göra, blev nu möjliga. Budskapet i den predikan jag hörde var att när jag började tro så skulle saker i mitt liv förvandlas och jag förundrades över att se just detta hända.

Allt mer växte han in i en uppgift som pastor och ledare och idag får han uppleva hur väckelsen bryter fram allt mer längs swahilikusten, där islam har ett starkt fäste. Nyckeln är ett nytt sätt att leva på i lärjungaskap.

Lärdomarna från detta arbete tillsammans med IBRA, är också ämnet för ett seminarium som Stevie medverkar i.

– När Jesus frälste mig så kände jag att

Text: Noomi Lind • Foto: Julia Carlsson

Gud kan välja nya sätt som vi med våra intellekt inte förstår, men de kommer att ge resultat.

FAKTA

• Stevie Mulenga är biskop för pingstsamfundet

FPCT i Tanzania sedan tre år tillbaka

• Han är gift och har fyra barn; tre söner och en dotter samt tre barnbarn. Familjen bor i Tanga.

jag skulle predika budskapet och på den tiden användes ofta stora kampanjer för att nå ut. Av muslimerna lyssnade vissa, men det fanns även en rädsla.

Han menar att varje metod har haft sina fördelar och lyfter fram den betydelse som världsevangelister som Reinhard Bonnke hade med sina väckelsekampanjer i landet. Samtidigt fanns problem.

– I varje möte lyftes hundratals händer och efteråt skulle man kunna tro att kyrkorna fylldes av människor som kommit till tro, men i realiteten var det väldigt få av dem som verkligen kom dit. De hade hört budskapet, men de behövde också hjälp att ta steget vidare.

NÄR MAN INOM den tanzaniska pingströrelsen introducerades för ett nytt sätt att tänka om hur vi vinner människor för Gud genom vårt lärjungaskap i vardagen, så var många skeptiska, påtalar han. Samtidigt insåg han själv och andra att det var värt att försöka.

En viktig strategi i arbetet är att i sin vardag finna en nyckelperson som är öppen för budskapet och som i sin tur har ett stort nätverk att förmedla det vidare till. Det är samma principer för lärjungaskap som Jesus använde, framhåller Stevie.

– Detta sätt att nå ut, från person till person, kan se svårt ut, men i själva verket är det väldigt enkelt och det medför inga kostnader. Du kommer från ett hem och går till nästa. Du sitter ner med personen och samtalar, precis som Jesus gjorde med Sackeus. Ofta berättar vi först inte uttryckligen vad det står i Bibeln, men försöker hjälpa personen att se vad Ordet lär. Första gången stannar du kanske bara en kort stund, nästa sitter du ner lite längre och frågar vad personen tänkt om det som ni pratade om senast. Då kommer han eller hon att börja berätta för dig om de egna upptäckter som gjorts.

– I varje säsong har Gud sin väg att bringa väckelse på. Vi har förundrats när vi utvärderat och sett hur väl detta sätt att arbeta på fungerar. Smågrupper har bildats på plats efter plats och församlingar har planterats.

Han berättar entusiastiskt om hur han själv besöker olika områden för att döpa

de människor som tagit emot Jesus och vilken glädje han känner över detta.

NÅGOT SOM KAN hindra vanliga människor från att leva som lärjungar på detta sätt är föreställningen att de måste kunna mer först, ha gått på bibelskola, vilket inte stämmer, framhåller Stevie. Men även för ledare som är väl förankrade i Ordet kan det vara en utmaning att tänka nytt.

– Som pastor och ledare behöver du vara öppen för vad Gud säger till dig i dag och villig att lyda, annars kommer du att fortsätta att göra det du alltid har gjort och inget kommer att förändrasas.

– Gud kan välja nya sätt som vi med vårta intellekt inte förstår, men de kommer att ge resultat. Det handlar om att lära sig nya saker, tillämpa dem och förmedla dem vidare till andra.

Men är detta tillämpbart även i ett individualistiskt samhälle som vårt svenska? När den frågan ställs under seminariet så framhålls att det även hos oss finns sociala nätverk och intressegrupper att jobba genom. Det handlar om att vara kreativ.

– Kom ihåg att folket är inte är ditt eller mitt, det är Guds, säger Stevie. När du tror att det är omöjligt, betyder det att du tänker att folket är ditt. Jesus kom för att uppsöka det som var förlorat. Han kom till Afrika och Sverige. Gud söker de förlorade i Sverige även idag, så han kommer att sätta dig i kontakt med människor. Han har sitt sätt.

DET FINNS ETT starkt band mellan pingströrelserna i Tanzania och Sverige, som Stevie värdesätter.

– Det var de svenska missionärerna som först förmedlade evangeliet till oss och vi har lärt oss mycket av er. Men idag har vi också väldigt mycket att lära av varandra. Jag tror att vi kan vara ett exempel för er genom hur vi hänger oss åt bön och satsar på den kommande generationen.

Han brinner särskilt för just arbetet med unga människor och ägnar det mycket tid.

– Vad jag ser i denna väckelse är att den leder hela församlingen in i arbete, inte bara pastorerna. Det vilar på mitt hjärta att kvinnor och män tillsammans ska förbereda den unga generationen för tjänst.

Jag blev mer öppen för nya möjligheter.

SARAH NELSON MTASHA är medlem i Pingstkyrkan i Osby och har gått en kurs i lärjungaskap som Pingst bjöd in församlingarna till i samarbete med IBRA.

Vem är du Sarah?

– Jag är 43 år och jobbar med att stötta arbetssökande. Jag är missionärsbarn och har bland annat varit PMU-praktikant och sedan volontär. Senare gifte jag mig och vi har tre barn som är 11, 10 och 6 år. Jag har flyttat runt mycket men Pingstkyrkan i Osby har alltid varit min hemförsamling.

Varför ville du gå kursen i lärjungaskap?

– Jag hade en period när jag inte gick så mycket i kyrkan. Det var mycket som hände hemma och jag tappade gnistan. Sedan, i början av förra året, gick jag igenom en jättetuff period och hade inte överlevt utan min församling. Jag upplevde att Gud sa att jag behövde något nytt i mitt liv, men jag visste inte riktigt vad. Detta kändes som rätt steg.

Vad har kursen betytt för dig?

– Den utbildningsdag som vi först hade i Pingstkyrkan Karlshamn var väldigt givande. Där förmedlades många bra saker att tänka på, som vi pratat

mycket om i församlingen. Jag fastnade särskilt för rådet att hitta en nyckelperson som har ett stort nätverk och i sin tur kan nå ut till många fler. Fridens person, som de sa.

Att vara en Jesu lärjunge är ju på ett sätt enkelt, men känns samtidigt ofta svårt. Varför?

– Jag tror att man tänker för mycket på vad man själv gör: ”Nu blev det fel, jag kan inte säga så här.” Man är så rädd för vad folk ska tycka och tänka. Vi kan också uppleva oss som bortkopplade från resten av världen, som kristna. Evangeliserande som det var förr i tiden, att stå på torget, sjunga och dela ut papper känns för de flesta inte naturligt idag. Detta koncept, att bjuda in till den lilla gruppen, gör att det blir lättare.

Har du förändrats som lärjunge?

– När vi började kursen så hade jag en tanke om vilka personer jag skulle

rikta in mig på. Sedan blev det en helt annan familj. Det var som om jag blev mer öppen för nya möjligheter. Jag har en granne vars barn har velat följa med mig till söndagsskolan, men det har känts svårt att ta ansvar för dem samtidigt som jag exempelvis leder lovsången. Men så kom jag och en kompis överens om att ta hand om dem tillsammans. Då visade det sig att mamman också ville följa med. Församlingen mötte henne på ett så fint sätt och hon har varit i kyrkan i stort sett varje söndag i två månader nu. Någonstans handlar det om att lyssna, att få en känsla som leder mig att göra rätt saker. Redan tidigare visste jag att jag måste hitta ett sätt som fungerade för mig och att varje litet steg var viktigt. Att säga hej till busschauffören, fyra av ett leende. Jag började också skicka uppmuntrande meddelanden till en lista med personer, via Messenger. I och med kursen fick jag en bekräftelse på att jag gör rätt och har fortsatt att jobba på samma sätt, i det lilla.

Har det hänt mycket med er som församling?

– Ja det tycker jag. Barngruppen har exempelvis blivit mycket större vilket är väldigt positivt för det är ju svårt för barnfamiljer att hinna med idag. Vår pastor Johan Stenström predikade mycket om lärjungaskap redan tidigare men nu tar detta sig uttryck ännu mer hos oss.

Vad vill du säga till andra som längtar efter detta?

– Jag tror att den här kursen är ett bra steg på vägen genom att ge nya tankar och mod. Vi behöver inte springa med en stämpel i pannan där det står ”Kristen, fråga mig om Jesus”. Bara genom att vara ett ljus, genom att finnas där, så öppnas det så många fler dörrar än man någonsin kan tro. Det handlar om att vara öppen.

Ny bok ska inspirera för mission

I den nya antologin Kallade till nationerna beskrivs pingstmissionens historia, lärdomar från den och vägen in i framtiden i ett uppdrag som ännu inte är slutfört.

Boken kallade till nationerna introduceras av redaktörerna Andreas Svedman och Gunnar Swahn. FAKTA

BOKEN KALLADE till nationerna, som ges ut av Pingst tillsammans med Libris förlag, lanserades under Pingst Pastor International. Den riktar sig till alla som är intresserade av mission och internationella relationer.

– Strategisk missionslitteratur hör inte till vanligheterna i dagens svenska litteraturflöde. I arbetet med vårt internationella nätverk i omkring hundra länder och våra egna strukturer för att kunna stimulera så mycket mission som möjligt, väcktes idén hos mig om en antologi, berättar Daniel Alm, föreståndare för Pingst.

BOKPROJEKTET blev möjligt genom samarbete mellan eldsjälar för mission i Sverige och andra länder, under ledning

av Andreas Svedman och Gunnar Swahn. Som en röd tråd går frågor om vilka drivkrafterna var till ett så stort missionsengagemang i en tid av begränsade resurser och om det är samma drivkrafter och förståelse som motiverar uppdraget idag. Boken avslutas med en framtidsspaning i samtalsform.

– Med antologin vill vi beskriva det som varit men ännu mer bidra till en konversation om de kommande tio årens utveckling och satsningar för mer mission, fler församlingsplanteringar och ett utökat samhällsengagemang, säger Alm.

– Mitt mål är att varje församlingsledare och medlem i missionsråd i pingstförsamlingarna har tagit del av antologin mot slutet av 2023.

• Boken Kallade till nationerna finns på svenska, engelska, spanska och franska. Den kan köpas på libris.se.

• Till kapitlens rubriker hör: Sveriges globala avtryck, Det krävdes mer än bara ett ja, Varför går ni inte själva?, När dörren stängs, Kallelsen är både stark och skör, Förnyade band och Styrka i enhet.

Foto: Josef Maxson

Jag har slagit upp mitt

tält i hoppets land l

Tomas Sjödin

Libris förlag

Nytt om bekanta texter

Författaren skriver i förordet om Bibeln som ett ”hoppets land”, en plats att slå ner sitt tält på ett tag innan det blir dags att dra upp tältpinnarna och vandra vidare till en ny bibelbok. I den här boken utgår han från bibelparafrasen The Message och har valt verser som betytt mycket för honom och som han tycker kastar nytt ljus över bekanta texter. En text för varje dag under ett år finns med och allra sist en extra text för de år som är skottår. Syftet är att börja leva med och genom bibeltexterna.

Om personligt liv i Anden

Josefina Gniste Djupare (David Media)

Lovsång med flera nya uttryck

Lovsångsledaren Josefina Gniste bjuder på härlig lovsång med sitt tredje studioalbum Djupare. Albumet innehåller till majoriteten nyskrivna sånger men även ett par nyöversättningar.

Förutom hennes igenkännbara stil finns här fler musikaliska uttryck än tidigare från minimalistiskt och akustiskt till modernt och dansant. KomprisaGud med glädjefylld lovprisning och sköna beats gillar jag starkt. Jag rekommenderar även den finstämda moderna påskpsalmen Torka dina tårar .

Högklassigt med finess

Låt er fyllas av Anden

Roine Swensson

Semnos förlag

Här har författaren samlat undervisning om den helige Ande som vår personlige hjälpare och om de övernaturliga nådegåvorna som gudomliga verktyg. Frågor som tas upp är till exempel vilken roll den helige Ande hade i Jesu liv och tjänst, vad andeuppfyllelsen i Apostlagärningarna innebar, hur den helige Ande är närvarande idag och hur man kan tillåta Anden att verka i sitt liv. Han berör även hur man undviker att missbruka Andens gåvor. Författarens bön är bland annat att bidra till en större längtan efter ett andefyllt liv.

Spännande om Kina

Narnia Ghost Town (Narnia Songs)

Bandet Narnia är tillbaka med nytt album sedan deras release från 2019 From Darkness To Light. Som tidigare levererar den svenska kvintetten högklassig hårdrock/power metal med finess, tunga gitarriff, teknik, starka melodier och knivskarpa texter. Allt detta kryddas denna gång med progressiva och moderna influenser som tages gladeligen emot. Mitt favoritspår är Rebel som ger headbangsgitarrer, fullt ös och även en gnutta Europe-feeling i refrängen.

Ärligt om personlig resa

Kidnappad av Österns

blixt

Eugene Bach/Shen

Xiaoming

Sjöbergs förlag

Pastor Shen har startat en av de största underjordiska kyrkorna i Kina. Som sådan är han väl förtrogen med lidande och förföljelse från myndigheter. Men i början av 2000-talet blev han och många andra kristna ledare kidnappade av sekten Österns blixt, som siktar in sig på att värva nya anhängare ifrån kristna sammanhang och som använder våld, tvång och utpressning. Boken är spännande och intressant och bjuder också läsaren på en inblick i det moderna Kinas utveckling från 1957 då pastor Shen föddes och fram tills nu.

Blessing Offor My Tribe (Capitol CMG)

Den nigerianskfödde amerikanen Blessing Offor förlorade sin syn vid ung ålder och hans naturliga gehör började växa mer och mer. MyTribe är ett album baserat på hans personliga resa, den bokstavliga och den inre. Ärliga texter om tro, tvivel, nåd och kärlek förpackade i skön och härlig soulgospelpop. Mina topplåtar är den mäktiga BrighterDays , den känslosamma Believe och den svängiga Rollin. Blessing är en ny personlig favorit som jag hoppas få höra mer av i framtiden.

Fokus och mod lyfts i konferenser

Kallelsen, fokus på Jesus och mod att stå för tron i en osäker tid kommer att genomsyra årets stora konferenser.

FAKTA Nr 1 • 2023

SÄND-KONFERENSEN hålls i Eskilstuna Pingstkyrka med temat Kallade till nationerna. Fokus ligger på den personliga och kollektiva kallelsen. På programmet står rapporter från Pingst Pastor International och reflektion över dess tema A Decade of Revival, fördjupning i den missionsantologi som nyligen kommit ut och uppdateringar från missionsfältet.

Nytt för i år är ett mobilisationsspår och ett ledarskapsspår. Till de medverkande hör Pelle Hörnmark och Lena Tellebo.

NYHEMSVECKAN har temat Fokus: Jesus. Inriktningen är vald utifrån osäkerheten i världen och att det samtidigt finns en som inte oroas eller rubbas – fridens herre. Förhoppningen är att konferensbesökarna ska åka hem med en större kärlek till Jesus och en vilja att göra skillnad på sina orter.

Internationella talare är Sophia Barrett, Isaiah Dau, Layla Nahavandi och Sam Michaelsen. Det blir också en konsert med Martin Smith på midsommarafton.

LAPPIS har detta år fokus på Mod. – Valet av temat handlar mycket om att vi lever i en tid då vi präglas av fruktan för mycket i vår omvärld och det är inte alltid lätt att stå upp för det man tror på. I skolor och samhälle trycks kristen tro många gånger tillbaka och ifrågasätts. Så hur kan vi finna mod i en tid som denna?

Genom att engagera oss i människor och sammanhang och visa på Jesus, säger Robert Granlöf, koordinator.

Han hoppas att besökarna efter konferensen ska våga berätta om tron och hoppet, att de ska utvecklas i sin personliga tro och använda sina gåvor.

• Sänd-konferensen hålls den 24-25 mars i Eskilstuna Pingstkyrka. Läs mer: pingst.se/mission/ sand

• Nyhemsveckan hålls den 16-25 juni i Nyhem utanför Mullsjö Läs mer: nyhemsveckan.se

• Lappis hålls den 2-9 juli i Husbondlifden utanför Lycksele. Läs mer: lappis.se

Foto: Josef Maxson

Lösningen på korsordet i nr 4 2022

Lösningen på korsordet i nr X 20XX

Förra numrets vinnare

Ros-Marie Sandell, Bankeryd

Allan Persson, Husum

Solveig Alesand, Tystberga

Birgitta Olson de Souza, Borås

Sven S Stenberg, Knutby

Jag vill helst ha:

Boken: Jagharslagitupp mitttältiHoppetsland, avTomasSjödin

Skivan: Djupare,av

Josefina Gniste

Skicka rätt svar till: Tidningen Pingst Box 15144

167 15 Bromma

Senast den 26 maj behöver vi ha rätt korsordslösning. Fem personer vinner varsin bok eller CD.

NAMN:

ADRESS:

ORT:

FARLIGARE VARA KRISTEN I AFRIKA

Förföljelsen och våldet mot kristna i Afrika ökar allt mer. Det visar den årliga statistiken från organisationen Open doors. Över 5000 kristna dödades i Nigeria för sin tro förra året. Totalt förföljs 360 miljoner kristna i världen för sin tro, men toleransen har ökat något i flera av gulfstaterna. Till höger: Tio i topp på World Watch List 2023.

DE UPPMANAR TILL

BÖN FÖR UKRAINA

1. NORDKOREA

2. SOMALIA

3. JEMEN

4. ERITREA

5. LIBYEN

6. NIGERIA

7. PAKISTAN

8. IRAN

9. AFGHANISTAN

10. SUDAN

En församling som har sin identitet i Kristus söker hans bekräftelse och vilja mer än människors gillande.

MINNESVÄRT

Åsa Kristensson, församlingshandledare och studieledare, under rubriken ”Är kärleken till Jesus fortfarande det viktigaste och mest centrala för församlingarna?” i tidningen Dagen.

4

april kommer

Daniel Alms sjunde bok ut på Libris förlag. Den heter ”Går inte - det måste gå!” och handlar om hans egen pappa, äldstebrodern KarlOlov, en förebild i uthållighet och trofasthet.

På årsdagen av den ryska invasionen av Ukraina, den 24 februari, släppte mellovinnaren Simon Ådahl och Noice-stjärnan Peo Thyrén låten ”Jag tänker be för Ukraina” på alla streamingplattformar. Med låten vill de uppmana svenskarna att inte glömma Ukraina.

Ingenting kan stoppa Rebecka, en av Open Doors fältarbetare, från att i hemlighet hjälpa nordkoreanska kvinnor, som längtar efter Jesus. Nordkorea är världens farligaste land att leva i för kristna.

Ge 250 kronor så att en kristen i Nordkorea får andligt och ekonomiskt stöd.

Bjud in stan till kyrkan i påsk!

Gör som 100 andra församlingar och ta del av material för att sprida påskens glada budskap.

På pingst.se/påsk kan du ta del av material att ladda ner och hitta inspiration för hur er församling kan annonsera om påsken lokalt och digitalt. Kontakta Pingst för konkret hjälp med printannonsering och nå ut till fler människor i er stad!