Pandemirapporten

TILL NÄSTA GÅNG:

SAMLADE LÄRDOMAR FRÅN EN VIRUSPANDEMI.

DATUM: 2023-06-26 (VERSION 1.0)

Metod och avsändare

Denna rapport bygger på kvalitativa intervjuer med representanter för olika branscher och sektorer samt faktainhämtning och analys (se källförteckning) Det är fonden som står bakom lärdomarna och innehållet som presenteras i rapporten.

Mål och syfte

Rapporten syftar till att ge en djupare förståelse för hur olika branscher och sektorer drabbades under pandemin Målet är att rapporten ska samla lärdomar som vi tillsammans bör ha med oss för att vara bättre rustade inför nästa viruspandemi.

Genomförande

Arbetet bakom denna rapport har genomförts av Virus- och pandemifonden mellan juni 2022 och juni 2023 Rapporten har producerats med hjälp av ekonomiskt stöd från AstraZeneca

Urval och begränsningar

Denna rapport ger ingen fullständig översikt över pandemin, händelseförloppet, pandemihanteringen eller hur olika branscher och sektorer drabbades På grund av resursbrist har vi blivit tvungna att göra ett urval vad gäller såväl intervjupersoner som branscher och sektorer.

Förhoppning

Vår förhoppning är att lärdomarna som presenteras i denna rapport ska komma till användning av riksdag, regering och myndigheter med inflytande över svensk virusforskning och beredskap mot viruspandemier. Vi hoppas även att lärdomarna ska bli användbara för branscher och sektorer när de utvecklar sin beredskap mot virussjukdomar och pandemier.

VIRUS- OCH PANDEMIFONDEN

Virus- och pandemifonden - Svenska sällskapet för virologi är en ideell förening som startades under 2020 som ett svar på coronapandemin. Föreningens syfte är att stärka svensk virusforskning, motverka virusorsakade sjukdomar och pandemier samt dela kunskap om virusorsakade sjukdomars påverkan på folkhälsa, sjukvård och ekonomi

Bakom initiativet står Svenska Sällskapet för Virologi, en oberoende fristående ideell förening som startades redan 2009 och idag samlar fler än 250 svenska virusforskare för att dela och utveckla kunskap inom området virologi

Forskarna är övertygade om att viruspandemier kommer drabba oss igen, men vi saknar forskning och läkemedel mot tiotusentals virus. Hjälp oss i kampen mot virus.

Läs mer om fonden på pandemifonden se

Förord: När ett okänt virus sprids

Inledning: Minns du coronapandemin?

Kollektivtrafiken: Tågen som aldrig slutade gå

Skolan: Att utbilda 'generation corona'

Sjuk- och äldrevården: Hjältarna utan utrustning

Digitaliseringen: Digitalisering över en natt, nästan

Tidslinje: Tre år med en viruspandemi

Pandemin i siffror

Kulturen: Branschen som aldrig tystnade

Sporten: Att spela för tomma läktare

Medicinutvecklingen: Att utveckla vaccin i en pandemi

Hotell & restaurang: Besöksnäringen utan besökare

Postcovid: De som ännu inte blivit friska

Virusforskningen: Med virusforskning i fokus

Lilla virusskolan

Sammanfattning: Till nästa gång - en uppmaning

Slutord och actions

Intervjupersoner

NÄR ETT OKÄNT VIRUS SPRIDS.

De flesta av oss minns exakt vad vi gjorde när tvillingtornen föll. Eller när tsunamin chockade oss mitt i julefriden. Kriser drabbar oss när vi minst anar det. Men, om du frågar oss virusforskare så kom pandemin inte som någon blixt från klar himmel Det finns tiotusentals virus som vi inte vet tillräckligt mycket om. Många av dem utgör ett hot mot mänskligheten, vår civilisation och det liv som vi älskar att leva

Världshälsoorganisationen (WHO) har utlyst globala nödlägen sju gånger sedan 2009, samtliga orsakade av virus WHO pekar även ut fler än tio olika infektionssjukdomar som mänskligheten bör prioritera med avseende på forskning och utveckling. Alla sjukdomar som pekas ut har orsakats av virus Vi vet inte vilket virus som kommer att orsaka nästa pandemi, men vi vet att nya virussjukdomar och pandemier kommer.

Denna pandemin har visat oss hur illa det kan gå när ett virus snabbt sprider sig över världen. Samhällen som stänger ned. Sjukvård som går på knäna. Människor som blir sjuka och lämnar oss i förtid Det är svårt att greppa vidden av pandemin, för den drabbade oss på så många plan. Ändå har vi ännu inte sett alla effekter. Vissa branscher har fortfarande inte återhämtat sig Många människor lever fortfarande med svåra komplikationer och har ännu inte kommit tillbaka till ett vanligt liv.

För varje dag som går kommer vi en dag längre bort från utbrottet av covid-19. Samtidigt, för varje dag som går så kommer vi också en dag närmare nästa pandemi. I denna rapport har vi samlat erfarenheter från pandemin, i hopp om att vi ska föra viktiga lärdomar framåt Vi har intervjuat personer från olika branscher och sektorer i syfte att skapa förståelse för vilken beredskap som behövs i samhället Vad vi kan göra här och nu, proaktivt och preventivt, för att inte drabbas lika hårt nästa gång.

Vi, Virus- och pandemifonden, vill rikta vårt allra största tack till alla som delat sina erfarenheter till den här rapporten. Personligen vill jag även rikta ett tack till alla som under den här pandemin gjorde det där extra i kampen mot virus Alla ni som arbetat hårt, drabbats av sjukdom, förlorat en närstående, förlorat inkomst eller ett livsverk. Visst vore det sorgligt om vi bara fortsätter som vanligt efter detta?

Tack, Niklas Arnberg

Virusforskare vid Umeå universitet och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden

I slutet av december 2019 kommer de första rapporterna om ett utbrott av allvarlig lunginflammation från Wuhan, Kina. Orsaken är till en början okänd, och ingen anar då att detta är början på den värsta pandemin sedan spanska influensan som inträffade för mer än 100 år sedan.

Kort därefter identifieras orsaken till sjukdomen, ett nytt coronavirus, som bär likheter med coronavirus som hittats hos fladdermöss. Genom hårt arbete av forskare i Kina och andra länder utvecklas diagnostiska tester snabbt Viruset påvisas hos fler och fler människor, först i övriga Kina, sedan länder i Asien och Europa och snart i stora delar av världen. I Europa blir Alperna epicentrum för smittspridningen som går fort.

Det första fallet i Sverige påvisas den 31:a januari 2020 Även nu känns faran fortfarande avlägsen för många men detta kommer snart att förändras I Europa drabbas först Italien, och sedan Spanien, mycket hårt. Många människor dör under kort tid och katastrofala scener utspelar sig på sjukhus och inom äldrevården. Liknande scener kommer att utspela sig i många fler länder innan pandemin är över. Fler och fler länder börjar långsamt inse allvaret och samhällen börjar i olika grad stänga ner och begränsa människors rörelsefrihet för att minska smittspridningen

I Sverige sker första dödsfallet med Covid-19 den 11 mars, samma dag som WHO deklarerar pandemi. Då har fler än 100 000 testats positivt i 114 länder, men mörkertalet är stort. Samma dag stänger också Italien nästan helt ner sitt samhälle och i Sverige bedömer Folkhälsomyndigheten risken för allmän spridning i Sverige som hög

MÅNGA MÄNNISKOR DÖR UNDER KORT TID OCH KATASTROFALA SCENER UTSPELAR SIG I SJUKHUS OCH INOM ÄLDREVÅRDEN.

Samtidigt börjar positiva nyheter komma ut Sjukvården lär sig att kortison och blodförtunnande medel räddar liv och nya vaccinkandidater som tagits fram rekordsnabbt rapporteras ge ett mycket bra skydd i kliniska prövningar. Redan den 14:e december 2020, mindre än ett år efter att viruset upptäcktes, blir Sandra Lindsey den första människan i världen, utanför de kliniska prövningarna – som får ett godkänt vaccin mot covid-19 I skarven mellan 2020 och 2021 godkänns flera vaccin och massvaccineringsprogram påbörjas i Sverige

Även om detta kanske nu kan ses som början av slutet är pandemin vid detta läge långt ifrån över. Viruset kommer att återkomma i nya vågor och varianter under lång tid framåt. Det är inte förrän den 9:e februari 2022 som de flesta restriktioner i Sverige tas bort, mer än 2 år efter det första bekräftade fallet av covid-19 i Sverige

I skrivande stund uppskattar WHO att ungefär 15 miljoner människor har dött i sviterna av covid-19 varav cirka 20 000 i Sverige Långt fler har blivit svårt sjuka och minst 30 000 människor har diagnosticerats med enbart i Sverige Pandemin har även drabbat oss på många andra sätt. Personal i vården och många andra delar av samhället har fått arbeta omänskligt hårt. Vår frihet har varit kraftigt begränsad, inkomster och jobb har förlorats och vissa delar av samhället stannade helt upp eller fick ställa om. I skolan har många elever fått kämpa hårt för att tillgodose lärande Social distansering och andra restriktioner har lett till ökad psykisk ohälsa hos många.

Pandemin har visat på både svagheter och styrkor i våra samhällen och vår krishantering. Den har belyst brister i samhällsstrukturer och beredskap och i många fall förvärrat befintliga orättvisor Men pandemin har även visat på den förmåga till solidaritet, anpassning och utveckling som vi tillsammans besitter. Det är av stor vikt att vi tar tillvara på dessa lärdomar och inte glömmer. Vi måste stå redo när nästa viruspandemi kommer.

TÅGEN SOM ALDRIG SLUTADE GÅ

När pandemin slog till förändrades svenskarnas resmönster över en natt. Restriktioner, oro och ett minskat pendlingsbehov gjorde att resorna minskade med 42 procent under 2020. De som kunde jobba hemifrån gjorde det, samtidigt som många pendlare bytte färdmedel till bil eller cykel. För kollektivtrafiken blev konsekvensen förlorade intäkter, i miljardbelopp. Ändå höll så gott som hela kollektivtrafiken igång under hela pandemin, för att de med samhällsbärande yrken skulle kunna resa säkert.

g g okända:

“Vi har ju många upphandlade trafikföretag med personer som inte är direkt anställda. Så det blev viktigt för oss att samverka tight med dem. Vi var måna om att skapa så goda förutsättningar som möjligt att skapa trygghet och införa säkerhetsåtgärder.”

Färre resenärer, samma avgångar

Den 17 mars rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla gymnasieskolor, högskolor och universitet inför distansundervisning för att undvika virusspridning. Samt att de arbetsgivare som har möjlighet att låta sina anställda arbeta hemifrån, bör överväga det. Ungefär en vecka senare, den 1 april, kommer en tydligare restriktion: “I kollektivtrafik och allmänna färdmedel bör antalet resenärer begränsas, och antalet turer anpassas så att trängsel kan undvikas ” För de som arbetade inom kollektivtrafiken, blev de nya direktiven direkt märkbara.

Dåvarande kommunikationsansvarig vid Stockholms Länstrafik (SL), Thomas Hansen, minns hur Stockholms kollektivtrafik tappade hälften av sina resenärer över en natt Från det normala flödet om totalt en miljon resenärer som tillsammans gör motsvarande tre miljoner resor under en dag, till en halv miljon resenärer: “Vi förstod ju att detta kommer bli en stor grej som kommer påverka oss alla, men jag hade nog aldrig trott att det skulle pågå i två år. Om man hade vetat det från början hade man nog kanske kastat in handduken.”

Thomas och hans team började snabbt använda trafikens olika ytor för att komma ut med det livsviktiga budskapet: “Res inte med oss”. Den första kampanjen gick snabbt, på cirka 16 timmar var det nya budskapet uppsatt i tunnelbaneuppgångar och på reklampelare.

“Välkommen ombord - du som har en viktig samhällsfunktion Vi ber alla er andra att inte resa med oss just nu”, stod det Ett budskap de sedan fick jobba vidare med i två år framåt

När resenärerna anpassade sig efter den nya vardagen, ersattes resorna i kollektivtrafiken med bil och hemarbete. Men till skillnad från många andra sektorer, som under pandemin fick skära ned på verksamheten, körde kollektivtrafiken på i samma takt Människor behöver fortfarande ta sig till jobbet, i varje fall de som under pandemin ansågs tillhöra

“samhällsviktiga yrken” och med begränsade möjligheter att jobba på distans, som till exempel vårdpersonal, omsorgspersonal och trafikpersonal.

I Kollektivtrafikbarometern från 2020, en enkät som branschen genomför med resenärerna, framkommer att ungefär en tredjedel av resenärerna har avstått från att resa med kollektivtrafiken någon gång under året på grund av utbrottet av covid-19. I detta syns ett tydligt samband med ålder, där andelen som avstår resor ökar gradvis med ålder från 19 procent i gruppen 15-29 år till 55 procent i gruppen 65-85 år. Ett annat tydligt mönster var skillnaden mellan olika bostadsområden, där välbärgade områden arbetade hemma i större utsträckning Detta menar Thomas att man borde haft större förståelse för:

“Många som inte har något val att ta annat färdsätt, det är en klassfråga. Det är viktigt framåt att vi inte misstänkliggör varandra. Alla har inte en Tesla som står utanför sin villa, utan bor i hyresrätt och måste ta sig till jobbet Det är viktigt att vi har en större förståelse för olika samhällsgrupper.”

Det stora intäktstappet

Trots att antalet resenärer i kollektivtrafiken minskade med 42 procent under 2020, var utbudet av resor detsamma. Att köra på i full trafik med nästan hälften av resenärerna fick snabbt konsekvenser på ekonomin. De intäkter som i vanliga fall säkras genom resenärernas biljettköp uteblev, vilket ledde till förluster om totalt 7,5 miljarder under det första pandemiåret Det motsvarar en minskning med 32 procent från året innan För branschen handlade därför ett stort fokus under pandemin om att säkra tappade intäkter

I en debattartikel i SvD från den 29:e april 2020 skriver Svensk Kollektivtrafik och Sveriges regionala kollektivtrafikmyndigheter att “Kollektivtrafiken blöder, statlig hjälp behövs”. De klarade inte av att fortsätta ta samma samhällsansvar utan kompensation och uppmanade regeringen att kompensera branschen för det stora intäktsbortfallet: “Sedan i februari kämpar vi som ansvarar för kollektivtrafiken i regionerna, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, med att upprätthålla trafiken trots stor sjukfrånvaro bland medarbetarna. Detta samtidigt som statliga riktlinjer krävt omfattande insatser.”

de regionala kollektivtrafikmyndigheterna med 3 miljarder kronor 2020, och ytterligare lika mycket för 2021. Regionerna ökade samtidigt sitt tillskott med 3,2 miljarder kronor och kommunerna med 150 miljoner kronor under förra året.

I en studie som WSP genomfört, på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik, där man analyserat branschens ekonomiska utmaningar under det första pandemiåret konstaterar man att om inte Trafikförvaltningen i Region Stockholm hade ökat sina övriga affärsintäkter med nästan en halv miljard kronor, hade skattefinansieringen behövt höjas ännu mer.

“Man kan konstatera att kollektivtrafiken har haft en tuff tid under pandemin Myndigheterna har explicit avrått folk från att använda kollektivtrafiken, en avrådan som bottnar i en målsättning att reducera rörelserna i samhället för att undvika en alltför stor smittspridning. Trots att smittspridningen i kollektivtrafik bedöms låg.”

Frustrationen kring framdörrarna

Kollektivtrafiken hamnade snabbt i limbo mellan olika direktiv, från olika myndigheter. Ett tydligt sådant exempel blev diskussionen om avspärrning av framdörrarna på bussar, som väcktes under våren 2020. För att öka säkerheten för bussförare, uppmanade Arbetsmiljöverket branschens arbetsgivare att stänga framdörrarna och spärra av den främre delen av bussarna. Det innebar visserligen en högre säkerhet för bussföraren, men resenärerna behövde plötsligt trängas på mindre yta. Något som i sin tur skapade förvirring hos arbetsgivarna, eftersom att det gick emot Folkhälsomyndighetens direktiv om minskad trängsel

Johan beskriver frustrationen när deras insikter inte blev lyssnade på:

“Om det är farligt för bussförare så måste det ju vara lika farligt för resenärerna? Detta framförde vi till Arbetsmiljöverket, men de var helt kallsinniga. Det var bara att gilla läget.”

Samtidigt som Johan, och arbetsgivarna med honom, försökte balansera mellan myndigheternas motsägelsefulla direktiv och hantera den interna frustrationen, skulle de hålla igång en fungerande kollektivtrafik. En praktisk lösning blev att bygga plexiglas vid förarplatsen för att skydda bussföraren, likt som man har på bussar i London och Berlin. Men detta förslag följdes av internt missnöje, där man menade att plexiglaset kunde innebära farliga ljusreflektioner för bussföraren

Det interna missnöjet som började hos ett enskilt bussbolag, spred sig i branschen och hindrade dem från att agera för resenärernas trygghet. Thomas minns frustrationen av att inte kunna göra något: “Om du kan köra buss i London utan att få reflex i skyddsglaset så borde du kunna göra det i Solna ”

Frustrationen kring framdörrarna delade arbetsgivare och facket. Och diskussionerna pågick, ända till den 24 september 2021 då Arbetsmiljöverket tillslut hävde förbudet. Men den sista diskussionen var nästan knäppast av alla, menar Johan:

“På sommaren hade Folkhälsomyndigheten tagit bort rekommendationen om munskyddet och i och med det hade man börjat öppna framdörrarna. Men i Halland var det så att om förarna åkte pass (åkte med varandra) skulle de ha på sig visir enligt Arbetsmiljöverket, trots att Folkhälsomyndigheten tog bort sin rekommendation. Det var väldigt konstigt.”

Även Thomas minns det absurda när myndigheterna hade olika riskbedömningar av virusläget:

“En stor utmaning var att manövrera mellan olika myndigheter. När Folkhälsomyndigheten tog bort kravet om munskydd, införde Arbetsmiljöverket sitt krav om munskydd för förarna. Det hände på samma dag. Så när resenärerna slapp munskydd skulle bussförarna plötsligt ha det. Det gick inte ihop, och vi fick ingen bra förklaring till varför ”

NÄR FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN TOG BORT KRAVET OM

MUNSKYDD, INFÖRDE ARBETSMILJÖVERKET SITT KRAV OM

MUNSKYDD FÖR FÖRARNA. DET HÄNDE PÅ SAMMA DAG.

Munskydd eller inte munskydd

Vid årsskiftet 2020/2021 blev Johan Wadman vd för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Han kastades direkt in i Nyhetsmorgon på TV4 för att kommentera rekommendationen om munskydd i kollektivtrafiken: “Det var stor osäkerhet kring munskyddet, ska vi dela ut munskydd? Vad gör vi om folk inte har munskydd? Det var den typen av frågor vi fick hantera.”

Sveriges linje om individuell frivillighet och ansvar i frågan stack snabbt ut internationellt, eftersom många andra länder istället införde ett munskyddskrav. Detta blev kanske extra tydligt i just kollektivtrafiken, där många människor fortfarande behövde röra sig varje dag för att komma till och från jobbet Som resenär blev man tvungen att själv göra sitt val, munskydd eller inte Såhär i efterhand estimerar Svensk Kollektivtrafik att det var 50-60 procent av resenärerna som faktiskt använde munskydd i kollektivtrafiken.

Johan tror att resultatet skulle kunnat sett annorlunda ut om regeringen hade tagit tuffare beslut: “Jag trodde faktiskt att social kontroll mellan resenärerna skulle innebära att fler än så skulle använda munskyddet Men vill man nå upp i en högre användning, då måste man nog ha tuffare regler helt enkelt.”

Vikten av social kontakt

Som vd för Svensk Kollektivtrafik fick Johan gå in i rollen som den “samlade krisgeneralen” för att organisera och informera medlemmarna om läget Men en kanske en ännu viktigare funktion, var enligt honom den dagliga kontakten som de hade med varandra. I mötena gav medlemmarna en daglig uppdatering från sin egen vardag, för att upprätthålla ett erfarenhetsutbyte mellan bolagen.

KOLLEKTIVTRAFIKEN

Även Thomas är inne på samma spår, när han beskriver kollektivtrafikens roll för såväl resenärer som de anställda “Många var så ensamma under hela pandemin Vi hade ju anställda som fortsatte åka in till kontoret för att de inte har någon annan närstående Där spelar kollektivtrafiken en stor roll som social kontakt, man hejar på spärrvakten och bussföraren, det spelar stor roll för många människor.”

När trafiken hälsade “Välkommen tillbaka”

Under ett år hade kollektivtrafiken uppmanat resenärerna att hålla sig hemma, att bara åka kollektivtrafik om man verkligen behövde. När restriktionerna sedan släppte efter andra vågen, blev budskapet ett annat. Plötsligt kunde kollektivtrafiken hälsa resenärerna välkomna tillbaka. I WSP:s Mobilitetsstudie från 2022 framkommer att kollektivtrafiken vunnit tillbaka resenärer jämfört med 2020 och 2021, men har inte lyckats återhämta sig fullt ut Kollektivtrafiken har förlorat mellan 15-30 procent av sina tidigare pendlingsresenärer till följd av nya beteenden, som att många fortsätter jobba flexibelt och på distans.

Sedan coronapandemin drog undan mattan för kollektivtrafiken ligger krishanteringen närmare till hands Idag diskuteras frågor om krisberedskap och krishantering kopplat till viruspandemier mer aktivt inom kollektivtrafikens olika nätverk Johan tror det är viktigt att olika professioner får lära av varandra, för att undvika att man skapar sina egna bubblor. Så har till exempel Pandemifondens Society Advisory Board fungerat, där både Johan och Thomas varit aktiva. “Gemensamt verkar vara att ingen vill ifrågasätta arbetet med smittspridningen Men man vill göra kloka saker och hjälpa till, bidra med sin expertis”, säger Johan.

Vilken lärdom tar du med dig från pandemin?

Johan Wadman: “Att inse att det helt oväntade kan hända. Hade någon sagt till mig i december 2019 att detta skulle inträffa, då hade man bara skakat på huvudet och undrat om det är en ny Netflix-serie vi tittar på? Då inser man att det som idag kan låta helt overkligt kanske är verklighet om tre månader. Det är viktigt att ha med sig det.”

Thomas Hansen: “Om man vill så går det Det var intressant att se hur snabbt samhället kan ställa om ifall det krävs Plötsligt funkar digitala möten bra Arbetssätt förändrades

Trafikförvaltningen ställde om fort. Det var häftigt att se hur följsamma resenärerna var.”

LÄRDOMAR FRÅN

KOLLEKTIVTRAFIKEN:

Tydlighet i beslut och kommunikation

Avgörande framåt är vikten av tydlighet Tydlighet i såväl beslut som i kommunikation Där blir frågan om munskydd ett exempel på när det fungerat mindre bra, eftersom att branschen fick manövrera mellan olika direktiv. Istället borde frågan om hur smittspridningen kan stoppas ha prioriterats mer, och tydligt kommuniceras.

Involvera branschen, och lita på deras expertis Med miljoner resenärer varje dag är kollektivtrafiken förberedda på det mesta och vana att hantera olika typer av snabba kriser. Det är därför viktigt att denna kunskap värderas av myndigheterna, och att det upprätthålls en tät dialog mellan branschen och politiken, på alla nivåer. I denna kris har det framför allt saknats på nationell nivå.

Tillsätt en expertgrupp

Till framtida kriser, vore det bra att snabbt tillsätta en expertgrupp som kan ge tydliga besked Den skulle snabbt konstatera vad som bör göras och ännu snabbare kunna gå ut med tydliga rekommendationer om hur man ska bete sig Att ha en aktör att bolla med hade underlättat

Skapa nätverk för kunskapsutbyte och samarbete

Att tillsätta nätverk är ett effektivt och snabbt sätt att organisera kunskapsdelning inom branschen och med myndigheter. Det är viktigt att olika professioner får mötas och dela kunskap, för man sitter med liknande utmaningar som kan lösas tillsammans. Det är viktigt att samarbeta för att minska frustration och effektivisera arbetet.

Utveckla krishanteringen

Vi behöver fundera över saker och ting som är helt otänkbara. Och de nätverk som skapats under coronapandemin måste upprätthållas. Ta lärdom från denna pandemi till nästa kris.

ATT UTBILDA 'GENERATION CORONA'

Vad händer när skolor från en dag till en annan tvingas tillämpa social distansering och flytta lektionerna till datorn? Förutom att lärarna snabbt fick ställa om undervisningen, så påverkades såklart eleverna. De fick en minst sagt annorlunda skolgång med nya studiesätt och färre sociala sammanhang. Trots restriktioner med kort varsel arbetade lärarna intensivt för att upprätthålla utbildning med samma kvalitet och resultat Samtidigt gjorde höga sjuktal bland lärare och elever det extra svårt att genomföra undervisningen.

j y g

Krisgruppen kom att bestå under en lång tid framöver och hjälpte bland annat till med att förmedla information, tolka restriktioner, se över rutiner och ta fram interna riktlinjer. Torsdagen efter sportlovet fick en av koncernens skolor sitt första fall av corona, dagen efter stängde de temporärt Därefter följde en stökig period med olika nationella och regionala restriktioner och direktiv som var svåra att applicera i skolans värld.

Fredrik Lindgren delar upp pandemins konsekvenser för skolan i två kategorier. Konsekvenser för eleverna som fick en rörig skolgång och konsekvenser för lärarkåren som fick en påfrestande arbetsmiljö:

”För elever generellt blev undervisningen lidande med fler inställda lektioner och digital undervisning på distans. Dessutom fick det över tid negativa effekter socialt. För lärarna blev det en stress i att snabbt ställa om till digitalt Olika skolor och huvudmän hade kommit olika långt med sin digital infrastruktur Så här i efterhand kan man se vissa positiva effekter av denna omställning, men det påverkade undervisningen där och då.”

Tisdagen den 17 mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolor, högskolor och universitet skulle införa undervisning på distans för att undvika virusspridning, en omställning som tvingade skolvärlden att snabbt hitta lösningar för att digitalisera undervisningen utan att brista i kvalitet. På Kunskapsskolan fanns redan en digital infrastruktur, och för de elever som ännu inte hade tillhandahållits med datorer såg man till att snabba på detta. Men Fredrik påpekar samtidigt att för de skolaktörer där man inte hade hunnit lika långt i digitaliseringen, såg situationen nog annorlunda ut

Utbilda under en pandemi

För lärarna innebar pandemin en extra stor arbetsbörda, där de inte bara kämpade för att upprätthålla hög kvalitet på undervisningen, trots höga sjuktal bland både lärare och elever, de utsatte även sig själva för smittorisk I en medlemsundersökning som Lärarnas riksförbund genomförde i april 2021 framkommer att lärare smittades av covid-19 i högre grad än befolkningen i stort. Värst drabbade var grundskollärare som insjuknade i mer än dubbelt så hög utsträckning som genomsnittet. Nästan var fjärde grundskollärare, 24 procent, hade då haft konstaterad covid-19 och närmare 15 procent av lärarna på gymnasiet, samt studie- och yrkesvägledare, hade haft konstaterad covid-19 Av de 1 000 lärare/studie- och yrkesvägledare

som svarat på enkäten bedömer även 6 av 10 att de blev smittade på arbetsplatsen.

Skolverkets rapport “Kunskapstappet i grundskolan under covid-19-pandemin” från 2022, belyser flera av skolans utmaningar under pandemin Exempel på utmaningar som nämns av lärarna i rapporten är frånvaro bland både elever och personal, hög arbetsbelastning, otillräckligt med tid för att ta igen undervisning som inte kunnat genomföras samt brist på specialpedagoger.

På Kunskapsskolan var lärarnas engagemang och agerande en viktig pusselbit för att de skulle lyckas med pandemihanteringen, berättar Fredrik Lindgren:

“Det fanns en enorm flexibilitet och lojalitet bland skolans personal som gjorde att det hela fungerade. De ställde sig mitt bland skolbarnen, levererade utbildning och utsatte sig för mer smitta än de flesta i samhället under perioden ”

En annan yrkesgrupp som drabbades under pandemin men som inte nämns lika ofta, är fritidspersonalen. Sebastian Ernström Hukkanen jobbade under pandemin som barnskötare och fritidspedagog på en skola i Stockholm. Han berättar hur de under pandemin tvingades tänka om i verksamheten, ställa in aktiviteter och anpassa verksamheten för att minska smittorisk, samtidigt som de stod mitt i skottlinjen för att själva utsättas för smitta:

”Under ett års tid var nästan 50 procent av fritids- och lärarstyrkan borta eller sjukskrivna konstant till följd av pandemin. På grund av smittorisken fick vi aldrig in vikarier, istället fick vi från fritidspersonalen hoppa in och vikariera för sjuka lärare ”

Skolorna som aldrig stängde Folkhälsomyndigheten betonade genomgående under pandemin vikten av att fortsätta hålla skolorna öppna så långt det gick för att minimera negativa effekter på elevers hälsa och utbildning. Samtidigt uppmanade de till försiktighet och anpassning av verksamheten för att minska smittspridning.

En forskargrupp från Göteborgs universitet som analyserat den politiska diskussionen och pandemihanteringen i åtta europeiska länder, konstaterar att Sverige var ensamma om att inte stänga skolan. Detta, trots att Sverige var det land i studien som hade flest bekräftade covidfall. I den vetenskapliga artikeln “School lockdown? Comparative analyses of responses to the COVID-19 pandemic in European countries” skriver de att många elever blev socialt utsatta när de förlorade sin vardag i skolan, inklusive mat, vänner och omsorg Att hålla skolorna öppna uppfattades således som ett nödvändigt svar på pandemin. Förklaringen de ger att man i Sverige tog hänsyn till varje barns rätt till utbildning och viljan att behålla föräldrar i arbete för att skydda viktiga samhällsfunktioner och kritisk infrastruktur.

smittskydd, fick inflytande över skolväsendets verksamhet.

Klassrummen är inte dynamiska

Coronadirektiven från regeringen kom med kort varsel och information om nya restriktioner presenterades vid de dagliga presskonferenserna kl 14 och då kunde det bli bråttom att verkställa direktiven, berättar Fredrik Lindgren:

”Vi försökte tolka och anpassa oss efter restriktionerna efter bästa förmåga, men många restriktioner var inte möjliga eller realistiska i en skolvärld Till exempel skulle man sitta en eller två meter från varandra, men klassrummen är ju inte dynamiska utan man har de klassrum man har.”

Parallellt med omställningen av skolundervisningen och anpassningar för att minska smittspridning, fick skolorna hantera ett stort sjuktal av både elever och lärare Dåvarande vice vd på Kunskapsskolan, Mikaela Valtersson, berättar att Folkhälsomyndigheten införde rapportkrav för att reducera smittorisken. Kravet stjälpte dock mer än det hjälpte, då rapporterna innebar hög arbetsbelastning för de redan pressade rektorerna:

”Rektorerna var tvungna att fylla i smittskyddsrapporter på varje enskilt fall av covidinfektion där man angav vilka eleven hade varit inom två meters avstånd från i mer än 15 minuter ackumulerat under 24 timmar. Det blev ett orimligt och i princip omöjligt extrajobb i en redan påfrestande situation. Man hade behövt hitta en enklare lösning, som att varje vecka skicka in en ungefärlig siffra.”

NÄR VI RINGDE MYNDIGHETERNA PEKADE DE TILL EN BÖRJAN

Olika bud och oklara besked

I Sverige styrs skolan statligt från riksdag och regering som beslutar vad eleverna ska lära sig. Därefter är det huvudmän och rektorer som utformar utbildningen och ansvarar för att eleverna når målen För kommunala skolor är kommunen huvudman och för fristående skolor

agerar skolans styrelse huvudman. Däremot sker smittskyddet i Sverige regionalt, vilket gjorde att det under pandemin kom direktiv både centralt och regionalt. För Kunskapsskolans del som bedriver verksamhet i 12 olika regioner, blev det därför 12 olika smittskyddsrutiner att följa, samtidigt som de centrala direktiven kunde skilja sig från de regionala:

“När vi ringde myndigheterna pekade de till en början bara på varandra, och när de till slut kom igång skilde sig deras råd ofta åt. Ett tag var det tre olika myndigheter som sa olika. Hur förhåller man sig då? Det hade underlättat att ha en aktör att ha dialog med och som kunde ge tydliga besked”, säger Fredrik Lindgren

I början av pandemin fanns inget formellt samarbete mellan olika skolaktörer. Men så småningom började olika skolaktörer ta kontakt med varandra för att höra hur andra valde att hantera och tolka olika frågor. Ett år efter det första utbrottet tillsatte Smittskydd Stockholm, myndigheten som arbetar för minska spridningen, till slut en arbetsgrupp för skolor, berättar Fredrik: “Skolgruppen som sattes igång var ett bra och viktigt initiativ, men det tog ett år Det hade behövt gå snabbare.”

Vikten av samverkan

Ett ord som både Fredrik Lindgren och Mikaela Valtersson återkommer till flera gånger under intervjun är samverkan, eller snarare bristen på samverkan. Fredrik menar att det var svårt att veta till vem man skulle vända sig för råd och frågor, vilket gjorde att de fick fatta många beslut utifrån egna bedömningar. Ett sådant exempel var huruvida prao (praktisk arbetslivsorientering) skulle ställas in eller inte, där skolorna till slut fick fatta beslut

Vad hade man kunnat göra annorlunda? Mikaela menar att man borde ha tillsatt samverkansgrupper för skolsektorn på både nationell och regional nivå, för mer tydlighet och trygghet En nationell grupp för att tolka Folkhälsomyndighetens regler och rekommendationer ur ett skolperspektiv och en regional grupp för att skapa ett samverkansforum för samarbete och utbyte mellan skolorna.

Idag vet vi att virusorsakade pandemier kommer drabba oss igen, tills dess bör man samla best practice från pandemihanteringen och skapa en struktur för samverkan, säger Fredrik:

“Vi behöver bättre samverkan för krissituationer. Det gäller inte bara i skolans värld. Olika samhällssektorer hade behövt en egen ansvarig person eller enhet på Folkhälsomyndigheten. Istället blev det ett uppenbart glapp mellan verkligheten och myndigheterna vilket skapade stor frustration ”

Den accelererade digitaliseringen

I många branscher pekas digitaliseringen ut som en positiv effekt av pandemin. I skolans värld, där klassrum, lärare och böcker varit en central del sedan mycket länge, blev omställningen

g g j g g försvårad färdighetsträning av praktiska moment.

På Kunskapsskolan hittade lärarna system för att bedriva klassrumsundervisning och träffa sina elever digitalt genom att ha regelbundna incheckningar, frågestunder och upprop Samtidigt såg de hur distansundervisningen påverkade eleverna olika, berättar Fredrik Lindgren Många högpresterande elever fortsatte att prestera högt, och ibland till och med högre, vilket kan förklaras med att hemundervisningen präglades av mer lugn och ro med färre störningsmoment. Det blev samtidigt svårare att fånga upp elever som var på väg att falla ur systemet, de elever som tidigare hade gått till skolan mest för den sociala aspekten En positiv aspekt av distansundervisningen, enligt Fredrik, är att utvecklingssamtalen digitaliserades:

“I och med att utvecklingssamtalen digitaliserades kunde ofta båda föräldrarna delta, istället för en som det ofta var tidigare. Digitala utvecklingssamtal underlättar för föräldrarna som kan delta från jobbet, vilket i sin tur blir bättre för eleverna Därför valde vi i många fall att fortsätta med digitala utvecklingssamtal även efter det att skolan återgick till det normala"

Kunskapstapp till följd av pandemin

Skolverket skriver i slutredovisningen “Covid-19-pandemins konsekvenser för skolväsendet” om en negativ kunskapsutveckling under pandemin, något som identifierats i flera länder

Under år 2022 sjönk meritvärdet för årskurs 9, den första nedgången sedan de målrelaterade betygen infördes. Enligt rapporten har även lärare och rektorer under hösten 2022 vittnat om fortsatt hög frånvaro, minskad motivation och försämrat mående bland eleverna.

Men eftersom att de nationella proven ställdes in under pandemin är det svårt att jämföra mot tidigare år, något som Mikaela Valtersson tror att man skulle kunna förbättra framåt:

“Det är alltid svårt att mäta i skolans värld i och med att det är så många olika aspekter som spelar in. Både nuvarande och föregående regering har varit överens om att digitalisera de nationella proven samt centralisera rättningen, något som eventuellt skulle kunna underlätta möjligheterna att mäta och jämföra framåt”, säger Mikaela

Den omfattande smittspridningen och en ökad frånvaro från både elever och lärare, tillsammans med undervisningen på distans, förändrade förutsättningarna för skolorna och gjorde det svårt att under pandemin bedriva undervisning med kvalitet, skriver Skolverket i

sin utvärdering. Samtidigt påpekar de att, av de tydligaste resultaten kopplade till pandemins påverkan på skolväsendet, är den stora skillnaden mellan lokal och regional nivå. Medan vissa regioner hade en konstant hög smittspridning och frånvaro under pandemin var andra regioner endast drabbade i mindre utsträckning och under korta perioder Detta har lett till stora regionala skillnader i omfattningen av den undervisning på distans som getts

BESLUT SOM RÖR SKOLANS ELEVER OCH LÄRARE HAR STORA KONSEKVENSER FÖR MÅNGA MÄNNISKOR, DET BÖR DÄRFÖR VARA EN AV DE FÖRSTA GRUPPERNA ATT STÖTTA.

Hur kommer det gå för Generation Corona?

För de ungdomar som började gymnasiet hösten 2020 har en betydande del av studietiden skett på distans, och de fick även lära känna sina nya klasskompisar över en skärm

Mikaela Valtersson på Kunskapsskolan berättar att flera elever hon pratat med känner sig snuvade på sin skolgång:

“För de elever som tog studenten 2020 påverkades inte skolgången allt för mycket Att inte få fira studenten var såklart en besvikelse, men det går att överleva Men för de som började gymnasiet under pandemin och tar studenten nu tror jag att man kommer kunna se både sociala och kunskapsmässiga konsekvenser.”

Pandemins påverkan på denna generation återstår att se Enligt Skolverkets slutrapport har rektorer och lärare noterat att elevers välbefinnande har påverkats, särskilt på högstadiet och gymnasieskolan. Distansundervisning och den ökade isoleringen och stressen i samband med studierna är faktorer som lyfts fram.

Skolverket betonar de sociala aspekterna i sin rapport Restriktionerna ledde till kraftiga begränsningar av elevernas sociala kontakter. När fritidsaktiviteter ställdes in fick skolan en ännu viktigare roll som ett socialt sammanhang. Barn och unga kunde ändå träffa jämnåriga och utveckla positiva och stödjande relationer med vuxna, även om det skedde via en skärm.

I "Psykiatrin i siffror 2022" från SKR framgår att behovet av BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) har ökat med 14% sedan 2017, troligtvis på grund av pandemin. BRIS (barnens rätt i samhället) och Folkhälsomyndigheten har också påpekat att bristen på skola och sociala sammanhang under pandemin kan påverka barn och ungas psykiska hälsa negativt.

Inför nästa kris, bör man se över lärdomarna från denna pandemi för att minska de negativa effekterna för eleverna, tycker Fredrik Lindgren och Mikaela Valtersson. Sedan understryker Mikaela vikten av god framförhållning för att underlätta för skolans planeringen under en kris:

“Lärarna är en av våra största yrkeskårer, och det är väldigt många elever som berörs över hela Sverige Får man på söndag kväll reda på att barnen ska stanna hemma från skolan på måndag är det även många föräldrar som påverkas. Beslut som rör skolans elever och lärare har stora konsekvenser för många människor, det bör därför vara en av de första grupperna att stötta för att uppnå ordning och reda.”

LÄRDOMAR FRÅN SKOLAN:

Samverkan behöver stärkas

Kontakten mellan huvudmän från skolans värld och myndigheter hade kunnat vara bättre under pandemin Ett konkret förslag framåt är att olika samhällssektorer skulle kunna ha en egen ansvarig person eller enhet hos Folkhälsomyndigheten, vilket för skolans värld skulle kunna vara en skolhälsoansvarig.

Bättre framförhållning

Även om det från skolans värld finns förståelse för att krishantering kräver flexibilitet och snabba förändringar, krävs större insikt för hur skolan fungerar.i praktiken. Det är svårt att ändra med kort varsel i skolans värld och det berör många, elever och lärare.

Det ska vara lätt att göra rätt

Skolans värld är både stor och komplex, vilket gör att det krävs tid och förståelse från myndigheter och andra instanser när beslut som kräver stor omställning för skolor fattas. Det är förståeligt att man på nationellt plan vill ha koll på situationen, men gör det inte svårare än vad som krävs.

Samla best practice

Vi vet att pandemier kommer drabba oss igen, men vi vet inte när. Nästa gång är det kanske en ny lärarkår, nya rektorer och nya politiker som ska hantera krisen. För att undvika att dessa ska behöva uppfinna hjulet på nytt borde man ta vara på de lärdomar som finns och samla best practice för hur man kan hantera olika situationer

Ta det säkra före det osäkra

Ta hellre till för hårda restriktioner som kan lättas vid möjlighet, istället för att ta beslut efter nuläge som sedan måste stramas åt ytterligare kort därefter Varje restriktion kräver mycket arbete och anpassning för att applicera. Det är enklare att lätta på restriktioner än att strama åt.

HJÄLTARNA UTAN UTRUSTNING

När pandemin bröt ut hamnade sjuk- och äldrevården i Sverige av naturliga skäl i krisens mittpunkt. Läget var allvarligt och sjukhusen saknade nödvändig beredskap. Brist på personal och utrustning förvärrade situationen. På äldreboenden saknades även rutiner för virusspridning vilket blev tydligt när smittan tog sig in. Längst fram vid fronten stod alla de hjältar som kämpade för att upprätthålla äldre- och sjukvården och behandla patienter Både de som smittats av covid-19, men även de som behövde få annan livsviktig vård. Sjukvården kämpar tyvärr fortfarande med långa köer efter pandemin.

Efter över tre år med Covid-19 har det blivit tydligt att vissa grupper är extra sårbara för infektion. Det gäller individer som tillhör en riskgrupp och som har ett nedsatt immunförsvar, vilket kan bero på faktorer som övervikt eller fetma, diabetes typ II eller andra sjukdomar

Ont om personal och vårdplatser

En av de största utmaningarna när pandemin slog till blev för vården den uppenbara bristen på personal, vårdplatser och utrustning, berättar Johan Styrud:

”Under våren 2020 insåg vi snabbt att vi hade för få vårdplatser. Det blev en hårdhänt styrning kring vårdplatser på IVA. Vilka ska in på sjukhus? Vilka ska till IVA? Vilka ska få vilket skydd?”, berättar han.

Bristen på vårdplatser och personal gjorde att sjukvården behövde ta tuffa beslut Personalbortfall var ett stort problem och åldersgränser för IVA-vård blev verklighet, vilket i början av pandemin innebar att människor över 70 år inte alltid kunde erbjudas plats: “Det var hårt att inte kunna lägga in människor på IVA för att de var över 70 år.”

Coronakommissionen understryker i sin rapport att den svenska sjukvårdens utgångsläge innan pandemin inte såg bra ut. År 2018 hade Sverige lägst antal vårdplatser av de 27 EUländerna, 2,1 vårdplatser per 1000 invånare, att jämföra med EU-genomsnittet på 5 platser.

Johan Styrud betonar att grundorsaken dock har handlat om, och fortfarande är, personalbrist: “Det handlar inte om antalet saknade sängar, utan bristen på personal Vi fick ett stort bortfall under pandemin.”

Den personal som fanns kvar på plats behövde under pandemin dessutom hantera flera nya arbetsmoment som inte hörde till vanligheterna De nya uppgifterna handlade bland annat om att hantera skyddsutrustning, införa nya rutiner för isolering och smittspårning, smittsäkra besök, öka städning och desinficering samt att upprätthålla kontakter med oroliga anhöriga genom videosamtal.

Brist på livsnödvändig skyddsutrustning

Förutom personalbristen, blev en annan stor utmaning i början av pandemin bristen på skyddsutrustning. Det saknades munskydd, skyddskläder, skyddsglasögon och visir. Johan Styrud minns hur även hygienprodukter som handsprit och ytdesinfektionsmede saknades på sjukhusen: “Vi hade stora förråd fram till 1998. Men man spar pengar på att ha små förråd. Mycket av vår utrustning tillverkas i Kina och de kunde inte leverera ”

Bristerna på skyddsutrustning var allvarliga. Konsekvensen blev att sjukvårdspersonal arbetade utan tillräckligt skydd och utsatte sig för smittorisk vilket ledde till personalbortfall. Av naturliga skäl fanns en stor rädsla hos personalen, både för att själv bli smittad och för att smitta andra, berättar Johan:

”Tre kollegor dog under 2020, vilket kan ha berott på att det inte fanns tillräckligt med skyddsutrustning. De hade jobbat i främsta linjen. Vi var väldigt oförsiktiga till en början, sen åt andra hållet, för försiktiga.”

en stor utmaning. Det tog relativt lång tid i Sverige innan ordentlig testkapacitet fanns på plats och tekniken för att analysera PCR-tester fick i början av pandemin endast användas i begränsad omfattning, för att testa personal och riskgrupper med symptom, enligt rekommendationer från Folkhälsomyndigheten Kapaciteten utvecklades med tiden och provtagning av personal, både med och utan symptom, kunde genomföras under maj 2020 Det var först i juni 2020 som provtagning med PCR-tester började erbjudas till allmänheten inom regionerna.

Stora brister inom äldrevården När personalen inom sjukvården kämpade för att behandla patienter med covid-19, och samtidigt upprätthålla annan nödvändig vård som inte fick stanna av, började en kaosartad situation utspela sig på Sveriges äldreboenden. En utmaning som blev direkt tydlig var bristen på syrgas, vilket ytterligare försvårade situationen. En rapport från SNS (Covid-19 på äldrebeonden - personalens erfarenheter) visar på äldrevårdens brister under pandemin; Bristande information, hygienrutiner och kompetens gjorde hanteringen svår Grundbemanningen var låg och anställningsformerna otrygga.

Äldreboendena vidtog åtgärder som isolering av sjuka och smittade äldre samt social distansering Yngve Gustafson, geriatrikprofessor vid Umeå universitet, menar att flera tusen av de äldre som bodde på särskilda boenden, så kallade SÄBO, under pandemin dog helt i onödan. Det första året av pandemin var en skandal, berättar han:

“Det var i huvudsak människor med demens som dog. Detta är första gången sedan spanska sjukan som vi har haft en förkortad medellivslängd i Sverige Kanske 20-30 000 människoår har gått förlorade ”

Yngve själv har arbetat som läkare på äldreboenden i 35 år, forskat om äldrevård och är en stark förespråkare för en förbättrad vård för äldre i Sverige. Anledningen till att det blev så illa på Sveriges äldreboenden under pandemin var, enligt Yngve, att Sveriges äldreboenden inte hade den nödvändiga beredskap som krävdes för att kunna motverka virusspridningen Detta måste förbättras till nästa pandemi, menar han:

“Vi måste skydda de gamla i Sverige, det kan inte vara en fråga om hur eller varför. Jag vet inte om vi har något värre exempel på hur vi har låtit människor dö i onödan ”

En annan förklaring till varför så många äldre gick bort, är att det saknades kunskap inom äldrevården, menar Yngve Gustafson. Bristen på kunskap när viruset började spridas och drabba de äldre gjorde att många läkare skrev ut palliativa läkemedel, som mirazolam och morfin, vid febersymptom Samtidigt som man slutade att ge patienten andra livsnödvändiga

läkemedel, i tron om att patientens uppvisade symptomen var tecken på covid-19. Men Yngve menar att febern kunde i själva verket bero på andra orsaker, såsom urinvägsinfektion eller bakteriell lunginflammation. Dessutom, med anledning av risken för smitta och till följd av samhällets restriktioner, skedde analysen ofta över telefon, berättar Yngve Han menar att läkarkårens agerande under pandemins första månader, till följd av bristen på ordentliga rutiner och kunskap, var oetisk och ledde till “vållande till annans död” bland de äldre.

Förutom det faktum att många äldre blev sjuka och dog i förtid, blev de även socialt isolerade, eftersom närstående under pandemin hindrades att besöka sina anhöriga på äldreboenden Yngve Gustafson lyfter att det är ett allvarligt lagbrott, då närstående har en laglig rätt att besöka sina anhöriga i deras egna bostäder, vilket äldreboendet utgör.

Det blev bättre över tid

Den svenska vården utvecklades och förbättrades över tid Behandlingsmetoder och rutiner utvecklades och testkapaciteten utökades, berättar Johan Styrud:

”Det blev en mycket bättre strategi efter 6-7 månader, då fick vi till en organisation kring virushanteringen. Men i början var det precis att vi lyckades hålla näsan över vattenytan.”

Vaccinationer mot Covid-19 inleddes under 2021, något som var avgörande för att underlätta för sjukvården. Genom att vaccination skyddar mot allvarlig sjukdom och död så minskade antalet personer som behövde sjukhusvård och vård på intensivvårdsavdelning. Detta avlastade sjukvårdens kapacitet och resurser och gjorde det möjligt att ta hand om fler patienter som behövde vård för andra sjukdomar och skador

Men även om det ser ut som att den värsta fasen av coronapandemin är över så kan vi inte slappna av och återgå till samma utgångsläge som det var före pandemin, understryker Johan Styrud: “Vi måste vara förberedda, det här kommer hända igen”, säger Johan Styrud.

Till nästa gång

För att undvika stora konsekvenser vid nästa virusutbrott krävs bättre beredskap inom sjukoch äldrevården, det är Yngve Gustafson och Johan Styrud överens om. Ett förbättringsområde som de lyfter är att det måste bli enklare att samordna och organisera viktig information under kris I det svenska sjukvårdssystemet finns flera olika myndigheter och aktörer att lyssna till, riksdag och regering, myndigheter och olika regioner och kommuner. Detta skapade fragmenterad en kommunikation och styrning av sjuk- äldre- och primärvården. Orimligt mycket tid gick åt till att försöka förstå och tolka olika restriktioner och direktiv, berättar Johan Styrud Även detta bekräftas i Coronakommissionen rapport, som understryker att en fragmenterad vård- och omsorg skapar problem för samordning

Pandemins konsekvenser inom sjuk- och äldrevården har blivit tydliga, och kommer leva kvar länge. Många patienter fick uppskjuten vård, eller i värsta fall inte någon vård alls. Enligt myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys rapport “I skuggan av covid-19” från 2021, där man under 2020 analyserat förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till följd av pandemin, konstateras att nästan 40 procent av befolkningen antingen avstått från eller väntat längre med att söka vård under pandemin. Och drygt 15 procent anger att vården antingen ställt in, senarelagt eller nekat deras vård på grund av pandemin.

LÄRDOMAR FRÅN

SJUK- OCH ÄLDREVÅRDEN

En robust vård och omsorg är livsnödvändig

Hälso- och sjukvården måste ha den beredskap som krävs för att kunna hantera nästa kris. En pandemi är bara en av de samhällskriser som kan uppstå som påverkar vården En mer robust vård behövs inom alla områden, från tillräckligt med personal, kunskap och kompetens till ordentligt med skyddsutrustning och medicinska verktyg, vårdplatser och lokaler. Utan rätt resurser och verktyg är det svårt för sjukvården att kunna hantera virusutbrott i den mån som krävs.

Utveckla de nödvändiga verktyg som behövs

Inför nästa pandemi behövs mer forskning om virus för att kunna utveckla och förbättra medicinska verktyg, som antivirala läkemedel och vaccin. Det är viktigt att öka kunskapen om virus inom sjuk- och äldrevården samt se till att nödvändiga verktyg finns på plats, såsom antivirala läkemedel, diagnostik och vaccin

Säkra rätt kunskap och kompetens

Kunskap och kompetens behöver utvecklas på flera nivåer. Vi behöver säkerställa medicinsk kompetens, framför allt inom äldrevården, för att undvika onödiga dödsfall och säkerställa en god livskvalitet för de äldre Ansvariga och beslutsfattande myndigheter och politiker behöver få större kunskap och förståelse för dessa frågor.

Förbättra kommunikationen

Information från olika myndigheter till vård och omsorg behöver samordnas och sammanställas på ett effektivt sätt innan den når ut till de olika vård- och omsorgsenheterna.

Prioritera sjuk- och äldrevården - det räddar liv Inför nästa farliga virusspridning måste beredskap mot viruspandemier finnas på plats inom både sjuk- och äldrevården Ordentliga rutiner, nödvändiga verktyg och resurser samt personal med relevant kompetens måste prioriteras.

DIGITALISERING ÖVER EN NATT, NÄSTAN

Under pandemin digitaliserades Sverige i en rasande fart. När hemmakontoret blev det nya normala följde nya vanor med det. Onlineshopping sköt i höjden, den äldre generationen blev en fena på videosamtal och de yngre började dansa på TikTok. Företag introducerade nya digitala tjänster och QR-koden återvände. Även sjukvården tog stora kliv framåt: Vaccinationer bokades via app, vårdsamtalen ökade och nya system implementerades Men även om pandemin gav digitaliseringen en skjuts blev de digitala klyftorna tydligare än någonsin.

Sverige pekas ofta ut som ett föregångsland inom digitalisering, och när pandemin kom digitaliserades vi alla ytterligare några steg. Uppmaningar till hemarbete tvingade stora delar av samhället att från och med den 17 mars 2020 lära sig hur digitala verktyg och videomöten fungerar, för att kunna utföra sitt arbete lika smidigt hemifrån som på kontoret. Men omställningen såg olika ut för alla individer och organisationer, beroende på digital vana och kompetens

När pandemin kom var Google ett av de företag som var snabba på att ställa om till 100 procent hemarbete. För Teresa Riehm, analytiker hos Google, innebar pandemin även ny information av analysera En skattkista för någon som brinner för att förstå det stora sammanhanget Med data från deras olika tjänster, såsom YouTube och Google sök, försökte hon hitta nya mönster och trender i svenskarnas beteenden för att förstå hur pandemin påverkade oss:

“Vi kan inte förutse nästa trend, men direkt när den är här kan vi se vad människor tänker på och oroar sig för i realtid Dessa år under pandemin har vi sett mycket snabba svängar och en snabbare utveckling än vanligt”, säger hon.

Trots att Sverige aldrig stängde ned helt, ändrade många konsumenter sina beteenden och skapade nya vanor Under krisens första år såg vi att svenskar sökte efter nya sätt att konsumera, där sökningar efter onlineshopping och hemleverans mer än tredubblades enligt data från Google Trends. Då hemmakontoret blev normen för en del av samhället ökade sökningar efter kontorsinredning med flera 100%, såsom höj- och sänkbart skrivbord, men även intresset för hemmagym och till exempel hantelset såg ett stort lyft i sökhistoriken. När det gäller resor förflyttades intresset av naturliga skäl till inrikes och fler än vanligt började “svemestra” Och även hur vi rör oss i vardagen förändrades Google tog i början av krisen fram “COVID-19 Community Mobility reports”, en rapport baserad på aggregerad och anonymiserad platsdata från android-telefoner, för att hjälpa för att hjälpa myndigheterna att förstå rörelseförändringar i olika områden och effekterna av restriktionerna.

Förutom att många snabbt tvingades ställa om till den nya vardagen och utmanas i sin digitala kompetens, innebar pandemin ett stort flöde av nya frågor som sökte svar. Det ständiga flödet av ny information innebar en hög risk för spridning av felaktig fakta och fake news. Utöver arbetet med att uppdatera regelverk och ta ned skadlig missinformation, aktiverade Google och YouTube även speciella informationspaneler för att göra information från tillförlitliga källor mer tillgänglig. Till exempel lyftes information från källor som Folkhälsomyndigheten.se upp i speciella informationsrutor högst upp i sökresultaten på sökningar relaterade till coronavirus för att säkerställa att svenskarna nåddes av kvalitativ och samhällsviktig information i sammanhanget.

Påskyndad attitydförändring

Även inom sjukvården blev pandemins påverkan på digitaliseringen tydlig. Det svenska bolaget Platform24 utvecklar mjukvara som digitaliserar sjukvården och skapar smidigare patientresor för 19 av Sveriges 21 regioner Jonathan Ilicki är innovationschef på Platform24 och jobbar med sitt team för att stötta digitaliseringen inom sjukvården Deras plattform användes redan hos 1177 och i primärvården runtom Sverige innan pandemin, men när pandemin kom gick allting plötsligt snabbare: “Det som blev tydligt under pandemin var att det inte fanns tillräckligt med resurser för att mäkta med det ökade vårdbehovet”, säger han.

Under pandemin blev det extra tufft för sjukvården och samhället, vilket påskyndade en attitydförändring, berättar Jonathan. Efter tre år med pandemi används deras digitala system i nästan alla regioner och når idag över sju miljoner svenskar:

“Många insåg att om vi kan digitalisera det som vi idag gör manuellt, med lika hög eller högre kvalitet, då måste vi göra det nu Sjukvården fick ett ökat mandat att fatta beslut, och då var det fler som vågade och blev nyfikna.”

Även Teresa är inne på samma spår. Hon tror att den snabba digitala utvecklingen under pandemin fått fler att förstå att det inte behöver vara så svårt som många verkar tro:

“Digitalisering behöver inte alltid vara ett tvåårsprojekt, ibland kan vi bygga något på två eller tre veckor. Det tror jag många har fått träna upp nu, och vi med. När vi måste bygga något fort så gör vi det. Många har lärt sig att bli mer agila i hur de jobbar.”

Digitalisering inom sjukvården

Mycket av digitaliseringen inom sjukvården hade redan påbörjats innan pandemin, understryker Jonathan Ilicki. Han är själv legitimerad läkare i botten och har sett utvecklingen på nära håll: “Redan innan pandemin hade Sverige påbörjat en digitaliseringsresa. Jag arbetade som läkare för första gången 2010, och då fick jag uppleva pappersjournaler. Idag ligger vi långt fram med digitala journalsystem men i många andra länder har man fortfarande kvar pappersjournaler ”

Men även om sjukvården börjat digitaliseras, och trots att pandemin påskyndade utvecklingen, står sjukvården inför stora utmaningar framåt, berättar Jonathan:

“Sjukvården står inför en försörjningskris Bristen på sjuksköterskor innebär färre vårdplatser, och vi har en ansträngd primärvård där få orkar jobba heltid, man mäktar inte med helt enkelt. Och dessutom har vi en demografisk bomb. Framtiden är oviss, men vi är säkra på att vi lever allt längre, och att det kommer bli allt färre som arbetar inom sjukvården."

Då började en mindre region i Sverige att, istället för att masstesta alla patienter på löpande band, ställa några viktiga kontrollfrågor till patienterna med hjälp av en digital robot. På så vis kunde de sålla bort de patienter som egentligen inte var i behov av testning, eftersom att de befann sig för tidigt eller för sent i sjukdomsförloppet

Hur viktiga är de digitala verktygen för att förbättra beredskapen?

“Jag tror det är centralt. Låt säga att alla regioner skulle göra som denna lilla region och skippa tester som är helt onödiga, då skulle man kunna spara 10 miljoner i månaden, pengar som går att lägga på annat, som att ge högre löner till vårdpersonal som jobbade dygnet runt,” säger Jonathan Ilicki.

Att utnyttja digitalisering inom sjukvården handlar inte bara om att förenkla arbetet för alla de som jobbar inom sjukvården, det handlar lika mycket om att göra det smidigare för patienten, från kontakten till information och medicinering Det finns områden där man i Sverige skulle kunna använda digitala hjälpmedel för att göra patientresan ännu bättre, berättar Jonathan:

“Vi är på god väg. Men jag tror att vi måste bygga ut den digitala infrastrukturen för sjukvården till nästa gång Ett exempel är egenmonitorering vilket innebär att patienten använder digitala system för att mäta sina värden i hemmet Det kan sedan följas av vårdpersonal utan att patienten fysiskt tar sig in till sjukvården. Och vi börjar se att allt fler regioner i Sverige bygger ut sina digitala chattbotar med sådana system.”

Ett annat exempel som Jonathan tar upp gäller just hanteringen av pandemier I början av pandemin byggde MSB, Folkhälsomyndigheten och Platform24 ett system som både skulle samla in data på olika symtom, för att ge en bättre bild av smittspridningen, samt ge automatiska råd till patienter. Tanken var att, genom att ge tydlig information om de senaste restriktionerna anpassat efter individens situation, behov och språk, skulle det kunna öka följsamheten till råden bland befolkningen

Systemet lanserades inte, men liknande system i andra länder, som till exempel Storbritannien, fungerade väl och räddade många liv, tror Jonathan:

“En lärdom är att det vore bra att ha ett sådant system på plats inför nästa pandemi Vi vet att det kommer fler pandemier, och då kan möjligheten att både informera medborgare och samla in relevant data med hjälp av digitala verktyg rädda många liv.”

Pandemins effekter

I rapporten “Svenskarna och Internet” från 2021 har man frågat Sveriges internetanvändare hur deras arbetssituation påverkats av pandemin, om de arbetat hemifrån och i vilken utsträckning arbetet har fungerat. Endast 2 procent av de arbetande svarar att de arbetade hemifrån heltid eller majoriteten av sin tid innan pandemin. Men under pandemin ökade denna andel till 23 procent, alltså mer än en tiofaldig ökning.

Rapporten visar även att hälften av de som arbetat hemifrån under pandemin saknade tidigare erfarenhet av hemarbete. Men också att av de erfarna som arbetat hemifrån minst någon gång före pandemin började hela 9 av 10 att arbeta hemifrån under pandemin. Med andra ord blev det kanske enklare att ställa om till den nya vardagen under pandemin, om vana från digitalt arbete fanns med sedan innan

Även om pandemin ställde nya krav på digital kompetens och anpassning för många människor, infördes nya vanor och beteenden som till stor utsträckning verkar bestå. Mer än hälften, nära 6 av 10, av alla som arbetar vill arbeta hemifrån när pandemin är helt över. Och av de som arbetade hemifrån under det första året så vill hela 9 av 10 fortsätta göra det Mest positiva till hemarbete är bland annat tjänstemän, högskoleutbildade och storstadsbor. Mindre positiva är 16–29-åringarna, singlarna, landsbygdsbor, arbetare, gymnasieutbildade och de i låginkomsthushåll.

ANNAN VÅRD FÅTT STÅ ÅT SIDAN, VILKET KOMMER HA LÅNGSIKTIGA KONSEKVENSER FÖR SVENSK SJUKVÅRD.

I rapporten “I skuggan av covid-19” som publicerades av Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys under 2021, med fokus på att undersöka de indirekta effekterna som pandemin haft på övrig vård, framgår att åtgärder för att minska smittspridning har lett till ökad användning av digitala vårdkontakter Vidare poängterar de att vårdens omställning och befolkningens ändrade vårdsökarbeteende har lett till ett uppdämt vårdbehov som är större än vad väntetidsdatabasen visar, eftersom att annan vård fått stå åt sidan, vilket kommer ha långsiktiga konsekvenser för svensk sjukvård.

Digitala skillnader

Den digitala utvecklingen ser olika ut på olika ställen i Sverige I en undersökning som Socialstyrelsen genomfört under våren 2021 framkommer att kommunens storlek spelar roll i den digitala utvecklingen. Kommuner med upp till 15 000 invånare har inte kommit lika långt i sin digitala utveckling som övriga kommuner, står det i rapporten:

Under pandemin blev vi plötsligt tvungna att anmäla oss för vaccinering, ladda ned covidbevis och ringa videosamtal. Då blev de digitala skillnaderna även tydliga mellan olika grupper i samhället. Enligt rapporten “Svenskarna och Internet” från 2021 framkommer att 8 av 10 svenskar använder digitala vårdtjänster Men det råder en stor skillnad i den digitala användningen mellan olika åldersgrupper, där det står klart att de äldsta står längst utanför Inte ens hälften av de som är födda på 1920- och 30-talet har använt e-tjänster de senaste 12 månaderna. Av 40-talisterna är det 3 av 10 som inte har använt e-tjänster, och av 50talisterna har 1 av 10 inte nyttjat dem. Detta skiljer stort mot övriga yngre åldersgrupper, där nyttjandegraden är mer jämn och hög liksom internetanvändandet

Kompetensförsörjning i vägen för digitalisering

I EU:s årliga internationella ranking, den så kallade Desi-rankingen, brukar Sverige hamna i topp Men i den senaste undersökningen från 2022 hamnar Sverige på plats fyra, den sämsta placeringen sedan starten 2014

Undersökningen ser närmare på fyra underkategorier; uppkoppling, digitala offentliga tjänster, integrering av digital teknik och humankapital. Den visar att svenska företag ligger i framkant när det gäller införande av ny teknik, men att företagen har svårt att tillsätta lediga tjänster inom IT-sektorn, vilket gör att vi halkar efter

Det nationella målet framåt är att Sverige ska vara ledande inom digitalisering inom sjukvården. I svenska staten och SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) gemensamma vision för digitaliseringen fram till 2025 står det att:

“År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet ”

Vidare understryker de i rapporten att som grund för arbetet behöver berörda aktörer skapa nödvändiga förutsättningar för verksamheterna att använda den digitala utvecklingens möjligheter i såväl det vardagliga som i det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet.

TÄNK OM VI BLIR HACKADE, DET FÖRBEREDER VI OSS FÖR

VARJE ÅR. MEN TÄNK OM VI INTE KAN GÅ TILL JOBBET, DET VAR DET INGEN SOM HADE FÖRBERETT SIG PÅ.

Inför nästa pandemi

Så vad krävs för att vi ska stå bättre rustade inför nästa pandemi? Både Jonathan Ilicki och Teresa Riehm är inne på samma sak, det behövs bättre ramverk och strukturer, då kan vi agera snabbt och effektivt när krisen kommer: “Då behöver det inte kosta lika mycket och det blir enklare för oss att samordna oss och rulla ut olika typer av åtgärder”, förklarar Jonathan.

Till framtiden hoppas han att vi har implementerat en bättre digital infrastruktur som kan hjälpa sjukvården och samhället att stå bättre rustade:

“Kriser är ofrånkomliga, vi vet att det kommer nya pandemier. Men förhoppningsvis har vi i Sverige börjat bygga en bättre infrastruktur för sjukvården som gör att när nästa pandemi kommer har vi bättre räls att bygga på och kan automatisera mera ”

Även Teresa är inne på samma spår, att vi nu har tiden att förbereda oss: “Vi vet ju tyvärr att detta kan komma att hända igen. Då borde vi sätta upp reglerna för nästa gång, händer detta så gör vi så här”. Hon jämför det med it-säkerhet, som många företag har en plan för och jobbar med kontinuerligt:

“Tänk om vi blir hackade, det förbereder vi oss för varje år. Men tänk om vi inte kan gå till jobbet, det var det ingen som kunde tänka sig och hade förberett sig på.”

Jonathan hoppas att väljare ska stötta de politiker som vill ta pandemins lärdomar på allvar och se till att samhället får den typ av beredskap som krävs framåt:

“Det skulle vara enkelt att skjuta upp arbetet framåt tills nästa pandemi kommer och istället satsa på annat Men jag tror att denna pandemi har visat oss hur värdefullt det kan vara att ha bättre beredskap Och inte bara sjukvården, utan i hela samhället ”

LÄRDOMAR FRÅN DIGITALISERINGEN

Bygg ut den digitala infrastrukturen

Med en gedigen digital infrastruktur på plats, inom alla regioner och hos stora organisationer, kan vi bli snabbare och mer effektiva när en pandemi kommer. En ordentlig infrastruktur gör det enklare att rulla ut åtgärder när de behövs Mellan pandemier har vi möjlighet att se över infrastruktur och bygga ut det som saknas.

Se över ramverk och strukturer

Även om pandemier skiljer sig från varandra så bör vi till nästa pandemi se över ramverken och strukturer Ramverk måste vara generiska nog att kunna stötta oss oavsett vad nästa pandemi blir, men också specifikt nog att kunna stötta samhället i den mån som krävs.

Nyttja digitala hjälpmedel

Med hjälp av digitalisering kan vi automatisera manuellt arbete, effektivisera processer och bli smartare i vårt arbete. Digitaliseringens möjligheter är oändliga, men de händer inte av sig själv. Inför nästa pandemi bör vi se till att ha digitala system på plats som hjälper oss att agera när krisen kommer.

Minska digitala klyftor

Även om digitaliseringen påskyndades under pandemin, blev det också tydligt att det finns stora skillnader i utveckling och kompetens i olika delar av samhället, mellan olika regioner och mellan olika grupper. Inför nästa pandemi måste vi minska de digitala klyftorna och säkra att hela samhället kan nyttja digitaliseringens möjligheter när krisen kommer.

Stärk sjukvårdens digitala beredskap

Pandemin visade att digitala lösningar kan hjälpa oss hantera samhällskriser genom att stötta patienter utan att ta tid från vårdpersonal Inför nästa pandemi måste vi ha sådana stödsystem på plats, som kan användas tidigt i förloppet för att hjälpa medborgare och rädda liv

TRE ÅR MED EN VIRUSPANDEMI

DECEMBER 2O19. ALLVARLIG LUNGINFLAMMATION RAPPORTERAS FRÅN KINA, WUHAN DEN 23:E JANUARI STÄNGS WUHAN NED I LOCKDOWN

31 JANUARI 2020. SVERIGE FÅR SITT

FÖRSTA FALL AV COVID-19 NÄR EN KVINNA I JÖNKÖPINGS LÄN BEKRÄFTAS

VARA SMITTAD. HON HADE BESÖKT

WUHANOMRÅDET I KINA DAGEN EFTER

KLASSAR FOLKHÄLSOMYNDIGHEYEN

CORONAVIRUSET SOM EN

SAMHÄLLSFARLIG SJUKDOM.

11 MARS 2O2O. WHO FÖRKLARAR UTBROTTET AV COVID-19 EN PANDEMI.

11 MARS 2O2O. DET FÖRSTA DÖDSFALLET AV COVID-19 I SVERIGE

MARS 2020. REGERINGEN GÅR UT

MED EN UPPMANING TILL

ALLMÄNHETEN ETFTER ATT

LIVSMEDEL OCH HYGIENARTIKLAR

TAGIT SLUT I FLERA MATBUTIKER: "SLUTA PANIKBUNKRA!".

17 MARS 2020. DISTANSUNDERVISNING REKOMMENDERAS FÖR ALLA GYMNASIESKOLOR, HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET DE ARBETSGIVARE SOM HAR MÖJLIGHET ATT LÅTA SINA ANSTÄLLDA ARBETA HEMIFRÅN, BÖR ÖVERVÄGA DETTA

1 APRIL 2O2O. BESÖKSFÖRBUD PÅ SAMTLIGA AV LANDETS ÄLDREBOENDEN.

28 APRIL 2O2O. INFORMATION OM ÅRETS STUDENTFIRANDEN: ”FESTEN ÄR INSTÄLLD –INGA STORA BALER, STUDENTSKIVOR ELLER STUDENTFLAK”.

9 JULI 2020. WHO INFORMERAR ATT VIRUSET ÄR LUFTBURET.

24 AUGUSTI 2020. FÖRSTA FALLET AV ÅTERINFEKTION RAPPORTERAS FRÅN HONG KONG.

SEPTEMBER 2020. BETA-VARIANTEN UPPTÄCKS I SYDAFRIKA

OKTOBER 2020 ALFA-VARIANTEN UPPTÄCKS I STORBRITANNIEN

NOVEMBER 2O2O ADVENTSFIKA I TRAPPHUSET MED SOCIAL DISTANSERING

24 NOVEMBER 2020. GRÄNSEN FÖR OFFENTLIGA TILLSTÄLLNINGAR OCH ALLMÄNNA SAMMANKOMSTER SÄNKS FRÅN 300 TILL 8 PERSONER.

14 DECEMBER. SANDRA LINDSAY BLIR FÖRSTA PERSONEN – UTANFÖR DE KLINISKA PRÖVNINGARNA – SOM FÅR GODKÄNT VACCIN MOT COVID-19

26 DECEMBER 2020. DE FÖRSTA DOSERNA VACCIN ANLÄNDER

TILL SVERIGE OCH

DAGEN EFTER INLEDS VACCINERINGEN PÅ

ÄLDREBOENDEN

SVERIGE FÅR 9 750

DOSER AV

PFIZER/BIONTECHS

VACCIN I EN FÖRSTA

LEVERANS FÖRST I

SVERIGE BLIR GUNBRITT, 91, I MJÖLBY

14 JANUARI 2021. EN HÖGLJUDD PROTEST STARTAR

INOM RESTAURANGBRANSCHEN

FÖR ATT UTLOVAT STÖD INTE

BETALATS UT: VARJE DAG KL.15

STÄLLER DE SIG UTANFÖR SINA

RESTAURANGER OCH SLAMRAR MED GRYTOR OCH KASTRULLER I RESTAURANGUPPRORET

23 FEBRUARI 2021. VIRUS- OCH PANDEMIFONDEN LANSERAS I

SVERIGE FÖR ATT STOPPA

VIRUSPANDEMIER OCH STÄRKA VIRUSFORSKNINGEN VÄRLDEN BEHÖVER STÄ BÄTTRE

FÖRBEREDD NÄR NÄSTA

VIRUSPANDEMI SLÅR TILL, SKRIVER VIRUSFORSKARNA I DN

14 JUNI 2021. ÖVER HÄLFTEN AV SVERIGES BEFOLKNING ÄR

VACCINERADE MED EN FÖRSTA SPRUDA MOT COVID-19

1 JULI 2021. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN LÄTTAR REKOMMENDATIONERNA

FÖR ATT MINSKA SMITTSPRIDNING. RESTAURANGER BEHÖVER INTE

LÄNGRE HA BEGRÄNSADE ÖPPETTIDER OCH EVENEMANG KAN TA EMOT STÖRRE PUBLIK

26 NOVEMBER 2021. MED ANLEDNING AV DEN NYA VIRUSVARIANTEN OMIKRON SKÄRPER FOLKHÄLSOMYNDIGHETERNA SINA RESEREKOMMENDATIONER OM INRESA TILL SVERIGE.

23 DECEMBER 2021. PÅ GRUND AV ÖKAD SMITTSPRIDNING VIDTAS FLERA

TILLFÄLLIGA ÅTGÄRDER. ALLA REKOMMENDERAS ARBETA HEMIFRÅN, OCH VID OFFENTLIGA TILLSTÄLLNINGAR INOMHUS MED FLER ÄN 20 PERSONER TILLÅTS ENABART SITTANDE GÄSTER

22 JANUARI 2022. TUSENTALS

DEMONSTRANTER SAMLAS I

CENTRALA STOCKHOLM OCH

GÖTEBORG FÖR ATT

DEMONSTRERA MOT INFÖRANDET AV VACCINPASS.

9 FEBRUARI 2022. PANDEMIN GÅR IN I EN NY FAS I SVERIGE OCH

NÄSTAN ALLA RESTRIKTIONER TAS BORT. VIDARE SKA ALLA SOM ÄR 12

ÅR OCH ÄLDRE VACCINERAR SIG MOT COVID-19

8 MARS 2022

FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS

REGELBUNDNA PRESSTRÄFFAR, SOM PÅGÅTT SEDAN 4 MARS 2020, UPPHÖR.

1 APRIL 2022. COVID-19 KLASSAS INTE LÄNGRE SOM ALLMÄNFARLIG OCH SAMHÄLLSFARLIG SJUKDOM

NOV-DEC 2022. KRAFTIG ÖKNING BEKRÄFTADE FALL AV COVID-19 OCH ANDRA LUFTVÄGSVIRUS, SOM INFLUENSA OCH RS-VIRUS, RAPPORTERAS

VILKET LEDER TILL HÖG BELASTNING PÅ VÅRDEN

WHO MEN ÄVEN OM LÄGET INTE ÄR AKUT SÅ ÄR PANDEMIN INTE ÖVER, VIRUSET SPRIDS FORTFARANDE OCH ORSAKAR SJUKDOM OCH DÖDSFALL

MAJ 2023. COVID-19 ÄR INTE LÄNGRE EN GLOBAL HÄLSOKRIS, MEDDELAR

2,7 miljoner

6,9 miljoner

har gått bort i sviterna av covid-19 i världen (WHO juni 2023)

konkurserna ökade i 7 av 10 branscher enligt UC:s konkursstatistik från 2022.

Visste du att...

7 / 1 0

Av de 58000 företag som fick anstånd med att betala skatt för att överleva, klarade 150 företag inte att betala tillbaka stödet och har försatts i konkurs Enligt Skatteverket 2023

6 : e p l a t s

fall av coronaviruset har bekräftats i Sverige (FHM juni 2023)

19 284 personer

har gått bort i sviterna av covid-19 i Sverige (Socialstyrelsen juni 2023)

767 miljoner

har smittats globalt (WHO juni 2023)

88.1 %

En analys som Vetenskapsrådet

gjorde perioden 2009–2018

placerade svensk virusforskning

på 16:e plats internationellt

gällande så kallad medelcitering, dvs. antal citeringar per publikation, och på en 20:e plats

för antal publikationer 1

Vaccinationsprocent:

88 1% av befolkningen i Sverige över 18 år har fått minst en dos vaccin (FHM februari, 2023). Globalt har 70.1% har fått minst en dos vaccin (Our World in data, juni 2023)

VAD KOSTAR EN PANDEMI?

MERS-coronavirus 2015: Ebola 2013: Svininfluensan 2009:

Influensavirus H5N1 2006:

3 miljarder

så mycket beräknas covid-vaccinet ha kostat Sverige under 2021 (FHM 2022)

100 miljarder

520

FÖR ANDRA VIRUSORSAKADE

UTBROTT OCH PANDEMIER (SEK).

KÄLLA: GLOBAL PREPAREDNESS MONITORING BOARD (GPMB) 2019.

FOTNOT: 10 SEK = 1 USD

22 miljarder

har PCR-testerna kostat Sverige till och med januari 2022, skriver DN, jan 2022

125 000 miljarder

kommer pandemin kosta världen totalt (i SEK) Det beräknade Internationella valutafonden (IMF) i januari 2022.

FOTNOT: 10 SEK = 1 USD

~389 MILJARDER KRONOR, KOSTADE

ETT ÅR AV PANDEMIN.

Enligt regeringens bedömning från februari 2021 beräknades de budgetpåverkande åtgärderna till följd av coronapandemin ha kosta cirka 389 miljarder kronor mellan år 2020-2021. Stöden riktades till företag, hushåll och offentlig sektor. Störst andel är korttidspermitteringarna, vilket bedöms ha belastat budgeten med 52 miljarder kronor (Svenskt Näringsliv, 2021)

450 Miljoner

Visste du att...

Forskningsmiljöer om bakterier får mer än dubbelt så mycket stöd som forskningsmiljöer om virus? (Vetenskapsrådet 2022).

15 %

av de totala utgifterna i regeringens budget, så mycket bedöms de budgetpåverkande

åtgärderna för pandemin kostat Sverige 20-21.

BRANSCHEN SOM ALDRIG TYSTNADE

De är musiker, konstnärer, artister, producenter, och företagare. De är kreatörer av olika slag som tillsammans utgör en bransch som bidrar med miljarder till statskassan varje år. När allt ställdes in till följd av coronaviruset behövde kulturbranschen tänka om. Periodvis var det inte tillåtet för fler än åtta personer att vistas i en konsertlokal. Då flyttades spelningar, visningar och skapande till sociala medier för att nå en större publik Många artister höjde sina röster för att försöka få beslutsfattare att förstå deras situation och vad kulturen betyder för samhället.

Jöback, teaterproducenten Emelie Löfmark, Oscarsteaterns Johan och Vicky von der Lancken och skådespelarna Sara Sommerfeld och Per Andersson, med flera. Bakgrunden till besöket är de nya restriktionerna som genomförts tidigare samma vecka, som bland annat påverkar kultur- och nöjesbranschen Lisa understryker att de är en bransch i akut behov av stöd: ”Det blir avgörande för många kulturverksamheters överlevnad hur regeringen nu agerar framåt”.

När allt ställdes in Den 11 mars 2020 kom regeringens besked till scen- och kulturbranschen: Inga evenemang med fler än 500 personer ska hållas Den 29 mars 2020 kom nästa tak om max 50 personer Efter veckor av oro och frågetecken, blev beskeden plötsligt väldigt tydliga. Konserter behövde snabbt bokas om, skjutas upp eller ställas in helt. Så blev det även för Lisa Nilsson och hennes team:

“Vi fick lägga ned en stor showproduktion med fullsatta lokaler Vi hade förlorat för mycket om vi fortsatt spela för en liten publik. Vi fick ställa in föreställningar för ett år framåt och betalade tillbaka alla biljettintäkter. Vi visste ju inte när det skulle gå att fortsätta igen.”

Henrik Berndtson, vd på evenemang- och produktionsbolaget All Things Live, minns kaoset i början av pandemin: “Det var en extremt stressad situation Många gick ned till 20 procent korttidspermittering och stängde kontoren. Produktionsbolagen fick jobba stenhårt för att ta sig ur avtal, boka av och boka om artister.”

Lisa Nilsson instämmer Framtiden var oviss, men i denna bransch behövs lång framförhållning: “Först avvaktade man och tänkte att man skulle göra något nytt till hösten, sedan kom hösten och man fick tänka om.”

Även om jobben uteblev, behövde planeringen för uppskjutna evenemang fortsätta. Artister och kulturarbetare fick försöka hitta jobb efter de förutsättningar som fanns, berättar Lisa:

"För min del innebar det att jag ställde om radikalt och började köra runt i min privatbil till mindre gig med endast en musiker”, säger hon. "Vi lade oss platt och gick ned på lägsta möjliga omkostnadsnivå. På två personer kunde vi få någon slags ekonomi även med minimal publik.”

Lisa, som själv blev sjuk i corona, följde dagligen pandemins utveckling och det senaste kunskapsläget. På sociala medier började hon dela den senaste informationen från regeringen och berättade samtidigt öppet om sin egen resa: “Jag ville få folk att förstå hur de skulle bete sig, så att vi snabbare skulle få kontroll på spridningen och få börja jobba igen.” Samtidigt som hennes egna marginaler drogs åt än mer framåt hösten, såg hon hur de mest utsatta förlorade jobb och inkomst när konserter och föreställningar lades ner, och hur dåligt kulturstöden nådde ut. Hon började engagera sig i branschens utmaningar och uppmärksamma frågan.

VI HADE EXAKT SAMMA FORMULERINGAR MEN FICK OLIKA UTSLAG. VI FÖRSTOD ALDRIG VAD SOM SKILDE OSS ÅT.

Stöden kom, men var inte anpassade Många inom kulturbranschen är egenföretagare och frilansare som arbetar med små marginaler Då kan veckor utan jobb vara kritiska Regeringen införde snabbt ett evenemangsstöd och ett kulturstöd för att underlätta för kulturbranschen. Men enligt Henrik Berndtson på All Things Live, blev det en stor utmaning att stöden inte var anpassade för verkligheten.

Evenemangsstödet, till exempel, innebar att arrangören kunde bli kompenserad för 70 procent av de förlorade kostnaderna kopplade till evenemanget, berättar han. Tanken var att fler arrangörer skulle våga satsa i coronatider. Men det innebar även att arrangören behövde satsa med egna pengar, och dessutom kanske förlora 30 procent om evenemanget inte skulle gå att genomföra till följd av restriktioner: “Det gjorde att ingen vågade söka detta stöd under de oroliga tider som var, och med restriktioner som kom och gick.”

En annan stor utmaning med kuturstöden var att sökandeprocessen var godtycklig, berättar Henrik: “Det var bra att man kom ut med stöd ganska snabbt Men sedan var de helt omöjliga att förutse Vi visste aldrig om vi skulle få 10 miljoner eller inget alls "

Även Lisa intygar att processen för att söka stöd blev onödigt krånglig och svår, trots att det är en bransch med vana av att söka olika typer av stöd. Det var dessutom oklart vad som avgjorde att en sökande beviljades stöd, medan en annan inte fick det:

“Jag sökte alla stöd jag kunde men fick ingenting", berättar hon. “Vissa kollegor fick stöd men andra inte. Vi gjorde till och med vissa ansökningar där vi hade exakt samma formuleringar men fick olika utslag. Vi förstod aldrig vad det var som skilde oss åt.”

Hon tror att det behövs både mer grund och flexibilitet kring kulturstöd och restriktioner: "De styrande behöver ökad kunskap kring kultursektorns komplexa mångfald, och där publikantal står i paritet med lokalers kapacitet. 50 personer är en sak på Jazzklubb Fasching och en helt annan på Friends Arena,” säger Lisa Nilsson.

Totalt fick näringarna inom kultur, nöje och fritid 4,5 miljarder kronor i coronastöd under 2020 och 2021. Det visar uppgifter från Kulturrådet, Riksidrottsförbundet, Boverket och Försäkringskassan som SCB har sammanställt. Samtidigt minskade omsättningen i branschen med 13 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. Stöden täckte alltså inte förlusterna, som uppgick till det tredubbla

Från fullsatt till åtta personer Den 23 november 2020 kommer nästa tuffa restriktion mot kulturbranschen; maxtaket om åtta personer i publiken. För grammisnominerade musikproducenten och DJ:n Manny Flaco, kom pandemin med extra dålig tajming Han skulle precis trycka på gasen som musikproducent efter fyra år som egen i branschen Och med flera artistsamarbeten igång, bland annat det nya albumet Inoggad som han producerat tillsammans med rapparen Haval, stod det låtsläpp och livespelningar på agendan för 2020:

“Det kändes surt såklart, för det fanns en stor efterfrågan på musik där och då Vi hade precis fått erbjudanden om livespelningar men allt lades ned på grund av restriktionerna Folk runt omkring mig i branschen började se sig om efter nya jobb för att klara sig.”

Istället för att trycka på paus så flyttade Manny Flaco, precis som många andra under pandemin, skapandet till digitala videomöten Nu satt hans team över varsin skärm för att komponera ihop låtar tillsammans Det funkade, även om det ofta innebar en liten fördröjning i ljudet: “Det var en lösning där och då, men det var inte optimalt för det kreativa skapandet.”

Även lanseringen av nya låtar fick ske helt via sociala medier. Vissa livespelningar genomfördes som en minimalistisk show med endast åtta personer i publiken, och streamades online Men det var inte riktigt samma upplevelse som att spela live, menar Manny:

“Min personliga uppfattning är att musik måste spelas live. Men pandemin stoppade inte mina artister. Det fanns en efterfrågan på musik, det syntes på engagemanget i sociala medier.”

Att organisera en brokig bransch

Kulturbranschen består av såväl stora produktionsbolag som små egenföretagare, och innefattar många olika professioner och verksamheter. Många är även så kallade kombinatörer, de kombinerar olika extrajobb eller anställning med företagande. Under pandemin blev det därför betydligt svårare för de som var beroende av extrajobb att få vardagen att gå runt. Branschens komplexitet, och avsaknaden av förståelse för kultursektorn hos gemene man, blev extra tydlig under pandemin, menar Lisa Nilsson:

“Pandemin bidrog till ett uppvaknande kring okunskapen som finns inför kultur. Det går inte att generalisera en hel bransch Därför måste stöden vara mer flexibla ”

Hon ägnade själv en stor del av sin tid åt att utbilda såväl sina Instagramföljare som politiker om branschens bredd: “Det var det här som blev den stora striden från vårt håll, och vi var många i den, plötsligt fick vi undervisa hela Sverige om vad kulturarbete handlar om.”

PANDEMIN I SIFFROR

Tillsammans med artister, teatrar och bolag i branschen, som Live Nation, Krall Entertainment och Stockholm Live, skapade Henrik Berndtson från All Things Live ett forum där de kunde organisera sig: “Vi insåg att vi måste samla ihop oss och göra en gemensam approach till politikerna”, berättar Henrik. De sågs i forumet en gång i veckan under hela pandemin, för att utbyta perspektiv mellan de olika verksamheterna

DET VI VILLE VAR ATT POLITIKERNA SKULLE BERÄTTA

FÖR OSS HUR PLANEN SÅG UT, SÅ VI VISSTE NÄR VI

KUNDE BÖRJA ÖPPNA UPP OCH PLANERA FÖR DET.

När siffrorna gjorde skillnad

Tillsammans började Henrik Berndtson, Lisa Nilsson och flera andra från branschen ta möten med politiker för att förklara hur kulturen drabbades av pandemin, i ett försök att lösa branschens utmaningar De blev ett bra team där Henrik samlade ihop de siffror som behövdes, och Lisa höjde rösten: “Jag satt timme ut och timme in på sociala medier för att vara pedagog och få fler att förstå hur kultur fungerar.”

I presentationen som börjar “Evenemangsnäringen i fritt fall” sätter de siffror på kulturens betydelse och branschens förlorade inkomster under pandemin Bara evenemangsnäringen har 123 000 anställda och bidrar årligen med 84,7 miljarder kronor till svensk ekonomi. Läget var akut, restriktioner och näringsförbud hade lett till att många verksamheter stod inför konkurshot. Men målet med alla möten var enligt Henrik inte att, i första hand, höja bidragen, utan snarare att öka förståelsen för deras situation:

“Det vi ville var att politikerna skulle berätta för oss hur planen såg ut, så vi visste när vi kunde börja öppna upp och planera för det.”

Arbetet gav resultat I januari 2022 kom inbjudan från Finansutskottet i riksdagen där Lisa Nilsson sedan höll sitt brandtal För henne blev det viktigt att utbilda om hur branschen faktiskt ser ut, så att stöd och hjälp kommer till användning för de som behöver:

“Det som gjorde allra ondast var att förstå hur lite många kan eller bryr sig om vår bransch", säger Lisa som menar att många förringar kulturarbetare Under pandemin avfärdades en enorm sektor som onödvändig underhållning, menar hon

Ett annat budskap som Henrik Berndtson och Lisa Nilsson med flera framförde till politikerna var att det går att ordna smittsäkra evenemang utan att det får konsekvenser för hela samhället Till exempel genom att införa covidpass, vaccinationsbevis Då skulle evenemangen kunna ta in full publik trots den då gällande 1-metersregeln, eftersom att endast vaccinerade personer skulle välkomnas. På så vis skulle samhället kunna öppna upp snabbt och säkert, argumenterade de. Och även om det dröjde, så infördes vaccinationsbevis tillslut i 1 december 2021 för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 100 personer.

pa de ( 0 08), dä de s e att b a sc e a åte ä tat s g ä . ta et arbetslösa med utbildning eller erfarenhet inom kultur befinner sig återigen på samma nivå som före pandemin, och efterfrågan inom relaterade yrken är starkare än tidigare Men återhämtningen gäller inte för hela branschen, biblioteks, arkiv- och museisektorn tycks gå betydligt långsammare.

Lisa Nilsson håller inte helt med om analysen Även om sysselsättningen i branschen är tillbaka till samma nivå som innan pandemin, har spelplanen förändrats Hon beskriver en överhettad marknad där alltför många aktörer slåss om scenutrymmet. När restriktionerna släpptes skapades en situation där inställda och framskjutna föreställningar krockade med utbudet av nya produktioner som skulle ut på turné. Det bidrog till en ny konkurrenssituation där det idag är tuffare för de som är nya inom branschen, och ännu svårare för de som jobbar med smalare scenkonst:

”Jag oroar mig för vad som händer när stora artister som jag börjar spela på mindre scener, där mindre aktörer tidigare haft sin arbetsplats. Äter vi då upp scenutrymme som slår ut ömtåligare verksamma musiker, som folkmusiker eller jazzartister?” undrar hon

En effekt av pandemin är även att kulturbranschens ekosystem har rubbats, berättar Lisa:

”Vi kämpar med en inkonsekvent biljettköpar-kultur som vi inte känner igen. Folk beter sig inte som de gjorde innan pandemin Nu köper man biljett i sista minuten i högre utsträckning, vilket gör det svårt för oss artister att förutse gångbarheten och våga satsa ”

Det tuffa ekonomiska läget, med inflation och höjda elpriser till följd av pandemin och kriget i Ukraina har dessutom försvårat för både branschen och biljettköparna, tror Lisa.

Vilken lärdom bör vi ta med oss till nästa gång?

– Vi tog detta på största allvar, vi ställde om direkt, alla gjorde det. Det har varit så noggrant med band, avstånd och handsprit. Och publiken har varit exemplarisk, som väluppfostrade barn. Nästa gång behövs mer logik, för att människor ska orka härda ut i längden.

Efter besök i Sveriges riksdag På bild från vänster: Malena Ernman, operasångerska, Patrik Krall, producent Krall Entertainment, Lina Hedlund, artist, Johan och Vicky von der Lancken Oscarsteatern Sara Sommerfeld skådespelare Lasse Holm musikproducent Lisa Nilsson artist Emelie Löfmark teaterproducent

LÄRDOMAR FRÅN

KULTUREN:

Förstå kulturbranschens bredd

Det finns inget "one-for-all" i kultursektorn Det är en komplex och känslig bransch, varför restriktioner och stöd måste vara anpassade för alla olika typer av verksamheter. Till nästa gång, se över så att ansökningar till stöd fungerar för olika typer av professioner och anpassa restriktioner efter bredd och omfattning av verksamheter. Det är skillnad på en soloartist som framträder på små spelningar och arenaartister som har ett stort antal anställda och spelar inför 10 000-tals människor

Låt varje bransch vara lika inför pandemihanteringen

I en kris är alla branscher viktiga, så ställ dem inte mot varandra. Att restriktioner skiljer åt kan ha en logisk förklaring, men förklara logiken bakom för att undvika förvirring, t ex när det gäller olika typer av restriktioner för folksamlingar på en arena eller ett köpcentrum eller i kollektivtrafik.

Se till att stöd kommer till nytta i verkligheten Stöd bör finnas på plats från start - med tydlighet, förutsägbarhet och enkelhet i fokus. Det får inte innebära mer administration att söka hjälp, och den sökande ska inte missgynnas för att processen är otydlig. Att alla sökande behandlas lika ska vara en självklarhet.

Gör det enklare att hålla öppet på ett smittsäkert sätt

Målet måste vara att samhället ska kunna hålla öppet och verksamheter fortsätta i den mån det går, men på ett smittsäkert sätt. Låt oss ha detta på plats när nästa viruspandemi kommer, ex smittsäkra och virusklassa evenemangslokaler i förväg

Branschen vill hjälpa till Att kultur behövs är tydligt, inte minst för människors välbefinnande under en pandemi. Både arrangörer och publik har visat en stor vilja att följa restriktioner och hålla ned smittan till när krisen kommer Hjälp oss hjälpa genom att stötta med den kunskap, stöd och organisering som branschen saknar.

ATT SPELA FÖR TOMMA LÄKTARE

Att spela fotboll utan publik kan tyckas vara ett litet pris att betala under en brinnande pandemi, men när biljettintäkter ströps och matcher ställdes in var Svensk Elitfotboll, ansvariga för svensk elitfotboll på herrsidan, inte många dagar från en masskonkurs. Tack vare ett snabbfotat team, klubbar som anpassade sig samt flexibla partners, klarade sig elitfotbollen ändå genom krisen Totalt beräknas elitklubbarnas nettoförluster från det första pandemiåret ha landat på en halv miljard kronor.

Sverige med många sjuka och överbelastade sjukhus För Svensk Elitfotboll, som ansvarar för Allsvenskan och Superettan på herrsidan, blev tiden som följde en stressig period med tuffare och tuffare restriktioner.

Efter besked från myndigheterna, om att inga fotbollsmatcher skulle få spelas, beslöt de sig för att stoppa starten av Allsvenskan, men de satte samtidigt ett mål om att kunna starta ligan i mitten av juni istället Ett beslut som var nödvändigt, men komplext, berättar Mats:

“Fotboll handlar om mycket mer än att kicka boll, det är en mångmiljardverksamhet som berör väldigt många människor. Att ta emot femtiotusen människor på Friends Arena är inget man snyter ihop ett par dagar i förväg Varje fotbollssevenemang föregås av flera veckors planerande, samråd med staden, sociala myndigheter, polis, reseoperatörer, supporters och många fler. Det är inte helt enkelt att flytta en ligastart en vecka hit eller dit.”

För Mats och Svensk Elitfotboll blev det krishantering från dag ett. Arenor fick bokas om och scheman anpassades Framför allt blev det ett förhandlande med sponsorer som hade investerat stora belopp för att synas i samband med matcherna, både på plats i arenorna men även i TV-sändningarna, och med de mediapartners som hade köpt rättigheter till sändningarna.

Den 6 april 2020 gick Mats tillsammans med representanter från Elitfotboll Dam och byggkoncernen Obos ut i en debattartikel där man vädjade till företagen att fortsätta sponsra idrottsklubbarna för att hjälpa dem igenom pandemin. Och budskapet gick fram, minns Mats:

“Det var utmanande att driva en verksamhet när våra partners helt plötsligt inte fick vad de hade betalat för, men alla ställde upp Klubbar, supportrar, partners och sponsorer Om de inte hade ställt upp så hade vi inte haft en liga, och utan liga har vi inga TV-avtal, och utan TVavtal hade vi inte klarat oss ekonomiskt. Hela elitfotbollen riskerade att raderas ut i ett enda slag. Trots all hjälp och stöd blev nettoförlusten 2020 ändå över en halv miljard som klubbarna behövde parera, men utan det stödet hade det aldrig gått.”

PANDEMIN I SIFFROR

Med kniven mot strupen tog Svensk Elitfotboll fram ett omfattande internt regelverk för hur organisationen skulle styras under pandemin som de kallade för "covidprotokollet". Där fanns regler för läkargranskningar och symptomkontroller. De ändrade även matchreglerna och tillät fler byten under matcher Allt för att minska smittspridningen och undvika att matcher skulle behöva ställas in på grund av sjukdom

ALLA STÄLLDE UPP. KLUBBAR, SUPPORTRAR, PARTNERS OCH SPONSORER. UTAN DERAS HJÄLP HADE VI INTE HAFT EN LIGA IDAG.

I sista stund vände covidläget. Smittspridningen minskade och restriktioner lättade, vilket gjorde att Allsvenskan kunde starta den 14 juni och därefter spelas enligt den nya planen hela säsongen, utan några inställda evenemang Tack vare dagliga läkargranskningar, covidtester och symtomkontroller av spelare och tränare kunde det efter ligans avslut konstateras att inga smittofall upptäcktes till följd av matchspel.

“Till slut fick vi lira, och vi tog oss igenom säsongen med ett spelschema som precis gick ihop. Jag törs inte tänka på vad som hade hänt om vi inte hade dragit igång den 14 juni I Frankrike tvingades man ställa in ligastarten då man inte fick ihop logistiken, då drog sig TV-bolagen ur och fotbollen tappade 2,5 miljarder i ett bräde. De har fortfarande inte återhämtat sig helt.”

Från publikhav till åtta personer på läktaren

En bit in i pandemin blev Mats kallad till möte med regeringens sakråd, i vilket han ingick

Under det första mötet delade Folkhälsomyndighetens representanter sin vision om hur olika branscher skulle navigera genom krisen med social distansering och ansvar. Samtidigt bad de alla närvarande aktörer om att ansvara för att på ett säkert sätt skulle implementera detta i de olika branscherna. “För det är ju ni som bäst kan era verksamheter”, löd beskedet då.

Men trots den goda ansatsen, menar Mats att det som utlovades i mötet inte följdes, och istället blev fotbollens verksamhet till en lagstiftningsfråga där man klumpades ihop med kultursektorn och besöksnäringen:

“Man drog alla över en kam, men alla branscher behövde sin egen lösning Något egenansvar gavs vi inte möjlighet till, vi detaljstyrdes av oprecisa myndighets- och regeringsbeslut som inte tog någon hänsyn alls till oss och våra förutsättningar.”

Den 24 november 2020 kom nya restriktioner om att man max fick vistas 8 personer i publiken, en regel som under sommaren 2021 till slut ändrades till ett tak på 300 personer (något som dock regionerna omgående stoppade):

“Vi säljer vanligtvis 2,5-3 miljoner biljetter per år, så det blev givetvis en stor påverkan på vår verksamhet när vi plötsligt bara fick sälja till 8 En kollega sa under pandemin ‘Är det inte konstigt, att när jag gick in på Pressbyrån och köpte en dryck innan matchen så fick man vara betydligt fler än vad man sen får vara på hela Ullevi utomhus?’”

Restriktionen om åtta personer väckte stor frustration i branschen. En anledning var, enligt

trots att det stod tydligt att riskerna att smittas av viruset utomhus var betydligt lägre. Dessutom var restriktionen inte anpassad till lokalernas storlek, det skulle vara åtta personer i publiken oavsett storlek på lokalen.

Frustrationen ledde till starten av ett inofficiellt nätverk med personer från olika verksamheter med koppling till evenemangsnäringen. Tillsammans samlades aktörer från sport, kultur och evenemang, både mindre artister till större bolag och arenaägare, för att dela perspektiv och försöka påverka situationen.

I ett försök att vinna politikernas medhåll och få dem att förstå situationen, bjöd de in ett gäng politiker till möte på Tele2 Arena. När politikerna kom dit väntade ett antal gula västar fördelade på läktarens stolsryggar, berättar Henrik Berndtsson från All Things Live:

“Då föll det ned en pollett, att 500 platser inte är så mycket i en arena som tar 30-40 tusen personer i publiken Även om man skulle fördela ut alla västarna över hela arenan så finns det fortfarande massor av avstånd kvar. Det blev tydligt för dem där och då.”

Vana vid kris

Som erfaren arrangör av fotbollsarrangemang och derbymatcher, är Svensk Elitfotboll vana vid olika typer av kriser Därför har de format en organisation med korta beslutsvägar som kan agera snabbt när en situation uppstår. Men coronapandemin var en kris de inte mött tidigare. Mats minns hur de behövde hitta nya sätt att arbeta:

“Har man en bra krisorganisation kan man hantera olika kriser oavsett vad de råkar handla om Det bygger bland annat på struktur i organisationen, nätverk, resurser och ringlistor över vem man ska ringa först. Vi hade de rätta verktygen, men vi saknade ritningen för hur man ska hantera en pandemi."

Även om elitfotbollen snabbt orienterade sig och skapade sin egen ritning, covidprotokollet, är Mats förvånad över att intresset från regering och myndigheter varit svalt:

"Den tog vi fram på otroligt kort tid, men tyvärr verkade ingen utanför fotbollen vara särskilt intresserad av den. Det var frustrerande att få nya besked på dagliga presskonferenser. Man pratade mycket om oss, men nästan inget alls med oss ”

PANDEMIN I SIFFROR

Förutom att själva navigera i en pandemi och hemarbete blev Svensk Elitfotboll tvungna att anpassa sig efter rekommendationer och ovisshet. Mats berättar även att pandemin innebar stor ekonomisk oro hos många av fotbollslagen, men att de klarade sig genom att spara, lägga ner verksamheter och sälja spelare En lösning som gjorde att lagen klarade sig från konkurs, men som har satt sina spår: “Det är lite som om ett taxibolag går dåligt och man börjar sälja av taxibilar och avskeda chaufförer, det går inte obemärkt förbi.”

Ärren från pandemin

I Riksidrottsförbundets rapport “Två år med corona” som släpptes i mars 2022, framgår det att mer än varannan idrottsförening då var oroliga inför framtiden De främsta anledningarna till oron var det ekonomiska läget samt utmaningar i att rekrytera ledare och nya medlemmar, men även rädslan att tappa sponsorer. Rapporten visar även att antalet aktivitetstillfällen under pandemiåret 2021 minskade med 700.000 jämfört med det pandemifria 2019.

En annan rapport från Riksidrottsförbundet, LOK-stöd 2022, visar att deltagandet hos Sveriges idrottsföreningar under 2022 återigen ökade, men att nivåerna fortfarande är kvar på lägre nivåer än innan pandemin.

Enligt Svensk Elitfotbolls beräkningar för fotbollsklubbar, landade elitklubbarnas totala nettoförluster för det första pandemiåret på en halv miljard svenska kronor, trots olika former av stöd. En kostnad de av förklarliga skäl inte hade tagit höjd för.

Tillbaka starkare än någonsin Trots de utmanande pandemiåren är Svensk Elitfotboll nu tillbaka över sina vanliga nivåer, och 2022 blev ett rekordår med mer publik än någonsin. Mats övertygad om att vi behöver ta tillvara på erfarenheterna från denna pandemi, för att vara redo när nästa kris kommer:

“2020-talet levererar kriser på löpande band Först corona, sen krig i Ukraina och lågkonjunktur Jag tror att vi lärde oss mycket av pandemin som vi kan dra nytta av både i en ekonomisk kris, och till nästa pandemi.”

Till nästa pandemi önskar Mats att ledarskapet blir mer konstruktivt, det vill säga att man ger aktörer i civilsamhället ett ansvar och i högre grad litar på att de kan leva upp till detta

“Alla drabbas hårt av en pandemi, men att drabbas onödigt hårt gillar vi inte. Att istället uppmana civilsamhällets olika aktörer till att hålla distansering, uppnå god ventilation och undvika trängsel, tror jag hade varit oändligt mycket mer effektivt än att vi som nu skulle behöva slåss mot trubbiga, oprecisa och direkt felaktiga restriktioner Helt enkelt, tala om vad vi ska uppnå så gör vi det Vi både kan och vill ta ansvar i en kris, och vi kan onekligen vår verksamhet och våra förutsättningar bäst.”

LÄRDOMAR FRÅN SPORTEN:

Ge civilsamhället större ansvar under kris

Folk vill hjälpa till, inte minst i kristider Våga lita på den expertis som finns i civilsamhället och förstå att de kan hjälpa till, ta ansvar och hitta lösningar

Civilsamhället har inte medicinsk kompetens, men hur olika åtgärder bör införas i verkligheten för att få bäst effekt vet verksamheterna själva bäst.

Dra inte alla över en kam Idrottssverige är stort och omfattar hundratals olika sporter. Det går inte att klumpa ihop alla olika sporter och sätta dem under samma restriktioner Respektera bredden av olika delar av idrotten och anpassa reglerna efter vad som är rimligt

Anpassa restriktioner efter verkligheten

Olika branscher har olika behov och verkligheter - en restriktion som är rimlig för en verksamhet kan vara totalt orimlig för en annan. Det måste finnas rum för anpassning när regler och restriktioner tas fram, utgå från varje bransch för sig När en medicinsk och mänsklig katastrof som en pandemi drabbar oss behövs inte ytterligare svårigheter.

LÄKEMEDELSUTVECKLINGEN

ATT UTVECKLA VACCIN I EN PANDEMI

Som läkemedelsjätte var AstraZeneca mitt i händelsernas centrum när

coronapandemin bröt ut. Idag är de en av sju aktörer med godkänt covid-19vaccin, ett vaccin som togs fram på bara ett år. Men med verksamhet i över 100 länder, 83 000 anställda globalt och produktion av läkemedel som används av miljontals patienter världen över, var maskineriet bakom

läkemedelsutvecklingen under pandemin en komplex situation som krävde logistik, samarbete och mycket planering.

Den 17 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen om att alla som kan ska jobba hemifrån Anna-Lena Engwall berättar att den nya situationen innebar många utmaningar i läkemedelsbranschen:

“Vi har ju en stor produktionsanläggning i Sverige, så en av de största frågorna att hantera var hur vi kunde fortsätta produktionen samtidigt som vi skyddar våra anställda. Alla som kunde jobba hemifrån fick göra det, men de anställda med produktionsnära roller behövde finnas på plats för att produktionen skulle kunna fortgå ”

För att skydda de anställda som behövde finnas på plats och inte kunde jobba hemifrån införde Astrazeneca temperaturscreening och egna PCR-tester för att hålla koll på personalens hälsa Dessutom stöttade SL (Stockholms Länstrafik) med egna bussar åt AstraZeneca, så att de anställda inte skulle behöva resa kollektivt till och från jobbet.

Medicinutveckling när världen stängde ned Med ett ständigt behov av läkemedel i världen menar Anna-Lena att läkemedelsbranschen är en industri som generellt sett klarade sig bra genom pandemin Däremot medförde pandemin

en hel del svårigheter och hinder för att upprätthålla produktion och forskning samtidigt som länder stängde ned och sjukdomsbortfall påverkade arbetsstyrkan. Med hela världens fokus på

covid-19 var det många som ville hitta lösningar på pandemin. Samtidigt förklarar Anna-Lena vikten av att annan läkemedelsutveckling inte fick stanna av:

PANDEMIN I SIFFROR

“Det var en utmaning för branschen att fokusera på annat än pandemin. Den främsta orsaken till att många blir allvarligt sjuka i covid är att de har underliggande sjukdomar, men helt plötsligt var det svårt att rekrytera patienter till studier för andra sjukdomar. Man kan inte glömma de andra sjukdomarna och bara fokusera på det som är aktuellt, därför var ett viktigt fokus för oss att fortsätta leverera våra vanliga läkemedel ”

I Läkemedelsverkets nationella läkemedelsstrategi "Omvärldsbevakning inför 2023", förklaras att en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar under pandemin var just försörjningen av läkemedel, vilket berodde på att handel och transport med enskilda länder försvårades

Framförallt var utmaningarna att tillhandahålla tillräcklig mängd läkemedel extra stora i början av pandemin. Vidare skriver de att det måste byggas en beredskap för god läkemedelsförsörjning som kan upprätthållas både i normalfall och under kris och krig, där man utgår från den globala läkemedelsförsörjningen och där tillverkning av färdiga läkemedel sker i flera olika länder innan läkemedlen distribueras och fördelas över världen Rapporten

konstaterar att det behövs ett beredskapslager för läkemedel och medicintekniska produkter

Givet alla de hinder som pandemin skapade, var det många patienter som under pandemin fick uppskjuten vård, eller som inte fick någon vård alls. Enligt myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys rapport “I skuggan av covid-19” från 2021 där man under 2020 analyserat förändringar i befolkningens vårdskonsumtion till följd av pandemin, konstateras att nästan 40 procent av befolkningen antingen avstått från eller väntat längre med att söka vård under pandemin. Anledningen är att människor känt en ovilja att belasta vården under pandemin, förklarar rapporten Dessutom har många personer känt en rädsla för att smittas av covid-19 under vårdbesöket Drygt 15 procent anger att vården antingen ställt in, senarelagt eller nekat deras vård på grund av pandemin, och totalt anger 7 procent att de under pandemin fått ett försämrat hälsotillstånd på grund av vård som de antingen avstått från själva eller blivit inställd på vårdens initiativ.

Även om pandemins intensitet börjat avta, ligger sjukvården fortfarande efter med långa vårdköer, berättar Anna-Lena Engwall. Till exempel berättar hon att sjukvården numera opererar på lördagar för att komma ikapp, något man inte gjort tidigare.

Att utveckla vaccin på 1 år istället för 10

När pandemin slog till var AstraZeneca snabba på bollen med att besluta om att vara med i utvecklingen av ett vaccin mot covid-19. De blev kontaktade av Oxford universitet i England och påbörjade tidigt en intensiv forskningsprocess. Normalt tar det runt 10 år att utveckla ett nytt vaccin, men tack vare den grundforskning som redan fanns om SARS-virus kunde de

kunde gå snabbt. Man kunde se bilder på köer av människor som var frivilliga att vara med i vaccinstudier.”

Den 29 januari 2021 godkände Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) det vaccin som AstraZeneca hade utvecklat tillsammans med Oxford Universitet, ett beslut som kantades av många kontroverser. Dagen innan vaccinet godkändes meddelade nämligen Tysklands vaccinkommission att de avrådde personer över 65 att vaccineras med Astrazenecas vaccin, detta då de hävdade att det inte gick att säkerställa vaccinets effektivitet på äldre personer. (SVT) Vaccinet fortsatte dock att produceras och infördes i flera länders vaccinationsprogram

En månad senare valde Norge att upphöra vaccinationen med Astrazenecas vaccin helt och hållet, och i Sverige gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendation om att inte vaccinera personer under 65 med vaccinet, efter rapporter om blodpropp i anslutning till vaccination:

“Våra medarbetare gjorde en fantastisk insats i att få ut ett vaccin på kort tid, men såklart blev vi påverkade av den negativa bilden i media . När vi ser tillbaka är det tydligt att vi gjort skillnad för många människor världen över som tagit del av vårt vaccin. Vi har levererat mer än 3 miljarder vaccindoser, främst till låg- och medleinkomstländer. Det är vi alla på AstraZeneca väldigt stolta över ”

AstraZenecas vaccin rekommenderas fortfarande i Sverige för personer över 65 år. Andra aktörer som dagsläget har EMA-godkända vacciner mot covid-19 är Moderna, Johnson&Johnson/Janssen Pharmaceuticals, Sanofi-GSK, Biontech och Pfizer, Novavax, Valneva och Hipra Human Health Sammanlagt beräknas covid-19-vaccinen ha räddat mer än 20 miljoner liv globalt under 2021 (The Economist)

I Läkemedelsverkets nationella strategi “Omvärldsbevakning inför 2023” konstateras att forsknings- och utvecklingsarbetet som ledde fram till covid-19-vaccinen kan sammanfattas i flera viktiga lärdomar Medlemsföretagen hos Läkemedelsindustriföreningen menar i intervjuer att menar Sverige kan skapa bättre förutsättningar för att hantera en framtida kris liksom Covid-19-pandemin. Till exempel genom att stärka beredskapen att effektivt sätta upp en krisorganisation hos ansvariga aktörer samt att ha en nationell modell för kunskapsstyrning av nya och kommande behandlingsmöjligheter. Men även genom att se till att avtals- och inköpsprocesser snabbt kan anpassas utifrån nationella och globala förutsättningar samt att

myndigheter och regioner har rätt förutsättningar för identifiering, inköp och distribution av vaccin och läkemedel vid krissituation.

Hur väl förberedda var läkemedelsindustrin?

PANDEMIN I SIFFROR

Som en stor aktör i branschen, med mycket regleringar och krav från myndigheter, arbetar AstraZeneca utifrån en gedigen krisplan för att kunna hantera olika typer av kriser. Med förberedelser för hur de ska agera ifall elen går eller produktionen stannar av, fanns även krisplanering för ett eventuellt SARS-utbrott. Men trots detta var de som många andra inte förberedda på en viruspandemi, berättar Anna-Lena Engwall:

"Vi hade en krisplan för SARS-utbrott och vi hade en viss beredskap, men det var en helt annan typ av utbrott vi fick och vi var helt enkelt inte förberedda på storleken och skalan av det. Många länder började med protektionism och stoppade fria flöden av läkemedel.”

Idag har de uppdaterat sina krisplaner på AstraZeneca för att inkludera pandemier och vara bättre förberedda inför globala kriser: “Detta var en kris, men det kan komma väldigt många andra typer av kriser i framtiden. Vi har höga krav på oss att inget får gå fel, därför är krisplanering en extra viktig del.”

Till nästa gång

En utmaning som uppstod under pandemin var att läkemedel tog slut i vissa regioner, medan det fanns över i andra. Men på grund av lagstiftningen menar Anna-Lena Engwall att läkemedel inte får skickas mellan regioner, vilket hon anser vara ett resursslöseri då läkemedlen på grund av hållbarhet kan tvingas slängas istället för att användas där de behövs Anna-Lena menar att dessa regelverk måste ses över till nästa gång och att det behövs ett system som fungerar även i kristider och när länder stänger ned.

Socialstyrelsen menar i rapporten "Effekter av covid-19 på läkemedelsanvändningen" från 2020 att landets regioner inledde ett samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att säkra läkemedelsförsörjningen i Sverige och att fyra regioner hade ansvaret för att köpa in de läkemedel som bedömdes vara de mest centrala och kritiska.

Ett förslag som Anna-Lena Engwall lyfter, är att det vid framtida kriser skulle behövas en myndighet som är helt beslutande och får beslutsrätt om frågor kring personal och resurser inom hälso- och sjukvård:

“Vid kris måste man kunna ha en annan typ av krisledning, med tydlig mandatfördelning och styrning Det gäller inte bara hälso- och sjukvård utan även andra industrier Vi kan till exempel inte tillverka läkemedel eller livsmedel utan el Vi är duktiga på att jobba i stuprör i Sverige, men det funkar inte i kris. Vi måste förstå att allt hänger ihop.”

Med några år av pandemihantering i backspegeln betonar Anna-Lena Engwall vikten av att företag och samhällen är rustade för kriser som denna Hon menar att samhället har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och se till att människor är hälsosamma och friska från sjukdomar. Anna-Lena sammanfattar det som ett proaktivt arbete för att hålla människor friska längre: ”Det handlar om åtgärder som är billiga när de görs tidigt, men som förhindrar att människor hamnar på sjukhus vid större kriser.”

LÄRDOMAR FRÅN

LÄKEMEDELSUTVECKLINGEN:

Beslutsför myndighet och styrning vid samhällskris

I kristider måste vi kunna ställa om till en annan typ av ledning För att detta ska vara möjligt behöver regelverken för styrning ses över, till exempel bör man se över vad mandatet är för de olika myndigheterna i vanliga fall och vad mandatet är i kris, samt göra det tydligt för när det ändras.

Rusta för kris

För att minimera de negativa effekterna av pandemier och vara redo för andra kriser behöver vi säkerställa att vi har ett mer robust samhälle och en hälsooch sjukvård som är robust och uthållig. Detsamma gäller civilsamhället där företag har en viktig roll att säkerställa sin egen resiliens och krisberedskap.

Grundforskning behövs inför nästa pandemi

Tack vare tidigare forskning om Coronavirus samt tidigare forskning och utveckling av olika vaccinplattformar, kunde akademin och industrin snabbt börja utveckla vaccin mot COVID-19. Inför nästa pandemi är det viktigt att vi är förberedda med bred grundforskning om ett stort antal olika virus.

Globala samarbeten

Globala samarbeten är essentiella för vaccin och läkemedelsutveckling. För att säkerställa tillgång till läkemedel även vid potentiella nedstängningar av länder, såsom vi såg under Covid-19-pandemin, är det viktigt att säkerställa att gränser hålls öppna samt att produktion finns i flera regioner i världen.

Vikten av en hälsosam befolkning

Med en hälsosam och frisk befolkning, där vi arbetar förebyggande och går in med tidiga insatser, står vi som befolkning bättre rustade mot att drabbas hårt när pandemier slår till

BESÖKSNÄRINGEN UTAN BESÖKARE

Kanske var besöksnäringen den bransch som allra snabbast kände av människors förändrade beteendemönster. I en pandemi där det blev viktigare än någonsin att hålla avstånd och stanna hemma, stod de plötsligt utan sitt vanliga flöde av gäster. Utländska gäster minskade med 72 procent under 2020 och den svenska turismexporten med 80 miljarder kronor. Men trots färre besökare lyckades många restauranger, attraktioner och hotell hålla öppet genom hela pandemin. När smittan minskade och restriktionerna lättade var det för många verksamheter med minimal marginal kvar att spela på.

Hos den svenska burgarkedjan Max Burgers är den främsta uppgiften att leverera mat som gör gästerna nöjda Men när viruset började spridas minskade besökarna på restaurangerna: “Vårt fokus var att hålla restaurangerna öppna, så vi skulle slippa säga upp personal och fortsätta ge service till våra gäster”, berättar Marita Wengelin, som då var kommunikationschef. Hon minns att pandemins första månader präglades av intensiv krishantering. Ledningen startade snabbt en stor beredskapsgrupp på WhatsApp som började höras samma tid varje dag På så vis kunde de snabbt bolla viktiga frågor och beslut mellan varandra, diskutera coronaläget och dela händelser från verksamheten

En sådan sak blev restriktionerna som de anställda på restaurangerna snart behövde hantera. Nu skulle de inte bara leverera goda burgare och bra service, utan även anpassa sina restauranger efter restriktionerna, och se till att anpassningarna följdes I en verksamhet som deras, där det jobbar över 7200 personer i fyra länder, blev det viktigt att skapa förutsättningar för restaurangerna med dess personal, vilka även fick bemöta oro och frågor från gästerna, berättar Marita:

“Vi lärde oss visserligen mycket, men det skapade i långa loppet en viss trötthet inom organisationen Inte minst för våra medarbetare och restaurangchefer som fick dra ett jättestort lass. De stod i skottgluggen för allt som skulle införas till dagen efter.”

När besökarna försvann

Virusets globala spridning slog hårt mot turismen Under 2020 minskade utländska turister till Sverige, de som kom för att stanna över natten, med 72 procent Samtidigt minskade den svenska turismexporten med 80 miljarder kronor, visar Tillväxtverkets analys från december 2021. I samma rapport konstaterar de att besöksnäringen tappade 25 procent av sina arbetstillfällen, den värsta krisen för branschen sedan andra världskriget. När samhällen började stängda ned och turismen minskade drastiskt, drabbades besöksnäringen snabbt

Hotelldirektören på Clarion Hotel Sign i Stockholm, David Viklund, minns hur 20 procent av hotellets bokningar försvann över en natt. Som en del av Nordens största hotellkedja är de vana vid ett stort flöde av gäster, såväl internationella som svenska turister. Året innan, 2019, hade varit ett rekordår för koncernen, men 2020 stannade kurvan av:

“Vi hade ett krismöte i ledningen och vi diskuterade hur stort bortfall vi såg framför oss. Vi gissade 10-20 procent. På 30 procent, då går man ju i konkurs tänkte vi. Men under det här mötet har vi redan tappat 10 procent i avbokningar”, berättar han.

PANDEMIN I SIFFROR

Den minskade efterfrågan på hotellvistelser fick kraftigt negativa effekter på näringens omsättning. Branschorganisationen för svensk besöksnäring, Visita, skriver i sin rapport

“Restriktionernas effekt på svensk hotellmarknad” från 2022 att efterfrågeminskningen var en tydlig effekt av restriktioner och politiska beslut, snarare än själva smittspridningen i sig. Som exempel förblev bokningsläget lågt även senare då smittspridningen var lägre, eftersom restriktionerna låg kvar I synnerhet var det begränsningar av antalet tillåtna deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt det tillfälliga reseförbudet till Sverige som hade störst inverkan på branschen.

Brist på information skapade oro

På Grand Hotel i Stockholm är affärsresor och olika typer av konferenser en stor del av affären. Precis som hos Clarion Hotel Sign, minskade deras hotellbokningar när viruset började spridas och restriktioner för resande infördes Första uppgiften blev då att boka om och skjuta upp. Men enligt Pia Djupmark, vd på Grand Hotel i Stockholm, var det inte den minskade efterfrågan som var den största utmaningen: “Att det gick ned i en konjunktur var inget konstigt, det nya var oron och att människor dog, det var vi inte beredda på.”

Som vd blev hennes fokus att stötta personalen och förse dem med nödvändig information för att skapa trygghet: “Personalen vad oroliga över att vara på plats, de var oroliga över gästerna och över sina barn. Oron präglade deras vardag och bristen på information gjorde att alla spekulerade”, berättar hon.

Det tuffa läget med avbokningar, oro och samtidigt växande sjuktal gjorde att hela personalen fick kavla upp armarna och hjälpas åt, berättar Pia: “Man visste aldrig från dag till dag hur många av de anställda som skulle komma till jobbet den dagen. Alla fick hoppa in och jobba överallt, servera kaffe om det behövdes. Arbetsbeskrivningen förändrades för att vi var tvungna helt enkelt ”

Även om de gjorde så gott de kunde, följde presskonferenserna klockan 14 och rättade sig efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer till punkt och pricka, tror Pia att de hade kunnat klara det ännu bättre med mer information: “Om vi hade haft lite mer fakta så hade vi nog kunnat vara ännu tydligare i kommunikationen internt, för att inte oroa folk i onödan ”

Människorna bakom varsel och restriktioner

Att besöksnäringen är en personberoende bransch med många anställda blev extra tydligt under pandemin. När besökarna plötsligt uteblev behövde arbetsgivarna ta tuffa beslut: “Den

MAN VISSTE ALDRIG HUR MÅNGA SOM SKULLE KOMMA TILL JOBBET. ALLA FICK HOPPA IN OCH JOBBA ÖVERALLT.

Samtidigt kämpade de anställda för att behålla sina jobb, och chefer för att få sina verksamheter att gå runt.

Även Marita Wengelin är inne på samma spår Som en stor arbetsgivare blev det hos Max Burgers viktigt att hålla ned smittan för att skydda anställda och gäster Men restaurangen fick också en viktig roll som kunskapsbärare gentemot anställda, att svara på frågor om läget och hantera människors oro. Marita minns hur de försökte se över sitt ansvar som arbetsgivare ur flera aspekter: “Det är ett stort samhällsansvar man har som arbetsgivare i besöksnäringen, framförallt att säkerställa arbetstillfällen ”

Tuffa bud för restaurangerna För restaurangerna, där företagen jobbar med små marginaler, blev det minskade flödet av gäster påtagligt. Den 17 mars 2020 skrev Dagens Nyheter att 20.000 jobb inom hotell och restaurang var hotade till följd av den minskade efterfrågan För att stötta branschen presenterade regeringen ett stödpaket på 300 miljarder kronor Det innebar bland annat att staten stod för sjuklönekostnaden och halva lönekostnaden om anställda tvingades gå ned i arbetstid med bibehållen ersättning.

Jonas Siljhammar, vd för besöksnäringens branschorganisation Visita, välkomnade stöden i DN: “Vi är en bransch i fritt fall Det handlar om att få företagare att se ljus i tunneln Jag tror att många nu kan ta ett andetag och se över situationen”. Samtidigt påpekade han att branschen behövde mer än så: “Jag får mejl och samtal från förtvivlade företagare som undrar hur de ska klara sig. Utan gäster är det omöjligt att bedriva verksamhet.”

Förutom den minskade efterfrågan, blev restriktionerna med kort framförhållning en utmaning i sig. Effekten blev att verksamheterna snabbt behövde tolka informationen på egen hand, ta beslut och verkställa. Marita Wengelin minns hur personalen hos Max Burgers fick lägga i en högre växel: “De fick påbud som skulle lösas till dagen efter, som att spärra av med restaurangen med varseltejp och det var också upp till personalen att se till så att

restriktionerna efterföljdes”, berättar hon. De sena påbuden med kort framförhållning, gjorde att personalen blev extra utsatt: “De anställda fick även bli kontrollanter, när allmänheten hade tröttnat. Medarbetarna fick ofta stå till svars för myndigheternas beslut. Det handlar ju såklart om rädsla, men medarbetarna hamnade i skottgluggen för detta ”

PANDEMIN I SIFFROR

I början av pandemin var det extra kämpigt med de snabba restriktionerna, berättar hon: “Det var presskonferens klockan två på eftermiddagen och så skulle vi verkställa till klockan nio dagen därpå. Det var en utmaning att tolka vad det var man skulle göra och vi hittade inga föreskrifter till besluten ”

KONTROLLERA OCH STÄNG NED DE SOM INTE SKÖTER

SIG, MEN SKAMBELÄGG INTE HELA BRANSCHEN.

Konsten att manövrera i restriktioner

De snabba påbuden och bristen på information gjorde att branschorganisationen Visita fick ta en ännu större roll som rådgivare. De representerar 5 900 olika medlemsföretag, allt från hotell och restauranger till spa, nöjes- och djurparker, campingföretag och skidanläggningar. Under pandemin fick deras team om drygt 20 jurister lägga ned sin vakna tid på att hjälpa medlemmar att tolka olika restriktioner och beslut, berättar Jonas Siljhammar och Visitas chefsjurist, Stefan Lundin.

De poängterar att de är glada att Sverige aldrig stängde ned helt och hållet eftersom att det beslutet räddade många företag Men flera beslut var ändå svåra att förstå, menar de: “Att bland annat barer och klubbar behövde vidta åtgärder av olika slag för att begränsa smittspridningen förstod man. Men ett antal av besluten om restriktioner var helt obegripliga.”

En del restriktioner skapade extra mycket frustration i branschen. Som exempel lyfter Stefan Lundin restaurangernas olika stängningstider och förbud mot att servera alkohol, som kom att variera under pandemins gång:

“Fram till klockan åtta på kvällen var det tillräckligt att begränsa smittspridningen med åtgärder som avstånd och max fyra personer vid varje bord. Men klockan åtta skulle restaurangerna stänga Det var svårt att förstå vad som hände med viruset efter klockan åtta”, säger han

Ett annat obegripligt exempel som de lyfter, var restriktionen för restauranger som begränsade hur många personer som tilläts sitta vid ett bord, eftersom att det såg olika ut beroende på var restaurangen var belägen:

“Under en period fick man på restaurang sitta fyra-och-fyra vid varje bord, men på restauranger som låg i anslutning till gallerior och köpcentrum fick man endast sitta en person vid varje bord. Den regeln var inte lätt att förklara för företagen.”

Trots beslut som varierademed pandemins utveckling och smittspridningens kurva, vill Jonas Siljhammar och Stefan Lundin understryka att företagen i branschen visat att de vill göra vad de kan för att hjälpa till. Och de flesta företagen i branschen har klarat av både snabba påbud och hårda kontroller på ett otroligt imponerande sätt, påpekar Jonas:

“Även om myndigheterna givetvis självständigt fattar sina beslut så är det bra att prata med de som faktiskt kan verkligheten. Vi kunde ju berätta vad olika restriktioner fick för effekt och konsekvenser på olika verksamheter ”

ANVÄND

DEN RESURS OCH KOMPETENS

Stöden nådde inte fram

Den 14 januari 2021 startade en högljudd protest inom restaurangbranschen, en protest mot att utlovat stöd inte hade betalats ut. Varje dag klockan 15 ställde sig restaurangchefer med sina anställda utanför restauranger och slamrade med grytor och kastruller, det kom att kallas för restaurangupproret När annars livskraftiga hotellföretag riskerade att gå under beslutade regeringen att införa ett omställningsstöd för att stötta branschen Men även om regeringen införde olika typer av stöd till besöksnäringen, så kom de inte alltid till sin rätt. I rapporten

“Resriktionernas effekt på svensk hotellmarknad” från september 2022 påpekar Visita att stöden som var tänkta för hotellnäringen inte var tillräckliga, samt att de stöd som infördes inte nådde fram till de särskilt drabbade företagen som var i mest behov av dem

De hänvisar vidare till Skatteverkets tolkning av gällande lagstiftning och förordning kopplat till omställningsstöd för särskilt drabbade företag, som visar att majoriteten av företagen inom hotellbranschen fick avslag på sina ansökningar för stöden. Därmed har intentionen med stöden till hotellnäringen inte uppfyllts, skriver Visita:

Förståelse underlättar

En sak som verkar vara gemensam hos de intervjuade, är känslan av att det saknats förståelse för vad branschen går igenom. Ett sådant exempel som lyfts gång på gång, är att restaurangbranschen reglerades strikt medan man kunde shoppa i fulla köpcentrum precis bredvid David Viklund på Clarion Hotel tror att det hade underlättat med en högre grad av förståelse för hur olika verksamheter påverkades av de olika restriktionerna:

PANDEMIN I SIFFROR

“Hela vår bransch tog ett jäkla stort ansvar. Alla förstod att nattklubbar inte funkar och att vi drabbas olika eftersom att det är olika lagstiftning, så det är inget man kan göra åt Men det blev verkligen tydligt hur regelbelastad restaurangbranschen är och vilket stort ansvar man fick ta i och med det.”

Han tror att man hade kunnat visa en större förståelse vid kommunikationen av olika restriktioner: “Kontrollera och stäng ned de som inte sköter sig, men skambelägg inte hela branschen” Även om kommunikationen från regeringen fanns så bör den ses över till nästa gång, menar han: “Vilja till kommunikation fanns ju med presskonferenserna, men kommunikationen måste bli tydligare och mer förutsägbar.”

Marita Wengelin, från Max Burgers, lyfter också kommunikationen som ett viktigt förbättringsområde till nästa gång: “Jag saknade en förståelse från myndigheter och regering kring vilken situation våra medarbetare hamnade i”, berättar Marita och fortsätter: “Att snabbt ställa om restaurangen efter restriktioner till klockan nio dagen efter, eller att möta allmänhetens olika reaktioner var inte alltid enkelt.”

Till nästa gång önskar hon att man skulle värdera olika branscher mer likvärdigt:

“Sjukvården och äldreboenden fick såklart ta den största smällen, de hade det fruktansvärt. Men efter dessa sektorer kunde man ibland känna att det var vissa delar av samhället som fick ta större smällar än andra.” Marita tror det är viktigt att se över betydelsen av samhällsbärande funktioner för olika typer av krissituationer:

“Restauranger har inte ansetts tillhöra en samhällsbärande funktion, men i denna kris var restauranger verkligen det. Det var många som satt hemma och jobbade under corona och att de kunde ringa ett samtal och få mat hemlevererat eller hämta på ett smittsäkert sätt, bör ses som en viktig del, oavsett om det är livsmedel eller restaurang ”

Branschen efter pandemin

Idag har många företag i branschen återhämtat sig ekonomiskt, åtminstone för tillfället, berättar Jonas Siljhammar och Stefan Lundin från Visita Men ett stort antal företag har stora belopp i skatteanstånd som ska återbetalas Och många andra konsekvenser lever fortfarande kvar, som att företagen inte har hunnit få tillbaka den kompetens som gick förlorad med de medarbetare som de var tvungna att säga upp eller som av andra skäl lämnade branschen. Medan pandemin påverkat besöksnäringen i form av färre gäster, varsel och ekonomiskt bortfall, har mycket annat fått stå åt sidan, berättar Marita Wengelin:

“Det man tappar lite som organisation i ett sånt här läge är ju det långsiktiga perspektivet. I början av pandemin var det en ständig lågintensiv kris med högintensiva insatser som hela tiden behövdes”, berättar hon.

underlätta från start: Direkt man fick scenarier att förhålla sig till, då blev det ju direkt mycket enklare för oss att planera", berättar Pia Djupmark.

Förutom att planera för kriser som denna, tror hon att branschen skulle behöva öva på att hantera viruspandemier i praktiken: “Man har ju brandövningar varje år, så varför inte öva på olika scenarier för att hantera virusspridning och pandemier?”

Men kanske var det ändå tur att man inte visste allt från början, påpekar hon: “Pandemier har ju alltid stått med som ett hot i SWOT-analysen, men vi hade ju aldrig förberett oss på något liknande. Sedan trodde man ju inte att pandemin skulle pågå länge. Hade vi vetat att det skulle ta två år, då vet i sjutton om vi skulle orkat.”

LÄRDOMAR FRÅN

HOTELL & RESTAURANG:

Samarbeta, inte motarbeta

En sak som pandemin bevisat, är vikten av samarbete. Inom branschen var man redo att kavla upp armarna för att få verksamheter att gå runt. På samma sätt behöver regering, forskare, politiker och näringsliv samarbeta närmare för att underlätta för varandra Håll dialogen öppen mellan olika professioner kommer minska onödig krångel och administration.

Tillsätt ett samordningskansli

Underlätta för företagen och branschen genom att samordna informationen från myndigheterna, förslagsvis genom ett samordningskansli. Ett sådant kansli skulle föra dialog med alla inblandade och bli en bro mellan bransch och myndigheter. Det skulle spara både tid och resurser för branschen, så att företagen kan fokusera på att hålla igång sina verksamheter smittsäkert

Visa förståese för branschen

Pandemin har visat att branschen vill hjälpa till att göra rätt och hur lösningsorienterade företagen är. Skambelägg inte hela branschen om några få enskilda gör fel, stötta istället de som vill göra rätt. Visa förståelse för alla de företag som kämpar på marginalen för att hålla ned smittspridningen och få sina verksamheter att gå runt

Tydligare information och bättre framförhållning

God framförhållning underlättar i kris Gör det så enkelt som möjligt att planera framåt genom att underbygga restriktioner och beslut med så tydlig information som möjligt, och gärna enligt olika scenarier. Det underlättar att förstå

DE SOM ÄNNU INTE BLIVIT FRISKA

För miljontals människor globalt blev insjuknandet i covid-19 början på ett

långdraget sjukdomstillstånd. För dessa människor är pandemin långt ifrån över.

Många lever än idag med svåra besvär och funktionsnedsättande symtom.

Dessutom vittnar de om en kamp för att få vård och stöd, när kunskapsnivån om det nya viruset och dess långtidskonsekvenser är låg. I Sverige har Svenska

Covidföreningen bildats för att förändra situationen De vill se en lärande vård, översyn av splittrade system och mer forskning.

Postcovid är ett paraplybegrepp för olika symptom, skador och tillstånd som uppkommit till följd av en covid-19-infektion, och drabbar både barn och vuxna. Vanliga symtom är bland annat andningssvårigheter, långvarig feber, sömnsvårigheter, smärta, domningar, hjärtrusningar, bröstsmärtor, illamående, yrsel, ljud- och ljuskänslighet, minnesrubbningar och hjärntrötthet. Många patienter upplever flera symtom från olika organsystem. Symptomen kan se olika ut för olika patienter, vilket gör tillståndet komplext och diagnostiken svår om vården saknar erfarenhet.

Varför vissa utvecklar postcovid är ännu inte klarlagt, men teorier om kvarvarande virus, autoimmunitet, reaktivering av andra virus och skador på organ och/eller blodkärlens celler börjar få allt mer stöd i forskning. Även om vi vet mer om postcovid idag än vid pandemins start så återstår alltså mycket att lära i forskningen.

Emma Moderato, vice ordförande i patientföreningen Svenska Covidföreningen, insjuknade i covid-19 i mars 2020 Månaderna gick men febern gick inte över och hon blev inte frisk Tillslut tog hon kontakt med andra personer i samma situation och började engagera sig i den nystartade patientföreningen:

“Vi hade nog trott att om vi bara informerade myndigheterna om vår situation så skulle tillståndet tas på allvar och myndigheterna börja bevaka Sars-Cov-2:s långtidskonsekvenser, men det visade sig vara lite naivt. Det är lite deppigt när man tänker på det, för flera av de problemformuleringar som vi hade i början har vi fortfarande idag.”

Svenska Covidföreningen bildades under hösten 2020 för att synliggöra covid-19:s olika konsekvenser och patienternas behov. Idag har föreningen över 4000 medlemmar, vilket är mycket för att vara en patientförening. I en medlemsenkät som föreningen genomförde med 1100 respondenter sommaren 2022 framkommer att nästan en fjärdedel har förlorat sin huvudsakliga sysselsättning på grund av postcovid. Föreningens före detta ordförande, Tove Lundberg, oroar sig över att detta kommer få en större samhällseffekt än vi inser i dagsläget:

“Många av våra medlemmar upplever en stor funktionsnedsättning. Detta får stora konsekvenser, dels samhällsekonomiskt och dels för den individ som drabbas, men även för de närstående. Vi ser hur föräldrar blir så sjuka att de inte klarar av att ta hand om sina barn.”

PANDEMIN I SIFFROR

Livet med postcovid

En av många drabbade är artisten Eleonor Léonei, som insjuknade i covid-19 två dagar innan hon blev kallad till sin första dos av vaccin mot sjukdomen. Efter några veckor med influensa och förkylningssymptom trodde Eleonor att hon höll på att bli frisk, men det blev hon inte. Istället fortsatte symptomen: “Jag blev sjukskriven i två veckor och bröt fullständigt ihop Nu har det gått 2 år och jag är fortfarande sjukskriven ”

Symptomen Eleonor lider av är ett 40-tal olika, till exempel hjärtrusningar, feber, smärta samt fel på syn och balans vilket orsakar illamående och yrsel. Men det som hindrar henne allra mest är hjärntröttheten och den höga pulsen: “Det är en totalt bottenlös utmattning Jag är liggandes 80 procent av min tid och är ändå helt slut Det känns som att jag bär ett ton mjöl på mina axlar.”

Eleonor och hennes sambo har testat flera behandlingar och har bland annat rest till Cypern i två omgångar där hon sammanlagt behandlats 12 gånger Hon har än så länge inte upplevt någon större förbättring Postcovid har påverkat allt i Eleonors liv och saknaden av tillvaron innan postcovid är stor, berättar hon:

“Jag kan inte längre gigga, inte umgås med vänner och inte heller hjälpa till med enkla hushållssysslor i hemmet Och så fort jag får lite energi så gör jag av med den direkt, det är sån jag är, jag gillar ju att göra saker. Postcovid har tagit mitt liv och hela min identitet.”

Alltid någon annans ansvar Gemensamt bland berättelserna från postcovidpatienterna är att de blivit runtbollade i vården, och att det alltid hänvisats vidare till någon annan Även på samhällsnivå har det saknats en aktör som tagit ägandeskap över frågan:

“Folkhälsomyndigheten menade att det inte var en fråga för dem och hänvisade till Socialstyrelsen, som sa att ansvaret låg på de 21 regionerna, och de i sin tur hänvisade tillbaka till Socialstyrelsen Nånannanismen har varit genomgående när det kommer till kunskapsbevakning och vård för postcovid. Istället för att flera aktörer tar ett gemensamt grepp utifrån sina respektive ansvarsområden blir det alltid någon annans ansvar. Om vi ska kunna agera snabbare i kommande krissituationer behöver vi se över den splittrade styrningen av hälso- och sjukvården”, säger Emma Moderato

En förklaring till varför patientgruppen haft det extra svårt att vinna förståelse och ansvar i frågan, kan vara det faktum att postcovid inte hör hemma under en egen medicinsk disciplin i vården:

JAG BLEV SJUKSKRIVEN I TVÅ VECKOR OCH BRÖT FULLSTÄNDIGT IHOP. NU HAR DET GÅTT 2 ÅR.

OM

Det behövs beredskap

Ett land som skiljer sig från Sverige i hanteringen av postcovid är England, där vården tidigt uppmärksammade tillståndet och frågan diskuterades i parlamentet. Postcovidmottagningar startades runt om i landet för att samla kunskap och erfarenhet. Som en del i sin 5-stegsplan för att hantera postcovid tillsatte England en så kallad “Long Covid Task Force”, en grupp forskare och läkare från olika discipliner som tillsammans med patienter tog fram riktlinjer och stöd till vården. Dessa riktlinjer har sedan uppdaterats med tiden, allteftersom kunskapen om postcovid har växt. England genomförde även akutfinansierad forskning på postcovid samtidigt som deras statistikmyndighet samlade data över hur många som drabbats.

Till nästa gång vi hamnar i en liknande situation menar både Emma Moderato och Tove Lundberg att vi, likt England, snabbt borde tillsätta en expertgrupp med forskare, kliniker och patienter som följer kunskapsutvecklingen kontinuerligt. De menar även att det måste finnas en infrastruktur för accelererat lärande där forskning och klinik jobbar mer tillsammans, det vill säga att lärdomar man gör på kliniken tas vidare till forskningen och tvärtom Sverige måste satsa mer på den akademiska sjukvården

En annan aspekt de pekar ut som problematisk är att Socialstyrelsen saknar lagstöd att hantera primärvårdsdata. Det gör det svårt att uppskatta hur många som fått postcoviddiagnos i Sverige och att samla in vårddata i realtid

“Om beslutsfattare inte vet hur många som drabbats av postcovid eller på vilket sätt de har drabbats, hur ska man då kunna uppskatta hur stora vårdsatsningar som behövs? Avsaknaden av nationell data kan mycket väl ha bidragit till Sveriges senfärdiga respons”, menar Emma Moderato

Behovet är fortfarande stort

Men under 2022 lades flera av landets postcovidmottagningar ned, och vid årsskiftet 2022/2023 stängdes ytterligare mottagningar, något som mötte kritik i media och varit omdiskuterat inom vården.

PANDEMIN I SIFFROR

Region Östergötland, en av de regioner som valde att stänga ned sin särskilda mottagning, menade att beslutet grundade sig i att man ville strukturera in covidvården i vårdens normala flöde. I en intervju med SvD från augusti 2022 kommenterar Tove Lundberg resonemanget: “Det vore fantastiskt om vi kom dit, men utifrån alla vittnesmål och utifrån de experter som har följt postcovidpatienter är det alldeles för tidigt för att göra sådana insatser ”

Emma och Tove menar att de hört olika förklaringar från regionerna till varför mottagningarna för postcovid stängt ned. Medan vissa förklarat att de inte längre får statligt stöd, uppger andra att antalet remisser minskat. Andra har även klargjort att det fanns långa köer men inte tillräckligt med resurser: “Det ansträngda ekonomiska läget har drabbat regionerna hårt och extra sorgligt är det när välfungerande verksamheter som byggt upp erfarenhet och kunskap tvingas stänga”, berättar de. I Svenska Covidföreningens enkät med 1100 respondenter svarade enbart 3 procent att de helt och hållet fått den vård de behöver.

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är postcovidvården ojämlik på flera sätt En aspekt som inte har lyfts tillräckligt är att svår akut covid har varit vanligare i socioekonomiskt utsatta områden. Emma Moderato påpekar att det därför kan antas att det även finns flera postcoviddrabbade i dessa områden. Samtidigt saknas officiell information om postcovid på andra språk än svenska. Det gör det svårare att vara informerad om vad ens symptom kan handla om och ett hinder för att söka rätt vård, menar Emma:

“Postcovid har drabbat alla samhällsskikt. Men frågan om postcovid i socioekonomiskt utsatta grupper är det ingen som följer, trots att detta förmodligen kommer få långsiktiga konsekvenser, till exempel när det kommer till sysselsättning. Det är ett osynliggörande.”

AV 1100 RESPONDENTER SVARADE ENDAST 3 PROCENT

För oss är det inte över Tove Lundberg berättar att Svenska Covidföreningen varje vecka mottar mail från förtvivlade människor som antingen är sjuka själva eller har barn eller närstående som mår dåligt, och som inte får rätt hjälp Hon berättar även att många postcovidpatienter tidigt ville delta i studier för att förbättra förståelsen av vad som händer i deras kroppar, men att forskningsambitionerna vid universitetssjukhusen har sett väldigt olika ut över landet:

“Det finns många som har varit sjuka länge men fortfarande inte har fått adekvat vård Även om vi ännu inte har något botemedel, är vi många som känner att 'testa mig, utred mig och ta reda på så mycket ni kan så att jag kan vara med och bidra till utvecklingen framåt. Dessutom finns det redan idag symtomlindrande behandling för vissa komplikationer, men för att du ska få den måste du träffa en läkare som kan postcovid.”

konsekvenser och vi blir fler och fler varje dag. För oss är covid-19 verkligen inte över”, betonar Tove Lundberg.

VI ÄR TUSENTALS

Var står vi nu?

Den 20 april 2023 presenterade regeringen två uppdrag som syftar till att stärka och sprida kunskap om diagnostik, vård och rehabilitering av personer som drabbats av postinfektiösa tillstånd (regeringen, Socialdepartementet). Det ena uppdraget gavs till Socialstyrelsen som ska ta fram ett kliniskt kunskapsstöd till vården och utreda möjligheten till ett nationellt kunskapscentrum Det andra uppdraget gavs till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att ställa samman kunskap inom postcovid och andra postinfektiösa tillstånd. Uppdragen ska slutredovisas i augusti 2024. Emma Moderato kommenterar regeringens initiativ:

“Vi är väldigt glada över att regeringen visar att postinfektiösa tillstånd är en prioriterad fråga och en konsekvens som vi som samhälle måste hantera efter en pandemi. Uppdragen är också i linje med det förslag på nationell handlingsplan som Svenska Covidföreningen lämnade över till regeringen i januari 2023. Av uppdragen framgår att flera aktörer som måste jobba med frågan, vilket visar att regeringen förstått att det är ett komplext område ”

Men det finns fortfarande orosmoln på himlen, menar Emma Moderato:

“Det som oroar oss nu är det svåra ekonomiska läget i regionerna, som ansvarar för hälso- och sjukvården Det omöjliggör satsningar på specialistmottagningar för postcovid, vilket ju behövs om regeringsuppdragen ska ge effekt för patienterna i praktiken. Här skulle staten behöva kliva in och finansiera en specialistmottagning i var och en av de sex sjukvårdsregionerna. Sverige kan nämligen inte, precis efter en pandemi, stå i ett läge där vården för postinfektiösa tillstånd läggs ner istället för att byggas upp. Sådan kortsiktighet kommer att kosta både individer och samhället i längden ”

LÄRDOMAR FRÅN DE MED POSTCOVID:

Se över systemen

Det är svårt att skapa en effektiv och jämlik vård för en ny patientgrupp med 21 självstyrande regioner. Styrningen av hälso- och sjukvården i Sverige behöver ses över för att kunna agera snabbare nästa gång. Det finns också stora brister i Sveriges möjligheter att följa vårddata nationellt som måste åtgärdas.

Hoppa inte över viktiga steg

Alla steg inom vården behövs och hänger ihop Hoppar vi över kartläggningen

över hur många som drabbats blir det svårt att uppskatta vilka vårdsatsningar som behövs. Hoppar vi över diagnostiken blir vården inte patientsäker. Till nästa gång måste vi se över helheten och inte bara fokusera på rehabilitering.

Skapa en lärande vård

Precis som akutvården kraftsamlade för att lära om akut covid-19 måste övrig vård kraftsamla för att lära om långtidskonsekvenserna. För att möjliggöra detta måste det satsas på den akademiska sjukvården, där klinik och forskning samarbetar effektivt. Om strukturerna finns på plats från början går det lätt att ställa om när det behövs

Var ödmjuk inför kunskapsläget

Postcovid är komplext och det saknas mycket kunskap. Vården behöver lära mer om postcovid, och det krävs ett förstående och inlyssnande perspektiv till patienternas symtom och förutsättningar. Ett patientcentrerat förhållningssätt är avgörande för att behandla sjukdomar vi ännu inte vet tillräckligt mycket om.

D b hö f k i !

MED VIRUSFORSKNING I FOKUS

Sveriges virologer har i många år varnat för pandemier. Covid-19 fick forskare över hela världen att börja samarbeta för att utveckla läkemedel i rekordfart. Även om vaccinering mot covid-19 blivit vardag, kvarstår hotet om fler viruspandemier. Forskarna vet inte vilket virus som kommer orsaka nästa utbrott, men de är övertygade om att fler viruspandemier kommer drabba oss i framtiden Med ökade investeringar i utvecklingen av antivirala läkemedel, diagnostik, vaccin och grundforskning kan vi få det skydd mot virus som krävs.

g , y j forskningsanslag om totalt 10 miljoner euro Medlen skulle gå till forskning om vaccinutveckling, behandling och diagnostik, och på grund av det akuta behovet av ny kunskap frigjordes sedan ytterligare 37,5 miljoner euro. Ett av de 17 projekt som valdes ut för anslaget gick under namnet “Fight-nCoV” och leddes av Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Stockholms universitet: “När pandemin bröt ut blev det snabbt skifte mot att jobba med SARS-CoV-2”, minns hon

Som immunolog hade Anna-Lena tidigt följt rapporterna från Kina om virusets utveckling. Hon hade, bara några veckor tidigare, fått avslag på ett liknande forskningsprojekt i Sverige som skulle undersöka just antiviraler, det vill säga läkemedel mot virus. Så när forskningsanslaget från EU annonserades, var hon och hennes team snabba att skicka in en ansökan: “Då hade vi två veckor på oss att få in en ansökan, jag skrev dag och natt” Anna-Lena och hennes forskargrupp gick samman med andra forskare i Tyskland, Frankrike och Danmark, och blev beviljade 2,8 miljoner euro för att forska på antiviral behandling mot covid-19. Projektet pågick under två år med målet att identifiera läkemedel, eller en kombination av läkemedel, med kapacitet att hämma SARS-CoV-2 Utöver deras projekt, beviljades även ytterligare två svenska forskningsprojekt medel från EU:s coronautlysning, dessa från Karolinska Institutet

Forskarna har varnat för pandemier

När det den 11 mars 2020 stod klart att WHO klassade spridningen av coronaviruset som en pandemi, var det få virusforskare som blev förvånade Anledningen? De hade redan varnat om detta i många år. Faktum är att ett gäng virusforskare stod i Sveriges riksdag i november 2019 och berättade om just detta för riksdagens forskningsorganisation RIFO. Det var en månad innan coronaviruset började spridas i Kina. En av dessa virusforskare var Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet:

PANDEMIN I SIFFROR

“Jag kan inte säga att vi blev förvånade över covid-19”, säger han och fortsätter: “Att det blir pandemier blir man inte förvånad över som virolog med tanke på hur många vi är och så tätt som vi bor idag.” Tillsammans med övriga virusforskare i riksdagen berättade han om det faktum att WHO har utlyst globalt nödläge sex gånger, och att alla dessa har varit orsakade av virus Att virus är ett av mänsklighetens största hot i modern tid skulle visa sig bli verklighet en månad senare: “Våra möjligheter att sprida virus har aldrig varit lika stora som nu”, säger Tomas och syftar på globaliseringens resmönster.

I 40 år har Tomas Bergström jobbat på ett diagnostiskt laboratorium för virus Där tar de prover för att diagnosticera olika virussjukdomar och utför experiment för att undersöka virus närmare, till exempel genom PCR-tester och experiment där de odlar celler i olika viruskulturer för att hitta genom omfattande screening av molekylära bibliotek hitta nya läkemedel mot virus. Redan 2014 publicerade de en ny antiviral mekanism för att angripa coronavirus, men tiden var då inte mogen Han berättar att han försökt söka anslag för forskning om antivirala läkemedel tidigare, men fått avslag:

“Det kändes ju lite snopet såklart, att det har varit så svårt att få anslag för antiviral virusforskning. Pandemin har kanske gjort det enklare, men samtidigt har konkurrensen bland virusforskare ökat internationellt ” Nu har dock Tomas fått anslag från Vetenskapsrådet för utveckling av nya antiviraler, vilket har lett till nybildandet av en livaktig forskargrupp i Göteborg med internationella förgreningar.

Snabbt samarbete och globalt kunskapsutbyte

I början av pandemin pågick flera parallella studier i världen för att snabbt få fram ett läkemedel mot covid-19. WHO ledde till exempel en stor studie där flera olika läkemedel mot covid-19 jämfördes mot varandra och forskare över hela världen började samarbeta i rekordfart. För att underlätta ett snabbare kunskapsutbyte mellan forskare världen över delades forskningsartiklar direkt de var skrivna, istället för att genomgå den ordinarie vetenskapliga granskningen innan:

“I början var samarbetet enormt, vi forskare skickade hela tiden artiklar mellan varandra”, berättar Anna-Lena och fortsätter: “Forskningsartiklar fick granskas av mottagande forskare, på så vis kunde informationen delas mycket snabbare ” Eftersom Italien var hårt drabbat i början låg deras forskare cirka två veckor före Sverige och övriga världen, så de skrev snabbt ihop sina iakttagelser om det nya viruset och delade vidare med forskare i andra länder.

Virusforskning i rekordfart

Utveckling av ett vaccin är en utmanande och noggrant reglerad process Från det att studien påbörjas till att vacciner finns tillgängliga på marknaden är en process som vanligen tar uppemot tio år eller mer. Vaccin mot mässling tog hela 28 år att utveckla och vacciner mot HPV, som bla orsakar livmoderhalscancer, tog 15 år. Men tack vare forskarnas samarbete gick forskningen nu i rekordfart: endast ett år efter coronavirusets utbrott fanns tre olika vaccin klara för granskning Att det gick så snabbt beror även på att det plötsligt lades ned ofantliga resurser med samma mål: ett vaccin mot covid-19 Förklaringen ligger också i att forskningsprocessen effektiviserades. Plötsligt bedrevs flera parallella studier världen över och istället för att låta utvecklingen genomgå sina olika faser, pågick alla nu samtidigt. Dessutom

började man inte från noll, för forskningen var redan påbörjad långt tidigare, berättar Anna-Lena Spetz: “Vi startade ju inte från noll när det nya viruset dök upp. Forskning och utveckling av mRNA vacciner hade pågått under många år innan covid-19 bröt ut.”

PANDEMIN I SIFFROR

Det nya som behövde göras vara att skapa SARS-CoV-2 specifika mRNA sekvenser, genomföra prekliniska försök och kliniska tester enligt regelverken samt att bygga produktionskapacitet. Detta var givetvis en enorm ansats, men grundforskningen runt mRNA vacciner inklusive kliniska tester av andra mRNA vacciner fanns på plats vid utbrottet av covid-19

Precis som många andra professioner, fick virusforskarna anpassa sitt arbete efter pandemins nya regler. Många jobbade hemifrån och kopplade upp sig till kollegorna via digitala möten. Anna-Lena var en av få forskare som fortsatte att åka in med bilen till universitetet varje dag, men där satt hon så gott som ensam på plats: “Men jag kände mig inte ensam, för det fanns så otroligt mycket att göra och allt kunde göras via Zoom ”

Det nya arbetssättet med digitala möten som avlöser varandra har fortsatt även efter pandemin och det är bättre i vissa sammanhang, tycker Anna-Lena: “Det har blivit mer effektivt Jag skulle aldrig hinna med att träffa lika många människor fysiskt på en och samma dag, men via Zoom kan jag hålla ett högre tempo ”

Även om det nya arbetssättet underlättade för snabb kunskapsväxling, finns exempel på när det gick lite väl snabbt. Ett sådant exempel är malariamedicinen hydroxiklorokin, som i början av 2020 godkändes som covid-19-medicin i USA Och efter att president Donald Trump rekommenderat medicinen sköt efterfrågan i höjden. Men antalet dödsfall som involverade någon variant av läkemedlet nästan fyrfaldigades, från 75 under första halvan av 2019 till 293 under första halvan av 2020. Och av de 293 döda hade över hälften angett covid-19 som en anledning till att använda hydroxiklorokin. Detta ledde till att FDA, den amerikanska Folkhälsomyndigheten, drog tillbaka godkännandet av läkemedlet med förklaringen att de potentiella fördelarna inte överväger riskerna. Efter att flera kliniska prövningar genomförts, tillsammans med bättre analyser av det vetenskapliga underlaget, fanns det inte längre juridiska skäl till ett godkännande.

Men i det stora hela, verkar pandemin ändå påverkat virusforskningen till det bättre Tomas Bergström understryker att det under pandemin har skett ett ökat utbyte och samarbete inom professionen, både i Sverige och internationellt, vilket ibland inte hörts och synts i media eller utanför forskarvärlden:

“Man har haft mycket mer kontakt än någonsin tidigare Det har varit väldigt produktivt bakom kulisserna och skett ett förnuftigt kollegialt utbyte”, berättar han. Som exempel lyfter han alla de olika forum och seminarier som anordnats inom professionen, bland annat av Svenska Läkaresällskapet, där 400-500 deltagare kom för att lyssna varje gång.

Hur gick det då med Anna-Lenas forskningsprojekt Fight-nCoV? De publicerade 41 vetenskapliga artiklar på bara två år. En av de viktigaste upptäckterna var att de identifierade en ny klass av bredspektrum antiviraler som forskarna i Tyskland fortsätter att jobba med idag.

dramatiska händelser, nyheter kommer och går

Coronapandemin är inte den första viruspandemin i historien, och vi har mycket lärdom att dra från tidigare pandemier, påpekar Tomas. Svininfluensan som drabbade världen 2009, var inte heller den någon plötslig händelse, utan skedde efter närmare 10-15 år av genetiska förändringar i en växling mellan grisar och människor, innan spridningen av viruset började ta fart: “Det kom nytt virus vart och vartannat år efter det, för oss är inte det konstigt”, säger Tomas. Men även om människor glömmer lätt, har allmänhetens kunskap om virus och virusspridning nog höjts, hoppas han. Man har börjat förstå allvaret med virus och människor är medvetna om smittspridning och hygien på ett helt annat sätt än tidigare

Andra exempel på virusutbrott är zikaviruset som spreds i Brasilien under 2015-2017, och som orsakade förkrympta hjärnor hos barn under fosterstadiet. Eller Ebola som upptäcktes under 1970-talet, en sjukdom som normalt sett inte sprids mellan människor men som plötsligt tog ny form vilket gjorde att den lättare kunde överföras mellan människor och därför ledde till tiotusentals dödsfall fram till idag År 2002 kom SARS-1, en mycket farlig sjukdom eftersom viruset spreds via luften och hade en dödlighet på 10 procent. Även om virologer då var oroade över SARS-1, försvann viruset plötsligt och totalt registrerades endast 8 000 fall globalt.

Skydd mot virus går att förbereda

För att stå redo för nästa farliga virus måste vi investera i gedigen grundforskning, berättar

Tomas Bergström: “Det som var väldigt positivt under coronapandemin var att det gick oväntat snabbt att ta fram bra vaccin.” Han menar att det finns en styrka i forskningen, att forskare gör olika saker och att inte alla forskare springer på samma boll:

“Vaccin är bra, men vi behöver också antivirala läkemedel. Genom att investera i grundforskning om virus skulle vi nämligen kunna utveckla möjligheterna att ta fram läkemedel mot så gott som alla virus. Och i dagsläget saknas läkemedel mot alla luftvägsvirus utom influensa "

Även om forskarna inte kan förutse vilket virus som kan orsaka nästa viruspandemi, går det att förbereda ett bättre skydd än vad vi har idag. Ett sätt är att ta fram olika bredspektrum antiviraler, alltså antivirala läkemedel som fungerar mot flera olika virus, berättar Anna-Lena.

På så vis kan forskarna förbereda för testning av ett läkemedel innan en ny pandemi uppstår:

“I lugnare tider har vi chans att förbereda för antiviraler mot olika virusfamiljer så när virus X uppstår behöver vi bara undersöka att vårt antivirala läkemedel med säkerhet fungerar mot virus X. Om det redan då finns ett läkemedel som människor är vana att använda är inte steget lika långt ”

PANDEMIN I SIFFROR

Till skillnad från utvecklingen av vaccin, som forskarna nu har bevisat kan ske på 6 månader till ett år, så skulle bredspektrum antiviraler kunna finnas färdigt på hyllan redan när nästa virusutbrott inträffar. Virusforskarna är redo att ta fram ett sådant skydd mot framtida virushot redan idag, berättar Anna-Lena Men utmaningen är att det saknas resurser: “Vi kan klara av detta vetenskapligt, men det saknas kommersiella incitament ”

Forskning kostar pengar, och frågan handlar om vem som ska bekosta framtagandet av ett förberedande läkemedel, innan vi vet vilket virus det kommer att röra sig om. Idag saknas det marknad för det virus som kommer att orsaka nästa globala spridning Men trots det är behovet enormt och forskarvärlden överens om att virusorsakade pandemier kommer att drabba oss igen. Därför bör det vara en angelägenhet för hela samhället, menar Anna-Lena:

“Det borde inte bara vara läkemedelsbolagen som ska ta den risken, det borde vara av intresse för alla branscher Man skulle kunna skapa en gemensam fond för att tillsammans sponsra ett bredspektrumantiviral inför nästa pandemi ”

Så, vad kostar det att forska fram ett nytt läkemedel mot virus? Det är svårt att svara på, eftersom de tester som behöver göras inte kan påbörjas innan forskarna känner till virusets alla egenskaper Den tredje fasen i utvecklingen, fas tre, kräver till exempel att läkemedlet testas i den population som den är menad för. Och sådana tester är därför svåra att genomföra på förhand. För coronavaccinet till exempel, innebar det att testa vaccinet även hos den äldre befolkningen. Men om ekonomin fanns, skulle samhället kunna ha ett gediget virusskydd på plats, troligtvis redan inom fem år, berättar Anna-Lena:

“Med billiga diagnostiska verktyg och effektiv antiviral behandling på plats, då skulle vi snabbt kunna bromsa virusutbrott innan det hinner bli en pandemi. Då skulle även vaccinbolagen få tid att hinna ta fram ett vaccin mot virus X innan det börjar sprida sig till en full pandemi.”

Till nästa gång

Med pandemin i backspegeln vet vi nu att det går att ta fram vaccin/läkemedel i rekordfart när samarbete och resurser finns. Samarbete och kunskapsutbyte både inom Sverige och inom den globala forskningsgemenskapen har varit avgörande för att möta utmaningarna som pandemin har ställt oss inför Men pandemin kom också med en baksida När virologerna fick prioritera om och låta annan forskning stå åt sidan till förmån för de mer deskriptiva prövningarna och studierna, har annan grundforskning släpat efter.

Dessutom, menar Anna-Lena, att vi borde lära oss från pandemin om hur resurser kan organiseras och nyttjas bättre under kris Trots att Sverige har många laboratorier för molekylärbiologi, visade det sig under pandemin att många av dem inte var rustade för diagnostik med PCR. Men vissa universitet var snabbare på att ställa om och började producera handsprit i tomma laboratorier. Ett exempel på hur vi kan använda resurser inom forskarvärlden till att stötta sjukvården under pandemier, menar Anna-Lena.

idag fortfarande effektiva läkemedel mot alla luftvägsvirus förutom influensa och covid-19. Antivirala läkemedel behövs mot alla virus, inklusive mässling som är särskilt farligt för barn Idag finns det inga svenska forskare som just nu forskar på detta område, men förhoppningsvis kommer det att ske i framtiden. För behovet av antivirala läkemedel är enormt, om vi ska lyckas bygga upp ett skydd mot virus inför nästa pandemi, betonar AnnaLena Spetz: “Hade vi haft antiviraler från början av denna pandemi hade vi kunnat behandla de äldre snabbare och få ner dödligheten Kombinationen enkel, snabb diagnostik och behandling med antiviraler kan ersätta långvarig karantän för att få ner smittspridningen på ett effektivt sätt.”

Både Anna-Lena Spetz och Tomas Bergström är överens om det faktum att vi behöver möjliggöra utvecklingen av antivirala läkemedel och fokusera på grundforskning som rör virus och deras mekanismer. Det är också viktigt att uppmuntra och stödja forskning om antivirala läkemedel, särskilt för de virus som idag saknar effektiva behandlingsalternativ. Med fri grundforskning om virus och antivirala läkemedel kan virusforskarna förbättra förståelsen för hur virus fungerar och hur de bör bekämpas. Detta skulle även öka möjligheterna att utveckla läkemedel mot virus och ge sjukvården viktiga verktyg för att behandla svåra fall

LÄRDOMAR FRÅN

VIRUSFORSKNINGEN:

Investera i virusforskning

Att det behövs mer resurser till virusforskning är ett faktum. Forskarna behöver kunna genomföra fri grundforskning om virus i mycket större utsträckning för att förbättra kunskapsläget framåt

Antivirala läkemedel är ett måste

Vi saknar idag antivirala läkemedel mot de flesta virus. Forskning för utveckling av antivirala läkemedel är kritisk för att skydda mänskligheten Genom att utveckla bredspektrum-antiviraler kan vi utveckla skydd mot flera virus samtidigt.

Organisera resurser bättre inför och under kris

Pandemin har visat kunskapsutvecklingen kan gå otroligt snabbt fram när forskare över hela världen samarbetar för att ta fram verktyg för att stötta sjukvården.

Inför nästa pandemi bör resurserna inom virusforskningen kartläggas löpande; från virusforskares kompetenser till universitetens diagnostiska möjligheter

Stärk samhällets möjligheter till diagnostik

Med effektiva och prisvärda diagnostiska verktyg ökar möjligheterna att snabbt upptäcka och hindra spridning av virus I en global värld är det av största vikt att ha tillförlitlig och snabb diagnostik tillgänglig på platser där många människor rör sig, som t.ex. flygplatser, tågstationer, köpcentrum och inom hälso- och sjukvård.

Virusforskning behöver finansieras av hela samhället

Virussjukdomar drabbar hela samhället och medför både stort lidande och enorma kostnader. Pandemifonden samlar in medel för att stärka svensk virusforskning för att ge samhället kunskap och sjukvården verktyg att bekämpa virusutbrott med visionen om ett samhälle fritt från virussjukdomar

LILLA VIRUSSKOLAN

Visste du att det finns fler än 250 kända virusfamiljer? Varav minst 30 familjer innehåller en eller flera arter och varianter som kan infektera människan. Nya virus upptäckts ständigt och vi känner bara till en mycket liten minoritet av alla de virus som finns i naturen. Dessutom muterar många virus snabbt vilket ytterligare bidrar till en närmast ofattbar artrikedom.

Virusfamiljer som kan orsaka sjukdom hos människor:

Snälla och farliga virus, vad är skillnaden?

Allt liv på jorden: djur, växter, svampar och till och med bakterier, blir infekterade av virus. Vi människor utsätts för en stor mängd virus under vår livstid. Men faktum är att de flesta av dessa virus inte gör oss sjuka En del är harmlösa fripassagerare och forskning tyder på att många är direkt bra för vår hälsa. Nästan en tiondel av vår arvsmassa kommer från virus, vilket bland annat gav oss en gen som behövs för bildande av moderkakan Virus spelar också en viktig roll i ekosystem, bland annat för näringscykler i världshaven. Vi använder dessutom virus i forskning och till att bota olika sjukdomar, exempelvis genom genterapi, där virus används som verktyg för vaccinering eller för att angripa olika sorters cancer eller antibiotikaresistenta bakterier

Varför har vi så stora problem med virusorsakade sjukdomar?

Virus upptäcktes förhållandevis sent, jämfört med andra smittämnen. Virus är också mycket mindre än andra smittämnen vilket innebär att det finns mindre att ”sikta på”, med antivirala läkemedel Alla virus förökar sig inuti våra celler, vilket gör det utmanande att utveckla läkemedel som är effektiva men samtidigt säkra. Vi är förhållandevis få forskare som forskar om just virus. Sammantaget förklarar detta varför vi saknar antivirala läkemedel och vaccin mot de flesta virus som orsakar sjukdomar hos oss människor

Varför har vi pandemier?

Människan har drabbats av epidemier och pandemier i tusentals år. De flesta känner till pesten som drabbade Europa under medeltiden Även spanska sjukan som drabbade hela världen för cirka hundra år sedan, och som var en allvarlig influensa som spreds i efterdyningarna av första världskriget. Det finns dock många flera exempel och faktum är att redan under det peloponnesiska kriget, mellan Aten och Sparta 430–426 före vår tideräkning, skedde den första dokumenterade pandemin

Idag finns det många fler faktorer som ökar riskerna för nya pandemier. Befolkningsutveckling, skövling av regnskog, klimatförändringar och en ofta ohållbar livsmedelsindustri gör oss människor mer utsatta för virus som överförs från djur till människor (s.k. zoonoser). Detta i kombination med vår ökade urbanisering och globaliserade levnadsätt gör att virus kan spridas väldigt fort till hela världen, speciellt om viruset sprids via luft. Vi vet inte när eller vilka zoonotiska virus som kommer att utvecklas till pandemier i framtiden men det är inte frågan om det sker, utan när.

TILL NÄSTA GÅNG - EN UPPMANING

Vi har alla vår egen berättelse från pandemin. Men när vi intervjuat personer från olika branscher till den här rapporten, är det många lärdomar och erfarenheter som liknar varandra. Att nya virusutbrott kommer vet vi, det är tyvärr bara en tidsfråga. Här har vi samlat de viktigaste slutsatserna som vi hoppas att beslutsfattare, samhälle och näringsliv kommer ta vidare. Vi hoppas att dessa lärdomar kommer till användning inom varje bransch och verksamhet När nya virusutbrott kommer, måste rätt beredskap i samhället finnas på plats.

1. Gör det lätt för alla branscher att göra rätt

Viljan att hjälpa till och göra rätt är gemensamt för alla de vi intervjuat till denna rapport. När krisen kommer och fokus ligger på att släcka bränder och ta sig igenom dagen, då visar chefer, anställda och branschkollegor på en stor vilja att kavla upp armarna och samarbeta. Detta är en enorm kraft som blir viktig för olika verksamheters överlevnad i kris, när horisonten är svår att se Det är därför av yttersta vikt att regering och myndigheter förser branscher det stöd som behövs. Restriktioner och regelverk kan behövas, men det måste vara lätt att göra rätt.

2. Förstå vad olika verksamheter behöver i kris

Dra inte alla verksamheter i en bransch över samma kam. Det gäller dels restriktioner och beslut, men också rent tekniskt, såsom vid ansökan av coronastöd Bredden av olika professioner och verksamheter i en och samma bransch kan skilja sig åt stort, varför stöd och beslut måste utformas med en hög förståelse för hur olika branscher fungerar. Annars är risken stor att hjälpen inte når de som behöver det mest, och att de verksamheter som redan är högt belastade drabbas av ytterligare arbete.

3. Involvera branscherna, och lyssna till deras expertis

Nästa gång kan den kunskap som olika branscher redan besitter om deras profession komma bättre till användning för att minska smittspridning och stötta pandemihanteringen Till exempel för att hjälpa till vid utformningen av restriktioner så att de bättre passar olika branscher. Kriser kräver snabbt agerande och tuffa beslut. Men även nu, långt efter att de flesta restriktioner hävts, saknas en fortsatt dialog för att samla erfarenheter från pandemin från regering och myndigheter Involvera experterna, de som kan sina verksamheter bäst Stötta med samordning och kunskapsspridning i kris te x genom ett samordningskansli

4. Värdera verksamheter likvärdigt i pandemihanteringen

Bristen på förståelse för olika branscher gjorde, tyvärr, att stöd och restriktioner inte alltid kom till sin rätta under pandemin. Det gäller inte bara den tekniska utformningen av stöd och restriktioner, utan även attityden och kommunikationen kring dem. Det är viktigt att alla verksamheter känner sig delaktiga i krishanteringen Utgångspunkten bör vara att alla branscher ska kunna hålla öppet på ett smittsäkert sätt i den mån det går

5. Öka kunskapen om virus och smittspridning

Med över 300 virusforskare i Sverige finns en hel del kunskap om virus och virusorsakade sjukdomar Samtidigt finns fortfarande stora kunskapsluckor och brist på verktyg för att kunna upptäcka, förhindra och behandla virusorsakade sjukdomar Vi måste tillgängliggöra den kunskap om virus, smittspridning och dess långtidskonsekvenser som forskarna besitter för att bättre stötta branscher och beslutsfattare. Samt för att underlätta för allmänheten att bättre kunna förstå och ta till sig de åtgärder som ges för minskad smittspridning och sjukdom.

Kunskapsstyrning är nödvändigt för beslutsfattande inom sjukvård och andra samhällsviktiga verksamheter, men också för att underlätta för allmänheten

6. Tillsätt en extern expertgrupp om virus

En extern expertgrupp bör bildas för att hantera evidens- och faktabaserade råd och frågor om virus och viruspandemier på ett effektivt sätt. Gruppen skulle ansvara för att ge vägledning till beslutsfattare, näringsliv och samhällssektorer i frågor som berör virus och smittspridning Denna expertgrupp skulle även ge råd och tips om hur man kan förbereda sig bättre inför framtida utbrott och minimera skadorna. Det är viktigt att gruppen är tillräckligt stor för att täcka en rad olika områden som behövs i hanteringen av virussjukdomar och pandemier, från virologi och smittspridning till psykologi och kommunikation.

7. Kommunicera tydligt kring restriktioner och beslut

Under kris blir kommunikationen viktigare än någonsin. Något som efterfrågats av så gott som alla intervjuade till denna rapport, är tydlig kommunikation från regering och myndigheter Men det gället även för enskilda experter och forskare Tydlig kommunikation underlättar för olika verksamheter att förstå läget och manövrera i krisen Man kanske inte alltid behöver förstå hela bakgrunden till ett visst beslut, men det underlättar att förstå varför det kommer, vad som förväntas av olika branscher och hur länge det gäller.

8. God framförhållning underlättar

Även om det finns stor förståelse för snabba beslut och krishantering, har det efterfrågats betydligt bättre framförhållning i de beslut och restriktioner som regeringen verkställde under coronapandemin. Med tanke på den kunskap som redan finns om virus, och den förståelse för läget som ökade med tidens gång, bör det vara möjligt att underrätta branscherna om olika pandemirelaterade beslut med ännu bättre framförhållning. Även om läget är oklart, går det att kommunicera för olika möjliga scenarion, för att hjälpa verksamheter att planera

9. Ta med viruspandemier i krisplanen

Virus är ett av mänsklighetens största hot i modern tid. Virusutbrott måste därför vara en självklar del i krisplanen hos alla verksamheter. Branscher och sektorer bör också bli bättre på att dela sina erfarenheter från pandemin inom sitt område och med kollegor Även om vi inte kan planera allt, så kan vi samla lärdomar från denna pandemi och planera för olika möjliga scenarion när virusspridningen uppstår nästa gång.

10. Prioritera virusforskning - ett skydd mot virus

Ett bättre samhällsskydd mot viruspandemier är möjligt, men det behövs betydligt mer forskning om virus. Genom att investera i grundforskning om virus kan vi utveckla antivirala läkemedel och vaccin samt förbättra diagnostik som hjälper samhället att effektivt upptäcka och minska smittspridning av virus Med ökad forskning, god krishantering och bättre samarbete kan vi stoppa nästa viruspandemi Hjälp oss bekämpa virussjukdomar!

Denna rapport samlar 59 konkreta lärdomar från pandemin Ändå har vi bara skrapat på ytan. Inom varje bransch, sektor och organisation finns viktiga erfarenheter om vad som händer när ett farligt virus sprider sig. Hos varje individ finns en unik berättelse.

Spåren från pandemin lever kvar. Sjukvården arbetar fortfarande för att minska vårdköerna som växt sig långa under pandemin. Vi saknar fortfarande kunskap och verktyg för att hjälpa alla de tiotusentals människor som lider av långvariga konsekvenser med postcovid. Många verksamheter har fortfarande inte hämtat sig efter mer än tre tuffa år. En del har mist någon vi känner i covid-19, eller indirekt genom pandemins efterföljande konsekvenser. I skrivande stund har Världshälsoorganisationen fortfarande inte deklarerat att pandemin är helt över, men med stor sannolikhet har vi det värsta bakom oss.

Det är svårt att föreställa sig, men det hade kunnat bli mycket värre. PCR-tester, vacciner och antivirala läkemedel har varit avgörande för att minska smittspridning, sjukdom, och död, och få upp sjukvården på fötter igen. Samtalen som ligger till grund för denna rapport har gett oss en bredare förståelse för hur en pandemi kan drabba oss Men det har också blivit tydligt att det behövs bättre beredskap mot virus inom alla branscher och sektorer. För att lyckas föreslår vi tre actions framåt.

Med rätt verktyg kan vi upptäcka, förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar innan det är för sent. Vår förhoppning är att lärdomarna i denna rapport ska bidra till detta. Nu bygger vi det skydd mot virus som samhället behöver!

1. Att beräkna vad virussjukdomar kostar samhället varje år

Pandemin har kostat samhället många hundra miljarder, men vi vet inte hur mycket. Andra virusorsakade sjukdomar kostar dessutom stora summor årligen, oavsett pandemiläge. Vissa studier tyder på att kostnaderna uppgår till tiotals miljarder för bland annat sjukvård, sjukskrivningar och vård av barn. Vi uppmanar regeringen att tillsätta en utredning som beräknar de totala kostnaderna som följer av virusorsakade sjukdomar. Kunskapen kommer kunna vägleda beslutsfattare, samhälle och näringsliv i arbetet mot ett virussäkert samhälle.

2. Att aktivt samverka för att stärka forskning och kunskap om virus

Investeringar i svensk virusforskning är livsnödvändigt för att utveckla de nya, fler och bättre vaccin, läkemedel och diagnostik som behövs Vi måste stärka samhällets kunskap om virus på flera nivåer, samtidigt som vi tar tillvara på den kunskap som redan finns - inom svensk virusforskning, hos beslutsfattare och inom varje bransch och sektor. För att lyckas krävs samverkan: Vi måste upprätthålla dialogen kontinuerligt och även mellan pandemier, genom att skapa struktur för samverkan mellan professioner.

3.

Att proaktivt förbereda samhället inför virussjukdomar och pandemier

Det vore ett gigantiskt misslyckande om vi inte lär oss av pandemin, eftersom forskarna är överens om att fler farliga virus kommer spridas framöver. Ta in beredskap mot virussjukdomar och pandemier i krisplanen inom alla branscher och sektorer Öva på att hantera virussjukdomar och viruspandemier och se till att samhället har de nödvändiga verktyg som behövs för att motverka smittspridning.

TACK TILL ALLA INTERVJUADE:

Johan Styrud

Överläkare Danderyds sjukhus ordf. Svenska läkareföreningen

Tove Lundberg f.d. ordförande

Svenska Covidföreningen

Anna-Lena Spetz

Professor i immunologi, Stockholms universitet

Fredrik Lindgren Vd Kungliga Operan (f d Kunskapsskolan)

Jonathan Ilicki Innovationschef Platform24

Lisa Nilsson Artist

Marita Wengelin Kommunikationschef Lidl (f.d. Max Burgers)

Jonas Siljhammar Vd Visita

Johan Wadman Vd Svensk Kollektivtrafik

Anna-Lena Engwall Nordisk chef AstraZeneca

Tomas Bergström Professor i klinisk mikrobiologi Göteborgs universitet

Emma Frans Epidemiolog och författare

Mikaela Valtersson Chef externa relationer Kunskapsskolan

Mats Enquist f d Generalsekreterare Svensk Elitfotboll

David Viklund Hotelldirektör Clarion Hotel Sign

Emma Moderato Vice ordförande Svenska Covidföreningen

Yngve Gustafson Geriatrikprofessor Umeå universitet

Henrik Berndtson Vd All Things Live

Sebastian Ernström Förkolepedagog Förskola i Stockholm

Stefan Lundin Chefsjurist Branschjuridik Visita

Johan Nordgren Docent medicinsk mikrobiologi Linköpings universitet

Teresa Riehm Dataanalytiker Google

Manny Flaco Musikproducent och DJ

Thomas Hansen Kommunikationsdirektör

Umeå kommun f d Region Stockholm (SL)

Pia Djupmark Vd Grand Hotell

Niklas Arnberg Professor i virologi Umeå universitet & generalsekreterare Virus- och pandemifonden

Elenor Léon Artist