Page 1

FOTO: ÖYVIND LUND

Från återvinning till återbruk

Erfarenheter från pilotprojektet Återbruket i Karlstad


FÖRORD Denna rapport sammanfattar resultaten från ett pilotprojekt i Karlstad kommun som fokuserat på återbruk av elektronikavfall, den avfallskategori som växer snabbast och som jämte textilavfall orsakar de största miljöproblemen. Trots denna insikt är kunskapen om vad som döljer sig i dessa varuflöden bristfällig. År 2015 bestämde jag mig därför för att undersöka saken. Jag startade det privata företaget Återbruket i Karlstad och inledde ett samarbete med Karlstad Energi. Med en bemanning av ett litet fåtal personer som stod långt från arbetsmarknaden, i huvudsak nyanlända från Yemen, Eritrea och Syrien och utan extern finanisering eller kommunalt stöd nådde vi anmärkningsvärda resultat. Rapportens resultat baserar sig på verksamhetsåret 2017 då Återbruket i Karlstad verkade på två av kommunens sex återvinningscentraler och återbrukade ca 42 ton elavfall och ca 8 ton vitvaruavfall samt sålde dem i butik till ett varuvärde av ca 1,5 miljoner kronor. Erfarenheterna från projektet indikerar att det potentiella butiksvärdet vid aktivt återbruk skulle kunna vara uppemot 6000 kronor per ton elektronikavfall och 2000 kronor per ton vitvaruavfall. Och att uppemot 20% av elektronikavfallet och 10% av vitvaruavfallet skulle kunna återbrukas om de rätta förutsättningarna gavs. I Karlstads fall skulle det innebära att 126 ton elektronikavfall och 40 ton vitvaruavfall årligen skulle kunna återbrukas och säljas till ett butiksvärde av ca 5 miljoner kronor om en bred satsning på aktivt återbruk enligt Återbruket i Karlstads modell gjordes. Rapporten består av fyra kapitel. Inledning. Organisation och erfarenheter. Resultatredovisning. Och framtidsspaning. Förhoppningen med rapporten är att genom att visa på den faktiska potentialen från ett verkligt projekt kunna inspirera svenska kommuner att satsa mer på återbruk och därigenom tillsammans bidra till att de nationella miljömålen uppnås. Här finns tvivelsutan, om det systematiska motståndet i branschen kan överkommas, en enorm potential såväl för att åstadkomma ansenlig miljönytta som att erbjuda meningsfull sysselsättning för människor som idag står långt från arbetsmarknaden. En annan värld är möjlig. Om vi vill.

Peter Sörensen Verksamhetsledare för Återbruket i Karlstad 2015–2018


FOTO: ÖYVIND LUND


1. INLEDNING

”Alla de juridiska förutsättningarna finns på plats. Insikterna om de negativa miljöeffekterna likaså. Med relativt små samhälleliga insatser skulle enorma miljöeffekter kunna skapas. Liksom mängder av jobbträning och konkreta jobb i återbrukssektorn”.


FOTO: ÖYVIND LUND


1 INLEDNING 1.1 Sammanfattning Trots att återbruk enligt EUs s k avfallshierarki ska prioriteras före materialåtervinning och trots att de juridiska förutsättningarna för en aktiv eftersortering av avfallet i syfte att öka återbruksgraden på våra svenska återvinningsstationer finns på plats så står utvecklingen på området i det närmaste stilla. Inte minst när det handlar om elektronikavfall, som jämte textilier är den avfallskategori som har den största miljöpåverkan. Varför? Vad är det egentligen för elektronik som slängs? Hur mycket skulle kunna återbrukas och få ett andra liv? Vilka inkomster skulle en försäljning av dessa produkter kunna ge? Vilka typer av arbetstillfällen skulle kunna skapas i ett sådant projekt? Dessa frågor gav sig det privata företaget Återbruket i Karlstad i kast med att försöka hitta svaren på. Åren 2016–2018 arbetade Återbruket i Karlstad som upphandlad underentreprenör åt det kommunala energibolaget Karlstad Energi. Erfarenheterna från verksamheten indikerar att 20% av elektronikavfallet i Karlstads kommun med enkla medel skulle kunna återbrukas och säljas om de rätta förutsättningarna fanns på plats. Några av dessa förutsättningar är att man bygger upp en organisation med kunskap om vilka produkter som lämpar sig bäst för återbruk samt om hur man felsöker och reparerar dem. Sett ur ett nationellt perspektiv är de potentiella miljövinsterna om alla kommuner skulle anamma arbetsmodellen enorma. 2017 lämnades 128 000 ton elavfall till återvinning i Sverige. Utgår man från erfarenheterna och resultaten från Återbruket i Karlstad indikerar det att 25 000 ton elavfall årligen skulle kunna återbrukas och säljas i butiksledet till ett förväntat försäljningsvärde av åtminstone 700 miljoner kronor. Till dessa potentiella försäljningsintäkter får adderas de avsevärda samhällsekonomiska vinsterna i form av miljövinster samt möjligheterna till sysselsättning och en väg in i samhället för människor som idag står långt från arbetsmarknaden. Alla de juridiska förutsättningarna finns på plats. Insikterna om de negativa miljöeffekterna likaså. Med relativt små samhälleliga insatser skulle enorma miljöeffekter kunna skapas. Liksom mängder av jobbträning och konkreta jobb i återbrukssektorn. Jobb som lämpar sig väl som instegsjobb för människor som står långt från arbetsmarknaden. Dessa behov finns idag i stort sett i alla kommuner. För att nå dit behövs dock vilja från våra folkvalda samt ett aktivt och brett samarbete mellan de olika aktörerna. Samt en dos kreativitet och nytänkande. Viktigast av allt är dock att vi slutar prata om det och sätter igång. Om vi ska klara de stora miljö- och klimatutmaningar vi står inför har vi inte tid att vänta. 1.2 Bakgrund Idén att lösa två samhällsutmaningar, ett växande kommunalt sopberg och ett växande antal människor som står utanför den befintliga arbetsmarknaden, genom att korsbefrukta dem i ett återbruksprojekt, föddes av entreprenörerna Peter Sörensen och Mikael Bernholm i Karlstad kommun våren 2014. Idén presenterades för kommunen som tyckte det lät mycket intressant och bidrog med medel till framtagning av en förstudie som fick namnet Molkoms Kretsloppspark. När studien, som landade i slutsatsen att en kommunal huvudman sannolikt var den lämpligaste vägen fram, låg klar i slutet av 2014, uteblev reaktionerna från kommunen helt. Det blev helt enkelt knäpp tyst. Peter Sörensen bestämde sig då efter en tid för att starta företaget Återbruket i Karlstad för att försöka ta projektet vidare på egen hand. I slutet av 2015 inledde Återbruket i Karlstad ett samarbete med det kommunala bolaget Karlstad Energi i form av ett pilotprojekt. Ett samarbete som sedermera landade i ett upphandlat samarbetsavtal. Det är erfarenheterna från detta pilotprojekt som legat till grund för denna rapport. 4


1.3 Juridik och övriga förutsättningar 1.3.1 EU:s avfallstrappa har återbruk i fokus Europaparlamentet och rådet beslutade 2008 om ett nytt avfallsdirektiv (2008/98/EG). Reglerna infördes i svensk lagstiftning under 2011. I lagstiftningen befästs bland annat den sk. avfallshierarkin där följande prioriteringsordning gäller kring hantering av avfall. 1. Förebyggande 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning 5. Bortskaffande Prioriteringsordningen innebär att man i första hand ska förebygga att avfall uppstår, i andra hand återanvända det som satts på marknaden, i tredje hand materialåtervinna, i fjärde hand återvinna materialet genom t ex förbränning och energiåtervinning och i sista hand bortskaffa materialet på ett miljömässigt säkert sätt. Prioriteringen gäller förutsatt att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. 1.3.2 De juridiska förutsättningarna är på plats I en särskilt framtagen guide – Guide #9 från maj 2014 – har Avfall Sverige tydliggjort de juridiska förutsättningarna som omger förebyggande och återanvändning. Här läser vi bl a: •

När något har blivit hushållsavfall och väl lämnats till avfallshantering övergår avfallet i kommunens ägo. Detta innebär att det inte är tillåtet för kunder att ta med sig avfall från till exempel en återvinningscentral.

Det finns inte något legalt hinder mot att kommunen eftersorterar avfall som har lämnats i till exempel en återvinningscontainer i syfte att se om det finns ytterligare avfall som lämpar sig för förberedelse för återanvändning.

Bedömningen är att kommunen har legal kompetens att ägna sig åt förberedelse för återanvändning. Detta eftersom förberedelse för återanvändning definieras som en åtgärd inom ramen för återvinning i 4 § avfallsförordningen (2011:927).

När det gäller avgiftsfinansiering är bedömningen att avfallsavgifter kan användas för förberedelse för återanvändning eftersom förberedelse för återanvändning alltså definieras som en åtgärd inom ramen för återvinning och återvinning får avgiftsfinansieras.

1.3.3 Elkretsen stödjer en satsning på aktiv eftersortering På elektroniksidan är det Elkretsen som genom producentansvaret ansvarar för återvinningen av insamlat elavfall. Och åtminstone i Karlstad så tillhör avfallet som insamlats också dem i samma ögonblick som det hamnat på återvinningscentralen. Elkretsen var dock mycket tillmötesgående till Återbruket i Karlstads projekt och ställde sig mycket positiva till ett ökat återbruk. Man vill gärna bidra till ökade återbruksvolymer och har inget att invända mot att en aktiv eftersortering sker på återvinningscentralerna, så länge den inte försvårar för deras upphämtningar.

5


”När något har blivit hushållsavfall och väl lämnats till avfallshantering övergår avfallet i kommunens ägo. Detta innebär att det inte är tillåtet för kunder att ta med sig avfall från till exempel en återvinningscentral.” ur guide #9 maj 2014 från avfall sverige

”Det finns inte något legalt hinder mot att kommunen eftersorterar avfall som har lämnats i till exempel en återvinningscontainer i syfte att se om det finns ytterligare avfall som lämpar sig för förberedelse för återanvändning.” ur guide #9 maj 2014 från avfall sverige


2. ORGANISATION

”Återbrukets medarbetare var fullkomligt avgörande för de resultat och framgångar som nåddes. Merparten av dem var nyanlända, stod långt från arbetsmarknaden och kunde inledningsvis inte ett ord svenska.”


FOTO: ÖYVIND LUND


2 ORGANISATION OCH ERFARENHETER 2.1 Från passiv insamling till aktiv eftersortering Under projektet inledde vi med att prova insamling via egna burar av typen ”För bra för att kastas”. När det inte gav önskat resultat provade vi istället att bemanna och sortera direkt vid insamlingsplatsen, vilket gav en god insikt om varuflödet, men var allt för ineffektivt. Vi provade sedan en modell där vi fick hjälp av den befintliga ÅVC-personalen att sortera ut intressanta varor med hjälp av bildlistor. Inte heller detta gav dock önskat resultat. Vi provade då istället att, efter att ha fått detta godkänt av Elkretsen, eftersortera alla slängda varor efter att de kastats. Vilket alltså innebar att vi gick igenom innehållet i avfallsburarna innan de avhämtades. Denna eftersorteringsmodell gav förvisso en ökad risk för skador på produkterna men möjliggjorde å andra sidan en mycket grundlig och tidseffektiv sortering. Med denna modell nådde vi avsevärt ökade varuvolymer. Vi fick också under resans gång tillåtelse att jobba med samma utsortering på vitvarusidan, vilket fungerade mycket väl. På båda områden visade sig dessutom en hög hämtningstäthet öka återbruksgraden genom minskad risk för skador eller stölder. Utöver elektronik ägnade sig Återbruket också åt återbruk av cyklar och trädgårdsmaskiner. Dock inte med aktiv eftersortering utan via separata stationer i anslutning till metallcontainrarna där man uppmanades att ställa dessa objekt. Sådana stationer blir snabbt fulla och röriga, och risken för stölder är stor, varför de måste hållas efter och tömmas med hög frekvens. Dessutom ägnade Återbruket sig i begränsad omfattning också åt byggåtervinning via direktkontakt med lokala byggnadsfirmor. Samt kontorstömningar i samband med företagsflyttar. När det gäller dessa två områden kan det handla om stora volymer och varuvärden, under förutsättning att man kommer in tidigt i processen, dvs innan det blivit avfall. Dessa områden avhandlas dock inte i denna rapport. I avtalet med kommunen ingick också rätten att kostnadsfritt kassera alla produkter som ej kunnat återbrukas. Varje månad gjordes en redovisning av avhämtade minus återlämnade kilo. 2.2 Människorna Eftersortering, transport, i- och urlastning, lagring, funktionstestning, reparation, rengöring, butiksskyltning, prismärkning, kundservice och butikspersonal. I stekande sommarsol och i vinande vinterstormar. Återbruk är en synnerligen tuff och resurskrävande verksamhet. Inte minst personellt. Och personalens arbetsmoral, hängivenhet, intresse för och förmåga till samarbete och kunskapsuppbyggande är avgörande för verksamhetens möjligheter att nå framgång. Återbrukets medarbetare var fullkomligt avgörande för de framgångar som nåddes. Och de kom att ansluta till projektet på en tämligen okonventionell väg. Inte via arbetsförmedlingen, som märkligt nog visade mycket litet intresse för projektet, utan genom en kund som var lärare på SFI, och som såg möjligheterna och förmedlade kontakten till sina elever. På den vägen hittade de första praktikanterna sin väg till Återbruket i Karlstad. Några av dem blev sedermera anställda och viktiga nyckelpersoner för projektets framgång. Efterhand visade arbetsförmedlingar i andra kommuner intresse för praktikplatser. Och tids nog vaknade även arbetsförmedlingen i Karlstad. Om än utan ett alltför entusiastiskt engagemang. Merparten av personalen på Återbruket i Karlstad var nyanlända som stod långt från arbetsmarknaden och inte pratade ett ord svenska. På Återbruket och i de stora och tuffa utmaningar vi tillsammans ställdes inför blev vi ett lika brokigt som sammansvetsat team på en unik, spännande, lärorik och minnesvärd resa. Samt knöt vänskapsband där somliga sannolikt kommer att vara livet ut.

10


Några av våra fantastiska medarbetare: Mahmood – 24 år från Yemen, IT-ansvarig, butikssäljare Abdu – 42 år från Eritrea, inkommande gods, funktionstestning Nico – 35 år från Sydamerika, elektronikreparatör Mohammed – 36 år från Syrien, inkommande gods, funktionstestning, reparation Moaz – 19 år från Eritrea, cykelreparatör Anis – 34 år från Bosnien, teknisk allt-i-allo Nizar – 41 år från Syrien, fd egen företagare, spis- och vitvarureparatör Zayan – 40 år från Syrien, funktionstestning elektronik och hifi Pär – 33 år från Torsby, funktionstestning/lagning tv/spel, butikssäljare Niklas – 48 år från Molkom, spis- och vitvarureparatör, snickare 2.3 Lokaler Arbete med eftersortering, funktionskontroll, lagning, rengöring, lagerhållning och försäljning av ett så stort flöde av varierade produkter blir, i synnerhet under ett uppbyggnadsskede, snabbt utrymmeskrävande. Och verksamheten därmed belastad med höga hyror. Att hitta billiga och ändamålsenliga lokaler blev därför den första nöten som måste knäckas. Vi hade dock turen att tack vare en personlig kontakt hitta bra belägna, enkla sekundalokaler med renoveringsbehov som stod tomma på en innergård på ett industriområde, som vi inledningsvis kunde hyra till ett förmånligt pris. Det var enkla envånings plåtlador med betonggolv, stora portar och luftvärmeaggregat. Perfekt för en transportintensiv återbruksverksamhet. Vi målade och fixade själva till dem efterhand som vi fick fart på verksamheten och fick in pengar. Tack vare den lösningen fick vi tid att prova oss fram, bli varma i kläderna och etablera oss. 2.4 Organisation Förmågan att på bästa sätt hantera eftersortering, transport, funktionskontroll, lagning, lagerhållning, rengöring och försäljning. Och koordineringen dem emellan. Det är vad återbruk handlar om. Det var därför kring dessa funktioner vi byggde upp organisationen på Återbruket i Karlstad. • • • •

Eftersortering/inhämtning Inkommande gods/sortering Separata reparationsavdelningar för funktionstestning/lagning/rengöring/lager – IT & Mobiltelefoner – Elektronik & hifi – TV – Vitvaror – Cyklar – Trädgårdsmaskiner Försäljning/butik

2.5 Försäljning, marknadsföring, returrätt och garantier 2.5.1 Försäljningskanal När våra initiala försök att sälja via en egen hemsida visade sig allt för tidskrävande och föga framgångsrika bestämde vi oss för att, trots allt arbete som även det skulle kräva, öppna en butik. På grund av att vi var så få personer valde vi att ha öppet endast två dagar i veckan, fredag och lördag. Då vi inte hade investeringskapital att tillgå fick vi inreda en del av vårt lager som butik, och använda fantasin för att inreda

11


den. Vi snyggade till väggarna i lagret, målade dem vita och byggde inredning av lastpallar som vi tiggde till oss av ett generöst grannföretag. Efter en tid hade vi turen att komma över en hel butiksinredning från en närbelägen konsumbutik som skulle byggas om. Vi kombinerade den med mobila salutorg av hjulförsedda lastpallar samt äldre bord som skapade atmosfär i butiken. På golvet lade vi slitna persiska mattor som vi köpte billigt på auktion. En dag kom en kund förbi med en uppsättning fina utrangerade butikshurtsar som blev till en ny exklusiv datoravdelning. Och så rullade det på. Tids nog hade vi fått ihop en butik som såg riktigt anständig ut. En återbruksbutik får, tack och lov, gärna se lite ruff och annorlunda ut. Det bidrog till en unik butiksupplevelse som många kunder uttryckte sin förtjusning över. Och som lockade även långväga kunder såväl från Sverige som från Norge. Kassabiten löste vi genom att köpa ett begagnat Izettle-system på blocket. En mycket prisvärd och funktionell lösning för ett litet och nystartat företag. Som dessutom möjliggör en god uppföljning av försäljningen per kategori. 2.5.2 Marknadsföring Marknadsföringen skedde enkom via betalda Facebookinlägg för 1000 kronor i veckan. Vi gjorde inläggen som bildspel med ett axplock av aktuella varor. Med fokus på att visa vilken bred mix av produkter butiken innehöll. Här fanns även möjlighet att styra den geografiska spridningen mm vilket vi provade att variera för att se hur responsen blev. Vi ska dock tillstå att det inte var alldeles enkelt att med en så begränsad budget marknadsföra en helt ny butik. Inledningsvis var det så tufft att vi vid ett tillfälle tog beslutet att lägga ner verksamheten och anordna en stor utförsäljning. Tack vare ett pressmeddelande fick vi stor medial uppmärksamhet kring detta. Utförsäljningen blev därmed en supersuccé och det visade sig att kunderna älskade vår butik. Så nedläggningen gav oss, paradoxalt nog, den markandsföring vi behövde för att få fart på verksamheten. 2.5.3 Returrätt och garanti En av de saker som kan vara ett hinder när man handlar med begagnade grejer är det här med garanti och returrätt. Det kan skapa en otrygghet som får potentiella kunder att tveka. Vi valde därför tidigt att satsa på båda delar. 14 dagars full returrätt om du inte är nöjd med varan. Och en månads garanti. Vi var dessutom ganska frikostiga på det området. Varorna var ju redan begagnade. Så ingen större skada skulle sannolikt ske om kunden tog hem varan och testade den. Det togs emot oerhört väl och gjorde oss själva trygga i mötet med kunden. Kunden måste kunna känna sig minst lika trygg när den väljer att handla i en återbruksbutik som när den handlar i en vanlig butik.

12


FOTO: ÖYVIND LUND


3. RESULTAT

Erfarenheterna indikerar att det potentiella butiksvärdet vid aktivt återbruk kan vara uppemot 6000 kronor per ton elektronikavfall. Och att upp emot 20% av elektronikavfallet skulle kunna återbrukas om de rätta förutssättningarna gavs.


FOTO: ÖYVIND LUND


3 RESULTAT 3.1 Sammanfattaning Under verksamhetsåret 2017 verkade Återbruket i Karlstad på två av kommunens sex återvinningscentraler och återbrukade ca 42 ton elavfall och ca 8 ton vitvaruavfall samt sålde dem i butik till ett varuvärde av ca 1,5 miljoner kronor. Erfarenheterna från projektet indikerar att det potentiella butiksvärdet vid aktivt återbruk skulle kunna vara uppemot 6000 kronor per ton elektronikavfall och 2000 kronor per ton vitvaruavfall. Och att uppemot 20% av elektronikavfallet och 10% av vitvaruavfallet skulle kunna återbrukas om de rätta förutsättningarna gavs. I Karlstads fall skulle det innebära att 126 ton elektronikavfall och 40 ton vitvaruavfall årligen skulle kunna återbrukas och säljas till ett butikvärde av ca 5 miljoner kronor om en bred satsning på aktivt återbruk enligt Återbruket i Karlstads modell gjordes. 3.2 Resultatpåverkande faktorer Återbruket i Karlstad startade sin verksamhet i december 2015 med att studera inflödet av produkter genom att vara med och bemanna sorteringsstationen för elektronikavfall på Våxnäs ÅVC på fredagar och lördagar. Första året, 2016, var ett testår där olika arbetsmodeller provades och erfarenhet om varuflöden byggdes upp. Och först år 2017 var affärsmodellen så pass på plats att vi kunde göra en meningsfull utvärdering/analys. Även 2017 var verksamheten dock begränsad först och främst av personalbrist. Men också av kompetensbrist på t ex vitvaru-, bensinmotor- och elektroniksidan. Resultaten vi uppnådde ger dock ändå en någorlunda god indikation om potentialen i de olika kategorierna. Återbrukets insamling skedde under 2017 från två av Karlstads totalt åtta återvinningscentraler, Våxnäs ÅVC och Hedens ÅVC. Heden är den modernaste och också den mest centralt belägna. Här finns relativt goda förutsättningar för eftersortering eftersom elektronikinsamlingsburarna står under tak i en rymlig och välbelyst lokal som ger utrymme för att lyfta ut varje individuell bur och gå igenom den ordentligt. På Heden står burarna i containers, kan inte flyttas, belysningen är dålig och eftersorteringsmöjligheterna därför kraftigt försämrade. Aspekter som närvaron av andra insamlingsaktörer påverkar naturligtvis också återbrukspotentialen i avfallet. I Karlstad finns den stora kommunala aktören Solareturen, med över 100 anställda, närvarande med insamling på alla återvinningscentraler. På Våxnäs har man en stor bemannad insamling under tak direkt i entrén. Och även om Solareturen i ganska begränsad omfattning tar emot elektronik så reducerar deras närvaro den ekonomiska potentialen i avfallet, sett ur denna rapports perspektiv. På Heden har man endast obemannade containers vilket också det påverkar, om än i mindre grad. Stationernas belägenhet och upptagningsområde är också faktorer som påverkar avfallets återbrukspotential. Stadsnära centraler har sannolikt bättre potential i avfallet än mer perifera till följd av de närboendes högre inkomstnivå, högre flyttningsbenägenhet och mer begränsade möjligheter till lagring. Centraler i rikare områden i storstäderna torde därmed ha de största potentialerna för återbruk. Båda de centraler som omfattats av det här beskrivna projektet – Våxnäs ÅVC och Hedens ÅVC – är stadsnära medan de som ej ingått är mer perifera. I Karlstad är reglerna sådana att privatpersoner får slänga gratis på för dem särskilt avsedda stationer, medan företag får betala för att bli av med sitt avfall, på för dem särskilt avsedda stationer. I Karlstad ska alla företag kasta sitt avfall på Djupdalens ÅVC. Vilket dock långt ifrån alla gör, då ingen aktiv kontroll sker. På Djupdalen kastades 2017 lika mycket vitvaror som på Våxnäs och Heden sammantaget. Här torde sålunda finnas anledning att anta att det finns en mycket stor potential för att jobba med aktivt återbruk av de aktuella produktkategorierna. 16


Fig 1: Återbruket i Karlstad. Försäljning per produktkategori 2017, kr

Fig 2: Ekonomiskt förädlingsvärde (EF) vid aktivt återbruk i Karlstad kommun

Ton tot

Elektronikavfall Vitvaror

630 483

Uppnått*

EF1* Potential**

3400 kr/ton 2,1 mkr 786 kr/ton 0,4 mkr

EF2**

5817 kr/ton 3,7 mkr 2000 kr/ton 1 mkr

*Uppnått av Återbruket år 2017 **Bedömt potentiellt värde vid rätt intrimmad och bemannad organisation

Fig 3: Totala avfallsmängder i ton per återvinningscentral år 2017 i Karlstads kommun

17


Fig 4: Försäljning IT 2017, kr/mån

3.3 IT IT-produkter – datorer, läsplattor, högtalare och skrivare – visade sig snabbt utvecklas till att bli den största inkomstkällan för Återbruket i Karlstad. Det slängs enorma mängder datorer, också av god kvalitet och av nyare modeller. Så gott som alla av värde har dock behov av service och reparationer. Många av dem har dock relativt enkla och billigt avhjälpta problem. I takt med att vi byggde upp kunskap och ett bakomlager av reservdelar kunde vi laga ännu flera datorer och dessutom öka produkternas attraktivitet genom uppgraderingar av processorer, ram-minnen eller hårddiskar. Och därmed öka försäljningen. Nyare modeller av bärbart samt stationära gamingdatorer var absolut enklast att sälja. Alla enheter som innehåller personlig information måste dock rensas på innehåll på ett professionellt sätt. Något vi på Återbruket i Karlstad var mycket noga med. total årsförsäljning

402.570 kr Uppnått 1053 kr. Potentiellt 2000 kr.

förs.värde/ton elavfall

18


Fig 5: Försäljning Hifi 2017, kr/mån

3.4 Hifi En stor del av Återbrukets försäljning av hifi bestod av äldre högkvalitetshifi. Först och främst förstärkare, men också vinylspelare, cd-spelare, tuners och högtalare. I dagens trådlösa mobiloch spotifyvärld kastas enorma mängder hifiutrustning av mycket hög byggkvalitet. Och på andrahandsmarknaden går det att få mycket bra betalt för enheter av rätt modeller som är i bra skick. Men också renoveringsobjekt kan betinga höga priser. Hifi är dock förhållandevis avancerat att felsöka och kan vara mycket komplicerat att laga. Men med lite träning och assistans är det dock fullt möjligt att lära sig. Kan man lära sig omkantning av högtalarelement finns pengar att tjäna, då detta är förhållandevis billigt att åtgärda och en vanligt förekommande anledning till att högtalare kasseras. Man kan också modernisera gamla produkter för att förlänga deras liv. Gamla vackra radioapparater kan t ex uppgraderas med hjälp av billiga bluetoothadaptrar och få såväl förlängt liv som ett rejält ökat värde. total årsförsäljning

217.813 kr Uppnått 570 kr. Potentiellt 1000 kr.

förs.värde/ton elavfall

19


Erfarenheterna indikerar att det potentiella butiksvärdet vid aktivt återbruk är uppemot 2000 kronor per ton vitvaruavfall. Och att uppemot 10% av vitvaruavfallet skulle kunna återbrukas om de rätta förutssättningarna gavs.


Fig 6: Försäljning Vitvaror 2017, kr/mån

3.5 Vitvaror Flödet av kasserade vitvaror, spisar/ugnar och tvättmaskiner/torktumlare är stort. Och många varor är av god kvalitet och nyare modell. Varor i denna kategori betingar höga priser per enhet, är inte så priskänsliga och är dessutom lättsålda. De är dock tunga att hantera, kan vara svåra att felsöka, är utrymmeskrävande och kräver, i synnerhet när det gäller spisar, omfattande rengöring. Men med rätt organisation och kunskap finns här en mycket god återbruks- och lönsamhetspotential. Tvättmaskiner är t ex inte sällan endast i behov av en service och ordentlig rengöring eller ett rembyte. Under 2017, det år som siffrorna redovisas från, hade vi en under kort period tillgång till en erfaren nyanländ vitvarureparatör från Syrien, vilket fick omsättningssiffrorna att skjuta i höjden och oss att se potentialen i produktkategorin. total årsförsäljning

165.119 kr Uppnått 786 kr/ton. Potentiellt 2000 kr/ton.

förs.värde/ton vitvaruavfall

22


Fig 7: Försäljning Hem & Hushåll 2017, kr/mån

3.6 Hem & Hushåll Kaffemaskiner, kaffebryggare, mikrougnar, köksmaskiner, smörgåsgrillar, brödrostar, popcornmaskiner, riskokare, våffeljärn, locktänger, hårtorkar. Våra hem översvämmas idag av nya trendriktiga elektronikprodukter. Den senaste alltid lite mer attraktiv och modern än sin föregångare. Och många av dessa produkter hamnar snabbt i avfallet igen när färgen eller modellen inte längre passar. Eller när man fått en ny i present. Oftast trots att de är helt fungerande. Ur ett återbruksperspektiv består kategorin av lätthanterade, populära och lättsålda produkter som bidrar till en spännande och attraktiv butik men som dock inte betingar så stora summor per enhet. Ett undantag är mer avancerade kaffemaskiner som oftast upphör fungera på grund av att de inte servats ordentligt. Med lite påläsning och service kan man få dessa maskiner att fungera fint igen och sälja dem med god förtjänst. Ett annat undantag är symaskiner som är en produkt som kastas i stort antal och som sannolikt skulle kunna repareras och säljas med god förtjänst. total årsförsäljning

111.318 kr

förs.värde/ton elektronikavfall

Uppnått 291 kr/ton. Potentiellt 500 kr/ton. 23


Fig 8: Försäljning TV 2017, kr/mån

3.7 TV TV-apparater är en produktkategori som de senaste åren varit under ständig utveckling och förändring. Detta har lett till att det slängs massor med apparater. Merparten av dem har olika elektroniska fel men en ansenlig andel är också helt fungerande och är både lättsålda och inbringar höga styckpriser. Kategorin är dock behäftad med periodiska fel vilket kräver testning under längre tid och gör att returgraden är lite högre än på andra produktgrupper. TV-apparater är som produktkategori är dessutom tunga att bära och otympliga att hantera, samt tar upp stort lagringsutrymme Ett ganska vanligt förekommande fel på teveapparater är trasiga kondensatorer som bara kostar några kronor i inköp, något som är relativt enkelt att lära sig felsöka och laga om man har utrymme att bygga upp en liten tv-lagningsverkstad. Att sälja begagnade reservdelar till tv-apparater på ebay, typ hdmi-kort och liknande, ska enligt uppgift också vara en tänkbar affärsidé. total årsförsäljning

103.307 kr

förs.värde/ton elektronikavfall

Uppnått 270 kr/ton. Potentiellt 600 kr/ton. 24


Fig 9: Försäljning Cyklar 2017, kr/mån

3.8 Cyklar Cyklar är något som kasseras i stor skala. Med allt från enklare fel som punkteringar till mer omfattande som trasiga växlar, hjul- eller vevlager. Att laga cyklar är förhållandevis enkelt att lära sig. Med lite inlärning, rätt verktyg och ett uppbyggt reservdelslager kan flertalet cyklar fås tillbaka på banan igen. Marknaden är dock hårt pressad av lågpriscyklar av dålig kvalitet, vilket kan göra det svårt att få bra lönsamhet i lagning av billigare cyklar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör det dock vara en god investering. Samtidigt ökar intresset för cykling stadigt vilket talar för produkten. På Återbruket samverkade vi dessutom med kommunen och fick ta del av en del av de övergivna cyklar som staden samlat in. Hade vi haft resurser att satsa mer på cykelsidan skulle omsättningssiffrorna kunnat bli mångfalt högre. total årsförsäljning

84.429 kr

25


FOTO: ÖYVIND LUND

”Cyklar kasseras i stor skala. Med allt från enklare fel som punkteringar till mer omfattande som trasiga växlar, hjuleller vevlager. Att laga cyklar är förhållandevis enkelt att lära sig. Med rätt inlärning, rätt verktyg och ett uppbyggt reservdelslager kan flertalet cyklar fås tillbaka på vägen.”


Fig 10: Försäljning Belysning 2017, kr/mån

3.9 Belysning Lampor av olika slag är något som slängs i mycket stor omfattning. På Återbruket blev lampor en stor och stadig inkomstkälla. Lampor är lätta att testa, lätta att sälja och dessutom roliga att skylta med. Vintagelampor av alla de slag kunde dessutom inbringa ansenliga summor, när man väl lärde sig vilka som var värda pengar. Industrilampor och värmelampor från lantbruket är mycket populära i hemiredning idag. Liksom äldre sladdlampor som kan säljas som taklampor efter en enkel konvertering. En tänd lampa säljer dessutom enormt mycket snabbare än en otänd. total årsförsäljning

72.015 kr

förs.värde/ton elektronikavfall

Uppnått 188 kr/ton. Potentiellt 300 kr/ton.

28


Fig 11: Försäljning Elhandverktyg 2017, kr/mån

3.10 Elhandverktyg Elhandverktyg slängs i stor omfattning. Gamla sladdverktyg ersätts av batteridrivna. Kap- och gersågar kastas för att de är fulla av spån och behöver rengöras. Och med jämna mellanrum töms garaget av olika anledningar på grejer som bara ligger. Batteridrivna verktyg kastas pga det höga priset på nya batterier ofta när batteriernas livslängd tjänat ut. Av samma skäl saknar många av dessa verktyg, goda fabrikat till trots, något högre värde på andrahandsmarknaden. total årsförsäljning

71.245 kr

förs.värde/ton elektronikavfall

Uppnått 210 kr/ton. Potentiellt 300 kr/ton.

29


Fig 12: Försäljning Dammsugare 2017, kr/mån

3.11 Dammsugare Dammsugare är en produkt som slängs i stor omfattning. Även sådana av nyare modell. Ett mycket vanligt fel är, hur märkligt det än kan låta, att det är fullt i påsen och stopp i slangen. Kanske efter att man använt den för att dammsuga i källaren eller garaget. Felet är lätt åtgärdat och efter en rengöring är maskinen redo för ett nytt liv. Dammsugare av bättre kvalitet är ganska dyra i butik med priser uppåt 2500-3000 kronor vilket gör att begagnade maskiner är lättsålda även om man tar hyggligt betalt. Vi inkluderade en ny påse i samtliga maskiner, vilket uppskattades. total årsförsäljning

68.898 kr

förs.värde/ton elektronikavfall

Uppnått 203 kr/ton. Potentiellt 350 kr/ton.

30


3.12 Trädgårdsmaskiner Trädgårdsmaskiner som gräsklippare, trimmers, röjsågar och motorsågar kastas i mycket stor skala och är värda att nämna trots att vi saknar specificerad försäljningsstatistik för denna kategori. I första hand är det de bensindrivna av bättre märken som har ett större värde. Gräsklippare är en typisk produkt som bara används några timmar per år och som sällan underhålls eller servas. Och så en dag slutar den fungera. Och många väljer då att kassera den och byta ut den. Idag byter många dessutom ut sina bensindrivna klippare mot robotgräsklippare. Och många väljer då att kassera sina gamla klippare av den anledningen. Vi såg dessutom starten på ett inflöde av kasserade robotklippare, något som naturligtvis kommer att öka över tid. Under projektets löptid samlade vi in hundratals gräsklippare men hade aldrig riktigt tid och resurser att bygga upp någon dedikerad reparationsavdelning för bensindrivna motorer. Vi sålde istället merparten av våra insamlade maskiner som ett paket till en firma som hade det. Här finns dock tveklöst en stor och spännande potential för återbruk om man lyckas bygga upp rätt kompetens. Och även reparationsobjekt visade sig gå utmärkt att sälja.

31


4. FRAMTIDEN


”Det verkar vara en allmänt spridd uppfattning att det som en gång är kastat inte får röras. En uppfattning som alltså helt saknar stöd i svensk avfallslagslagstiftning, en lagstiftning som ju tvärtom istället prioriterar återbruk och uppmanar till en aktiv eftersortering av inkommet avfall.”


4 FRAMTIDEN 4.1 Karlstad Erfarenheterna från projektet Återbruket i Karlstad visar att potentialen för att öka återbruksgraden är stor och indikerar att Karlstads kommun om de rätta förutsättningarna för aktivt återbruk gavs årligen skulle kunna återbruka 126 ton elektronikavfall och 40 ton vitvaruavfall och sälja dem för en summa av ca 5 miljoner. Därtill ska adderas de möjligheter till arbete för personer som står långt fran arbetsmarkanden som därmed skulle skapas. I Karlstad har, sedan Återbruket lades ner, en ny aktör involverats i ett projekt som såvitt vi erfar fokuserar enkom på återbruk av finare datorer. I Karlstad lades dock våren 2019 ett förslag i fullmäktige om att låta kommundrivna Solareturen fokusera på återbruk i enlighet med Återbrukets modell. Och i kommunens nyligen antagna avfallsplan är ökade satsningar på återbruk särskilt framlyfta. I synnerhet har man lyft just elektroniksidan. Förutsättningarna tycks sålunda goda för att Karlstad under den innevarande mandatperioden 2018-2022 ska kunna ta klivet och konvertera sina återvinningscentraler till återbrukscentraler och därmed ta täten i det svenska återbruksarbetet på kommunal nivå. Denna fråga vilar nu dock helt och hållet händerna på de folkvalda politikerna. 4.2 Sverige I Sverige lämnades år 2017 128 000 ton elektronikavfall till återvinning. Baserat på resultaten från Återbruket i Karlstads pilotprojekt skulle det indikera att det i den avfallsmängden döljer sig en återbruksvolym på 25 000 ton och ett potentiellt butiksvärde på mellan 700 och 800 miljoner kronor. Under flera år var Återbruksparken Alelyckan i Göteborg en ensam föregångare på återbrukssidan och den anläggning alla talade om. Mängder av kommuner och även andra länder kom på besök för att studera deras nya tankar och idéer. Målet med Alelyckan var att hitta en privat aktör som ville driva det. Men dit nådde man aldrig. Och efterföljarna blev få. Nu talar många om återbruksgallerian Retuna i Eskilstuna. En modern shoppinggalleria fylld av enkom begagnade produkter och av tjänster kopplade till reparation, lagning och remake. Goda idéer och intentioner saknas inte. Ännu är det dock få om ens några som ägnar sig åt aktiv eftersortering på det sätt som förespråkas i EU:s avfallshierarki och som projektet Återbruket i Karlstad ägnade sig åt. Här verkar finnas ett besynnerligt systematiskt motstånd som förhoppningsvis med gemensamma ansträngningar kan överkommas. Flera aktörer jobbar idag med att försöka hitta vägar för att stärka och samordna återbruksarbetet i kommunerna, som t ex Chalmersbaserade Re:Source. Avfall Sverige och Elkretsen ligger också på för att dra i denna riktning. Och från riksdagsnivå talar man idag varmt om ökade satsningar på återbruk. Lyckas man förena sina ansträngningar är förutsättningarna sannolikt goda för att snabbt kunna åstadkomma transitionen från återvinningstänkande till återbrukstänkande. Tiden talar för en sådan utveckling. Och borde nu vara mogen för den. 4.3 Ett nationellt arenanätverk för återbruk, integration och sysselsättning 4.3.1 Behov av kommunala arenor för sysselsättning och integration I många, ja snart sagt samtliga svenska kommuner, har man idag stora utmaningar med ett växande antal människor som står utanför den befintliga arbetsmarknaden. Och i ett antal regionala projekt, som t ex Värmlandsmodellen, som fokuserat särskilt på nyanlända, har man sökt analysera och belysa problematiken samt hitta vägar att få bukt med dessa utmaningar. En av de svårigheter man identifierat är 34


möjligheterna att hitta ingångar till den befintliga arbetsmarknaden. Därför har man istället satsat på att skapa olika typer av egna s k “arenor”, allt från systugor och snickerier till loppisar och cykelverkstäder. Inte sällan i olika former av samverkan mellan olika aktörer. 4.3.2 Det kreativa återbrukslaboratoriet Det kreativa återbrukslaboratoriet är arbetsnamnet på tankarna kring en modell för hur ett nationellt nätverk av sådana arenor skulle kunna skapas. Där det kommunala återbruksarbetet skulle kunna samordnas och organiseras via ett nationellt nätverkssamarbete för återbruk, integration och sysselsättning. Där lokala Återbruksenheter skulle kunna samverka via ett nationellt Återbrukslaboratorium för erfarenhets- och kunskapsuppbyggnad/utbyte, med lärandet i fokus. Och där man samverkar i frågor som rör kunskapsuppbyggnad inom t ex verksamhetsledning, profilering, marknadsföring, entreprenörskap, organisation, ekonomi, reparationer/verkstäder, lager, försäljning, sortering, logistik, IT och - parallellt med detta - språk, socialt samspel, kultur och samhällskunskap. Och där man i samarbete med folkbildningen, folkhögskolorna och universitetsvärlden skapar en nationell Kretsloppsakademi med ändamålsenliga utbildningar och validerbara utbildningssteg inom dessa kunskapsområden med syfte att öka såväl verksamheternas effektivitet som individernas lärande, motivation, självkänsla och anställningsbarhet. Återbruk som verksamhet är fyllt av utmaningar och uppgifter som lämpar sig synnerligen väl för integration. Många av arbetsuppgifterna kan utföras utan att man behöver kunna svenska. Och för dem som lyckas lära upp sig till skickliga reparatörer finns sannolikt goda arbetsmöjligheter i en framtid där allt tyder på att efterfrågan på sådana tjänster kommer att öka. Under våren 2019 har samtal i syfte att söka få ett pilotprojekt för att titta närmare på förutsättningarna för något sådant till stånd inletts mellan Återbruket i Karlstad och Chalmersbaserade projektet Re:Source i Göteborg. Nära kopplade till Re:Source finns dessutom Avfall Sverige samt Elkretsen, båda tveklöst viktiga möjliggörare och potentiella medskapare i ett sådant projekt. 4.4 Utmaningar och hot För att få fart på återbruket i Sverige och förvandla de kommunala återvinningscentralerna till effektiva återbrukscentraler måste ett antal hinder överkommas. Några av dem listas nedan. 4.4.1 Bristande kommunal kunskap Trots tydligheten i EU:s avfallshierarki och trots att Avfall Sverige i sin vägledning varit föredömligt tydliga kring de förutsättningar som råder på återbruksområdet förefaller kunskapen på kommunerna bristfällig. Här tycks uppfattningen att man inte får eftersortera avfall råda. Det verkar vara en allmänt spridd uppfattning att det som en gång är kastat inte får röras. En uppfattning som alltså helt saknar stöd i svensk avfallslagslagstiftning, en lagstiftning som ju tvärtom istället just uppmanar till och prioriterar en aktiv eftersortering av inkommet avfall. Hur och varför denna uppfattning har fått så stort och starkt fotfäste i branschen är svårt att avgöra. Men tvivelsutan är den ett stort hinder som måste överkommas. I dagsläget lägger man i många kommuner, sannolikt som en konskevens av denna bristande kunskap, istället stora resurser på olika varianter av loppisar baserade på självmant avlämnade varor, på olika projekt inom cirkulär ekonomi samt på att försöka få medborgarna själva att i högre grad vilja laga sina trasiga prylar, t ex via projekt som Fixoteket i Göteborg. De stora avfallsvolymerna fortsätter dock under tiden att hamna i containrarna och går i bästa fall till återvinning. 35


4.4.2 Bristande samverkan och samsyn mellan aktörer Ett ytterligare hinder är bristande samverkan mellan olika aktörer. Dels på kommunal nivå, såväl mellan kommunala förvaltningar och bolag som mellan olika kommuner. Men också mellan kommuner och myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Nationella organisationer på området, som Avfall Sverige och Elkretsen skulle genom aktivt engagemang i frågan kunna spela avgörande roller för ett framgångsrikt arbete med syfte att undanröja dessa hinder och koordinera och driva arbetet framåt på nationell nivå. 4.4.3 Inte plocka russinen ur kakan Den samlade avfallsmängden som inkommer till svenska återvinningscentraler kan enkelt uttryckt sorteras i en sorts hierarki, där toppnivån utgörs av fullt fungerande och lättsålda produkter av högre värden, som t ex en fungerande dator av nyare modell, en fungerande tv av större och nyare modell, en motorgräsklippare av bättre kvalitet eller en fungerande spis av nyare modell. Att återbruka dessa med god vinst kan vem som helst göra. Att i ett återbruksprojekt låta enskilda aktörer plocka enbart dessa russin ur kakan löser dock på intet vis de stora samhällsutmaningar som vi står inför på avfallssidan. Tvärtom slår man på ett sådant sätt istället sönder de ekonomiska drivkrafterna för en bredare satsning fokuserad på att nå stora volymer. Dessa produkter har dessutom, även utan organiserade och upphandlade russinletare, redan idag en märklig förmåga att på olika vägar leta sig ut på marknaden. Och så länge inget annat görs så är naturligtvis alla former av återbruk bättre än inget. Men fokus i ett samhällsnytteorienterat återbruksarbete bör sjävfallet ligga på maximal volym och största totala miljönytta. 4.4.4 Bristande politisk vilja Avslutningsvis handlar detta naturligtvis också om en bristande politisk vilja. Men också om ett, till synes, bristande intresse för den faktiska verklighet som föreligger. Med ett ökat engagemang och en bredare politisk enighet i frågan skulle många av problemen som ovan listats enkelt kunna undanröjas. Detta gäller såväl på riksdagsnivå som på kommunal nivå. De vackra orden saknas sällan. Utmaningen att gå från ord till handling tycks dock svårare. Kanske är det mera mod som krävs.

36


Version 2. 26 augusti 2019 FOTO: ÖYVIND LUND

2017 lämnades 128 000 ton elavfall in till kommunala återvinningscentraler i Sverige. Och volymen växer stadigt. Hur mycket av det skulle man kunna återbruka? Den saken undersökte företaget Återbruket i Karlstad under ett pilotprojekt i samverkan med Karlstad Energi. Med enkla medel, en liten arbetsstyrka och utan kommunalt stöd nådde man en återbruksgrad på ca 11% och en årlig försäljning på 1,5 miljoner. Sett ur ett nationellt perspektiv är de potentiella miljövinsterna om alla kommuner skulle anamma arbetsmodellen enorma. Skulle man i snitt kunna nå en återbruksgrad på 10–20% innebär det att över 25 000 ton elavfall årligen skulle kunna återbrukas och säljas i butiksledet till ett förväntat försäljningsvärde av åtminstone 700 miljoner kronor. Till dessa potentiella försäljningsintäkter får adderas de avsevärda samhällsekonomiska vinsterna i form av miljövinster samt möjligheterna till sysselsättning och en väg in i samhället för människor som idag står långt från arbetsmarknaden. Ändå är det fortfarande få kommuner som gör det. Lagarna är tydliga med att återbruk ska prioriteras. Juridiken är tydlig med att det är fullt lagligt för kommuner att göra det. Vad väntar vi på?

Profile for Peter Sörensen

Från återvinning till återbruk. Rapport från aug 2019.  

Advertisement