Denna rapport bygger på insamlande av fakta och data (se källförteckning)
Virus-och pandemifonden står bakom innehållet som presenteras i rapporten.
Mål och syfte
Rapporten syftar till att ge en samlad bild av hur virus påverkar samhället – både genom en nulägesanalys av det aktuella virusläget och genom att belysa bredare samhällseffekter över tid Målet är att bidra till ökad kunskap, stärkt beredskap och att samla insikter som kan ligga till grund för framtida beslut och prioriteringar i hanteringen av virusutbrott och pandemier Ambitionen är att presentera en uppdaterad Virusrapport årligen, som kan fungera som ett återkommande kunskapsunderlag för beslutsstöd
Vår förhoppning är att denna rapport ska bli ett användbart verktyg för riksdag, regering, myndigheter och andra aktörer med ansvar och intresse för virusövervakning, forskning och samhällsberedskap Vi hoppas också rapporten, som vi avser att uppdatera årligen, kan bli en återkommande resurs i det förebyggande arbetet mot virussjukdomar och pandemier
Genomförande
Arbetet bakom denna rapport har genomförts av Virus- och pandemifonden Rapporten har producerats med hjälp av ekonomiskt stöd från Pfizer.
Urval och begränsningar
Denna rapport ger ingen fullständig översikt över virusens kostnader och påverkan Att kartlägga de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrott och pandemier är komplext och kräver omfattande resurser. På grund av begränsade resurser har vi därför behövt avgränsa vårt arbete
Virus- och pandemifonden startades under 2021 som ett svar på coronapandemin
Föreningens syfte är att stärka svensk virusforskning, motverka virusorsakade sjukdomar och pandemier samt dela kunskap om virusorsakade sjukdomars påverkan på folkhälsa, sjukvård och ekonomi
Bakom initiativet står Svenska Sällskapet för Virologi, en oberoende fristående ideell förening som startades redan 2009 och idag samlar fler än 250 svenska virusforskare
Forskarna bedömer att vi har otillräckligt med kunskap om och verktyg mot virusorsakade sjukdomar och pandemier Vi vet också att vi kommer att drabbas av viruspandemier i framtiden Hjälp oss i kampen mot virus
Läs mer om fonden på pandemifonden se
Innehåll
Om virus
Kostnader & konsekvenser
Forskningsnyheter
Virusutbrott 2024
En framåtblick
OM VIRUS
Virus är så små att vi inte kan se dem med ögat, men trots sin storlek har de en enorm påverkan på människors liv och samhällen. I det här kapitlet tittar vi närmare på vad virus egentligen är och hur de påverkat, och kan påverka, våra liv.
Virus, vad är det?
Kort om virus
Virus är mycket små, cirka 10–100 gånger mindre än en bakterie. De är också ofta enkelt byggda, lite arvsmassa innesluten i ett proteinskal utan egen ämnesomsättning och helt beroende av levande celler för att föröka sig. Trots, eller kanske tack vare, deras enkelhet spelar virus stor roll i vårt och andra organismers liv på jorden. Vi har ofta fokuserat på virus som orsakar sjukdomar, men virus kan också ha egenskaper som är bra för naturen och även oss människor De infekterar och kontrollerar farliga bakterier i vårt tarmsystem och är en viktig del i olika ekosystem De kan användas som verktyg inom forskning,
och för behandling och förebyggande av sjukdomar, och har bidragit till däggdjurens - därmed även människans –utveckling under evolutionen
Om de olika virusfamiljerna
Det finns lite fler än 300 kända virusfamiljer varav cirka 30 familjer innehåller en eller flera typer som kan infektera människan Nya virus upptäckts ständigt och vi känner bara till en mycket liten minoritet av de virus som finns. Dessutom muterar många virus snabbt vilket ytterligare bidrar till en enorm mångfald Det finns nästan tusen olika virus som orsakar sjukdomar hos människor och färre än 30 av dessa kan behandlas med antivirala läkemedel och/eller förhindras med vaccin.
Pandemier i ett historiskt perspektiv
Människan har drabbats av epidemier och pandemier under tusentals år, orsakade av både virus och bakterier.
Så många som 250 pandemier har dokumenterats, men för de flesta vet vi inte vilket smittämne som varit orsaken
Många av oss känner till pesten som drabbade Europa under medeltiden, spanska sjukan, en allvarlig influensa som spreds världen över i efterdyningarna efter första världskriget eller den senare HIV pandemin som fortfarande orsakar många dödsfall och stora problem än idag
Det finns många flera exempel, faktum är att redan under peloponnesiska kriget mellan Aten och Sparta 430–426 före vår tideräkning skedde vad många anser vara den första dokumenterade pandemin
Andra stora epidemier i historien inkluderar den Antoninska pesten, troligen orsakad av smittkoppor eller mässling, som ägde rum i romarriket mellan år 165-180; samt den enorma dödligheten av virussjukdomar som drabbade Amerikanska urinvånare under 1500-talet.
Idag finns det många faktorer som ökar risken för nya pandemier Ökad folkmängd, utarmning av biologisk mångfald (överexploatering genom fiske, jordbruk och skogsbruk), klimatförändringar och en delvis ohållbar livsmedelsindustri, där många djur trängs i små utrymmen, gör oss människor mer utsatta för virus som överförs från djur till människor (s.k. zoonoser).
Detta i kombination med vår ökade urbanisering och globaliserade levnadsätt gör att viruset sedan snabbt kan spridas världen över, speciellt om viruset sprids via luft
Vi vet inte när eller vilka zoonotiska virus som kommer att utvecklas till pandemier i framtiden men det är inte frågan om det sker, utan när
Bara sedan 2009 har WHO utlyst globala nödlägen åtta gånger, samtliga har orsakats av virusinfektioner och två har utvecklats till pandemier: svininfluensan 2009-2010, och covid19 pandemin som i skrivande stund fortfarande pågår enligt WHO.
Visste du att WHO utlyst åtta globala nödlägen sedan 2009? Alla orsakade av virus.¹
Alla virus är inte farliga
Alla sorters liv på jorden, djur, växter, svampar och till och med bakterier, blir infekterade av virus.
Vi människor utsätts för en mängd virus under vår livstid. Men faktum är att de flesta av dessa virus inte gör oss sjuka. En del är harmlösa fripassagerare och forskning tyder på att vissa till och med kan vara bra för vår hälsa.
Nästan en tiondel av vår arvsmassa kommer från virus, vilket bland annat gett oss en gen som behövs för bildande av moderkakan,
som är unik för högre stående däggdjur, inklusive människan Virus spelar också en viktig roll i ekosystem, bland annat för näringscykler i världshaven.
Vi använder dessutom virus som verktyg inom forskning och för behandling av ärftliga sjukdomar och cancer, som vaccin, och för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier
KOSTNADER & KONSEKVENSER
Virus orsakar inte bara sjukdom, lidande och i vissa fall död –de påverkar hela samhällsstrukturen. I det här kapitlet belyser vi hur virusspridning leder till både synliga och dolda kostnader, från belastade vårdsystem till ekonomiska förluster och långsiktiga hälsoproblem.
Vad kostar virus?
Visste du att...
Jordbruksverkets totala kostnad för att hantera afrikansk svinpest under 2024 beräknas uppgå till 111 miljoner kronor ³
Kostnader relaterade till virussjukdomar
13 miljarder
Så mycket beräknas förkylningar ha kostat Sverige i direkta och indirekta kostnader
år 2011 ⁴
& KONSEKVENSER
Det saknas idag beräkningar över vad virusorsakade sjukdomar kostar det svenska samhället För att bilda oss en uppfattning om detta har vi utgått från uppskattningar av den totala samhällskostnaden för vanliga sjukdomar från 2017 – det senaste tillgängliga året med samlad data
Hjärt- och kärlsjukdomar:
62,3 miljarder⁵
Vi vet att flera av våra vanliga luftvägsvirus kraftigt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar (stroke, hjärtinfarkt till exempel),
men vi saknar kunskap om hur stor andel av de totala kostnaderna för hjärt- och kärlsjukdomar som virus orsakar.⁶ , ⁷
Astma
6 miljarder⁸
800 000 svenskar har astma Vi vet att virus kan inducera astma och orsaka förkylningsastma (förvärrande av grundläggande astma), men vi har inte kunskap om hur stor andel av den totala kostnaden som virus står för.⁹ , ¹⁰
Cancer:
52,1 miljarder⁵
Virus orsakar 12-20% av alla cancerfall i världen: bland annat blodcancer, levercancer och cancer i livmoderhalsen. Dessutom är nästan alla cancerpatienter infektionskänsliga, antingen på grund av sin cancer, eller på grund av sin behandling. Vi saknar idag kunskap om hur stor andel av den totala kostnaden som virus orsakar.¹³ , ¹⁴
& KONSEKVENSER
Infektioner
10,6 miljarder⁵
Virus är den vanligaste orsaken till bland annat förkylning, lunginflammation och magsjuka/diarré Vår bedömning är att virusinfektioner orsakar en majoritet av denna utgiftspost.¹¹ , ¹²
14 miljarder¹⁵ KOL
400 000 svenskar lider av KOL KOL orsakas huvudsakligen av andra orsaker än infektioner, men vi vet att virusinfektioner i luftvägarna försämrar KOL. Vi saknar kunskap om hur stor del av den totala KOL-kostnaden som orsakas av virus.¹⁶
Visste du att...
Flera sjukhus årligen måste gå in i stabsläge samt tvingas införa besöksrestriktioner på grund av virus? ¹⁷
42,9 miljarder
betalades ut i sjukpenning under 2023 ¹⁹
8,6 miljarder
var kostnaden för tillfällig föräldrapenning (VAB) under 2023 ¹⁸
BARN BLIR OFTARE FÖRKYLDA ÄN VUXNA.
UNDER DE FÖRSTA ÅREN I BARNS LIV ÄR DET VANLIGT ATT DE FÅR TIO TILL FEMTON FÖRKYLNINGAR OM ÅRET.
FRÅN TIO ÅRS ÅLDER BRUKAR BARN HA FEM TILL TIO FÖRKYLNINGAR OM ÅRET, LIKSOM VUXNA.²¹
Forskningen om virus gör ständiga framsteg – och 2024 var ett år med flera betydande genombrott. I en värld där virus kan spridas snabbt och oväntat är investeringar i virusforskning inte bara viktiga – de är livsnödvändiga.
I detta kapitel följer ett urval av viktiga forskningsnyheter från året som gått.
VACCIN MOT VIRUS KAN MINSKA
RISKEN FÖR DEMENS
Ny forskning visar att det nya bältrosvaccinet kanske inte bara skyddar mot bältros (orsakat av vattkopps- och bältrosviruset) – en ny studie visar att vaccinet fördröjer utvecklingen av demens Det gamla, levande vaccinet har tidigare kopplats till lägre demensrisk, men det har fasats ut och ersatts av ett nytt och bättre - mot bältros - vaccin.
Nu har forskare jämfört dessa vacciner, och resultaten ser lovande ut: personer som fick det nya vaccinet gick i genomsnitt 164 dagar längre utan att få en demensdiagnos
Effekten var tydlig både hos män och kvinnor, men något starkare hos kvinnor. Intressant nog var skyddet större än det som tidigare upptäckts med andra vanliga vacciner för äldre, som influensavaccin och vaccin mot stelkramp.
Forskarna hoppas att fynden leder till fler studier som kan förklara dels hur demens uppstår – men som också kan leda till nya verktyg för behandling och prevention av demens. ²³
ALLVARLIG COVID KAN
UTLÖSA FLER FALL AV MS
Ny svensk forskning visar att personer som vårdats på sjukhus för allvarlig covid-19 löper ökad risk att senare utveckla multipel skleros (MS), enligt studier från Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro.
Genom att analysera data från samtliga covidpatienter som lades in på sjukhus i Sverige mellan 2020 och 2022 fann forskarna att 26 av 100000 drabbades av MS efter sin infektion –mer än dubbelt så många jämfört med personer som inte haft covid
En möjlig förklaring till sambandet är att både allvarlig covid och MS kan ha gemensamma riskfaktorer. Eftersom MS ofta tar lång tid att utveckla, tror man att sambandet blir ännu tydligare om studien upprepas om några år.
Forskarna hoppas att resultaten kan bidra till att MS upptäcks tidigare och att fler får tillgång till effektiv behandling i tid. Tidig behandling kan skjuta upp sjukdomens förlopp och ge bättre livskvalitet. ²⁴
ANVÄNDNING AV VIRUS FÖR
BEHANDLING AV CANCER
Forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kollegor i USA, har tagit fram en ny behandling där ett genmodifierat förkylningsvirus används för att bekämpa cancer.
I en studie med patienter som hade spridd bukspottkörtelcancer – en av de mest svårbehandlade cancerformerna – såg forskarna att tumörerna krympte hos nästan alla deltagare.
Viruset, som kallas LOAd703, sprutas direkt in i tumören. Där förökar det sig, angriper och förstör cancerceller och aktiverar immunförsvaret.
Effekten kan liknas vid en lokal vaccination som får kroppen att börja bekämpa cancern även på andra ställen.
Patienterna behandlades samtidigt med vanliga cellgifter. Trots det mådde många förvånansvärt bra – de orkade mer än väntat och biverkningarna var milda.
Forskningen är ännu i ett tidigt skede, men resultaten är lovande. Nästa steg blir att förstå vilka patienter som har störst nytta av behandlingen – och hur den kan göras ännu mer effektiv ²⁵
DET NYA HIV-LÄKEMEDLET
Trots decennier av medicinska framsteg infekterar hiv över en miljon människor varje år, och ett effektivt vaccin lyser ännu med sin frånvaro Nu har forskare tagit ett stort kliv framåt med ett nytt injicerbart läkemedel som kan ge skydd mot infektion i upp till sex månader per dos.
I två stora internationella studier visade läkemedlet, lenacapavir, en nästan total skyddseffekt – med 100% effekt i en studie bland afrikanska unga kvinnor och 99,9% i en global
studie bland könsminoriteter och män som har samlag med män.
Upptäckten beskrivs som ett genombrott inom hivprevention och väcker hopp om att lenacapavir kan bromsa spridningen av viruset globalt, särskilt i utsatta grupper.
Bakom läkemedlet ligger ny grundforskning. Forskarna ser även potential att börja utveckla liknande behandlingar mot andra virussjukdomar. ²⁶
SKYDDET MOT RSV BLIR STARKARE
Under 2023 togs flera viktiga steg framåt i kampen mot RSV, ett vanligt luftvägsvirus som kan vara farligt för både äldre och spädbarn.
Två nya vacciner – Arexvy och
Abrysvo – blev godkända inom EU och är båda utvecklade för att skydda personer över 60 år mot allvarliga infektioner i lungor och luftvägar. ²⁷
Abrysvo kan dessutom ges till gravida i vecka 24–36 för att ge nyfödda ett skydd under sina första, mest känsliga levnadsmånader – via mammans antikroppar.
Personer över 60 år som har vissa underliggande sjukdomar
Vaccinerna är ännu inte nationellt upphandlade, utan går i nuläget enbart att få via privata mottagningar och bekostas då av individen själv.
För spädbarn finns också ett nytt godkänt läkemedel, nirsevimab (Beyfortus), som ges som en enda dos inför RSV-säsongen. Det ersätter i många fall det äldre läkemedlet Synagis, som krävde upprepade doser varje månad ²⁹
Dessa nya vacciner och behandlingar markerar betydande framsteg i skyddet mot RSV, särskilt för de mest sårbara grupperna i samhället - både de allra yngsta och de äldsta.
VIRUSUTBROTT 2024
Tusentals virusutbrott sker varje år – vissa märks knappt, andra skakar hela samhällen. Under 2024 har flera allvarliga utbrott drabbat både människor och djur, lett till omfattande smittspårning, överbelastade vårdsystem och ekonomiska konsekvenser. Det finns inte utrymme här att beskriva alla utbrott, men i detta kapitel ges sex exempel som visar hur snabbt virus kan slå till – och hur sårbara vi fortfarande är.
MPOX I KONGO
Mpox, som tidigare kallades apkoppor, är en virussjukdom som sprids genom nära kontakt med smittade personer eller djur Den kan ge feber, svullna lymfkörtlar och utslag på huden. Oftast är sjukdomen mild, men för vissa riskgrupper kan den bli allvarlig. (WHO)
Under 2024 inträffade ett stort utbrott i Kongo, där mer än 29 000 personer insjuknade och omkring 800 dog Viruset tillhörde en variant som kallas klad Ib, och spridningen blev så omfattande att WHO i augusti klassade det som ett internationellt nödläge, som fortfarande inte är avblåst. ³⁰
Samma månad rapporterades det första fallet i Europa – en person i Sverige som hade smittats under en resa i Afrika.³¹ WHO trappade upp arbetet med att övervaka smittan, sätta in vaccin och förbättra tillgången till behandling. I december började man se hoppfulla tecken på att epidemin började mattas av i vissa områden. Fortsatt vaksamhet är dock avgörande för att kunna hantera framtida utbrott i tid
MARBURG I RWANDA
I september 2024 bekräftades ett utbrott av det ovanliga men mycket allvarliga marburgviruset i Rwanda. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC upptäcktes smitta i tre olika distrikt i huvudstaden Kigali. Totalt rapporterades 66 fall, varav 15 personer avled Flera av de drabbade var vårdpersonal ³²
I Sverige har Folkhälsomyndigheten följt händelseutvecklingen noga, men hittills har ingen ytterligare testats positivt.³³ Som en försiktighetsåtgärd föreslog myndigheten i oktober 2024 att marburgvirus bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom – en juridisk status som ger möjligheter till snabbare och kraftfullare åtgärder om viruset skulle nå Sverige.³⁴
Marburgvirus tillhör samma familj som ebola och kan ge svår blödarfeber med hög dödlighet – därför tas även mindre utbrott på stort allvar.
EBOLA I UGANDA
Under 2024 rapporterades ett nytt utbrott av ebola i Uganda – den här gången orsakat av Sudanvarianten av viruset, en typ som det ännu inte finns något godkänt vaccin mot. Utbrottet började när en sjuksköterska i huvudstaden Kampala insjuknade och avled. Smittan spreds därefter vidare till fem olika distrikt i landet.³⁵
Totalt bekräftades 14 fall, varav två personer avled – däribland ett fyraårigt barn. För att snabbt bromsa spridningen sattes stora insatser in, bland annat intensiv smittspårning. Dessutom inleddes ett försök med ett nytt vaccin, där Världshälsoorganisationen skickade över 2 000 doser till Uganda.³⁶
Även om antalet fall var relativt lågt, visar händelsen hur viktigt det är med snabb respons och fortsatt utveckling av vaccin – särskilt mot virusvarianter som ännu saknar skydd.
FÅGELINFLUENSA I USA
Under 2024 slog ett stort utbrott av fågelinfluensa till i Nordamerika
Det handlade om den allvarliga varianten H5N1, som inte bara drabbade fåglar – utan också flera däggdjur, som mjölkkor och katter, vilket i sin tur ledde till flera fall av smitta från djur till människor. De flesta som insjuknade fick lindriga symtom, men det fanns även fall där människor blev allvarligt sjuka ³⁷
Enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC rapporterades 45 fall av fågelinfluensa H5N1 hos människor i Nordamerika mellan september och december 2024. Nästan alla fall kunde kopplas till direkt kontakt med smittade djur, ofta genom jobb nära djur Det fanns som tur var inga tecken på fortsatt smittspridning mellan människor.³⁸
I Sverige har inga nya fall av fågelinfluensa rapporterats sedan mars 2024, och Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för större spridning bland människor är låg Samtidigt fortsätter man att hålla noga koll på utvecklingen.³⁹
POLIO I GAZA
Efter 25 år utan några fall bekräftades polio återigen i Gaza under 2024, då en 10 månader gammal pojke drabbades av förlamning Orsaken var en variant av poliovirus (typ 2) som kan uppstå i områden med låg vaccinationstäckning. Viruset hade tidigare upptäckts i avloppsvattnet, vilket signalerade att det fanns spridning i samhället.⁴⁰
Bakgrunden tros vara det pågående kriget, som kraftigt försvårat både vaccinationer och tillgången till rent vatten och fungerande avlopp – en farlig kombination som ökade risken för spridning.⁴⁰
Som svar på utbrottet drog WHO och UNICEF snabbt igång en stor vaccinationsinsats Över 560 000 barn fick sin första dos, och nästan lika många hann få en andra. Trots att området präglades av intensiva strider lyckades man nå hela 94 % av alla som behövde skydd.⁴¹
MÄSSLINGEN I EUROPA
Mässlingen, en av världens mest smittsamma sjukdomar, har återigen fått fäste i Europa Under 2024 rapporterades över 35000 fall av mässling i EU och EES – vilket är en tiofaldig ökning jämfört med året innan.⁴²
Spädbarn drabbades hårdast, följt av småbarn mellan ett och fyra år. De flesta var ovaccinerade, trots att vaccin erbjuds tidigt Totalt dog 23 personer, varav 14 var barn under fem år. Nästan alla dödsfall inträffade i Rumänien.⁴²
Oroväckande nog var 87% av de smittade ovaccinerade, trots att vi länge haft vaccin mot mässlingen Vaccinationstäckningen ligger fortfarande under den nivå som krävs för att stoppa spridningen. Bara fyra länder nådde WHO:s mål på 95% täckning under 2024.⁴²
För att stoppa spridningen framåt krävs högre vaccinationstäckning –både hos barn och vuxna Annars riskerar vi fler utbrott och onödigt lidande.
EN FRAMÅTBLICK
Coronapandemin visade hur snabbt världen kan förändras –och hur avgörande det är med globalt samarbete, vetenskap och beredskap. I en tid där virus, desinformation och politiska beslut påverkar hälsoläget världen över, behöver vi tänka längre än till nästa kris.
Virus har inga gränser
Virus respekterar inga gränser. Det blev tydligt under pandemin – och det fortsätter att vara sant i en värld där både sjukdomar och desinformation sprids snabbare än någonsin.
I takt med att både USA och Sverige förändrar sina biståndspolitiska strategier påverkas möjligheterna att förebygga och bekämpa framtida pandemier, särskilt i låginkomstländer där vaccinprogram ofta är beroende av internationellt stöd Att Sverige nu skär ned på bistånd till utvecklingsforskning kan på sikt försvaga vår globala beredskap, enligt bland annat Vetenskapsrådet (DN, 3 april 2024).
Samtidigt ser vi en växande vaccinskepticism, inte minst i USA. Kopplingen mellan vaccin och autism har gång på gång motbevisats, men misstro sprids fortfarande Resultatet blir en sjunkande vaccinationstäckning – och sjukdomar vi länge trodde var under kontroll gör återkomst Texas har i år haft över 1000 fall av mässling, ett virus som tidigare nästan varit utrotat i USA (DN, 29 februari 2025) Det är ett talande exempel på hur desinformation kan underminera decennier av medicinska framsteg.
Men hoten utgörs inte bara av mänskliga virus. I september 2023 konstaterades ett utbrott av afrikansk svinpest i Fagersta, vilket fick stora konsekvenser för jordbruket och ledde till omfattande skyddsåtgärder. Händelsen visar hur snabbt ett virus kan påverka både ekonomi och samhälle – även i ett land med hög standard på djurhållning. Global hälsa handlar inte längre bara om bistånd – det handlar om investeringar i forskning, biosäkerhet och motståndskraft i hela samhället.
Vi lever i en värld där flygresor och internationell handel kan sprida virus över hela jordklotet inom några dygn. Därför måste vi tänka större. Att dra ned på stöd till vaccinprogram och utvecklingsforskning är kortsiktigt För att skydda oss mot framtida pandemier krävs globalt samarbete, vetenskapsbaserad politik och en gemensam vilja att stå upp för fakta
Virus har inga gränser. Därför måste vi agera som om vi alla tillhör samma samhälle – ett där vetenskap, samarbete och solidaritet väger tyngre än rädsla och desinformation
Källförteckning
¹ Folkhälsomyndigheten, ”Internationellt hot mot människors hälsa”, Folkhälsomyndigheten, https://www folkhalsomyndigheten se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/internationellahalsoreglementet/internationellt-hot/ (hämtad 30 maj 2025)
² Minal K Patel, James L Goodson, James P Alexander Jr , Katrina Kretsinger, Samir V Sodha, Claudia Steulet, Marta Gacic-Dobo, Paul A Rota, Jeffrey McFarland, Lisa Menning, Mick N Mulders och Natasha S Crowcroft, ”Progress Toward Regional Measles Elimination Worldwide, 2000–2019”, Morbidity and Mortality Weekly Report, vol. 69, nr 45, 13 november 2020, s. 1700–1705, Patel MK et. al. (2020) Progress Toward Regional Measles Elimination - Worldwide, 2000–2019. MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2020;69(45) (hämtad 30 maj 2025).
³ Lantbrukarnas Riksförbund, ”Afrikansk svinpest”, LRF se, https://www lrf se/las-mer/afrikansksvinpest/ (hämtad 30 maj 2025)
⁴ David S Ludwig, “The Glycemic Index: Physiological Mechanisms Relating to Obesity, Diabetes, and Cardiovascular Disease,” JAMA, vol 287, no 18 (2002): 2414–2423, Lantbrukarnas Riksförbund, ”Afrikansk svinpest”, LRF se, https://www lrf se/las-mer/afrikansk-svinpest/ (hämtad 30 maj 2025)
⁵ Frida Hjalte, Katarina Gralén och Ulf Persson, Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017, IHE Rapport 2019:6 (Lund: IHE, 2019)
⁶ Dagens Medicin, “Covidpatienter har långvarigt kraftigt ökad risk för lungemboli,” publicerad 7 april 2022, https://www dagensmedicin se/specialistomraden/infektion/covidpatienter-har-langvarigtkraftigt-okad-risk-for-lungemboli/ (hämtad 9 juni 2025)
⁷ D Caldeira och B Nogueira-Garcia, “Myocardial infarction and viral triggers: what do we know by now?”, European Heart Journal Supplements, vol 25, suppl A, 14 februari 2023, s A12–A16, https://doi org/10 1093/eurheartjsupp/suac122
⁸ Dagens Medicin, “Astman kostar Sverige nära 6 miljarder kronor varje år,” publicerad 28 oktober 2014, https://www dagensmedicin se/alla-nyheter/nyheter/astman-kostar-sverige-nara-6-miljarderkronor-varje-ar/ (hämtad 9 juni 2025)
⁹ Nguyen VT, Roth K, Engelhardt E, Pearlstein A, Davita TR, Grayson MH The usual suspects: Respiratory syncytial virus and rhinovirus drive asthma development and exacerbation
¹⁰ Dagens Medicin, “Barn med astma kan få KOL tidigt,” publicerad 4 maj 2015, ⁰ Dagens Medicin, “Barn med astma kan få KOL tidigt,” (hämtad 9 juni 2025).
¹¹ Ieven M, Coenen S, Loens K et al Aetiology of lower respiratory tract infection in adults in primary care: a prospective study in 11 European countries Clinical Microbiology and Infection 2018 Nov;24(11):1158–1163 doi: 10 1016/j cmi 2018 02 004
¹² Internetmedicin, “Diarré, infektiös – Infektioner i mag tarmkanalen,” reviderad 9 juni 2024, https://www internetmedicin se/infektionssjukdomar/diarre-infektios (hämtad 9 juni 2025)
Källförteckning
¹³ J Brubaker, “The Seven Viruses That Cause Human Cancers,” Journal of Microbiology & Biology Education, American Society for Microbiology (ASM), januari 2019, https://asm org/articles/2019/january/the-seven-viruses-that-cause-human-cancers (hämtad 9 juni 2025)
¹⁴ Blodcancerförbundet, “Tydligare info om förebyggande infektionsbehandling ett måste,” publicerad 26 januari 2024, https://www blodcancerforbundet se/aktuellt/nyheter/info-om-forebyggandebehandling-for-infektionskansliga-maste-bli-tydligare/ (hämtad 9 juni 2025).
¹⁵ Riksförbundet HjärtLung, KOL-rapporten 2023 – En bortglömd folksjukdom, publicerad 30 november 2023, https://www hjartlung se/contentassets/fe24125f51f44e4fb05955abd9f484ec/kolrapport 231130 pdf (hämtad 9 juni 2025)
¹⁶ A M Kefala, R Fortescue, G S Alimani, P Kanavidis, M J McDonnell, E Magiorkinis, S Megremis, D Paraskevis, C Voyiatzaki, G A Mathioudakis, E Papageorgiou, N G Papadopoulos, J Vestbo, A Beloukas och A G Mathioudakis, “Prevalence and clinical implications of respiratory viruses in stable chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and exacerbations: a systematic review and metaanalysis protocol,” BMJ Open, vol 10, nr 4, 7 april 2020, e035640, https://pubmed ncbi nlm nih gov/32269027/ (hämtad 9 juni 2025)
¹⁷ Sophie Stigfur och Samuel Lagercrantz, ”Ökad spridning av covid-19 – fler inför restriktioner”, Life Science Sweden, 20 oktober 2023, https://www lifesciencesweden se/article/view/1059440/okad spridning av covid19 fler infor re striktioner (hämtad 30 maj 2025)
¹⁸ Försäkringskassan, Socialförsäkringen i siffror 2024, Försäkringskassan: Stockholm, 2024, https://www forsakringskassan se/download/18 214bed8e18fd69fcfd28d/1717740356750/socialforsa kringen-i-siffror-2024 pdf (hämtad 30 maj 2025)
¹⁹ Försäkringskassan, Socialförsäkringen i siffror 2024, Försäkringskassan: Stockholm, 2024, https://www forsakringskassan se/download/18 214bed8e18fd69fcfd28d/1717740356750/socialforsa kringen-i-siffror-2024 pdf (hämtad 30 maj 2025)
²⁰ Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Pandemin och pengarna – En ESO-rapport om de offentliga utgifterna under covid-19, rapport 2023:2 (Stockholm: Finansdepartementet, 2023), s 9–11, https://eso.expertgrupp.se/rapporter/pandemin-och-pengarna.
²¹ 1177 Vårdguiden, Förkylning hos barn, Region Stockholm, senast uppdaterad 25 april 2024, https://www 1177 se/Stockholm/sjukdomar--besvar/infektioner/luftvagsinfektioner/forkylning-hosbarn (hämtad 9 juni 2025)
²² Global Preparedness Monitoring Board, A World at Risk: Annual Report on Global Preparedness for Health Emergencies, World Health Organization: Genève, september 2019, s 14
Källförteckning
²³ Maxime Taquet, Quentin Dercon, John A Todd och Paul J Harrison, ”The recombinant shingles vaccine is associated with lower risk of dementia”, Nature Medicine, vol 30, nr 10, oktober 2024, s 2777–2781, https://pubmed ncbi nlm nih gov/39053634/ (hämtad 30 maj 2025)
²⁴ Kerstin Önnebo, ”Allvarlig covid kan utlösa fler fall av MS”, Örebro universitet, 2 december 2024, Uppsala universitet, ”Virus som dödar cancer ” , Uppsala universitet, 30 oktober 2023, https://www uu se/nyheter/2023/2023-10-30-virus-som-dodar-cancer (hämtad 30 maj 2025) (hämtad 30 maj 2025).
²⁵ Uppsala universitet, ”Virus som dödar cancer ” , Uppsala universitet, 30 oktober 2023, https://www uu se/nyheter/2023/2023-10-30-virus-som-dodar-cancer (hämtad 30 maj 2025)
²⁶ ”Science’s 2024 Breakthrough of the Year”, Science, 14 december 2024, https://www science org/content/article/breakthrough-2024 (hämtad 30 maj 2025)
²⁷ Region Västerbotten, ”RS-vaccination”, Region Västerbotten, 21 oktober 2024, https://www regionvasterbotten se/smittskydd/vaccination/rs-vaccination (hämtad 30 maj 2025)
²⁸ Folkhälsomyndigheten, ”Personer från 75 år rekommenderas vaccination mot RS-virus”, Folkhälsomyndigheten, 21 september 2023, https://www folkhalsomyndigheten se/nyheter-ochpress/nyhetsarkiv/2023/september/personer-fran-75-ar-rekommenderas-vaccination-mot-rs-virus/ (hämtad 30 maj 2025)
²⁹ Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), ”Beyfortus: EPAR – Medicine Overview”, EMA, 31 oktober 2022, https://www ema europa eu/en/medicines/human/EPAR/beyfortus (hämtad 30 maj 2025)
³⁰ Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Världshälsoorganisationens (WHO) Regionkontor för Europa, Joint ECDC-WHO Regional Office for Europe Mpox Surveillance Bulletin, https://monkeypoxreport ecdc europa eu/ (hämtad 30 maj 2025)
³¹ Världshälsoorganisationen (WHO), ”Mpox – Sweden”, Disease Outbreak News, 30 augusti 2024, https://www who int/emergencies/disease-outbreak-news/item/2024-DON531 (hämtad 30 maj 2025)
³² Centers for Disease Control and Prevention (CDC), ”Marburg Outbreak in Rwanda 2024”, CDC, https://www cdc gov/marburg/situation-summary/index html (hämtad 30 maj 2025)
³³ Folkhälsomyndigheten, ”Marburgvirus – utbrott i Rwanda 2024”, Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/utbrottsarkiv/marburgrwanda-2024/ (hämtad 30 maj 2025)
³⁴ Folkhälsomyndigheten, ”Hemmställan om att marburgvirus klassificeras som samhällsfarlig sjukdom”, Folkhälsomyndigheten, 9 oktober 2024, https://www folkhalsomyndigheten se/nyheteroch-press/nyhetsarkiv/2024/oktober/hemstallan-om-att-marburg-klassificeras-somsamhallsfarlig-sjukdom/ (hämtad 30 maj 2025)
Källförteckning
³⁵ Reuters, ”New Ebola cluster detected in Uganda, Africa CDC says ” , Reuters com, 6 mars 2025, https://www reuters com/business/healthcare-pharmaceuticals/new-ebola-cluster-detecteduganda-africa-cdc-says-2025-03-06/ (hämtad 30 maj 2025)
³⁶ Cara Anna, ”Uganda to test Ebola vaccines as trial begins”, Associated Press, 9 januari 2024, https://apnews com/article/uganda-ebola-vaccine-trials-fc33af48307c911c7771db825c159333 (hämtad 30 maj 2025)
³⁷ Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), ”Epidemiologisk lägesbild – HPAI”, SVA, 25 januari 2024, https://www.sva.se/media/d51dcdow/epidemiologisk-laegesbild hpai 250124.pdf (hämtad 30 maj 2025)
³⁸ Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), ”Avian influenza overview September–December 2024”, ECDC, 5 februari 2025, https://www ecdc europa eu/en/publications-data/avian-influenza-overview-september-december2024 (hämtad 30 maj 2025)
³⁹ Folkhälsomyndigheten, ”Fågelinfluensa (mars 2024–)”, Folkhälsomyndigheten, 15 mars 2024, https://www folkhalsomyndigheten se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuellautbrott/fagelinfluensa-mars-2024/ (hämtad 30 maj 2025)
⁴⁰ Reuters, ”Baby paralysed in Gaza's first case of type 2 polio for 25 years, WHO says ” , Reuters, 23 augusti 2024, https://www reuters com/world/middle-east/baby-paralysed-gazas-first-case-type2-polio-25-years-who-says-2024-08-23/ (hämtad 30 maj 2025)
⁴¹ Världshälsoorganisationen (WHO), ”Second round of polio campaign in Gaza completed amid ongoing conflict and attacks: UNICEF and WHO”, WHO, 6 november 2024, https://www who int/news/item/06-11-2024-second-round-of-polio-campaign-in-gaza-completedamid-ongoing-conflict-and-attacks--unicef-and-who (hämtad 30 maj 2025)
⁴² Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), ”Measles – Annual Epidemiological Report for 2024”, ECDC, april 2025, https://www ecdc europa eu/sites/default/files/documents/MEAS-AER-2024-Report pdf (hämtad 30 maj 2025)
