Från Pärla till Halsband - Examensarbete i Arkitektur av Peter Andrén 2012

Page 1

från pärla till halsband PETER ANDRÉN

/ / E x a m e n s a r b e t e i A r k i t e k t u r v i d L u n d s Te k n i s k a H ö g s k o l a / /

2012 // Examinator:

L A R S - H E N R I K S TÅ H L

// Handledare:

HENRIC ERICSSON

1


2


3


4

PROJEKTNAMN: Underrubrik:

”VÄSTERVIK – FRÅN PÄRLA TILL HALSBAND” Staden och Vattnet – ett kärt återseende

Studentens namn: Examinator: Handledare:

Peter Andrén Lars-Henrik Ståhl Henric Ericsson


Abstract:

V 채 st er vi k - Pea r l t o N eckla c e The city of V채stervik on the Swedish east coast has during recent times lost many of its characteristics as an historically significant maritime centre, dating short of seven hundred years back. The scope of this MArch thesis project is to investigate and cultivate presently latent potentials of the former centrally located industrial shipping lots, and combine these with the today successfully appropriated public places and functions in order to re-establish the close city-water symbiosis of past times.

5


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

7

VAL AV PLATS

10

SAMMANSTÄLLNING AV FÖREGÅENDE HÄNDELSER – SLOTTSHOLMEN 1

12

KOMMUNEN

14

Samhällsbyggnadsenheten – fysisk planering

14

Kommunfullmäktige

17

Kultur- och fritidsnämnden

18

KALMAR LÄNSSTYRELSE

19

SANDELL SANDBERG - ARKITEKTUREN

20

WHITE ARKITEKTER

22

PAUSE REFERENSER – SAMMANSTÄLLNING AV FÖREGÅENDE HÄNDELSER

6

26 28


EGNA VOLYMSTUDIER SAMMANHÄNGANDE KOMMUNALA PLANPROGRAM

30 32

STEG 2 - NYTT UTÖKAT FOKUSOMRÅDE

38

KONTEXTUELL BAKGRUND

40

SJÖSTADEN VÄSTERVIK

42

VÄSTERVIK SOM ”CENTRUM”

44

KVALITATIVA OMRÅDEN & STRÅK

46

GRÖNOMRÅDEN AV OLIKA KVALITET

48

HUVUDSAKLIGA GRÄNSER & BARRIÄRER

49

VÄRDEFULL STADSDEL BARA FÖR BILTRAFIKEN

51

7


HAMNSTRÅKETS AVSNITT

56

JÄRNVÄGSPARKEN OCH MAGASINET 8

59

POTENTIAL

61

NEGATIVA FAKTORER

63

STRATEGIER

64

Järnvägsparken

64

Tomten Magasinet 8

67

SKEPPSBRON OCH STRÖMSHOLMEN

8

75

UTVIDGNING AV STADEN MOT VATTNET

76

SKEPPSBROKAJEN

78

POTENTIAL

82

NEGATIVA FAKTORER

84

STRATEGIER

87


STRÖMSHOLMEN

94

POTENTIAL

95

NEGATIVA FAKTORER

97

STRATEGIER

99

SLOTTSHOLMEN

107

POTENTIAL

111

NEGATIVA FAKTORER

112

STRATEGIER

114

PAVILJONGER

121

KONKLUSION

126

SAKERNAS FUNKTION OCH DERAS ROLLER I HELHETEN

127

VÄSTERVIKS VATTENNÄRA FINRUM & GROVRUM

129

REFERENSER

132

9


10


INLEDNING

I

ntresset för vattennära tomter har under de senaste tio åren blivit allt mer påtagligt i Västerviks tätortsområde. Syftet med detta arbete är att utforska hållbara strategier för att kultivera potentialer i mötet mellan staden och vattnet som endast är ytligt utforskade, eller framstår som latenta. En parallell målsättning är även att värna om dessa potentialer och förhindra att dessa fördärvas på grund av alltför jäktad exploatering. Målet är att utforska strategier för ett väl sammanhängande, urbant hamnstråk och en serie offentliga rum ur idag latenta förutsättningar, i och i anslutning till den gamla industrihamnen. Vattenbrynet ska få en delvis ny och framför allt stärkt karaktär med nya

tillförda funktioner av varierande storlek och vikt som kan uppskattas året runt. Den önskade atmosfären ska anknyta till de kvaliteter som finns i den historiska kontexten i stadens bebyggelse, såväl som de program som stod att finna då Skeppsbrokajen var ett finrum och mötesplats i staden. Ett viktigt syfte med dessa nya förhållningsregler är att länka samman stadskärnan i väster med hamnstråkets fortsättning norrut och resecentrum i söder. Motortrafiken inom intresseområdet har reviderats för att sy ihop de ”mellanrum” som nu delar staden och för att närmare återknyta den omedelbara kontakten mellan vattnet och stadskärnan, även med hänsyn till framtida skiftningar i trafikflöden.

11


-Vad i kulturmiljön är värt att skydda och vad är det viktigaste att relatera till i stadsbilden? -Hur kommer tillväxten av staden i övrigt att påverka mitt fokusområde och hur bör man möta eventuella, stora förändringar i till exempel infrastruktur? -Vad vill och kan en mindre kommun som Västervik uppnå med investeringar i den byggda miljön? -Vilka platser kan ses som lämpliga för hårdare exploatering? -Till vilken grad kan eller bör man integrera flexibilitet i den byggda miljön som svar på de skiftande säsongerna och fluktuationerna i användandet? Många frågeställningar och idéer föddes ur de detaljplaner och visioner för Sjöstaden Västervik som Samhällsbyggnadsenheten i Västerviks kommun har utvecklat i samarbete med privata investerare; hur de övergripande målsättningarna påverkas av eftergifter till förmån för externa initiativ. Utan resurser att nära starka lokala drivkrafter, med genomarbetade incitament och strategier att styra och

12

förena flera enskilda intressenter, riskerar möjligheterna till en hållbar utveckling att undermineras. Jag har som student möjligheten att utan många av dessa influenser utifrån försöka definiera vad jag anser vara ett mer idealiskt framtidsscenario. Det arbete som här presenteras har begränsats till Västerviks omedelbara hamnmiljö, samt parken framför stationen – en närapå en kilometer lång stadsremsa från norr till söder. Förtätning, säkerhet och intimitet har balanserats mot framkomlighet och respekt för den historiska kontexten. De befintliga kvaliteterna i Västervik har fått ligga till grund för många av de nya besluten angående utformningen av gaturum. Att dra nytta av de mer angenäma identiteterna som staden redan har, där sådana är påtagliga, har varit en viktig målsättning för att ta avstamp i nuläget och sedan hitta strategier för framtida utveckling - identifiera möjligheterna bland uppenbara brister och dra lärdom från stadens styrkor. Dessa strategier kommer redogöras för i samband med att fokusområdets olika ”områdeskapitel” beskrivs.


V i sf esti va len

H a sselö- r od d en

- et t 50 år gammalt musike venemang

EN SKÄRGÅRDSSTAD BILDKÄLLOR

Överst t.v: http://visfestivalen.se/ t.h: http://www.vastervik.com/sv/Besokarnas-Vastervik/Berattelser/a6118b22-cc9b-44cd-87dd-a60c4e953b80/ Nederst t.v: http://www.flickr.com/photos/gatgs/4804475779/ t.h: http://www.vastervikframat.se/2011/07/08/fler-foretag-och-farre-konkurser-i-lanet/

13


VAL AV PLATS

E

n anledning till att jag har valt Västerviks östra hamnområde som fokus för mitt examensarbete är det faktum att jag är uppvuxen i staden. Avgörande blev förslaget till ett flerbostadshus – en illustrationsbild med förklarande text – på en synnerligen känslig plats i vattenrummet strax norr om stadskärnan. Det ursprungliga målsättningen var att fritt utforma ett motförslag som mer respektfullt anpassade sig till kontexten. Idén att sedermera behandla närapå hela Västerviks centrala strandlinje, mot viken Skeppsbrofjärden, var vid tiden för arbetsprocessens början ett möjligt sidospår. Ständig införskaffning av information och skapandet av nya insikter har bit för bit under en pågående process motiverat mig att utvidga fokus från det ursprungliga epicentret, Slottsholmen – platsen för ovan nämnda bostadsprojekt. Det initiala engagemanget för platsen präglades mycket av en skepsis mot det byggnadskoncept som presenterades personligen 2011 av Björn Ulvaeus, projektets frontfigur och huvudfinansiär. Jag fann det initialt inbjudande att skapa ett koncept som anpassade sig bättre till platsen och staden, men som också tillfredsställde det eko-

14

Västervik ”OSTKUNSTENS PÄRLA”


nomiska intresset hos beställaren och det omfattande program denne menade var nödvändigt. Denna idé närdes ytterligare av nyheten om att Länsstyrelsen i Kalmar län hävt kommunens beslut om att anta detaljplanen. Tyrens arkitektkontor har därefter anlitats för att ta fram en ny konsekvensutredning för planområdet innefattande Slottsholmen 1, med hänsyn till Länsstyrelsens beslut. Uppgiften att utforma ett nytt förslag lades sedan på tre olika arkitektkontor att parallellt ta fram nya designförslag för tomten på Slottsholmen 1; dessa beräknas kunna presenteras i slutet av år 2012 (Muntlig intervju med Laine, R. 2012-01-09).

f ot okol l a ge a v San dell Sa n d b er g ar kitekter 15


SAMMANSTÄLLNING

FÖREGÅENDE HÄNDELSER – SLOTTSHOLMEN 1

16

Bil dkol l ag e f rån Sandel l Sandber g Arkitekter


Sammaställning en utfördes i mars 2012

M

KOMMUNEN

ycket har hänt i förhandlingarna kring bygget på Slottsholmen 1, men då detta arbete vid tiden för presentation inte lägger samma tonvikt på denna tomt, anser jag att redogörelse av nu aktuell information skulle komplicera arbetet och presentationen av detta. Det som hände innan fokusområdet utvidgades anser jag ha motiverat denna expansion och är därför relevant. För att bättre sätta mig in i utvecklingen som skett kring Slottsholmen 1 har jag sammanställt en resumé och analys. Sammanställningen blev för mig en nyckel till att förstå omständigheterna kring många av besluten och i vilken ordning dessa togs. Den erhållna kunskapen skulle bli en bas för mig att själv skapa ett motförslag.

• • • •

Enheten för samhällsbyggnad – fysisk planering Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden

Bearbetningen av materialet ska också ge mig en tydligare bild av vilka olika roller de omnämnda aktörerna spelar:

SLOTTSHOLMEN HOLDING AB – beställare/ägare

KALMAR LÄNSSTYRELSE – kulturmiljö som riksintresse SANDELL SANDBERG – arkitekturen WHITE ARKITEKTER – konsekvensanalys

17


KOMMUNEN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN – FYSISK PLANERING

M

ed skyldigheter att ifrågasätta och värdera förslag på förändring i den byggda miljön i kommunen, utgör samhällsbyggnadsenheten mest sannolikt den mest fackmannamässigt arkitekturmedvetna, kommunala parten i en process som denna. Den dokumentation som kommunen och lokala media tillhandahåller ger en bild av att Samhällsbyggnadsenheten (SE) har ställt sig positiva till det förslag som Sandell presenterade 2011.

Planarkitekterna har under utformningsprocessen av Slottsholmen Holding:s (SH) ursprungliga förslag utvecklat underlaget till en ny detaljplan, som skall rymma den volym och de funktioner som inte tillåts inom den nuvarande detaljplanen. Initiativet till planförslaget togs av SH, som även äger den aktuella tomten. Som externt underlag för SE:s positiva ställningstagande har SE den konsekvensutredning, som utförts på beställning av White arkitekter (White arkitekter, 2011). Artiklar i Västervikstidningen, samt lanseringen av arkitekttävlingen Visans hus, berättar om en stark och väl utbredd vilja att omvandla den nuvarande tomten Slottsholmen 1. Byggnaden från 1952 är inte vinterbonad och har fuktskadats; då den inte varit i bruk har den således fått förfalla (jag bedömer tiden sedan den användes regelbundet till ca tio år). Intrycket av den tomma restaurangbyggnaden kan även den utgöra ett hot mot riksintresset (White arkitekter, 2011). Därmed är potentiella byggare och externt finansierade projekt som detta troligtvis högst värdefulla för SE och kommunen i nuläget. Detta är goda argument för en förändring. Planarkitekterna gör bedömningen att: ”Den unika platsen med vattenrummet intill sig möjliggör en större volym än vad som varit fallet om

18

samma volym hade placerats i stadens rutnät.” och ”… nya Slottsholmen relaterar mer till silhuetten och skalan på vattenrummet än till enskilda byggnader som finns i staden.” I samma stycke säger de även: ”Närheten till slottsruinen har haft stor inverkan på gestaltningen och volymbearbetningen av byggnaden då den trappar ner sig i längdled för att anpassa sig till slottsruinens skala.” (Samhällsbyggnadsenheten, 2011b. s. 14). Detta bör ses som ett effektivt sätt att både få övergången till slottsruinen på norra sidan att bli mindre dramatisk, samt att bryta upp volymen. Dock har två extra våningar lagts till i efterhand. Detta ändrade relationen till kontexten påtagligt och silhuetten reser sig därefter markant över ruinen, de omgivande trädkronorna och inte minst stadens silhuett. Det görs även mycket tydligt i samma detaljplansförslag att markplan och all tomtmark måste ha en så transparent och offentlig prägel som möjligt. På markplan får inga hotellrum eller lägenheter vara belägna. Den i planen föreslagna småbåtshamnen och restaurang-/caféverksamheten i bottenvåningen, tillsammans med kommunens egna planer på att med nya promenaddäck binda ihop centrum med Strömsholmen och Slottsholmen, bidrar till att utvidga stadskärnan och öka hamnstadskaraktären ut mot Skeppsbrofjärden. Västerviks kommun har även som delmål att öka antalet besökare på Slottsholmen och kring ruinen, samt på ett bättre sätt förmedla dess kulturhistoriska värden. I planförslaget tas den så kallade Brovaktarstugans (sekelskiftet 1700/1800) placering upp som ett problem. Lösningen på detta är förslagsvis att flytta den inom Slottsholmen. Där den står nu planeras i Sandells förslag en ramp ner till källarparkeringen. SE konstaterar slutligen att den föreslagna byggnaden inte medför en ”påtaglig skada på riksintresset”. Tillsammans med nybyggnationerna ovan tas en önskan upp i nya detaljplanen om att återupprätta den ursprungliga parken från 1880-talet.


Det skulle ge platsen en romantisk karaktär med ruinen som mystikfyllt inslag. Om avsikten är att återställa parken i sin helhet (Einarsson et al, 2010), med resultatet att blomsterrabatter och små träd planteras inuti och tätt inpå ruinen, kan det medföra vissa problem; marktäckande och annan känslig vegetation skulle komplicera användningen av ruinen som scenområde under till exempel Visfestivalen. SE menar efter egna undersökningar att antalet parkeringsplatser i parkeringsgaraget (40 st) i kombination med närliggande platser (inom 500 m) tillfredsställer de behov som beräknas uppstå i och med nya Slottsholmen 1. Länsstyrelsen, samt ett mindre antal representerade privatpersoner menar att behovet kan vara/bli större än vad kommunen beräknat (Samhällsbyggnadsenheter, 2011a).

Br ova k t a r st u gan

Om det skulle anses fördelaktigt att höja attraktionsvärdet på och omkring Slottsholmen bör antalet parkeringsplatser som direkt inkräktar på rekreationsområdena minimeras. Diskursen kring hur mycket plats som ska avsättas till parkeringar, i och utanför centrum, är i sig väldigt omfattande och det upplevda behovet kan variera från person till person. Västervik är en relativt glesbefolkad kommun med medföljande komplikationer i kollektivtrafiken. Bilen är ett viktigt trasportmedel för resande utanför stadskärnan. Försök att avlasta befintliga parkeringar genom att uppmuntra Västerviksborna själva att inte ta bilen in till centrum är därmed väl värt att inkludera i framtidsstrategier och handlar mycket om att ändra attityden till bilanvändandet.

G a r a g ei n far t

N y Byg gn a d

0m

50m

Planerna på att utvidga småbåtshamnen kan ha ett värde i sig, utöver funktionen som verksamhet intill lägenhetshotellet. Även sol- och promenaddäcken i trä längs den nu endast stensatta strandlinjen bör anses som idéer av tillräcklig dignitet och värde för att verkställas oavsett om Ulvaeus planer i framtiden godkänns av Länsstyrelsen. Däremot utgör den nuvarande restaurangbyggnaden ett problem för promenadstråk och marina.

D etal j pl a n fö r ”SLOT T S HOLM EN 1” m.fl.

källa: Samhällsbyggnadseneheten i Västervik

19


GÄSTHAMN

N or rl an de t

S LOT T S H OL M EN R est a ura ng S LOT T S H OL M EN S LOT T S H OL M S L EDEN Pa rkering G a m la BA DH US ET G / C Vä g m ot N or rla nd et

Fä r j et er m ina l

Pa rkering

20


KOMMUNFULLMÄKTIGE

K

ommunalråd i Västervik är Harald Hjalmarsson (M). Då Björn Ulvaeus gjorde ett offentligt uttalande strax efter det att tomten Slottsholmen 1 övergått i dennes ägo, gjorde Hjalmarsson följande uttalande: ”Byggnaden kommer bli ett landmärke som kommer göra Västervik känt i hela landet. Det är en stor dag för Västervik.” Citatet är hämtat ur Västerviks Tidningen (VT) (2010-05-11). Från detta uttalande kan slutsatsen dras att Hjalmarsson ser behov av att varumärket Västervik även moderniseras. Att göra det genom att tillåta en påtaglig förändring av det fysiska stadsrummet och stadens utseende ställer han sig därmed positiv till. Att anlita Thomas Sandell, som av vissa betraktas som ”stjärnarkitekt” (uttrycket användes i Dagens Nyheter 2009 och Svenska Dagbladet 2008), för utformningen av byggnaden ger inledningsvis nära garanterad uppmärksamhet till projektet. Då en yrkesperson som anses vara en av de skickligaste anlitas, ger det även beställaren en viss trygghet i att resultatet kommer att bli exklusivt och uppmärsammat. Målet är så klart att ge liv åt Slottsholmen, men även att marknadsföra Västervik, göra staden mer konkurrenskraftig hos en resursstark kundkrets, samt att ge staden en arkitektur som ska bli välkänd. Det slutliga designförslaget som presenterades 2011 var onekligen menat att ge besökare en oförglömlig minnesbild. Nya investerare kommer sedan förhoppningsvis att se Västervik som en stad med en ljus framtid där även livskvalitén är hög. Det har nyligen skrivits artiklar i Svenska dagbladet om oenigheter mellan Stockholms kommun och länsstyrelsen i Stockholm angående huvudstadens stadsbild, samt dess uppskattade silhuett, som också skyddas av

riksintresset. Stockholms kommunfullmäktige vill tillåta uppförandet av höghus i centrum, t.ex. nära Centralstationen, för att attrahera internationella företag, samt namnkunniga arkitekter, där attraktiva tomter ska locka. Dock anser länsstyrelsen att det skulle påverka den värdefulla karaktären av Stockholm som historisk sjöstad. Det är inte helt orimligt att likna dessa visioner som kommunerna Västervik och Stockholm har, med monument representerades en svunnen storhetstid, och funktioner delvis som representationsarenor, uppförda av framstående och förmögna medborgare. Anledningen till att denna tanke tas upp är, att en potentiell önskan att mer permanent manifestera sin kompetens som ämbetsman kan påverka politikers omdöme att ta de beslut som är bäst för kommunen; ett fysiskt bevis på att politikerna åstadkommit godartad förändring. Likaså finns det givetvis en risk för att länsstyrelsens defensiva och beskyddande inställning riskerar att hindra godartad utveckling i samma grad, vilket också kan bero på att de beslutsfattande vill undvika en eventuell negativ stämpel.

S t o ck ho l m S ky l i n e

Källa: Joakim Holmhertz. http://joakimholmertz.wordpress.com/

21


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämnden är den nämnd inom Västerviks kommun som öppet problematiserat i störst utsträckning kring detaljplansförslaget under Samrådsmötet i januari, 2011: Den föreslagna byggnaden uppfattas som för dominerande vad gäller höjd och färg. Tillräcklig anpassning till kulturmiljön har inte tagits. Byggnaden ska underordna sig ruinen. Nämnden tycker att byggnadens moderna uttryck är positivt liksom anpassningen till ruinen genom nertrappning. (Västerviks kommun, 2011a, s. 7.)

retorik. Ordvalen baseras inte alltid utifrån att balanserat beskriva de åsikter som var part besitter, utan för att på ett effektivt sett övertyga om att vissa beslut är av godo eller ondo. Allt som uttrycks bokförs och kan ju sedan även användas mot vederbörande.

Deras argument stämmer väldigt väl överens med Länsstyrelsens, båda presenterade i denna Samrådsredogörelse (2011-05-03), och grundar sig troligtvis till viss del på den kulturhistoriska utredning som gjordes av Kalmar läns museum (2010). Dock poängterar de även, till skillnad från Länsstyrelsen, positiva aspekter av detaljplanen och byggnadsförslaget. I en artikel i VT (2011-01-29) framgår det att en majoritet inom Kultur- och fritidsnämnden är positiv till nybygget. Kultursamordnaren för Västerviks kommun, Ann-Sofie Pettersson, visar dock ett öppet ställningstagande mot gällande detaljplansförslag; även hon anser att den skulle bli allt för dominerande. Övriga ledamöter i Kultur- och fritidsnämnden håller med Kultursamordnaren på just den punkten, men anser att fördelarna för kultur- och näringslivet väger upp de negativa aspekterna av själva utformningen. Vid denna tidpunkt tillät den föreslagna planen en högst nio våningar hög byggnad (Gometz, 2011). De åsikter Kultursamordnaren och Kultur- och fritidsnämnden uttrycker, har en mer resonerande karaktär där fördelar öppet vägs mot nackdelar. Detta ger enligt min uppfattning ett någorlunda öppet och förtroendeingivande intryck av nämnden. Anledningen till att jag sympatiserar med deras sätt att kommentera ärendet är det öppna balanserandet av vissa för- och motargument, liknande dem jag själv står för. Övriga parter uttrycker sig i många fall på så vis att problematisering av somliga uppenbara icke-truismer uteblir från argumentationen. Dock bör det hållas i minne att detta även är en fråga där argumentationen präglas av politisk 22

Sandells desig n N o 1 - t .o.m . j a nua ri 2011 - Vy frå n öst er

Bildkälla: Samhällsbyggnadseneheten i Västervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelandeslottsholmen-20110620.pdf]


KALMAR LÄNSSTYRELSE

L

änsstyrelsen ansåg att förslaget stred mot riksintresset för kulturmiljövård benämnt H90 – Västerviks stad och är då skyldiga enligt planoch bygglagen att upphäva kommunfullmäktiges beslut. Länsarkitekt för Kalmar län är Kerstin Ainouz. Hennes motiveringar sammanfattas i ett pressmeddelande från Kalmar länsstyrelse (2010-10-11), som gavs ut i samband med att den nya detaljplanen upphävts. I samma pressmeddelande nämns att Västerviks kommun dessutom i översiktsplaner och kulturminnesvårdsprogram länge betonat vikten av att vårda sina kulturmiljöer och att länsstyrelsen anser att den nya detaljplanen strider mot dessa tidigare mål. Länsstyrelsen hänsvisar til dessa värderingar i Kommunens nya program för Översiktsplan 2025 (2011).

met krävde, som så kraftigt bidrog till den allt för stora visuella dominans de ansåg att byggnaden skulle få i stadsrummet - det var det främsta problemet. Sedan vill jag påstå att många ändringar därefter, beträffande exteriören, inte bidrog till att ”lindra” det faktum att byggnaden påkallar mycket uppmärksamhet. Om det var möjligt att på ett tilltalande och intressant sätt ”kamouflera”, i motsats till att ”markera”, skulle troligtvis fler parter acceptera förändringen, utan att förta upplevelsen av byggnaden över lag.

Länsstyrelsen anser att ”byggnadens storlek, form, färg och kraftigt avvikande karaktär kommer att förstöra stadens siluett.” , vilket är en öppen kritik av många olika aspekter av det visuella uttrycket. Under Samrådsmötet (2011-01-26) uttryckte Länsstyrelsen åsikten att den högsta delen av byggnaden längst bort från ruinen, till skillnad från Västerviks tre tornformade ländmärken, var för brett och trubbigt för att tillhöra samma arkitektoniska typologi. Länsstyrelsen avrådde indirekt att vidare studier där torn används som referens skulle bedrivas. Länsstyrelsen efterlyste vid Samrådsmötet att en noggrannare analys och redogörelse skulle framställas med syfte att i den mån det var möjligt utreda byggnadens fysiska närvaro. White arkitekter konsulterades därefter av Slottsholmen Holding AB för att utföra en konsekvensutredning. Det var kanske inte en fråga om utformning, så mycket som den volym program-

23


SANDELL SANDBERG - ARKITEKTUREN

S

om tidigare nämnts anses Thomas Sandell, vid arkitektbyrån Sandell Sandberg, av somliga vara en av Sveriges i nuläget mest framgångsrika arkitekter. Sandells genomgripande prestation i detta projekt kommer inte att utredas vidare i denna text, då ritningar rörande interiören inte finns direkt tillgängliga. Markplanen måste enligt kommunens önskemål reserveras för verksamheter som ger allmänheten tillträde till byggnaden, dess direkta närhet, samt till trädäcket och bryggorna ut mot Skeppsbrofjärden i öster. Utformningen av mötet med mark sker i form av en maximalt uppglasad fasad med målet att tillgodose önskemålen om transparens och öppenhet. Formspråket vad gäller markplan är smakfullt och minimalistiskt – konventionell och i enlighet med samtida motsvarigheter. Tomtens förhållande till stad och natur är unik. Utsikten från en potentiell hög byggnad där skulle troligtvis anses som den mest attraktiva i staden. Ett problem är att platsen just nu fungerar som en flaskhals för både bilar, cyklister och fotgängare; med lite yta att stiga åt sidan är det i nuläget inte så lockande att stanna till och hastigheten förblir hög. Den i och med

S a nd el ls K on c e p t il l u str a ti o n

Bildkälla: Samhällsbyggnadsenheten i Västervik. [http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=14051]

S a n d el l s d esi gn N o 2 - fr.o.m. maj 2011 - Vy från syd väst.

24

Bildkälla: Samhällsbyggnadseneheten i Västervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelande-slottsholmen-20110620.pdf]


trädäcket ökade ytan för fotgängare, samt förekomsten av café/restaurang, kanske stimulerar impulsen för flanörer att stanna till.

ifrågasätta arkitektens ansvar för dessa designval, då beställaren ju har sista ordet.

Personligen anser jag att byggnaden ritad av Sandell i sin ursprungliga form har många kvaliteter, i jämförelse med majoriteten exklusiva svenskritade bostadshus, i Sverige, som jag känner till. Sandell har lyckats med att bryta upp den stora volymen och ge de individuella bostadsenheterna olika karaktär även utvändigt. Då jag följer de förändringar som troligen gjordes efter Samrådsmötet (2011-01-26) blir min uppfattning den att formkonceptets mer estetiskt tilltalande drag i sig går förlorade och att byggnaden även blir påtagligt mer dominant i sin kontext. Byggnaden blir smalare och två våningar högre och därmed får också fasaderna mot Gamlebyviken i väster och Skeppsbrofjärden i öster större area. Fasaden med dess balkonger och terrasser, som ursprungligen skulle kunna liknas vid en tegelmur där vissa stenar var insjunkna och att andra sköt ut från helheten, har fått ett mycket slätare uttryck. Därmed ter sig byggnaden mer konventionell. Färgvalet, som verkar ha överlevt under de olika formmässiga utvecklingsstegen, anser jag å andra sidan på ett nästan utmanande sätt skära sig med vad som fastslagits i ÖP för Västervik 2025 (2011) och mot vad Länsstyrelsens upprepade hänvisningar har uttryckt. Den varma och för byggnader generellt mättade färgtonen, som behållits genomgående, får volymen och skjuta fram och växa, något som bör förebyggas i största möjliga mån i ett fall som detta. Expressivitet har från början efterlysts av projektets initiativtagare. Kanske ett starkt uttryck går att uppnå utan denna visuella kontrast? Det är nu viktigt i detta skede att

Jag anser inte att Sandells utformning passar väl för en solitär byggnad. Den skarpa övergången mellan fasadens vertikalitet och marken skulle vara befogat i ett tätare bebyggt stadsrum, men på en så pass öppen plats blir byggnaden det enda vertikala elementet. Det finns en risk att byggnaden upplevs som betydligt större än vad den redan är, då den upplevs tätt inpå, vad som skulle kunna liknas vid en svindelkänsla och en utsatthet. Detta kan uppskattningsvis förväntas framför allt på långsidorna. Formspråket är dock delvis ett resultat av den begränsade tomtytan.

Sandells desig n N o 2 - fr.o.m . m a j 2011 - Vy frå n söd er.

Bildkälla: Samhällsbyggnadseneheten i Västervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelandeslottsholmen-20110620.pdf]

S a n d el l s desi gn N o 2 - fr.o.m. ma j 2011 - Vy från öster. Bildkälla: Samhällsbyggnadseneheten i Västervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelande-slottsholmen-20110620.pdf]

25


Att det är ett bostadshus kan mycket väl försvåra för arkitekten om denne vill skapa något mer dynamiskt, följsamt och unikt; de invändiga, ofta upprepade bostadsenheterna bl.a. avslöjar skalan (ca 85 lägenheter inklusive hotellrum, enligt projektets hemsida Slottsholmen – Västervik Sweden. Hur ska vi få Slottsholmen att leva året om?). Om den stora skalan och upprepningen anses som ett problem, var Thomas Sandells ursprungliga koncept (totalt 9 våningar högt med en mer händelserik fasad) mer framgångsrikt. Jag vågar dock förutspå att byggnaden, som ett svar på en kontext med alla dess implikationer, inte hade blivit erkänd i positiv bemärkelse som ett framstående arkitektoniskt verk i allmän bemärkelse.

WHITE ARKITEKTER

M

ed sina över 500 anställda på kontor i tio städer, i både Sverige och Danmark, gör White arkitekter till ett av Sveriges största arkitektkontor (White arkitekter [WWW]).

//Söderifrån: Vy från Strandvägen

Nuläge/nollalternativ

Planförslag

Slottsholmen avtecknar sig som en trädbeväxt landremsa mellan den centrala staden och Norrlandet. Bebyggelsen är inpassad i den låga siluetten. Endast det fd Varmbadhuset avtecknar sig som en tydlig och karaktäristisk figur mot himlen. Slottsruinen ett synligt element i landskapet, om än visuellt sett underordnat genom sin låga volym, organiska form och jordfärg. Den nytillkomna bebyggelsen på Norrlandet är mer iögonfallande i med fasader i vitt.

Den föreslagna byggnaden syns i hela sin bredd och den förändrar siluetten påtagligt både genom sin storlek och sin utformning. Byggnaden blir ett nytt tydligt landmärke som annonserar den historiskt viktiga Strömsholmskanalen. Byggnadens originella form drar till sig mycket av uppmärksamheten i vyn - omkringliggande bebyggelse underordnas.

Under samrådsmötet i januari 2011 krävde bland andra Länsstyrelsen att en grundligare konsekvensanalys skulle utföras. White arkitekter anlitades av Slottsholmen Holding AB med det huvudsakliga syftet att ”… förtydliga delar av länsstyrelsens riksintressebeskrivning för H 90 Västervik samt att genomföra en konsekvensutredning som ska fungera som underlag för bedömning av påverkan på riksintresset.” (White arkitekter, 2011-04-18) I denna konsekvensutredning uppmanar författarna till förändring och förnyelse i allmänhet, då det ligger i stadens natur. Förslagsvis sker detta genom ombyggnader och förtätningar som tar hänsyn till befintlig bebyggelse och de företeelser som förknippas med platsen. De uttrycker också den åsikten att en nybyggnation inte får göras i självhävdelsesyfte, utan Utdrag a v sida 10, 26

White arkitekter (2011).

ur: Fördjupad riksintressebeskrivning och konsekvensutredning – Slottsholmen 1, H90 Västervik, av


måste utformas på ett sådant sätt att de oersättliga kulturmiljöinslagen lyfts fram och får en uppenbart mer framträdande plats i staden. White ger några mer konkreta förslag på hur dessa mål bättre kan uppnås. Med olika grader av dramatik i fasaderna beroende på vilken sida de vänder sig mot, kan Slottsholmens kulturklenoder mer fördelaktigt annonseras, t.ex. genom att framhäva det oregelbundna uttrycket ut mot Skeppsbrofjärden och tona ned detsamma på den motsatta sidan, in mot Gamlebyviken, då ruinen är mer synlig utifrån på denna sida av holmen. På det hela taget menar de att ” Volymen behöver göras enklare och tydligare för att bättre passa in.” (White, 2011. sid. 7) Initiativet till att slutligen strama upp geometrin och göra fasaderna mer släta och därmed mer ”konventionella”, stämmer överens med åsikter som presenteras i konsekvensutredningen utförd av White. Denna slutsats kan dras efter en jämförelse av datum på studerade publikationer. Efter en granskning av bilder som publicerads i en artikel i VT (2010-09-10), innan samrådsmötet (2011-01-26), och i en annan artikel i VT (2011-0615) efter mötet, är det även uppenbart att de ortogonala inbuktningarna i fasaden avlägsnats. Det även påpekades under samrådsmötet att det skulle kunna uppstå problem med parkering, samt av- och pålastning från gatan. Detta var troligtvis en bidragande faktor till att fotavtrycket reducerades och den totala höjden därmed ökade med två våningar.

27


SLOTTSHOLMEN HOLDING AB OCH BJÖRN ULVAEUS

S

lottsholmen Holding (SH) bildades i samband med upphandlingen av tomträtten till Slottsholmen 1 i Västervik. Sjuttio procent av företaget ägs av Björn Ulvaeus, resterande 30 % tillhör Alm Equity, ett företag vid starten av detta projekt var en etablerad fastighetsutvecklare och bostadsförmedlare (www.almequity.se). Född i Göteborg, men uppvuxen i Västervik, var Björn Ulvaeus redan på 60-talet en nationell talang i popgruppen Hootennanny Singers och blev sedermera ett världsnamn i och med framgångarna med gruppen ABBA. Björn Ulvaeus var tidgare en av medlemmarna i juryn för arkitekttävlingen Visans Hus, där målet med tävlingen var att designa en musikskola på tomten Slottsholmen 1 på uppdrag av Västerviks kommun för den ideella Föreningen Visan, som ägde rum 2005 till 2006. Tävlingen ordnades av Föreningen Visan, där Ulvaeus var ordförande vid tidpunkten (SvD, 2007) och även medlem av tävlingsjuryn. Bristen på finansiella medel förhindrade realiseringen av det vinnande förslaget. Ulvaeus, som av reportern refereras till som ”världsstjärnan”, berättar i en intervju att tankarna på Slottsholmen därmed inte upphört efter tävlingens slut och att ”’… för en tid sedan fick jag en ingivelse, tänk om jag skulle göra något [på Slottsholmen] … Det sa klick och sen började jag kolla om det skulle fungera.’” Artikeln är publicerad i VT (2010-05-11) och intervjun sker i samband med att upphandlingen av tomträtten just har avslutats. Ulvaeus har redan tagit fram vad reportern beskriver som en ”idéskiss” av ett förslag som kommer bli sju våningar högt. ”Jag ska ha våningen högst upp på hörnet med utsikt över staden och vattnet …” ; artikeln beskriver en förväntansfull Ulvaeus. Denna artikel är densamma som ovan, där även kommunalrådet Harald Hjalmarsson(M) citeras angående ökad publicitet för Västervik.

Uppskattningsvis är Ulvaeus affärsstrategi väl genomtänkt och sannolikt finns det ett stort intresse för andelslägenheterna (VT, 2010-06-01). Slottsholmen Holding står för byggkostnaderna och säljer sedan lägenheter som andelar i fastigeheten för att återfå kapital tidigt. SH betonar att utan dessa lägenheter hade det inte varit ekonomiskt genomförbart. Den ekonomiska hållbarheten för Slottsholmens drift som kommersiellt centrum bygger sedan på hur väl restaurang-, café- och hotell-/konferensverksamheten går (Slottsholmen – Västervik Sweden. Hur ska vi få Slottsholmen att leva året om? [WWW]). Verksamheterna gynnas troligtvis av den publicitet som nybygget och Björn Ulvaeus namn bidrar med, åtminstone till en början. Den byggnad som nu ligger där står dock öde på grund av bland annat otillräckligt intresse. Jag har personlig erfarenhet av Västerviksbornas anspråk på Ulvaeus som son av staden och han benämns just som ”Västerviks store son” i en artikel (VT, 2010-05-11). Hans engagemang för staden sedan han flyttade därifrån som ung, nybliven artist är för mig okänt. Efter uppköpet av Slottsholmen har dock uppmärksamheten på honom från stadens invå-

Vinnande förslag et i t ä vling en ”Visa ns hus”

Källa: Tidskriften Arkitektur [http://tidskriften-arkitektur.blogspot.se/2010/09/sandell-ritar-landmarke-i-vastervik-at.html

28


nare ökat kraftigt. En majoritet av kommunpolitikerna stödjer hans koncept, vilket framgår i detaljplaneförslagets lokala framgång, och även Föreningen fastighetsägare och en mängd andra lokala företag visar sitt stöd i lokaltidningen. En talesman för denna samlade grupp menar att projektet kommer vara en ”ekonomisk injektion”, så väl som en introduktion av spetskompetens, att ”landets främsta” blir inblandade. Slottsholmen har en mycket strategisk placering i Västervik som sjöstad med ett rikt båtliv, och även för att Slottsruinen ligger där, platsen för den årliga Visfestivalen, samt andra musikaliska arrangemang. Holmen kommer också att spela en viktig roll för de planerade förändringarna av hamnmiljön som beskrivs som både efterfrågade och värdefulla – ett ”Västervik i tiden” (VT, 2011-12-05). I denna artikel framkommer en önskan hos kommunen att visuellt presentera hela den vision som har tagits fram för Skeppsbrofjärden. En förändring av av kustremsan i sin helhet kommer potentiellt att omvandla helhetsintrycket av stadens möte med vattnet på södra landsidan av Skeppsbrofjärden. Tillkomsten av fler större byggnader har möjligtvis den effekten att Sandells förslag på Slottsholmen hamnar i en mer accepterande kontext. Säkrare är det dock att stadens ansikte mot vattnet blir svårigenkännligt med den nya byggnaden på Slottsholmen som iögonenfallande referensobjekt. Jag har förgäves sökt efter debattartiklar och uttalanden av representanter från arkitekturfältet. Professionella synpunkter, från externa kritiker, om kvaliteter och originalitet i utformningen vore av stort värde. Kanske är risken mindre att sådana åsikter är grundade på en lokal, subjektiv positionering (där även jag kan inräknas). Vidare kan summan av alla konstruktivt kritiska utlåtanden gällande svensk arkitektur, skrivna av personer verksamma inom landet, ses som otillräcklig. Många etablerade svenska designtidsskrifter som behandlar arkitektur och/eller stadsplanering (även för inredningsarkitektur) innehåller ämnen de med gott samvete kan skildra med positiva ord. Många redaktioner verkar dra sig för att publicera sina åsikter om vilka företeelser och fenomen de anser vara elakartade i Sverige. Däremot förmedlas en del mer förändringsfrämjande åsikter i nätbloggar och debattsektioner med insändare i tryckta tidskrifter.

Ulvaeus själv beskriver Västervik i positiv ton som en före detta bruksort, tidigare ekonomiskt beroende av ett fåtal stora företag, där numera en mängd ekonomiska katalysatorer framgångsrikt skapats av lokalt förankrade arbetsgivare. Björn Ulvaeus säger att han skulle bli glad över att få räknas till en av dessa lokala entreprenörer (Västervik frammåt [WWW]). Det är svårt för mig, som har starka känslomässiga band till Västervik, att vara objektiv när jag ska försöka resonera kring vilka roller dessa aktörer spelar. Ulvaeus anser jag har initiativet över kommunen på grund av uppenbar personlig resursstyrka. Det kan vara troligt att så väl politiker som andra nyckelpersoner inom Västerviks företagarkår påverkas av hans informella ställning. Jag skulle vilja återknyta till ovan nämnda liknelse med monument från en svunnen storhetstid. I Ulvaeus fall är önskan att hävda sig försvarbar och jag anser inte att han nödvändigtvis bör hållas ansvarig för Västervik som stad eller att han ska förväntas värna om allmänhetens bästa. Man kan inte kräva av Ulvaeus att sätta Västerviksbornas vilja före sin egna, det är helt och hållet hans eget beslut att ta vad hans privata tillgångar används till. Kommuner bör aktivt rekrytera investerare sådana som Ulvaeus, men samtidigt måste självfallet hållbarheten i de projekt som föreslås granskas ytterst noggrant, av lokala personer i ansvarställning, och dialogens öppenhet måste stå i relation till projektets storlek. Även arkitekturens fysiska påverkan måste synas och konstruktivt kritiseras.

29


PAUSE

S

ökandet efter ordning i en process som den kring det planerade bygget på Slottsholmen, efter att ha startat drygt ett år in i skeendena, har bidragit med en del utökade kunskaper och insikter om vilka faktorer och intressen som måste beaktas. Även att det heller inte handlar om något så enkelt som smak och sällan om det enskilda projektet eller ett isolerat beslut i kommunfullmäktige. Det känns uppenbart att kampen om att på ett tillfredsställande sätt överföra de egna övertygelserna till andra parter är hård och tiden sällan tillräcklig då utvecklingen ska maximeras. Trots att begreppet ”hållbarhet” kan upplevas som aningen urtvättat, utelämnas det från de officiella argumenten kring nybygget på Slottsholmen. Är det för att det inte får plats då de mer konkreta besluten fattas, eller är det för att det redan saknar trovärdighet? Västervik har en kulturhistoriskt typisk småstadskaraktär, varför då omvandla den med ett så drastiskt ingrepp på en så avgörande och oersättlig plats? Genom att bevara stadskärnans personlighetsdrag så kan denna unika karaktär garanteras. Om Västerviks politiker och entreprenörer vill bygga modernt så bör det även göras på mindre känsliga platser där mer pengar, på ett bättre sätt, kan läggas på att skapa innovativ arkitektur och

30

stadsmiljö. Där finns en möjlighet att öka det totala värdet av stadsmiljön, i stället för att riskera att förbruka de nu mest värdefulla resurserna. Kanske detta måste ske med en större kommunal investering? Men ur ett hållbarhetsperspektiv kan det vara sannolikt att Västervik förlorar sin ”charm” och attraktionskraft över nuvarande turistkrets. Satsar man på att få dit de lite mer trendkänsliga och exklusiva kunderna finns risken att de även försvinner när något bättre dyker upp. Uppskattad kulturmiljö förlorar inte sitt värde lika enkelt eller lika snabbt. Sandells orginalutformning (s. 16) hade karaktär och potential att särskilja sig, som objekt, men genomgick en rationalisering som jag tycker avväpnade skapelsen från medlen att hävda sig (se reviderade förslaget på s. 18-19). Mindre, enkla ingrepp i de känsliga områdena och vyerna har inte en lika stor påverkan på helhetskänslan. De kan ske gradvis och utgör även mindre enskilda ekonomiska risktaganden. Om bedömningen görs att de har en negativ påverkan på riksintresset är det troligt att all utveckling inte hänger på ett enda godkännande och eventuell degradering av värdefulla kulturmiljöer blir då mindre i varje satsning.


31


EGNA VOLYMSTUDIER

S

om nämndes inledningsvis var det initiala målet med detta examensarbete att presentera motförslag till det förslag som lades fram av Slottsholmen Holding AB, som jag inte ansåg svara mot för mig självklara målsättningar och krav på att inte förta de befintliga kvaliteterna i denna unika kontext. Då proportionerna och färgvalet på den ensamma volymen nästan kunde anses vara medvetet expressiva, verkade mina föreställningar om att ta fram geometrier, som i största möjliga mån ”kamouflerade” sig, hoppfulla. Den mest framgångsrika testade strategin var att bryta ner volymen i fler, mindre enheter för att få byggnaden att verka mindre i stadssilhuetten och det hade även en förminskande effekt på den maximala synliga byggnadsytan från vissa vinklar. Nackdelen med detta var dock att byggnaden, som redan sprängt den tilltänkta tomtens gränser, spred sig allt mer ut över vattnet. Det var även uppenbart att kvaliteten på majoriteten av lägenheterna skulle försämras av att få andra volymer nära inpå. Jag övertygad om att programmet på totalt över 8000 kvm (egna uppskattningar utifrån Dp Slottsholmen 1 (Samällsbyggnadseneheten, 2011b)) var för stort för att möta de krav jag själv och även platsen ställde.

32

Exempel 1 - plan

Exempel 1 - vy från väst

Exempel 1 vy från nordöst


Exempel 2 - p la n

Exempel 2 - vy från vä st

Exempel 2 vy från nord öst

E

n viktig frågeställning om ett projekt av denna magnitud, på en offentlig, tämligen synlig plats, är vilket budskap det förmedlar till invånarna i staden, som i de flesta fallen ser sig som delägare av stadsrummet. Är skaparna i skapande stund, eller ansvarig instans vid ett godkännande, övertygade om att en övervägande majoritet av dessa invånare kommer acceptera skapelsen? När väl byggnadsverket har stått på platsen under tillräckligt lång tid för att frekventa betraktare hunnit vänja sig vid dess närvaro, är då de som ställer dit byggnaden övertygade om att dessa åskådare har börjat tycka om den? Ju fler aspekter av stadsbilden denna förändring påverkar och ju mer värdefull platsen är för allmänheten, desto viktigare är dessa frågor. Då jag var medveten om att alternativa, mindre känsliga tomter existerade, som kunde vara i större behov av denna typ av satsningar, mognade tanken hos mig att Slottsholmen under rådande förutsättningar inte bör bebyggas, med de programalternativ som idag är tillgängliga för kommunen.

33


SAMMANHÄNGANDE KOMMUNALA PLANPROGRAM

34


No r r a Var vsga ta n Slo ttsho l msvägen Fär jeter mi n al 0m

F

ör att bättre se vilka behov som fanns för ett återupplivande av hamnstråket, samt hitta eventuella framtagna spekulativa svar på dessa behov, var kommunens offentliga plandokument högst behjälpliga. Det hade redan gjorts ett flertal seriella undersökningar kring vad strandlinjen mot Skeppsbrofjärden har potentialen att bli, vilka sammanfattas nedan.

D etalj plan 1

Detalj plan 2

300m

K a r t u n er l a g Il lu str a ti o n s p lan Ske p psbr okaj en Dp 1, 2010.

Detaljplan 1, belägen längst i norr, består i ett bevarande av hamnplans-parkeringens asfalterade yta och färjeterminalen för skärgårdsbåtarna. Det nya i planen är en förlängning av de gator/stråk som möter vattenbrynet i rät vinkel, men som i nuläget i så gott som alla fall skärs av i och med biltrafiken på Slottsholmsvägen, innan de skulle kunna tänkas nå hamnpromenaden. Dessa planerade förlängningar utgörs av nya övergångsställen och omplaceringar av ett av de befintliga övergångställena som inte står i linje med dessa stråk. För att främja G/C-trafik längs kajen åtsidosätts i planen en sex meter bred remsa intill vattnet med nya sittbänkar och ny gatubeslysing (Kommunledningskontoret, 2009a)

Källa: Kommunledningskontoret, Västerviks kommun. Mottaget 2012-02-08

35


D et a lj pl a n 1

Maga si n et 8 Ri ksbyg g en

D eta lj p lan 2

Aqua vailla

Detalj plan 3

Dp2 – i mitten – behandlar förhållningsreglarna för den tomt som sedan rivningen av Lantmännens silo 2005 stått obebyggd. Tomten ”Magasinet 8” ägs idag av Riksbyggen som i Dp2 har godkännande för 70 bostadsrätter, fördelat på fem volymer i u-form kring en innergård med parkering. Tomten kantas av Slottsholmsvägen i väster, Vattnet i norr och Dupont:s plastfabrik i öster (fabriken kräver en 50m säkerhetszon för bostäder). Denna tomt har sedan juli 2012 spärrats av inför det kommande bygget (Kommunldningskontoret, 2009b). Dp3 beskriver planerna för en fritidsbåtshamn och bryggor för flytande villor framtagna av Aquavilla (ett projekt som drivs av ett företag med produktion i Västervik). Norra Varvsgatan, som ska serva bostäderna i Dp2, ryms även den i Dp3. Denna väg förbinder Slottsholmsvägen i Dp1 med Södra Varvsgatan längre söderut (Kommunledningskontoret, 2009c). Slottsholmsvägens dragning längs hamnplanen problematiserar ur många aspekter utveckling av hamnområdet. Dess oumbärliga

36

K a r t u n d erlag: Ill u str ati o n s pl a n Ske ppsbr okaj en Dp 1-3, 2009 . Källa: Regina Laine, Kommunledningskontoret, Västerviks kommun. Mottaget 2012-02-08


Nor ra Var vsgatan

Söd sga ar v ra V

Detalj plan 2

tan

Söd

Källa, figur ovan: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hämtat: 2012-04-15]

funktion som enda förbindelse med Norrlandet, norr om viken, gör att trafikflödet är relativt stort. En annan försvårande faktor är att den kröker av västerut i höjd med Magasinet 8 och skär i en vid båge genom Järnvägsparken, vilket skapar många mindre, kilformade impedimentytor och en barriär för oskyddade trafikanter. Slottsholmsvägens och Järnvägsparkens utformning och integration med hamnen anser jag ha en avgörande roll för hur Skeppsbrokajen kommer upplevas från staden sedd och för vattnets tillgänglighet. De bör inte lämnas oberörda i planerna för Hamnområdet och den framtida visionen om ”Sjöstaden Västervik” och har därför bedömts som en utav huvudfrågorna i detta examensarbete.

ra V ar v sgat an

37


Nuvarande, Norra infarten

Primärt intresseområde Centrum

Industriområde

Industriella transporter idag

E2

2

Förslag - Södra infarten etapp alt 2 1

Lucerna Industrihamn

Ny Ankomstpunkt Rekreations område

Rekreations område

Förslag till ny avfart till Södra infarten

Förslag - Södra infarten etapp 2 Även led för undersökt järnväg mot Kalmar - “Östersjöbanan” 38

Källa för satelitbildsunderlag: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hämtat: 2012-02-15]


Södra infarten”, som skulle gå från väg E 22 in till Västervik, har varit en spekulation under långvarig debatt. På grund av att miljön kommer att påverkas negativt i de områden öster och söder om tätorten där denna planeras att gå, är det inte bara en fråga om skattemedel. Målsättningen med infarten är att underlätta för inkommande trafik att nå södra och östra Västervik, men även mer specifikt att leda om den tunga godstrafiken som i nuläget måste färdas strax utanför stadskärnan, förbi bostadsområden, för att nå Lucernahamnen i nordost (Västerviks kommun 2009; Söderström, Andén, 2011). Att utforma en mer drivande, övergripande strategi för hela den centrumnära, östra strandlinjen och stadens möte med vattnet, upplevdes som både mer angelägen och mer belönande än djupgående försök att maximera exploatering på Slottsholmen. Möjligheten att klarare se behoven och potentialen med en så pass unik plats som Slottsholmen blir större även då den betraktas i samma skala som den vidare kontexten. I detta fall tycktes mer uppenbara brister finnas utanför själva utgångspunkten på holmen, men som möjligtvis påverkar Slottsholmen mer positivt än lokal bebyggelse. Framför allt såg jag Skeppsbrokajen och Magasinet 8, med omgivande

trafik och impedimentytor, som den största uteblivna pusselbiten i ett utvecklat möte mellan staden och vanntet.

framför allt gång- och cykeltrafik (GC) successivt gynnas mer i stadskärnan i förhållande till privat motorfordonsanvändning.

ilen är för många nödvändig för tillgängligheten inom en kommun som Västervik, som är till ytan stor och även glesbefolkad, med nästan hälften av invånarna utanför Västerviks tätortsområde. Kollektivtrafiksanvändandet i resor per invånare låg på 7,6 % (Söderström, Andén, 2011) under året 2005, vilket möjligen beror på bristande kvaliteté gällande utbudet. Att försvåra för bilanvändandet i allt för många aspekter, utan alternativa givna lösningar, skulle skapa problem. Däremot bör befintliga transportalternativ,

Slottsholmsvägen och parkeringen dominerar stadsrummet Skeppsbrons. Där bör det prioriteras att planera för mer integrerade lösningar med betydligt större utrymme för GC och för tryggare och mer stimulerande offentliga rum. Hänsyn till en potentiellt ökande trafik till platsen österifrån bör även tas, i och med en planerad ny infart.

B

Källa, figur ovan: Västerviks kommun [WWW] http://www.vastervik.se/upload/samhallsutveckling/OP_utstallning/trafikstrategi.pdf [Hämtat: 2012-04-15]

39


STEG 2 - NYTT UTÖKAT FOKUSOMRÅDE 40


I

detaljplanen som berör tomten Slottsholmen 1 görs upprepade referenser till planerad stadsutveckling längs hamnstråkets utbredning söderut (Samhällsbyggnadsenheten, 2011b), på platser som jag anser ha högre betydelse för stadens framtida kommersiella utveckling. Dessa relativt stora områden, som nu mest utgör parkering och impedimentytor, har potential att på ett mindre problematiskt sätt än Slottsholmen omvandlas för att erbjuda attraktiva stadsrum och fastigheter. Dessutom kan de direkt assosieras till Centrum. Strömsholmen, belägen mellan Slottsholmen och stadskärnan, visar

200 m

400m

600m

även potential som en sista utpost i norr för centrumbebyggelsen. Västerviks kommuns planer för en revitalisering av den gamla industrihamnen strax öster om stadskärnan – söder om Slottsholmen – är idag högst aktuella. Programplanen Sjöstaden Västervik samlar tre detaljplaner: Skeppsbrokajen med närliggande område – Detaljplan 1-3 (Kommunledningskontoret 2008; Samhällsbyggnadsenheten, 2011). Detta område sammanlänkas längs Skeppsbrofjärdens västra strand i och med det planerade promenaddäck som även omnämns i detaljplanen för Slottsholmen 1. Skeppsbrokajen, som i nuläget tillhandahåller färjeterminalen i norra änden, ca 200 asfalterade parkeringsplatser söder om denna och med dessa även yta för eventuella, större evenemang, bör anses som en kommunal angelägenhet av stor betydelse. Den egentliga ytan innehåller få element som bör skyddas från förändring, samt att processen mot ett förskönande går långsamt.

800m

Om inte den upplevda helheten möter de många mänskliga kraven på skönhet, bekvämlighet och positiv stimulans, anser jag att sannolikheten att kajen ska anses som attraktiv är liten. Även om utvecklingen sker långsamt så måste det uttryckas idéer om helhetsförändring längs Skeppsbrokajen.

41


KONTEXTUELL BAKGRUND

VÄSTERVIK SOM FINNS & SOM VAR

R

elationen mellan staden, Gamlebyviken och Skeppbrofjärden känns för mig unik. Viken och den inre skärgården skapar en viss intimitet – en balans mellan öppna vattenspeglar och inneslutande landmassor. Västerviks stadssilhuett och omgivande topografi är låg och relativt odramatisk, med kyrktornen och det gamla vattentornet som dominerande landmärken, vilket därmed ökar känslan av öppenhet. Slottsholmsleden utgör den enda länken mellan norra och södra sidan av viken, där Strömsholmen och Slottsholmen är de enda platserna på vägen där det är möjligt att stiga åt sidan från trafiken och helt stanna till.

42

Källa, figur ovan: Västerviks kommun [WWW] http://www.vastervik.se/upload/samhallsutveckling/planer/Skeppskajen.JPG [Hämtat: 2012-04-15]


V Y f r å n K u lbacken i n o r r

Vy öst er u t f r å n Slo ttsho l men

43


Ske ppsb r o ka jen , ell er ”K näckebr yg gan”, ef ter sten sä ttn i n ge n a v kaj en ca 1910.

SJÖSTADEN VÄSTERVIK

V

ästervik bedöms ha flyttats under 1430-talet, från botten av Gamlebyviken, närmare det då befästa fortifikationsverket Stegeholm (uppfört 1360) för att underlätta försvaret av staden. 1677 brände invaderande styrkor under dansk-holländsk flagg ner så gott som all bebyggelse, även fästningen på Slottsholmen (Einarsson et.al. 2010). Staden återuppbyggdes i enhet med en renässanstypisk vinkelrät gatnätsstruktur som i stora drag finns kvar än idag. Fästningen restes däremot aldrig igen. I stadskärnan har idag många av de äldre trähusen rivits runt förra sekelskiftet samt under modernismens 1960-tal (Hjertqvist, 2000, 2007). Dock återstår många sammanhängande kvarter längs Skeppsbrokajen – Gamla Öster - och nordväst om centrum. Vid mitten av 1800-talet var Västervik den efter Stockholm mest betydelsefulla handelssta-

S ke p p sbr o f jär den ti di gt 1900tal 44

Vä st er vik s st a d sva p en Källa, figur ovan: Hjord, B. 1998, sida 50. Historiska fotografier 1 och 2, nästa sida: http://lokalbilder.faidros.net/foton/index.php/Sm-land/V-stervik?page=5 [Hämtat: 2012-05-06]


den för sjötrafik och även det väl utvecklade skeppsbyggandet, bland annat på Slottsholmen, hade tillfört orten näring sedan början av 1600-talet (Einarsson et.al. 2010).

H i st or isk t f o to 1: Fi skar eto r get 1910-tal Fi sk a r et or g et 2010-ta l

Naturen – skärgården, vattnet, sjöarna och skogen – är troligtvis Västerviks dyrbaraste resurs, både för invånarnas välmående och för näringslivet. Skött på rätt sätt är denna tillgång oändlig sett ur ett mänskligt tidsperspektiv och den är lättillgänglig för så gott som alla som befinner sig i staden, oavsett om man äger båt, bil eller ingendera. Majoriteten besökare kommer med största sannolikhet dit för den avslappning och ro som naturen kan skänka.

bland andra Hoj Rock (MC- och musikfestival vid Gränsö Slott) och Visfestivalen, som är en snart 50 år gammal tradition. Många av de mer framgångsrika evenemangen drar nytta av de goda förutsättningar som ryms inom Västerviks kultur- och naturmiljö. Däremot finns det året runt i staden ett urval av restauranger i olika prisklasser och barer/danslokaler för olika åldersgrupper.

Västerviks kommun tar årligen emot ca 1,5 M besökare och regionen är till stor del ekonomiskt beroende av turistnäring (Söderström, Andén, 2011). Besökstopparna av turister samstämmer i stora drag, utöver det generella ökandet under sommarsäsongen, med de större evenemang som anordnas årligen H i st or isk t f ot o 2: Str ö msho l men f r å n S ke ppsb r on , 1 9 0 0 -1 910

Nedan: Saluhallen vid F iskar etor g et

Ova n: t or g ha nd el p å F isk a r et or g et

45


VÄSTERVIK SOM ”CENTRUM” Jag söker mig personligen nästan aldrig ut till kajen på Skeppsbron (innan påbörjandet av detta arbete), inte ens under högsommaren, annat än om jag har specifika ärenden till de sommaröppna lagerutförsäljarna som gör bruk av lagerladorna vid marinan (inom området för Skeppsbrokajen Dp 3). För att flanera söker jag mig så gått som alltid in mot stadskärnan. Framför allt har de korsande Storgatan och Bredgatan, stadens kommersiella axlar, de bästa förutsättningarna dra till att människor. Det är där jag vet att jag troligtvis kommer få se bekanta ansikten, eller så kan jag bara finna nöje i att betrakta strömmen av förbipasserande. Noden där dessa gator korsar varandra ligger ca 250 m västerut från skärgårdsterminalen på Skeppsbrokajen; Storagatan kopplar dessa två platser samman längs en axel. Besluten om trafikens företräden har ofta varit en förskjuten balans till fördel för framkomlighet, praktisk bekvämlighet gentemot en önskan om behagliga stadsmiljöer, vilket man kan finna spåren av på Skeppsbrokajen. Dock har inte alltid detta varit fallet. Den historiska stadskärnan har lämnats betydligt mer opåverkad av dessa prioriteringar, som den ser ut idag. I centrum har också ombyggnader av det offentliga rummet genomförts sedan millennieskiftet, till fördel för gångtrafiken. Dessa beslut ser jag, som både van bil46

BREDG ATAN, nor r ut mot F iskar etor g et

förare och gångtrafikant i Västervik, har varit till den stadens generella fördel. Fiskaretorget och dess utanförliggande småbåtshamn, vid mötet mellan Bredgatan och Strandvägen, är idag stadens överlägset mest befolkade stadsrum där möte mellan stad och vatten sker. På Fiskaretorget erbjuder

Ske ppsbr on, från Slottsholmen i nor r

S T ORG A TA N, öst er ut m ot S ke p p sb r ok a j en

torgförsäljarna sommartid generiska lågprisartiklar, där ligger Harry’s och McDonalds; där öppnar flera lokala restaurang- och pubägare upp sina lokaler mot torget och den anslutande bilfria Bredgatan. I hamnen kan småbåtsägare tillfälligt lägga till för att konversera med båtgrannen eller förse barnen med eftertraktade, svalkande gåvor från hamnförsäljarna.


FI T E n G R ta a K TO dg Å e R E n R Br T ge A in N er gS öt pin sn A SK r T ar FI T m op Ko A h rs et G E S D ko o r g G E R & N ust R TO ng /B TA dh E ra N A å R u G R A esta R TA O A SK R G ST R

ST

N

or

rl

an

de

t

O

S LOT T S H OL M EN R est a ura ng S LOT T S H OL M EN S LOT T S H OL M S L EDEN

G a m la BA DH US ET G / C Vä g m ot N or rla nd et

Fä r j et er m ina l

N or ra Va r vsga t a n

Källa för satelitbildsunderlag: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hämtat: 2012-01-20]

47


Möjligvis är maxgränsen nådd för populariteten hos Fiskaretorget, som också är en välanvänd trafikled av typen gårdsgata. Behovet av alternativa kommersiella hamnområden finns kanske redan idag. Även kan nya offentliga rum med affärsverksamheter skapa ett ökat intresse för mötet med vattnet för Västervikare, turister och även externa bostadsspekulanter. Som uppvuxen i staden och som ständig besökare vill jag påstå att min kännedom om hur staden kan upplevas och hur den fungerar är relativt god, ur ett perspektiv som arkitekturstuderande, samt från äldre minnen som lekman och som barn. Huvudsakligen är det mina mer eller mindre planerade rörelser i staden och samlade iakttagelser av ”brukandet” av densamma som har legat till grund för de slutsatser jag dragit. Jag har valt att försöka ta vara på kvaliteter i de delarna av stadskärnan som angränsar till mitt utvalda intresseområde för att sedan analysera de hämmande faktorer som potentiellt isolerar dessa varierande positiva aspekter från intresseområdet. Analysen fokuserar

Visuella landmärken

Stegeholms ruin

Välbesökta och/eller Kvalitativa Platser

N Öppen plats utformat som ett NAV men här slutar staden idag skärgårdsterminal

FISKARETORGET Kommerciell STADSKÄRNA Galleria

200 m

400m

BÅTSMANSGRÄND - Hjärtat av Västerviks gamla Skepparkavarter med Småskalig, tät trä-kvartersbebyggelse

S:t PETRI KYRKA

Resecentrum

48

KVALITATIVA OMRÅDEN &STRÅK Digitalt kartunderlag: Samhällsbyggnadsenheten, Västervik, 2012-01-20.

VATTENTORNET


även på att identifiera områden med olika karaktärsdrag och program, eller brist på uppenbara sådana egenskaper. Handelsverksamheterna har börjat sprida sig ut mot vattnet via Storgatan, men slutar i och med mötet med Strömsgatan; där går även en yttre gräns för de lokaler i gatuplanet som kan anses lämpliga för den typen av kundmottagande, med endast ett fåtal undantag. I dagens stadsrum är en vidare spridning problematisk. Många utav dessa äldre byggnader skyddas också av riksintresset.

Vy F isk a r et or g et frå n öst er

Vy F isk a r et or g et frå n öst er

49


GRÖNOMRÅDEN AV OLIKA KVALITET

KULBACKEN

Slottsholmen från söd er

NOTHOLMEN SLOTTSHOLMEN N

Ske ppsbr okaj en f rå n nor r Friluftsområde Anlagda parker

STRÖMSHOLMEN

Impedimentytor

200 m

400m impedimentytor svag karaktär “överblivna ytor”

GR ÖNOM R Å D EN AV O L IKATTKULLEBERGET K A K VA L I T E T

50

Digitalt kartunderlag: Samhällsbyggnadsenheten, Västervik, 2012-01-20.

600m

800m


Slottsholmen oc h S t r öm sholm en frå n söd er

Hårt trafikerad väg BARRIÄR Terräng / BARRIÄR Övergångsställen

N Slottsholmsvägen: Slottsholmsbron 6800 fordon/dag (2009)

Jär nväg spa rken frå n ha m np la nen

Privat Innerård Gårdsgata; max 7 km/h

200 m

400m

Avdelande nivåskillnad upp till 5m

HUVUDSAKLIGA GRÄNSER och BARRIÄRER HUVUDSAKLIGA GRÄNSER & BARRIÄRER Digitalt kartunderlag: Samhällsbyggnadsenheten, Västervik, 2012-01-20.

Jär nväg sparken frå n söd er

51


Evenemangsområde för Visfestivalen m.m. N Stadsmiljö - CENTRUM / HANDEL / BLANDAT Stadsmiljö - BOSTÄDER majoritet Infrastruktur - RESECENTRUM / BANGÅRD INDUSTRI / LAGER SJUKVÅRD

200 m

400m

Öppen mark utan aktivt tillägnat program

STA DSM IL JÖ ER & P R OGR A M 52

[BRIST PÅ]

600m

800m


VARFÖR VISA DESSA DIAGRAM? N

Diagrammen visar att det saknas mycket av program i områdena kring hamnen och norr om stationen. ÄR DET UTRYMME TRAFIKEN MELLAN CENTRUM OCH NORRLANDET TAR BEFOGAT?

200 m

400m

600

Mycket är grönområde i den bemärkelse att marken inte är asfalterad, men används inte mer än av hundar. Grönområdet används för att skapa anstånd mellan trafik och bostäder, men resultet innbär stora öppna platser

VÄRDEFULL STADSDEL BARA FÖR BILTRAFIKEN

53


S TADEN IDAG

Ă–ppet stadsr um buf f erz on

Y t a t illd ela d m ot or t ra fiken

Und er 8 0 - t a l et t og bi li smen ti l l sto r del Ăś ver efter ha m nv er k sa m het en

54


BILTRAFIKEN TAR IDAG UPP EN MAJORITET AV VAD SOM KAN KLASSAS SOM EN AV DE MEST ATTRAKTIVA TYPERNA AV STADSRUM PÅ SKEPPSBRON

S ke p p sb r on gen er el la kar aktär sedan 1980-talet Bildkälla: Kommunledningskontoret, 2009a.

55


r

de ä t s

bo a ig

l

nt i f e

b

l

b

r e d ä ost

b

b

ko bo

äd

er

äd

ko

us -h

s o b

er

d

a n g g lby

tege

ca

1900

bo

st

g d solninergår i

ml

st

d tä

56

sa

P g li nt fe ad of ggn by

st

or

bo

tlig

n befi

nt

er

er

bo a ig

nt i f e

r e d ä ost

lig rd å g k a b

r

de ä t s

bo

äd

in

d tä

T U O

C

g

T U O

in r e v er

sE

U Q I

er

B

e

gs

nt

s o b

e

st

é F A

or

äd

B G

T

N I N


t

in f e b

r e d ä ost

nt

or

nt

ig l t n

i

bef

r e d ä ost

or

r e d ä ost

b

täd

ko

ntstäder oo a b r

b

er

g n a ur

a ng t s re ri

e v er

s

e

äd

er

e d ä

NA OM E

NI

NG

D

t s o

E U Q

I T U

ä

t s o

b

r e d

BO

b

57

AF

B

OU

TI

st

HA MN PR

b

os

bo

KT

g st i l o d s r å äd g bak er er d ä t bo bos st äd E r e er U d Q tä

TR

bo

RI

bo g s i l o s tägård bakEde U r Q TI tä de r

bos

b

IK

b

a lig

ko

AF

b

ost

ko

ut

er

ost

r äde

TR

t

fin

er

a lig

r äde


TRE ”KAPITEL”

F

ör att enklare samla och klassificera olika strategier för varje enskild kontexttyp har fokusområdet här delats in i tre Kapitel. De viktigaste parametrarna för denna indelning är vilken typ av förändring som jag har velat uppnå och ur vilken tidsaspekt jag anser att dessa förändringar är lämpliga.

HAMNSTRÅKETS AVSNITT

58


ca år 2040

SLOTTSHOLMEN

+ S p ej a n d e S j ö m a n n en FÖR BÅDA DESSA IDAG OLIKA OMRÅDENA FÖRESLÅS HÄR URBAN EXPANSION OCH FÖRTÄTNING MED UTGÅNG FRÅN STADSKÄRNAN

SKEPPSBRON & STRÖMSHOLMEN

ca å r 2 01 5 -2 040

m ö te - h a m n g ä s ter & f l a n ö rer

+s är tat vi ion kt ig en & a kn ha yt m pu np nk la te n r

ca år 2015

SLOTTSHOLMEN ÄR IDAG SÅ GOTT SOM HELT OFFENTLIG -MÅLET HÄR ÄR ATT BYGGA FÖR FORTSATT ANVÄNDNING SOM MUSIKARENA

+ S to rg a ta n

DE HUVUDSAKLIGA SIKTLINJERNA FRÅN KAJEN STRÄCKER SIG LÅNGT INÅT OCH UPPÅT LAND MOT STADEN. MÅLET FÖR DETTA OMRÅDE ÄR ATT SKAPA ETT ÖPPET, OMSLUTANDE OCH VÄL DEFINIERAT URBANT PARKSRUM SOM FLÄTAS SAMMAN MED BEBYGGELSEN PÅ MAGASINET 8

JÄRNVÄGSPARKEN & MAGASINET 8 59


60


KAPITEL

1

JÄRNVÄGSPARKEN OCH MAGASINET 8 61


JÄRNVÄGSPARKEN OCH MAGASINET 8

KNUTPUNKT FÖR ETT ANTAL POSITIVA ELEMENT I STADEN - Va t t net oc h k a j en - S :t Pet ri ky rk a - R esec ent r um - 1800- t a let s t rä husk va r t er Källa, figur ovan: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hämtat: 2012-04-15]

62


Jär nväg sparken från öst, tag et 1944 POTENTIAL Man kan se denna plats som en knutpunkt för ett antal värdefulla element i staden; 1800-talets trähuskvarter, S:t Petri kyrka, Resecentrum, samt vattnet, kajen och marinan. Den gamla stationsbyggnaden från 1878 (Hjord, 1998) är belägen högst upp i söder och är klart synlig från parken framför kyrkan, längs hela Strömsgatan i norr och från Skeppsbrokajen nedanför Magasinet 8-tomten. Inom grönområdet står ett antal stora lövträd längs den öst-västligt gående raden av stenhus från tidigt 1900tal. I västra halvan av detta grönområde finner man en liten blomsterträdgård, omgärdad av häckrader och sittbänkar vända inåt. Järnvägsrälsen befinner sig på en höjd ovan synfältet och är i sig inte påtaglig i parken. Den omedelbara närheten till Resecentrum ger redan idag god anledning till förtätning i området och fördelarna blir större om eventuella planerna för en ny tågförbindelse söderut till Kalmar och Oskarshamn blir verklighet, en plan som delvis hänger ihop med den Södra infarten. Detta innebär även en mer direkt anslutning till kommunens orter söderut, vilket troligen kommer innebära större tryck på resecentrum.

Stationshuset från fäng elset i öst

63


SH TT SLO

N GE VÄ MS OL

Gångstråk från Norrlandet Galleria Västerport

d Farle

KV. GARVAREN - renoveras till bostäder

N

Flerbostadhus, modernism

IMPEDIMENTYTOR Tät träbebyggelse 1800-tal

MAGASINET 8

Västerviks marina - planerat område för “Aquavilla” flytande villor

PARKERING omgiven av gräs Putsade stenhus 1910-tal Mindre Blomsteranläggning

Club 9 Biljard

Gångstråk från Centrum

S:t Petri Kyrka Gångstråk från Väster

Åhamans gatukök Gamla fängelset nu vandrarhem Gångstråk från Söder

64

Dupont färgfabrik

SLOT TSHOLMSVÄG EN

Resec entru

m

Pizzeria Campino

Gångstråk från Öster

Järnvägens fortsättning sydost - potentiell anknytning till Östersjöbanan


NEGATIVA FAKTORER Slottsholmsvägen från 1981 har dragits i en stor kurva från vattnet, uppåt land västerut. Vägen fungerar väl som förbindelse för bilar till stationen, men för fotgängare och cyklister ligger övergången till Resecentrum idag på högsta punkten omedelbart vid entrén. Denna kombination av nivåskillnad och krökning stärker intrycket av en barriär. Väster om Resecentrum ligger en parkering omgiven av gräsmattor som sluttar ner i riktning mot vattnet i norr och i öster leder en brant, snårig sluttning ner mot ännu en parkering. De öppna ytorna som omger Slottsholmsvägen finns troligtvis till med tanke på ljudnivån vid trafikleden. Söder om Resecentrum finner man bangården – ännu ett relativt stort öppet område – och vidare söderut tar södra Västerviks bostadsområden vid. Järnvägen mot Linköping går förbi S:t Petri k:a västerut från stationen; österut fortsätter den gamla industribanan som i stora drag är den tänkta vägen för passagerartågtrafik söderut. Ökad trafik längs denna utfart kommer även skapa en tydligare barriär mellan södra tätorten och vattnet.

65


STRATEGIER SLOTTSHOLMSLEDEN

Avdelande nivåskillnad upp till 5m

JÄRNVÄGSPARKEN

RESE

CENT

Idag stödjer utfor mningen höga hastigheter Den skapar kilfor made mellanr um och höga vallar

66

RUM

R ätvinkliga möten skapar flexiblar e mellanr um och lägr e hastigheter samt mindr e hirarkiska trafiklösningar

Med tanke på ovan nämnda reella och potentiella faktorer bör det ses som angeläget att göra en revidering i det urbana rummet norr om Resecentrum; skapa en permeabel trafiksituation och ett tydlig definierat stadsrum på denna idag helt öppna plats. Föreslagna strukturer är härledda utifrån rätlinjiga förhållandena mellan punkter av större dignitet som tidigare beskrivits, både sådana som existerar idag och de som läggs fram i strategin i detta arbete. Med stationen och Södra Varvsgatan som ny potentiell ankomstpunkt ökar fördelarna med att ge platsen en ståtligare och ett mer klassiskt utseende som berättar att besökaren kommit fram till Västerviks stadskärna.

JÄRNVÄGSPARKEN OCH MAGASINET 8


JÄRNVÄGSPARKEN OCH MAGASINET 8 VOLYMSTUDIER ÖDETOMTEN MAGASINET 8 PÅ ÄR EN YPPERLIG STARTPUNKT FÖR NY HAMNBEBYGGELSE Illustrationerna till vänster visa överst hur den övergripande, sammanlgda volymen förhåller sig till omgivningen, med hänsyn till vyer från omgivande byggnader och gaturum. Den visuella kontakten med vattnet ska bevaras, men ramas in som ”tavlor” mellan de nya tilltänkta huskropparna. Sedan har mellanrummen kring de enskilda nya byggnaderna subtraherats för att skapa innergårdar och passager mellan dessa.

200 20 0m

Ö v e r g r i p a n d e r e g l e r f ö r V O LY M E R Hänsyn till värdefulla nuvarande AXIALITETER

Utkast för enskilda volymer utifrån d e n r å d a n d e T R A F I K S I T U AT I O N E N 67


Förlängningen av Strömsgatan upp mot stationsbyggnaden förses på dess västra sida med en dubbel trädallé, omgärdandes GC-banan för att understryka det linjära förhållandet utanför bebyggelsen och för att inhölja biltrafiken. Den trädraden bör vara dubbel för att vidare understryka en avdelning av stadsrummen dragen från stationsbyggnadens västra hörn. Samtidigt har det en upphöjande symbolisk effekt av statusen på GC-fältet. Det kommer uppstå ett nytt öppet rum som innesluts av stationsbyggnaden, den nya esplanaden, Norra Varvsgatan och den nya L-formade byggnaden öster om stationsbyggnaden. Den platsen ska hållas öppen för att bibehålla den visuella kontakten mellan kajen och stationen.

68


FÖRENANDE STADSRUM STRATEGIER

ER M

Mitt förslag lägger fokus på att kombinera möjligheten till bostäder som svarar mot olika attraktiva element i kontexten. Dessa attraktiva element står till stor del att finna i den historiska kvartersbebyggelsen, där det är möjligt att från utsidan avläsa strukturen med innergårdar omgivna av bostadshus. Där erbjuds även i vissa fall inblickar från gatan av en ofta påtaglig grönska. Utsidan av de nya kvarteren på Magasinet 8 skapa offentliga stadsrum, med lokaer som i första hand tillåter handel, vilket även uppmanar besökare att tillfälligt ta platsen i anspråk. De byggda volymerna varierar kraftigt i höjd för att möjliggöra god visuell kontakt längs axeln mellan vattnet och stationsbyggnaden. För att inte reducera antalet kvadratmeter, placeras de lägre byggnadskropparna tätare intill varandra och innesluter på så sätt delvis de gemensamma uteplatserna på markplan. Dock ska även dessa innegårdar erbjuda viss insyn från gatan så att besökaren lätt kan begripa hur kvartersvolymerna är ordnade. Högre volymer bildar öppna formationer då markytan är begränsad, men för att inte blockera vyerna helt från land är de orienterade vinkelrätt mot kajen.

PE OS RM KY EA DD BE AD L SI -N E T T UA YA RA TI FL FI ON ÖD KA F EN NT ÖR M ER EL -T LA YD N LI OC ST G H AT IN HA IO RA M M NE NI NE N NG N AV PA RK RU M

TOMTEN MAGASINET 8

Genom visuell kontakt via gångstråk mellan den tänkta platsen framför Stationsbyggnaden och vattnet nedanför Magasinet 8 ska man förstå kajens karaktär innan man når ut på densamma. Variationerna mellan öppenhet och slutenhet, mellan gator och öppna platser, höga och låga markytor, ska skapa en dynamisk sekvens och förstärka dramatiken i att nå vattenbrynet.

JÄRNVÄGSPARKEN OCH MAGASINET 8 69


. st o b

+8m

é

CAF

bostäd er

servering

r e d ä t s o b

s u h P-

g

m r e up

o

s

k

t e k ar r

o

t

n

rum

r

er lag 70

st

fe

te

fik

rik

cent

ss

a rr

g

o

te

in

t

ss

a rr

er

P-hus

rv

ng

tra

rese

se

aura

ten

l

us

h er

ag

der

rest

vat

bostä

de r

ä

går

b o st

innerd

dag

r

to

n ko

g li nt fe ad of ggn by

tor n o k

m

+2

slottsholmen

tni

ng


NEDTRAPPANDE DAGVATTENDAMMAR

För tillfället är nivåskillnaden mellan korsningen S. Varvsgatan – Slottsholmsvägen och hamnplan 4 - 6 m. Vid ett skapande av en gradvis nedstigning av byggnader och GC-ytor måste det skapas en form av plint ut från den idag branta vallen. Denna plint kommer längst i väster in mot land ge rum för en källarparkering med åtkomst från hamnplanen; parkeringsbehovet för boende, besökare och arbetande i området bör kunna tillgodoses i denna. Plinten under det nya södra kvarteret på Magasinet 8 får en helt horisontell ovansida. Utsidan av denna längst ut mot kajen kommer rymma

-RENAR REGNVATTEN FRÅN DEN HÅRDLAGDA MARKEN VID RESECENTRUM -FÖRSTÄRKER KOPPLINGEN MED VATTNET Landborgen, som nu går längs Slottsholmsvägen förskjuts ut till fasaderna längs kajkanten genom att delar av plinten och även vissa tak går att beträda och kan på så sätt ta besökaren ända fram till den yttersta fasadlinjen och därifrån ner på kajen. Meningen är att detta rum ska läsas som smala förlängningar av det ovanliggande stadsrummet. På Magasinet 8 ska det även finnas en byggnad, eller fasadsektion som med sin mer dramatiska utformning och tilltagna storlek ska fånga åskådarens blick på håll. Detta kan tillåtas då det inte finns något i den direkta närheten som skyddas av riksintresset för Västerviks stad, enligt rådande detaljplan. Detta bör uppmuntras då denna fram tills nu på sätt och vis exkluderade delen av staden ska framhävas och locka fram nyfikenhet, med liten risk att förta befintliga kvaliteter.

Jär nväg sparken från stationshuset 71


MAGASINET 8 - EN NY STARK SYDPOL LÄNGS PROMENADEN

72


Upply fta byg g nadskr oppar en större mataffär även ska möta en tänkt efterfrågan av varm och kall mat över disk, samt ett anständigt delikatessutbud. Detta för att serva en tänkt gästhamn, samt det ökade antalet boende i det nya Magasinet 8. Då den enda riktiga matbutiken i centrum stängde i augusti 2012 saknar stadskärnan så gott som helt denna funktion. En mataffär i detta läge ligger även inom avsevärt kortare avstånd från bostadsområdena norr och öster om centrum, vilket skulle bespara många bilfärder genom eller runt stadskärnan. De kortare avstånden underlättar även för att göra ärendena till fots eller med cykel. Idag är samtliga större mataffärer förlagda i stadens västliga delar. Allra flest ligger vid den norra infarten, vilket å andra sidan lämpar sig väl för människor bosatta utanför Västerviks tätort. Med tanke på det befintliga tillståndet för tomten Magasinet 8 och närheten till centrum bör utveckling av platsen ses som en angelägenhet. Att Riksbyggen redan har spärrat av området (sedan juli 2012) kan tolkas som att även företaget uppskattar att det nu finns en marknad för de bostadsrätter de planerar.

P-HUS

P-HUS

MATAFFÄR

Diag ram över KÄLLARPARKERING i plinten p å M a ga sinet 8; 1300k vm t illä g na t m a t försälj ning och 2900kvm blir tillgänglig för i nnom husp a rkering Dessa b r ut t oa r eor k a n där emot skifta till endera pr og rammets för d el. Om b ed öm ning en g örs a t t m a t a f fä r en krä ver en stör r e lokal bör den över g ripand e st r uk t ur ut for m ning en g öra s så a t t b ut iken tar över delar a v parkering huset. 73


Ill u str ation a v nya hamntor g et på tomten M A G ASI NET 8 Br ed a r e K VA RTERSGATA + 2m ö ver vattn et

24m 6.00

PAV ILJO N G

7.00

PA R KER I N G S H US - ent ré i ni vå m ed ha m np la nen som t a r va ra p å d en b efint liga höj d sk illna d en.

30m

25m

20m

15m

10m

5m

0m

74

10m

25m

50m


D ag vattendammar nas for tsättning u t på plinten på M A G ASI NET 8

DA G VAT TEN DAMMAR so m r enar va t t n et i n n a n d et f i n n er si n väg , vi a plinten p å M a ga si n et 8 n er mo t kajen o ch vattnet

H å r d a r e t r a f iker ad ga ta med 2 - 4 f i l er + 6 - 8 m ö ver vattn et

13-18m 3m

2-3 filer 7-12m

3m

S TA T I ON S H US ET +12m över va t t net

200m 100m

75


76


DELKAPITEL

2

SKEPPSBRON OCH STRÖMSHOLMEN

77


STRÖMSHOLMEN OCH SKEPPSBRON

UTVIDGNING AV STADEN MOT VATTNET

D

Vy sö der ut, Ske ppsbr okaj en i höj d med Nyagatan

essa två områden är idag karaktärsmässigt ganska olika. Strömsholmen fungerar ganska väl som en övervägande offentlig plats med en liten park framför det gamla Varmbadhuset och ett flertal sittplatser vända utåt vattnet längs den västra stranden. Skeppsbron präglas däremot av stora, öppna ytor, samt stora trafikflöden. Dock uppvägs dessa mer negativa intryck till viss del av den äldre fasadlinjen längs Norra Varvsgatan som bildar ett respektabelt ansikte ut mot Skeppsbrofjärden. Slottsholmsleden stiger åt sidan på Strömsholmen och skapar på så sätt ett mer isolerat och stillsamt offentligt rum i väster. Vägen går däremot rakt igenom området mellan kajen och bebyggelsegränsen på Skeppsbron, vilket tillsammans med den stora parkeringen förtar många av de potentialer som omgivande kontext erbjuder.

Vy nor r u t , S ke p p sb r o ka jen i hö jd med N yagatan; Var mbadhuset i fonden 78


Likheterna är att deras gränser mot centrum utgör slutet för centrumbebyggelsen, samt att prioriteringen av motortrafiken har förändrat platserna i stor utsträckning under slutet av 1900-talet, därmed lämnat dem betydligt mer öppna och kala än vad som kanske är fördelaktigt, eller ens nödvändigt.

Str ömsholmen från syd väst

Anledningen att Strömsholmen och Skeppsbron innefattas i samma strategiområde är det delade behovet av att integrera dessa i definitionen av stadskärnans stadsrumstypologier och med hjälp av förtätningar av bebyggelsen skapa mer specifika, intima offentliga rum. Däremot beskrivs de mer ingående separat på grund av de idag geografiskt skilda kontexterna.

Str ömsholmen från nor r 79


S t or a str ö mmen mell a n Str ö msholmen och Slottsholmen, m ed S ke p p sr o ka jen i bakgr u n den, tag et 1890

SKEPPSBROKAJEN

S

keppsbrokajen fungerade under 1800-talet och början av 1900-talet som den huvudsakliga tilläggsplatsen i Västervik för större fartyg, både för lossning av varor och som terminal för passagerarbåtar. Det var en spännande plats att uppehålla sig på och ansågs ha hög status av invånarna. Storgatan, som löper från den plats där staden östra stadsport en gång fanns, slutar i Skeppsbrokajens norra ände och denna knutpunkt fungerade som ett av stadens förnämaste sociala rum (Hjord, 1998). Då sjövägen var den primära kontakten med omvärlden var hamnplan även stadens ansikte utåt, ankomstpunkten för besökare.

S ke p p sbr o kajen med Slo ttsho l m en i bakg r unden, tag et 1948 80

Källa, figurer ovan: Gallery Hemsida – Västervik [WWW] http://lokalbilder.faidros.net/foton/index.php/Sm-land/V-stervik?page=5 [Hämtat 2012-05-09]


Gångbro, Lilla Strömmen höjd ca 2m

le Far

SPEJANDE SJÖMANNEN - Befintligt Landmärke

d

Befintlig HAMNPROMENAD

FÄRJETERMINAL för skärgårdsbåtar och biljett kontor. Ett naturligt möte mellan Storgatan och Befintlig Hamnpromenad existerar till viss mån idag Hållsplats - buss mot Norrlandet

HAMNPARKERING för ca 200 bilar Skeppsbrokajen fungerar som tillfällig tilläggsplats för större fritids - och industrifartyg

TAN RGA

STO

Kommersiellt CENTRUM

Gräsmatta som bufferzon med en rad större lövträd

60m mellan vattnet och fasadlinjen AN GAT Enkelriktad trafik

S LM HO TS OT SL

RN KVA

N GE VÄ

Galleria Västerport

Ett av tre befintliga övergångsställen

Hastighetsbegränsning 50km/h, 30 km/h under vissa perioder under sommarnen Kv. Garvaren - renoveras till bostäder

Parkeringsplatser för lastbilar och turistbussar

BÅTSMANSGRÄND OCH BÅTSMANSSTUGORNA

SKEPSSBROKAJEN

AN GAT

NS SMA BÅT

MAGASINET 8

81


Garvaren var namnet på ett av flera kvarter som fram till 1900-talets mitt låg längs Vattenbrynet på Skeppsbrokajen, men dessa har under modern tid rivits då litet intresse fanns för restaurering, eller så fick de slutligen ge plats för byggandet av Slottsholmsvägen 1981. De två byggnader som idag står kvar vägg i vägg, synligt utanför den huvudsakliga fasadlinjen mot vattnet, kommer från skilda historiska eror, vilket utseendena talar om. Det gamla trähuset fanns redan där 1838 då Garveriets verksamheter flyttade in; tegelbyggnaden, som står i stånd att bli bostäder, byggdes 1920 (Hjertqvist, 2007). Ännu en byggnad från platsen, Saltmagasinet, finns kvar idag men inte i samma jord; den har flyttats ca 1 km norrut till friluftsmuséet på Kulbacken. Byggnaden rymmer idag restaurangen Saltmagasinet. Att ge tillbaka namnen på de kvarter som en gång låg där till eventuella nya, skulle innebära ett ställningstagande av nostalgiska skäl till bebyggelse där, men jag anser att det uppmanar til reflektion över historiken. Idag fungerar den asfalterade hamnplanen som parkering med ca 200 platser för personbilar, samt parkering för längre fordonsekipage längre söderut. Under sommarens turistsäsong avgiftsbeläggs personbilsparkeringen, vilket resulterar i ett lägre användande (Kommunledningskontoret,

82

T vå kvar varande byg gna d er frå n Kv. G a r va r en, r ester a v de kvar ter so m en gå ng fa nns öst er om Nor ra Var vsgatan

2008); detta, tillsammans med behagligare väder, kanske skapar en växelverkan med cykelanvändandet som bör ses som godartad. Slottsholmsvägen, i södergående riktning, grenar av till Strandvägen på nordligaste punkten på Skeppsbron då den når fastlandet efter holmarna och går där över i en gårdsgata med 7km/h som hastighetsbegränsning. Vissa veckor under sommaren är denna gata dock avstängd. Även bilister som önskar färdas norrut längs Gamlebyviken förpassas då till att följa Slottsholmsleden

vidare söderut. Ca 80m längre söderut förgrenar sig Slottsholmsvägen igen västerut in på en kullerstensbelagd gata med hastighetsbegränsningen 30km/h. Dessa blir i de flesta fallen vägvalet då centrum är resmålet. För resor västerut och söderut är Slottsholmsvägen det självklara alternativet för motortrafik och hastigheten är längs hela dess längd 50km/h, förutom under vissa sommarveckor då den sänks till 30km/h.


200 m

400m

G a t or - 2 rik ninga r G a t or - enkelrik t a d e

ST RĂ–M S G A TA N smal k ullerst ensga t a , oft a m ed parkeringa r lä ng s t r ot t ora r er na

83


S t or ga t a n ned m ot S ke p p sb r ok a j en POTENTIAL

N

ärheten till vatten i en stad kan ses som en unik kontakt med naturens element som sällan blir lika påtaglig i fall där till exempel låglänt inlandsnatur tillåts möta bebyggelsen längs en skarp gräns. Denna närhet ger Skeppsbron möjlighet att attrahera människor, så länge denna kontakt erbjuds på stadsmänniskors premisser, under behagliga och skyddade former. Skeppsbrons nära relation till centrum spelar även en viktig roll för nya program att kunna attrahera brukare. Den nybyggda färjeterminalen för skärgårdsrutterna i kajens norra ände bidrar också till att locka människor till platsen. I anslutning till terminalen finns även idag en hållplats

S ke p p sb r ok a j en i hö jd med K va r n gatan 84

för stadsbusslinjen mot naturrummen på Norrlandet och vid Lysingsbadet, via resecentrum. Det finns även reella planer på permanentbostadsbyggande i skärgården (Samhällsbyggnadskontoret, 2012), vilket skulle gynna den kollektiva båttrafiken i framtiden. Längs Slottsholmsvägens västra sida står en rad med större lövträd som definitivt har ett bevarandevärde, vilka bör bevaras i den mån det är möjligt. Då ny bebyggelse på Skeppsbron inte är en stor angelägenhet i dagsläget finns det även fördelar i att påbörja planteringen av nya träd nu för att ersätta de som eventuellt får ge vika; plantering bör då anpassas till de framtida stadsrummens tänkta form och karaktär.


Fasadlinjen som utgör centrumbebyggelsens östra gräns mot vattnet består till stor del av bostadshus från 1700- och 1800-tal och skänker oerhört mycket av platsens värdefulla byggda karaktär. På samma sätt som Stegeholms ruin på Slottsholmen både skänker platsen dignitet, problematiserar den ingrepp som påverkar kontexten nämnvärt, så som den historiska bebyggelsen på Skeppsbron. Bebyggelsen längs N. Varvsgatan omfattas även den av riksintresset och får inte blockeras visuellt från vattnet; detta hindrar så gott som all förtätning fram till vattnet. Att stadens historiska arv så att säga kan ”annonseras” bör ses som mycket positivt. Men då

detta låser en så pass betydande del utav Västerviks möte med vattnet bör det anses som legitimt att omvärdera detta beslut. Att argumentera för bebyggelse på Skeppsbronkajen, men mot sådan på Slottsholmen kan te sig motsägelsefullt. Om den resulterande summan av olika funktioner och nya stadsrum en utvidgning av centrum mot Skeppsbron kan generera ställs mot det aktuella fallet på Slottsholmen, blir ställningstagandet inte lika tvetydigt. Vinsten är generösare i förhållande till vad som kanske får offras gällande synligheten av kulturmiljöområdena och den övergripande stadsbilden.

En annan viktig aspekt av fasadlinjen längs Norra Varvsgatan är dock att dess historiska helhet har brister i sin autenticitet; radbandet av gamla trä- och stenhus är uppbrutet av större, modernistiska byggnader. Personligen anser jag att dessa kvarter uppnår sin fulla potential då de upplevs på nära håll. Nya inramande kvarter mot vattnet, på andra sidan N. Varsgatan, och med introducerandet av offentliga/kommersiella program på nuvarande hamnplanen, skulle öka antalet besökare i området. Därmed är det mycket möjligt att till och med helhetsintrycket av den historiska arkitekturen berikas, hos fler människor än idag. 85


NEGATIVA FAKTORER

H ist or isk b eb yg gel se vi d Ske p p sbr o kajen, samt Slottsho l m svä gen s b eg yn n an de u p p h ö jn i n g

86

Platsen upplevs stora delar av året som ganska hård och utsatt, mycket troligtvis på grund av avståndet till skyddande bebyggelse och den industriella känslan i markbeläggning, samt på de långa betongbockar som separerar parkeringsytorna. Även Slottsholmsvägen och den ca 1m höga vallen mot denna upp från parkeringen, bidrar till känslan av att platsen ligger utanför övrig stadsbebyggelse, både geografiskt och programmatiskt. Den taktila tillgängligheten till vattnet för individen är inte heller väl utforskad i nuläget (eller av kommunen i den nya detaljplanen.) Förutom flytbryggan i norra änden saknas möjligheten att faktiskt nå vattnet från kajkanten, som lig-


VÄ GE N MS OL SLO TT SH

Ett av tre befintliga övergångsställen

ger 1,5-2m ovan vattenytan. Just den bredare aspekten av vattenkontakt kan anses vara viktig för att på en mänsklig skala aktivera naturelementet i det urbana rummet. Den exklusiva roll Slottsholmsvägen spelar för trafiken i nord-sydlig riktning gör den till en väldigt problematisk fråga när det kommer till gång- och cykeltrafikens framtida roll i hamnmiljön, då dessa oundvikligen kommer behöva mer utrymme och företräden om Skeppsbrokajen ska vitaliseras.

87


Soliga Uteser veringar

- RÖRELSEFRIHET -FRILÄGGNING AV MARK -SKYDDAT MÖTE MED VATTNET

n gata or grum r o t S an t m m sa en der stad Bin S ol i ga P l a t ser

88

i

Hamnpr omenad

-EFTERFRÅGADE BOSTÄDER


STRATEGIER

D

e nuvarande kommunala planerna på ett hamnstråk längs Skeppsbrokajen bidrar onekligen på en positivt sätt till upplevelsen av mötet mellan staden och vattnet. Men vad kommer det tänkta resultatet vara i jämförelse med den övriga befintliga stadsmiljön med dess kvaliteter? Kommer förändringen vara tillräcklig för att det ska bli ett populärt promenadstråk? Västerviks kommun, som idag äger hamnplanen, har för avsikt att bibehålla den primära parkeringsfunktionen, med förbehåll för eventuella solitära, låga volymer med offentlig funktion. Trafikändringarna i detta arbete, som förklarades i föregående kapitelbeskrivning, har en stor påverkan även på denna mer centrum-

nära del av hamnområdet. Slottsholmsvägen fortsätter tudelad från korsningen vid Järnvägsparken, norrut, fram till mötet med Kvarngatan. Dessa två nya vägar tar helt över funktionen av den nuvarande Slottsholmsvägen längs Skeppsbrokajen, till och med mötet med Storgatan i norr.

60% då den inblandade bilen kör i 50km/h, jämfört med 30km/h. Statisktiskt sett motsvarar även reaktionssträckan för en bilist körandes i 50km/h hela bromssträckan för en bilist körandes i 30km/h. (NFT, 2004). Dessa gator förbinds lateralt med dubbelriktade genomfartleder.

Karaktären på de nya trafiklederna skiljer sig från situationen idag. Var och en av dessa nya gator är enkelriktade och gränsen mellan körfält och trottoar markeras visuellt, med skiftande material, men diskret i den bemärkelsen att höjdskillnaden är graderad. På så sätt kan funktionerna temporarärt definieras om efter behov. Hastigheten sänks till 30 km/h för att säkra passagen för oskyddade trafikanter och för gatuparkering. Risken att omkomma som oskyddad trafikant ökar med

Förändring enligt dessa strategier för med sig att en stor yta byggbar mark frigörs mellan dessa gator, i vad som skulle kunna uppskattas vara stadens mest attraktiva centrumnära lägen som är lämpliga för omvälvande utveckling. Detta är inte i sig ett tillräckligt skäl för förändring; vad som kan anses vara lika angeläget är tillkomsten av rumsskapande volymer längs valda delar av vattenbrynet som kan innehålla aktiverande program och skapa skyddade, offentliga platser för tillfälligt uppehälle.

89


Det främsta problemet med dessa nya byggnadsvolymer är, som nämndes tidigare, att de riskerar att blockera den bakomliggande, äldre bebyggelsen. Denna önskvärda visuella permeabilitet står i stark kontrast till målet att skapa tät stadsstruktur på Skeppsbrokajen, i enlighet med den befintliga Centrumbebyggelsen. För att skapa de tänkta nya kvaliteterna och samtidigt bevara de gamla, eller definiera om dessa, blir just dessa siktlinjer från vattenrummet de drivande parametrarna. De adderade volymerna orienterar sig efter och drar sig undan från vissa specifika siktkoridorer; där det är möjligt reduceras antalet våningar och tvärgatorna ges extra bredd. Att många volymer, till exempel mellan Nygatan och Båtsmansgatan, har knäckta takprofiler framhäver det bakomliggande karaktäristiska taklandskapet. De resulterande sänkta takfötterna får även byggnaderna att upplevs som lägre från det omdelbara gaturummet och mer solljus når marken, samtidigt som volymer rymmer en extra loftvåning. Rent geomtetriskt kontrasterar heller inte takkaraktärerna med den historiska kontexten, vilket jag inte ser som en nakdel.

90


ko

er

äd ost

b ga i l int bef

ko

nt

nt

or

or

er d ä t bos

ut

ser

e

äd

r

er

Nygatan s möte med kaj en

NA

NG NI

HA MN PR OM E

BO

KT

I T U

t

s bo

E U Q

RI

r

e äd

D

t

s bo

äd

er

e äd

IK

st

st

AF

bo

bo

TR

g soli gård bak

g

in r e v t

res

g

an aur

91


N ya Ma ga si n et oc h Jär n vä gspar ken f r å n n o r r

92

Bå t sm a nsga t a ns nya m öt e m ed ha m np la nen


N yga t a n s n ya mö te med hamn pl a n en

Kvar ngatans nya m öt e m ed ha m np la nen oc h p la t sen d ä r S lot t sholmsväg en d ela s a v i d e t vå nya

93


ggn y b l e

ko

teg g i l nt ca 1900 i f e b

nt

or

sa

st

i

us -h

P g li nt fe ad of ggn by

or

er

äd

er

E

nt

täd

er

st

CA

bos

äd

bo

ka ngs l

ko

bo

g d solninergår i

ml

lo

ad

U IQ

A

UT

BO

ing

er serv

A

IK

R IK

AF

TR

NG

I TN

Bå t sm a n sga tan s mö te med kajen

2m

S ek t i on A A g en o m Bå t sm a n sga t a n ( t.v.), Gar va r en o ch d en n ya b eb yg gelsen på ha mn p lan en 94

10m 6.5m

1.7m

2.50m

7.00m

17m

8.00m


Sku g gfö r hål lan den: bilden r e pr esenter a r sku g go r 15 april - 12:00

I

nuläget är behovet av förändring på Skeppsbron inte förknippat med något specifikt problem som skulle ha en negativ effekt på det vardagliga livet för staden invånare. De genomgripande förändringar som föreslås i detta arbete, gällande användandet och utseendet på Skeppsbron, samt för trafiken, skulle ske över tid. Stadens storlek och förhållande till Sveriges tillväxtzoner tillåter inte hastig utveckling och utbyggnad måste ske enligt de rådande ekonomiska förutsättningarna. Västerviks kommun har sett en nedåtgående trend i invånarantalet sedan 1970-talet och har på 00-talet varit relativt konstant. Men med tanke på de många mer exklusiva bostadsprojekten som förverkligats i staden är det sannolikt att det kommer finnas en fortsatt efterfrågan av vattennära bostäder. Boende på Skeppsbron har även nära tillgång till stadskärnans serviceutbud. Att människor inom staden byter till nybyggda bostäder innebär även att äldre bostäder, som kan ha ett högre attraktionsvärde för andra grupper, blir lediga på andra platser. Ett idealiskt exempel är: Om människor i övre medelåldern lämnar villor i stadens perifera områden för centrala lägenheter, uppstår ett visst utbud av enbostadshus i lugna områden med privata tomter. Min egen erfarenhet är att dessa småvillor eftertraktas av par i undre medelåldern, med eller utan barn.

95


Nedan: Flyg foto a v Str ömsholmen frå n Källa: Västerviks Tidningen [WWW] http://2006.vt.se/Bilder/PDF/slottsholmen1.jpg [Hämtat: 2012-04-15]

STRÖMSHOLMEN

S

trömsholmen var fram till 1920-talet en del av den hamn och industriverksamhet som historiskt sett dominerade Västerviks näringsliv. 1923 brann den sista av dessa större produktionsverksamheter på ön ned. Den kanal som idag kallas Lilla Strömmen som skiljer Strömsholmen från fastlandet var länge den huvudsakliga passagen in i Gamlebyviken, innan Stora Strömmen i norr muddrades och försågs med en rullbro 1846. Bebyggelsen på Strömsholmen har genom historien varit betydligt tätare än vad den är idag. Byggandet av Slottsholmsleden 1981 möjliggjordes på bekostnad av att de större volymerna på öns östra sida revs; kvar står nu endast Varmbadhuset (nu ägt av Björn Ulvaeus) och en privatbostad med inhägnad trädgård, öster om denna.

Ovan: Flyg foto a v Str ömsholmen frå n Öst , 1950t a l. 96

Källa, figur ovan: Västerviks Tidningen [WWW] http://www.vt.se/ovrigt/folkbild/?articleid=5390122 [Hämtat: 2012-04-20]


POTENTIAL

D

e främsta kvaliteterna på Slottsholmen står att finna i mötet med vattnet i allmänhet och mer specifikt vid brofästet i söder där GC-vägen går mellan ett bostadshus på östra sidan, samt Varmbadhuset och några större lövträd i väster. GC ges här en väldigt intim karaktär, samtidigt som platsen ligger precis utanför centrum, vilket förhöjer den upplevda statusen av leden. Parken framför Varmbadhuset är just nu även en tillgång för platsen, där denna byggnad tillsammans med bostadshuset ramar in platsen på ett lyckat sätt.

97


SLO TT SH

OL

STRÖMSHOLMEN

MS VÄ GE N

Gångstråk från Norrlandet

GAMLA VARMBADHUSET saknar idag en brukbar “baksida” mot vattnet

STORA STRÖMMEN - enda öppningsbara passagen in till Gamlebyviken Farled Parkering Strömsholmen NORDENS PLATS - Strömsholmens parkrum

Bostadshus med ingärdad tomt

Gångbro, Lilla Strömmen höjd ca 2m

SPEJANDE SJÖMANNEN - Befintligt Landmärke

le Far

d

Befintlig HAMNPROMENAD

FÄRJETERMINAL för skärgårdsbåtar och biljett kontor. Ett naturligt möte mellan Storgatan och Befintlig Hamnpromenad existerar till viss mån idag Hållsplats - buss mot Norrlandet

HAMNPARKERING för ca 200 bilar

TAN RGA

STO

Skeppsbrokajen fungerar som tillfällig tilläggsplats för större fritids - och industrifartyg

98 Kommersiellt CENTRUM

Gräsmatta som bufferzon


NEGATIVA FAKTORER

D

en tidigare nämnda parken kantas i norr av en parkering med ca 30 platser (vilket inte kan ses som motiverat för det direkta behovet) och i öster av Slottsholmsvägen, belägen i snitt 1 m över parkens marknivå. Detta får platsen att upplevas som ett gränsområde mellan stadsrummet tillägnat den oskyddade människan och det tillägnat trafiken; det skapar endast delvis den önskvärda känslan av ro och trygghet. För tillfället står varmbadhusets lokaler oanvända, sedan turistbyrån flyttat in till centrum inför den senaste renoveringen; kommunfullmäktige vill för tillfället låta en privat aktör inrätta en spaanläggning där (VT, 2012-0823). Det privata bostadshuset har en starkt exkluderande karaktär och detta får som mest negativ effekt ut mot Lilla Strömmen, där insynen mot innergården från centrumkajen in på tomten skyddas av en vegetation. Avgränsningen är en tillgång för bostadsägaren, men förtar det positiva i mottsatta kajens nyligen iordninggjorda terrassering med sittbänkar.

99


INKLUDERA STRÖMSHOLMEN I INNERSTADSSTRUKTUREN

100


STRATEGIER

M

ålsättningen med förändring på Strömsholmen är att flytta gränsen för stadskärnan utåt mot Slottsholmen och Norrlandet och på så sätt även få dessa perifera områden av Västervik att komma närmre inpå staden. Detta skall uppnås med hjälp utav uppförandet av nya byggnader och genom att skriva om programmet för privatbostaden. Kontakten med vattnet ska vidareutvecklas längs både östra stenkajen, men även den västra vattenbrynet för att stärka den visuella kontakten med staden. Som nämndes tidigare har Strömsholmen haft en tydligare tillhörighet med stadskärnans bebyggelse och funktioner. Det finns potentialer för Strömsholmen som ö för att skapa en säregen och dramatisk typ av urban miljö där stadsrummet och vattnet, nära samman, kan definiera unika utomhusmiljöer.

SVÅRTILLGÄNGLIGA KVALITETER BLIR NYA REKREATIONSYTOR N Y T T T ORG

Ny publik KANALT RÄDG ÅRD

Varmbadhuset har ett traditionellt spegelsymmetriskt och vertikalt formspråk och parken framför byggnaden svarar konsekvent mot denna geometri. I denna strategi föreslås att platsen framför det gamla badhuset får en ny inramning i form av tre i varandra integrerade byggnadskroppar, varav den nordligaste bör vara den högsta och svara mot badhusets takfotshöjd. Anledningen till att just denna

101


byggnad bör tillåtas växa på höjden och att de andra bör vara lägre, är den att synligeheten hos Varmbadhuset bevars samtidigt som den erhållna bruttoarean får öka. Slottsholmsvägen längs hela sträckan ner till Lilla Strömmen. Den privatägda tvåplansvillan med tillhörande innergård bör anses vara en viktig komponent i det offentliga eller halvoffentliga stadsrummet på holmen då tomtgränsen utgör den norra kajen mot Lilla Strömmen. Då ett uppöppnande av båda kanalkajerna skulle tillföra platsen mycket, i form av visuella kontakter mellan öppet och intimt, bör byggnadens markplan och innergård i ett framtida scenario reserveras för handel eller annan hel-offentlig verksamhet. Denna byggnad vid kanalen kommer koppla samman med nybyggnationen för att sammalagt kunna rymma ett större program och för att bättre rama in trädgården mot kanalen. Norr om Varmbadhuset löper en naturstenskaj fram till klaffbron, innanför skiljer en gräsmatta denna från G/C-vägen. I nuläget slutar bebyggelsen i och med Varmbadhuset och vattenrummets öppenhet dominerar därefter upplevelsen. Genom att placera två avlånga huskroppar vinkelrätt mot kajen på öns västra sida kan känslan av en gågata ska-

102

KONTAKT MED VATTNET MÖJLIGGÖRS MED KONTINUERLIGA TRÄDÄCK

N y H a m np r om ena d

P

Befintlig G /C från Centr um N y G / C frå n S ke p p sb r on Bef Tor g gata F iskar etor g et

N y H a m np r om Tra fik led


FUNKTIONER FÖR ALLMÄNHETEN I MARKPLAN AKTIVERAR DE OFFENTLIGA RUMMEN BOST ÄDER

BOST

O

S

PA

G

n e t at R

v

ÄDER

T

S BO

CA

KANA

LTRÄ

R

DGÅR

D

BOSTÄDER

BOSTÄDER

NY gång väg

bef

G/C

väg

De nya volymerna kommer innehålla bostäder i de övre planen och tills vidare en lokal för kommersiell verksamhet i botten. I och med den gamla restaurangbåten Simson’s bortfall (denna låg förtöjd norr om Lilla Strömmens västra inlopp) är det kommersiella utbudet på Strömsholmen i nuläget obefintligt. Platsen måste även i framtiden signalera dessa aktiviteter för att bättre locka människor ut mot Slottsholmen och Norrlandet.

T

E D Ä

p

FÖ L O K AR E N I N G S L

pas, i hög grad omgärdad av volymer då den betraktas i längsgående riktning, med Slottsholmen (norr) eller staden (söder) i fonden. Gör betraktaren en resa längs denna gata öppnar sig vyer av Gamlebyviken mellan varje huskropp, samtidigt som denne kan ta sig ner till vattnat via flacka terrasseringar eller ramper mot tänkta bryggorna utanför. Dessa huskroppar påminner till viss del om traditionella båthus med utskjutande övre partier. Detta är inte en symbolisk handling; det ska bidra till att öka den användbara ytan och den selektiva visuella kontakten med vattnet i markplan, samt erbjuda regnskydd för så väl användare som besökare.

103


St r ö m shol m en f r å n Ske ppsb r o kajen i sö d er

104

Str ö msho l men f r å n ö ster

S t r öm sholm en frå n b r yg ga i syd vä st


Var mbadhuset

S t r öm shol m en fr ån Li ll a Str ö mmen s kaj i söder

Str ömsholmen frå n k la f fb r o- fä st et , S t ora S t r öm m en i nor r

KAPITEL 2

KAPITEL 3

S t r öm shol m en o ch sö d r a Slo ttsho l men f rån G amleby vikens strand i väst

105


106


DELKAPITEL

3

SLOTTSHOLMEN

107


N

So lens hö j d i gra d er

So lup p gå ng: so mma rso lstå nd So l n e d gå ng : som ma r s o l s t å nd

10 10

330 330

30 30

20

21:59

So lens b a na 21 j uni

03:52

30 30 21

40 40 50 50

300 300

06

60 60

Soln e dgån g : vå r /höst dag j ä m ni n g S ole n s bana : d e c 2 1

60 60

70 70 80 80

W

18

E So lup p gå ng: vå r/hö std a gj ä mning

09 15

12:00

240 240

120 120 15 15:07

09

210

150

S 108

08:36

12:00

ersolst å nd nd So lup p gå ng: vint so mma rso lstå


SLOTTSHOLMEN

S

lottsholmen i Västervik bör ses som stadens historiska centrum och groplats. Där ligger idag ruinerna för Stegeholms fästning som uppfördes första gången omkring år 1345. Slottsholmen var platsen för framför allt skeppsvarv senare andra mindre verkstäder och industrier, fram till 1884 då ägandet av marken övergick från staten till Västerviks stad och en park anlades inuti och kring murarna (Einarsson et al, 2010). 1901 byggdes ett kallbadhus på Slottsholmen ut mot Skeppsbrofjärden, följt av en större restaurangbyggnad 1913, på dagens Slottsholmen 1. 1910 byggdes även varmbadhuset på den intilliggande Strömsholmen (Hjertqvist, 1999, 2005, 2006). Över Slottsholmen går även det enda promenadstråk som knyter samman gästhamnen med centrum, samt den enda bilvägen som förbinder stadskärnan med förorterna på Norrlandet. I direkt anslutning till den berörda tomten finns även en klaffbro som utgör den enda inloppet till Gamlebyviken för större båtar.

109


Vattnet och har alltid varit en källa för hälsa och rekreation och holmarna var under första hälften av 1900-talet platser för kroppslig tvagning, avkoppling eller fysisk aktivitet. Dock ödelagdes restaurangbyggnaden i en brand 1950, följt av att Kallbadhuset revs två år senare (Einarsson et al, 2010). På tomten Slottsholmen 1 står idag den modernistiska restaurangbyggnaden från 1952, ritad av Gösta Åbergh, som ersatte den gamla träbyggnaden. Slottsholmen skulle då ha en samtida, modern framtoning. Kanske var det även nya bekvämligheter som rinnande vatten i allt fler hushåll, i kombination med försämrad kvalitet på havsvattnet som gjorde badhusen överflödiga. 1974 stängde även

110


varmbadhuset på Strömsholmen, men själva byggnaden finns kvar (Hjertqvist, 1999-03). Idag står även Åberghs byggnad utan besökare. Slottsholmen fungerar i nuläget uteslutande som ett park- och kulturområde där Västerviks Visfestival går av stapeln varje år, under tre dagar i juni. Visfelstivalen är utan tvekan stadens kulturella och folkliga högtid och med temporära åskådarläktare på murkrönen tillåter nu arenan 1600 besökare åt gången. Medan ruinen ser ut på detta sätt anordnas även fristående konserter och föreställningar vid flera tillfällen per säsong. POTENTIAL

S

edan parken anlades i slutet av 1800-talet har Slottsholmen betraktats och behandlats som en plats för allmänhetens förlustelse, (Einarsson et al, 2010) vilket känns naturligt med tanke på kombinationen av närhet till staden och de omgivande vattenrummen. Ruinen bidrar även den till att ge platsen en unik karaktär.

De återkommande sommarevenemangen på platsen förvandlar parkmiljön från en rofylld lund med åldrande kulturhistoriska element, till en väl befolkad plats. Mat- och dryckesförsäljning och inte minst stämningen lockar även många besökare som saknar inträdesbiljetter. Tilläggningsplatserna för fritidsbåtar på Slottsholmens östra sida är under dessa perioder också mycket populära. Detta allmänna intresse för platsen och ovan nämnda kontextuella kvaliteter är högst sannolikt en bidragande faktor bakom Ulvaeus stora engagemang till att genomföra ett så pass kontroversiellt byggprojekt just där. Hans ankyntning till musikbranschen bör ej glömmas bort. Biltrafiken tvingas sakta in kraftigt då Slottsholmen befolkas under dessa event, men min egen erfarenhet av att köra bil längs Slottsholmsleden säger att aktiviteterna aldrig helt hindrat framkomligheten. Bilköer, ibland över hundra meter långa, uppstår däremot vid de broöppningar som schemaläggs till

111


fasta tidpunkter varje dag under högsäsongen – de inträffar högst sällan under resten av året. NEGATIVA FAKTORER

R

estaurangbyggnaden är den största angelägenheten på ön och dess framtida existens bör vara det första ställningstagandet att ta då nya strategier ska utformas. Lönsamheten för de ägare som drivit restaurangen måste uppenbarligen varit låg, eller uteblivit. Byggnaden, som inte är vinterbonad, har lämnats åt förfall och den allmänna debatten påvisar indikationer mot att sommarrestaurangen mer och mer anses som en obotlig skamfläck. Då den även har förändrats avse-

112

värt utseendemässigt genom åren anses den inte ha tillräckligt kulturvärde för att skyddas (Einarsson et al, 2010). Den tomma byggnaden bidrar till att öka otryggheten på stenkajen längs dess östra fasad samtidigt som volymen skapar en flaskhals vid brofästet. De mer förgängliga elementen i 1800-talsparken kring ruinen saknas idag och gräsytorna kan upplevas som kala. De stora lövträden, som är värdefulla i sig, skuggar största delarna av markytan middagstid och tillåter inte besökare att ta del av solvärmen på ett tillfredsställande sätt. Detta gäller först och främst på öst- och nordsidan av ruinen. Söder om denna går Slottsholmsvägen tätt inpå och skapar ett stressmoment i form av buller och rörelse.


Promenaddäck i trä och tilläggsplatser i Västerviks gästhamns ägo Stenig strandremsa

SLOTTSHOLMSVÄGEN

KULBACKEN

BOSTADSFÖRENINGEN TÄNDSTICKAN

PERMANENTA BÅTPLATSER

HAMNKONTOR / BUTIKER / WC / POOL

GÄSTHAMN

SLOTTSHOLMSVÄGEN är den enda landförbindelsen i Västerviks närområde; alternativa vägen går via GAMLEBY innerst i viken, en omväg när på 50 km GÄSTHAMN Gångstråk från Norrlandet

NOTHOLMEN

Promenaddäck i trä och tilläggsplatser i Västerviks gästhamns ägo. Hamngästerna är idag de som idag tar platsen i anspråk i störst utsträckning.

Stegeholms Slottsruin är kvarlämningarna efter den försvarsborg som först restes vid Västerviks grundande på 1300talet Fästningen har satts i brand vid flera tillfällen av ockuperande trupper, sista gången 1677 och murstenaran har över tiden återanvänts som material till andra byggnationer. Ruinen äanvänds idag som scen för bl.a. Västerviks VISFESTIVAL Slottsholmsparken är en rest av den blomsterträdgård som anlades på 1880talet idag återfinns stora lövträd, syrener och gångvägar Södra delen av Slottsholmen är relativt hårt exploaterad Restaurangen och trafiklder för fotgängare, cykel- och motorfordon. Idag finns lite utrymme att upphålla sig på platsen “Oavsiktlig” undergång under bron Stora Strömmen - enda öppningsbara passagen in till Gamlebyviken

SEGLARKLUBB

Vändplats

Brovaktarstugan från ca år 1800 är en rest av den täta bebyggelse som fanns bl.a. då holmen var platsen för industrier och timmerupplag.

Restaurang Slottshomen står idag tom och förfallet är långt gånget - ett bevarande är så gott som utelsutet enligt kommunen. Tomten ägs nu av Slottsholmen holding Stenkajen ligger ett halv-étage under entrén mot Slottsholmsvägen och är idag en obskyr baksida - en plats skyddad från insyn Farled

Gamla Varmbadhuset saknar idag en brukbar “baksida” mot vattnet

Parkering Strömsholmen Nordens plats - Strömsholmens parkrum

Bostadshus

N

Lilla Strömmen

Spejande Sjömannen - Landmärke

113


STRATEGIER

A

tt ge Slottsholmen ett nytt utseende är angeläget, då restaurangbyggnaden idag är ett negativt inslag på holmen. Med tanke på byggnadens undermåliga skick och ett bristande uppvisat engagemang för att bevara den, bör den rivas. Det finns inga rådande gynnsamma förhållanden för att skapa en helt offentlig typ av byggnad, som även kan vara ekonomiskt hållbar. För att helt offentliggöra Slottsholmen görs endast ett fåtal nya arkitektoniska ingrepp med låg profil. Vid platsen för den nuvarande restaurangens södra ände byggs upphöjd, hårdgjord yta som t.ex. kan fungera som plats för en scen. På denna ska även ett tillfälligt vindskydd med transparenta väggar kunna uppföras, under de kallare årstiderna, som kan erbjuda skyddad åskådning av det omgivande vattenrummet och staden. Under denna hårdgjorda yta ska man finna ytterligare en nisch som vintertid ska glasas in. Under sommaren kan denna ge skydd för regn; de transparenta väggarna är inte nödvändiga då och riskare att bli utsatta för skadegörelse då besökstrycket på staden ökar. Strax norr om den föreslagna scenen på tomten Slottsholmen 1, ska markplanet täckas med gräs och lyftas upp så att det sluttar ner mor scenen; på så sätt skapas en läktare 114

RENODLA SLOTTSHOLMEN SOM EN MUSIK OCH REKREATIONSPARK

DEN BEFINTLIGA GÄSTHAMNEN BYGGS UT

Nya Soldäck o c h S kyd d a nd e Veg etation r unt g rä sm a t t a n erbj uder sol iga vilop la t ser

Bef G /C från S t r öm sholm en S lot t sholm sled en

N y H a m np r om ena d


vat

n

sce

ten

äck

d sol

k däc sol vatt

en

E AR KT Lä

mot söder. Där bör mindre förstärkningar i markbeläggningen göras för att bättre fixera vegetationen, men med den fördelen att det skapar diskreta, hårdgjorda trappsteg. Under den norra, högsta kanten på detta sluttande plan finns det plats för mindre inneslutna funktioner; där installeras offentliga toaletter, samt motsvarande servicefunktioner för hamngästerna. Nivåskillnaden från trottoaren vid brofästet och stenkajen mot öster är ca 1,5 m.

h TO amn RG

gästha

mn

115


Baksidan av läktaren ramar med hjälp av Brovaktarstugan in en mindre yta. Ett besökscenter som förmedlar platsens historik kan rymmas i brovaktarstugan, som idag inte är tillgänglig för allmänheten. De inneslutande volymerna - Brovaktarstugan och lokalerna under läktarrampen på Slottsholmen 1- bildar på så sätt en öppen gårdsplan lämplig för en mindre uteservering. Servicekontoret under läktaeren kan även innhålla en mindre caféverksamhet Mellan vägen och torget planteras en häck, för att skärma av biltrafikens

värsta inverkan, med en öppning närmast högsta punkten på det uppförda sluttande markplanet i söder. Stenkajen kompletteras med terrasserade bryggor ner mot vattnet. För att kunna anpassa sig med fluktuerande vattennivåer består den nedersta terrassen av en flytbrygga som ansluts till trädäcket med teleskopbryggor. Dessa böra dimensioneras för att passa lägre vattenstånd, som ofta inträffar under sommarens högtryck. Ut från sydöstra hörnet ska en vågbrytande, flytande betong-pir

PA R KEN b est ig er d et slut t a nd e p la net som b ild a r en e vent uell lä k t a r e T O RG

HÅRD GJO RD YTA so m en kelt gö r s o m ti ll SCEN

K LIMAT S KYD DAD E N ISCHER m ed u t si k t över staden o ch vattn et I N G L AS A T u n der d e kal lar e år st id er n a

SLOTTSHOLMEN ÄVEN I VINTERSKRUD 116

löpa med förtöjningsplatser. Placeringen och utformningen av den befintliga piren vid den sluttande gräsläktaren nordöstra hörn bör ändras för att möjliggöra för fler båtplatser. Småbåtshamnens pirer överensstämmer här programmässigt i flera aspekter med den hävda Dp från 2011, dock tillhör detaljutformningen av soldäcken, och resonemang kring dessa, endast detta strategiska projekt.

Plats för temporära M arknandsstånd/M atser veri ng


En flytt av Slottsholmsvägen, eller ett komplement till denna, är inom den överskådliga framtiden är inte helt orimlig, men det skulle troligtvis innebära drastiska, storskaliga och kostsamma förändringar. Där den ligger idag är inte idealiskt för platsen, men med ruinen i mitten av ön finns det endast två alternativ ovan jord, varav den nuvarande bör anses vara den mest lämpliga. Söder om ruinen, väster om den lilla viken visades det exemplel på nya soldäck i det nya förslaget till Dp. Dessa förslag ser jag som positiva, men att de inte gavs frihet att anläggas utan tillkomsten av den nya, storskaliga bebyggelsen på tomten Slottsholmen 1 är förståligt, men samtidigt en förlust. Den i Dp föreslagna nedtrappningen mot vattnet skulle gjutas i betong (Västerviks kommun, 2011-06-16). Jag föreslår i stället för en betongkonstruktion på soldäcken en kombination av pålade trädäck och flytbryggor. Om konstruktionen har minimerad beröring med vattenytan och bottnen, påverkas dessa och den befintliga marinbiologiska miljön även minimalt. Flytbryggorna har den fördelen att de automatiskt anpassar sig till det rådande vattenståndet och kan även lyftas bort vintertid om så önskas. Soldäck ska i flera steg trappa ned mot vattnet och ska i sin enkelhet endast erbjuda dessa terrasseringar som sitt och liggplatser Varje steg ska vara så djupa att det går att lägga sig ner där man sitter och samtidigt ha benen på steget nedanför. Stegningshöjden mellan två däck är på de flesta kanter-

Fly tbr yg gan parallellt med , strax utanför stenkaj en kan erbj uda tillträde till de r unda naturstenar na som idag utg ör den stundom barlag g da stranden under kaj en. Även kan dett a möj lig g öra visuell kontakt med de arkeolog iska kaj konstr uk tioner som lig g er kvar bl.a. väster om r uinen (Einarsson et al, 2010) .

na anpassad till en låg sitthöjd och på utvalda platser gjämnas dessa ut med mellanliggande trappsteg. Längre sitt-boxar ställs i linje med, strax utanför den nuvarande stenkajen, lämpliga för kortare avbrott. En flytbrygga sträcker sig ut från däcket rakt västerut, vinkelrätt mot middagssolen. Placeringen vid GC-vägens kurva gör den väl synlig från både norr och söder, från håll och för inkommande cyklister. Placeringen gör även att ankommande ser den rakt framför sig då kommer både från norr och söder.

117


Med trafikleden som separerar G/C och trädäcket på den sydvästra sidan och parken och gästhamnen på den östra och norra bildas två från varandra ganska skilda rum. Platsen mot sydväst har en mer ”urban” karaktär, trots att den direkta kontexten kanske kontrasterar starkt mot ordet. Men ytorna är till stor del hårdgjorda; trafik och viloplatser existerar tätt tillsammans. Detta förslaget ska här uppmuntra till ett möte med vattnet och solen som motiverar till mer impulsivt uppehåll hos de förbipasserande. Däcket vänder sig mot söder och väster, mot middagssolen och solnedgången över vattnet.

T O RG

118

På motsatta sidan av Slottsholmsvägen ska det skapas förutsättningar för en betydligt lummigare och lugnare atmosfär. Där vägen kröker åt väst planteras en häck för att skapa en visuell, och i den mån det är möjligt, psykologisk barriär mot vägen för att skydda den bakomliggande gräsmattan. Tvärs över vägen från tomten Slottsholmen 1 anläggs en låg häck i samma syfte, max ca 0,7 m och med distans från övergångsställena för att inte skymma bilisternas sikt.


Mina förslag till olika förändringar på Slottsholmen har som mål att öka och bredda förutsättningarna för allmänhetens intresse att uppehålla sig på Slottsholmen, genom att ta tillvara på de kvaliteter och skeenden som i nuläget ryms på ön. Det sätt som Slottsholmen idag används på är en god startpunkt för utveckling i framtiden och många av dessa kultiverade potentialer kan få mer utrymme utan att för den sakens skull inkräkta på varandra, eller förta upplevelsen av de värdefulla historiska

artefakterna. Jag har däremot ansett det nödvändigt att med diskreta gester försöka skilja dessa program åt för att understryka de mer passiva och avgränsa andra, mer rörliga och aktiva programområdena. Ruinen och Brovaktarstugan tar inte sin omgivning i anspråk på samma sätt som gästhamnen eller framför allt trafikflödena. Där måste människor med dessa mer specifika intressen erbjudas möjligheter att få stanna upp och få tid och ro att reflektera och absorbera kontexten.

Att föreslå något annat än storskalig kommersiell verksamhet kan i nuläget ses som kontroversiellt. Volymstudierna för det framtida Slottsholmen 1, enligt Slottsholmen Holding AB (VT, 2012-09-28) ser jag som en klar förbättring mot det ursprungliga förslaget. Bruttoarean har förhandlats ner till +6000kvm, vilket definitivt bör ge en positiv effekt på arkitekturen. Däremot anser jag att ett godkännande av bebyggelse på Slottsholmen i denna skala är förhastad, då jag inte anser att alternativa tomter och strategier inte har utforskats i en tillfredställande utsträckning.

119


120


PAVILJONGER

S

ka fung era som d e sist a ut p ost er na för d en så rb a ra m ä nnisk a n a t t int a g rä nsen m ella n st a d en oc h va t t net

121


SPEJAREN

V lo IND sy ka SK lä ns la L YD ng fr AN D s h ån D oc am sta MÄ h np dsk RK ro är EN m na so en n ad oc m en h

S P EJAN D E SJÖ MANNEN - b ef i n t l i gt uppmär ksa mma t l an d m ä r ke

N

förstärkta STRÅK

20 00 m

400m

PAVILJONGER ör att märka ut hamnstråket, både från håll och för de som uppehåller sig längs detta, placeras en serie bekvämlighetspaviljonger ut vid de punkter där andra tillflöden ansluter till hamnstråket

ut

m

är

ka

nd

e

by gg n

ad

F

Dessa paviljonger erbjuder framför allt även skydd från regn, sol och vind, men drar även nytta av några av dessa som i energisysfte I slutet av storgatan har paviljongen förslagsvis en funktion som kran, för att t.ex. kunna lyfta upp lättare sportbåtar på kajen, dirkekt eller via en ramp. Den är försedd med fritt WiFi, samt är en mobil hot-spot, behjälpligt vid utomhusmässor på platsen

122


KVARNGATAN

123

V i rö ndt u m Kä ut rbi l ta n ls V or g äd t si er Bl e gn r i vi ac s n al ky g nd k dd fö sk co r ad yd r n e d er si fö / tt r pl la at pt se op r s st


Vid den plats Båtsmansgatan möter vattnet kan man hitta information angående tåg, buss- och båttrafik tillsammans med en stor urtavla/klocka, då den har tydlig visuell kontakt med stationen och färjehamnen Skeppsbron, Strömsholmen och Slottsholmen, som delar av Västerviks historiska inre hamn, har sedan grundandet av staden haft en industriell funktion och karaktär. Från denna drar dessa paviljonger och den nya hamnpromenaden sin inspiration till funktion och estetik.

124


125


KONKLUSION

D

etta projekt tog avstamp som en typ av motförslag mot ett byggprojekt, som jag ansåg skulle riskera att allvarligt skada värdefulla element i stadsbilden. Sannolikheten var otillfredsställande låg att de nya arkitektoniska och funktionella kvaliteter som därmed skapades på det hela taget skulle förmå bidra med en övervägande förbättring av staden för dess invånare. Jag anser att det ryms inom en arkitekts kompetens att på ett mer kvalitativt sätt bedöma och spekulera i utslagen för den behandlade typen av stadsutveckling, därför ser jag det som ett god akademisk uppgift och prövning att åta mig. Att detta examensprojekt sedan består till stor del av ny-exploatering, i ännu större skala än bara en byggnad, kan som tidigare nämnts ses som motsägelsefullt. Dock bör det ses som mer angeläget att upplevelsen av staden som helhet och dess funktionalitet, för besökare av staden, men i första hand dess invånare, ska prioriteras. En effektiv metod att förhöja denna upplevelse är att fokusera på de mest uppenbara bristerna; i detta fall stora, öppna ytor som i hög grad saknar den typen av

126

program som gott kan erbjuda människor en positiv känsla av att vara i staden. Det kan även vara bra att skilja mellan aktiva och passiva värden; befintliga, oersättliga element som dagligen används som bostäder eller annan verksamhet är aktiva. Artefakter som Stegeholms slottsruin, som är ömtåliga för permanenta ingrepp och heller inte används aktivt utöver ett fåtal specifika tillfällen, bör å andra sidan klassas som passiva. De aktiva elementen är värdefulla resurser som ofta redan fungerar som just uppskattad stadsstruktur - t.ex. innehåller de bostäder eller butiker - och erbjuder tacksamma ramverk för stadens utvidgning, om utförandet är väl genomarbetat. De passiva elementen anser jag är betydligt mer problematiska, speciellt om de utan bestående modifikationer inte tål eller kan hantera daglig användning, eller om det inte finns behov i staden för program som kan anpassa sig till det specifika elementets utformning. Om storskalig och/eller väldigt expressiv bebyggelse uppförs allt för tätt inpå riskerar det

att skapa icke önskvärda kontraster. Det är då sannolikt att det sänker det historiska värdet på de påverkade elementen till den grad att de börjar anses som icke önskvärda av de som befinner sig på platsen. Något gammalt och vackert blir till något gammalt och slitet som inte gör mer än att ta upp plats; ty skönhet är högst subjektiv och spröd. Även byggd miljö som länge har ansetts som oattraktiv kan i rätt kontext och med rätt program framstå som vacker. Det omvända resonemanget kan till exempel användas för förfallna bruksbyggnader som på ett framgångsrikt sätt skänkts ny funktion och nytt syfte. Syftet med ny, tät bebyggelse på Skeppsbrokajen och på Strömsholmen är just att flytta ut gränserna för vad som anses vara stadskärnans gränser och lägga grunderna för nya, attraktiva stadsrum. Med så pass värdefulla angränsande miljöer som Skeppsbrofjärden i öster, samt Norrlandet och Slotssholmen i norr, kan utvidgning och förtätning mot dessa vara mycket belönande. Jag har fokuserat på


SAKERNAS FUNKTION OCH DERAS ROLLER I HELHETEN

SLOTTSHOLMEN - FÖRSTÄRKNING AV MARINA

OCH MUSIKPARK; PAVILJONGER OCH BRYGGOR STÄRKER KONTAKTEN MED VATTNET ÅRET RUNT

STRÖMSHOLMEN och SKEPPSBROKAJEN - UTVIDGNING AV

STADSKÄRNAN MOT VATTNET FÖR MER SKYDDADE HAMNSTRÅK OCH HAMNMILJÖER

JÄRNVÄGSPARKEN och MAGASINET 8 -

SAMMANLÄNKNING AV STATIONEN OCH HAMNEN; GE DEN OFFENTLIGA MILJÖN ETT MER KLASSISKT URBANT INTRYCK MED BÄTTRE UTRYMME FÖR NY BEBYGGELSE MED STÖRRE ESTETISK FRIHET

127


SAKERNAS FUNKTION OCH DERAS ROLLER I HELHETEN

SMIDIGARE OCH TYDLIGARE KONTAKT MELLAN STADSKÄRNAN OCH SKEPPSBROKAJEN MER FUNKTIONELLA OCH STIMULERANDE STRÅK LÄNGS MED VATTNET

att skapa siktkorridorer och tydligt definierade gränser mellan stadsrummet och park-/ naturrummen och för att försträrka upplevelsen av att de sistnämnda är mer lättillgängliga. Längs dessa gränser erbjuder utformningen av byggnadsvolymerna mindre ”nischer” eller små torg som är mer skyddade från vind och tillåter kontinuerlig solexponering. I nuläget är så gott som hela Skeppsbrokajen och halva Strömsholmens yta ägnad åt personbilismen, med den fördelen att parkeringsytorna erbjuder lämpliga platser för evenemang av olika storek och karaktär. Dessa ytor kan man kalla för ”Grov-rum”. Jag anser dock inte att dessa platser är oersättiga ur den aspekten, utan att det nära till hands finns mindre värdefulla, hårdgjorda ytor där eventuella planer på bebyggelse är mindre motiverade. De bästa exemplen på sådana finner man om man fortsätter längs kajen söderut ca 200 meter, i området kring marinan, innanför de tilltänkta bryggorna för projektet Aquavilla. Där finns även lagerlador som redan i nuläget huserar tillfälliga lager-utförsäljningar. ”Finrum” syftar till mer permanent iord-

128


åd

h Fi usto sk r g e a Sp ret t o öt or r get St ge or t ga ta n

SAKERNAS FUNKTION OCH DERAS ROLLER I HELHETEN

R

ninggjorda platser, så som torg och andra öppna stadsrum där människor uppenbarligen gärna uppehåller sig. Norra änden av Skeppsbrokajen fungerar idag som färjeterminal för skärgårdsbåtarna, men inte så mycket mer. Jag anser att det beror mycket på den kontrast som Skeppsbrokajen utgör i förhållande till stadskärnan. Ett återuppförande av platsen där Storgatan möter kajen till ett ”finrum i staden” skulle gynna både denna gata och Skeppsbrokajen i sig. Anledningen till att kajens norra ände lämnas öppen är att att den fortsatt ska kunna tillåta större evenemang, dock inte av samma volym som är den tillåter idag.

MED FUNKTION SOM SAMMANLÄNKANDE AXEL HÖJS STORGATANS FUNKTIONELLA DIGNITET

SÖDERUT LÄNGS BETONGKAJEN FINNS YTTERLIGARE STORA, HÅRDLAGDA YTOR MED EGENSKAPER SOM LÄMPAR SIG FÖR TYNGRE EVENT

VÄSTERVIKS VATTENNÄRA FINRUM & GROVRUM 129


KAP

3

SLOTTSHOLMEN AVSK ÄRM ANDE LÅ GA HÄCK AR so m ramar in GRÄSYT O R. Nya SO LDÄCK mo t Gamlebyviken i väst Besö k scen ter i BROVAK TARST UGAN fö r histo ria r ö ran de RUINEN o ch Slo ttsho lmen . Ett NYT T T O RG sk apas i o ch med den n ya M USIK -PAVILJO NGEN. Nya SO LDÄCK mo t Ske ppsbr o fj ärden i ö ste r. Utvidgn in g a v GÄST HAM NEN gen erar me r ak ti vite t o ch mo ti verar ett HAM NKO NT O R u n der läk taer en på Pa vilj o n gen .

KAP

2

STRÖMSHOLMEN & SKEPPSBROKAJEN ST R Ö MSHO LMEN FÖ RTÄT NING: -T VÅ M INDRE bo stadsvo lymer, me d mö j lighet till ko mmersiell verk samhet i mark plan står, vin kelrätt u t från stran dlin j en . Dess två o mgärdas a v SO LDÄCK so m lö pe r län gs hela ö stsidan . -EN ST Ö RRE V O LYM so m o mslu ter parken framfö r VARM BADHUSET, in n ehållan de bo städer. SO LDÄCK EN sk apar en RYM LIG T ERRASS på bak sidan a v badhu s et, lämplig fö r e v. u teser ve rin g . Nu varan de bo stads to mten mo t LILLA ST RÖ M M EN ö ppn as u pp fö r ett mer o f f en tligt pr ogram so m ä ve n INT EGRERAS i den NYA T ILBYGGNADEN mittemo t. HAM NPRO M ENADEN fö rlän gs med ett T RÄDECK so m lö per mellan Slo ttsho lmen o ch Ske pps br o k aj en . SKEPSSBR O K AJ EN NYA T RAFIK LEDER sk apar plats fö r O M FAT TANDE NY BEBYGGELSE. NYA BYGGNADSV O LYM ER erbj u der SK YDD fö r vin dar men släpper fram SO LEN län gr e pe rio der u n der mellan APRIL o ch SEPT EM BER. Ny bebyg gels e s k apar NY STADSGATA med 1700- O CH 1800TALSBEBYGGELSEN so m k arak tärsfu llt in slag . Befin tliga ST RÅK FÖ RLÄNGS o ch FÖ RSTÄRK o ch fö rses med en HÄNDELSERIK SLUT DEST INAT IO N vid vattn et. HALV-O FFENT LIG INNERGÅRD ENK ELRIK TAD o ch HAST IGHET SSÄNK NING trafik r edu cerar an tal passeran de bilar per gata o ch tid T VÄRGAT O R fö rbin der fr ek ven t de en kelrik tade gato r n a

KAP

1

JÄRNVÄGSPARKEN & MAGASINET 8 Uppko mst a v T RO T T O RARER. M A GASINET 8 - en n y s tark SYDPO L län gs pr o men aden . FÖ RLÄNGNING EN a v PARK LANDSK APET u pp på de grad vis stegran de taken fö rsk j u ter u pple velsen a v LANDBO RGEN u t mo t k aj k an ten . REVIDERING a v T RAFIK SIT UAT IO NEN läg ger gr u n den fö r r ö r ese från LAND mo t VAT T NET. DA GVAT T ENDAM M AR r en ar r egn vatten från den hårdlagda marke n vid r esecen tr u m o ch fö rstärker KO PPLINGEN M ED VAT T NET NYA V O LYM ER sk apar en tydlig in ramn in g a v PARK RUM M ET. Utfo r mn in gen a v de Ö PPNA V O LYM ERNA fö rhö j e r STAT IO NSBYGGNADEN so m värde rad SO LITÄR.

130


A

tt studera och analysera företeelser, historia och händelser på en plats som Västervik och att sedan använda dessa slutsatser till att skapa och presentera egna idéer och riktlinjer för en godartad framtida utveckling för staden, har fått mig att verkligen se på platsen på ett nytt, uppmärksamt, ”upplyst” sätt - mer sakligt. Detta vill jag säga har artat sig på ett speciellt sätt, då jag personligen har så pass utvecklad subjektiv kännedom om hur platsen upplevs nu och har kunnat vara. Att applicera de ständigt mognande verktyg som utbildningen givit mig på samtida, liksom gamla minnen har varit en ny erfarenhet. Troligtvis hade mina slutsatser sett annorlunda ut om jag valt en mindre bekant plats och kanske hade projektet utvecklats i en helt annan riktning, i enlighet med andra filosofier. Jag ser hur som helst tiden jag lagt ner på detta projekt som tid jag har blivit given.

- Peter Andrén

131


REFERENSER Ahlsén, Pernilla. 2009-04-15. Stjärnarkitekten Thomas Sandell – nu också glaskonstnär. Dagens Nyheter. [WWW] http://www.dn.se/pa-stan/konst--museer/stjarnarkitektenthomas-sandell--nu-ocksa-glaskonstnar [Hämtat: 2012-02-02] Andersson, Elisabeth. 2008-08-26. Stjärnarkitekter drar sig ur. Svenska Dagbladet. [WWW] http://www.svd.se/kultur/stockholms-silhuett-lansstyrelsen-kraver-attstaden-tar-sitt-ansvar_3748313.svd [Hämtat: 2012-01-25] Andersson, Elisabeth. 2009-11-03. Intressekonflikter hotar innerstaden. Svenska Dagbladet. [WWW] http://www.svd.se/kultur/stjarnarkitekter-drar-sig-ur_1614501.svd [Hämtat: 2012-02-02] Fastighetsvärlden, 2010-11-05. Ulvaeus och Alm Equity satsar i Västervik. [WWW] http:// www.fastighetsvarlden.se/notiser/ulveus-och-alm-equity-satsar-i-vastervik/ [Hämtat: 2012-02-02] Gometz, Lotta. 2011-01-29. Grönt ljus till Ulvaeus byggnad på Slottsholmen. Västerviks Tidningen. [WWW] http://www.vt.se/nyheter/default. aspx?articleid=5374024 [Hämtat: 2012-02-07] Hammarbäck, Peter. 2007-12-18. Tidstypiskt hus hotas av rivning. Svenska Dagbladet. [WWW] http://www.svd.se/kultur/tidstypiskt-hus-hotas-av-rivning_696155.svd [Hämtat: 2012-10-15] Hjertqvist, Hans. 2007. Matrosen fick ett helt nytt utseende när allt annat revs. I Västervik i mitt Hjerta - Hans Hjertqvist berättar om Västervik genom tiderna, (red.) Hjertqvist, Elin. 2008. Västervik: Västerviks Tidningen, 66-67. Hjertqvist, Hans. 2007. Västerviks Foderförråd fanns i de gamla hamnkvarteren. I Västervik i mitt Hjerta - Hans Hjertqvist berättar om Västervik genom tiderna, (red.) Hjertqvist, Elin. 2008. Västervik: Västerviks Tidningen, 83-85.

Hjord, B., 1998. Hälsningar från Västervik - En runvandring med gamla vykort. Västervik: Erik Hultgrens bokhandel AB. Jensfelt, Annika. 2010-10..07. Nystart i Ulvaeus regi. Sveriges Arkitekter. [WWW] http:// www.arkitekt.se/s61770 [Hämtat: 2012-02-02] Einarsson, Lars. Olofsson, Veronica och Palm, Veronica. 2010. Slottsholmen i Västervik – Kulturhistorisk utredning. Kalmar, Kalmar läns museum. [WWW] http://www.vastervik. se/upload/samhallsutveckling/planer/Slottsholmen/Kulturhistorisk%20utredning%20 Slottsholmen.pdf [Hämtat: 2012-02-02] Kalmar länsstyrelse, 2011. Länsstyrelsen värnar Västerviks riksintressanta stadsmiljö. [WWW] http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/nyheter/2011/Pages/lansstyrelsen-varnarvasterviks-riksintressanta-stadsmiljo.aspx [Hämtat: 2012-02-02] Kommunledningskontoret. 2007-04-16. Marin utformning av stadscentrum - en idéutredning. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik.se/upload/ samh%C3%A4llsutveckling/Planer/Sj%C3%B6staden%20dp1/Sj%C3%B6staden%20 ideutredning.pdf [Hämtat: 2012-04-29] Kommunledningskontoret i Västervik. 2008-10-16. Planprogram Sjöstaden Västervik. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik.se/upload/ samh%C3%A4llsutveckling/Planer/Sj%C3%B6staden%20dp3/Planbeskrivning%20 samr%C3%A5d%20dp3.pdf [Hämtat: 2012-04-29] Kommunledningskontoret i Västervik. 2009-11-01. Detaljplan för Kv Kabyssen och Garvaren, m. fl. - Planbeskrivning. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www. vastervik.se/upload/samh%C3%A4llsutveckling/Planer/Sj%C3%B6staden%20dp1/ Planbeskrivning%20samr%C3%A5d%20dp1.pdf [Hämtat: 2012-04-29] Kommunledningskontoret i Västervik. 2009-11-01. Detaljplan för Magasinet 8, m fl. - Planbeskrivning. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik. se/upload/samh%C3%A4llsutveckling/Planer/Sj%C3%B6staden%20dp2/ Planbeskrivning%20antagande%20Dp2.pdf [Hämtat: 2012-04-29]

Hjertqvist, Hans. 2003. Skeppsbron ska åter bli samlingspunk. I Västervik i mitt Hjerta Hans Hjertqvist berättar om Västervik genom tiderna, (red.) Hjertqvist, Elin. 2008. Västervik: Västerviks Tidningen, 146-147.

Kommunledningskontoret i Västervik. 2009-11-01. Detaljplan för Västervik 4:37, 4:38, 4:119 m.fl. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik.se/upload/ samh%C3%A4llsutveckling/Planer/Sj%C3%B6staden%20dp3/Planbeskrivning%20 samr%C3%A5d%20dp3.pdf [Hämtat: 2012-04-29]

Hjertqvist, Hans. 1999. Bad och industrier på Strömsholmen. I Västervik i mitt Hjerta Hans Hjertqvist berättar om Västervik genom tiderna, (red.) Hjertqvist, Elin. 2008. Västervik: Västerviks Tidningen, 148-149.

Lander, Per. 2007-10-02. Visans hus i Västervik. Sveriges Arkitekter. [WWW] http://www. arkitekt.se/s20735 [Hämtat: 2012-02-01]

132


Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande. 2004. Myter och sanningar om hastighet. [WWW] http://www.ntf.se/laddaner/pdf/myter%20o%20sanningar%20 hastighet.pdf [Hämtat: 2012-10-17] Samhällsbyggnadsenheten i Västervik, 2011-05-03. Detaljplan för Slottsholmen 1 m.fl. - Samrådsredogörelse. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik.se/ upload/samhallsutveckling/planer/Slottsholmen/Samr%C3%A5dsredog%C3%B6relse. pdf [Hämtat: 2012-01-20]

Västerviks Tidningen. 2011-05-27. Ja till ny variant av Slottsholmen. [WWW] http://www. vt.se/nyheter/default.aspx?articleid=5944471 [Hämtat: 2012-02-02] Västerviks Tidningen. 2011-06-15. Så här ska Slottsholmen se ut. [WWW] http://www.vt.se/ nyheter/lokalt.aspx?articleid=5966685 [Hämtat: 2012-02-06] Västerviks Tidningen, 2011-12-05. Vi stödjer Björn Ulvaeus satsningar på Slottsholmen. [WWW] http://www.vt.se/opinion/debatt/?articleid=6191975 [Hämtat: 2012-02-02]

Samhällsbyggnadsenheten i Västervik, 2011-06-16. Detaljplan för Slottsholmen 1 m.fl. - Planbeskrivning. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik.se/ upload/samhallsutveckling/planer/Slottsholmen/Samr%C3%A5dsredog%C3%B6relse. pdf [Hämtat: 2012-01-20]

Västerviks Tidningen, 2010. Här är nya Slottsholmen. [WWW] http://www.vt.se/nyheter/ default.aspx?articleid=5529669 [Hämtat: 2012-02-06]

Samhällsbyggnadsenheten i Västervik, 2011-06-21. Detaljplan för Slottsholmen 1 m.fl. Behovsbedömning. Västervik, Västerviks kommun. [WWW] http://www.vastervik.se/ upload/samhallsutveckling/planer/Slottsholmen/Behovsbed%C3%B6mning.pdf [Hämtat: 2012-01-26]

White arkitekter, 2011-04-18. Fördjupad riksintressebeskrivning och konsekvensutredning – Slottsholmen 1, H90 Västervik [WWW] http://www.vastervik.se/upload/ samhallsutveckling/planer/Slottsholmen/Konsekvensutredning.pdf [Hämtat: 2012-0120]

Västerviks Tidningen, 2010. Stort intresse för Stockholmen. [WWW] http://www.vt.se/ nyheter/default.aspx?articleid=5409121 [Hämtat: 2012-02-03]

Samhällsbyggnadskontoret. 2012-02-27. Byggnation av Bostäder på Hasselö - Detaljplan för del av Hasselö. [WWW] http://www.vastervik.se/upload/samhallsutveckling/planer/ Hassel%C3%B6/mkb.pdf [Hämtat: 2012-10-14] Slottsholmen – Västervik Sweden [n.d.] Hur ska vi få Slottsholmen att leva året om? [WWW] http://slottsholmen.se/om-oss/alm-equity/hur-ska-vi-fa-slottsholmen-att-levaaret-om Söderström, Liselott. Andén, Emelie, 2011. Trafikstrategi för Västerviks kommun - Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2025. Trivector Traffic AB. [WWW] http://www.vastervik.se/ upload/samhallsutveckling/op_samrad/trafikstrategi.pdf [Hämtat: 2012-04-20] Tottmar, Mia. 2011-03-16. Hotell med utsikt - men inte för alla. Dagens Nyheter. [WWW] http://www.dn.se/sthlm/hotell-med-utsikt--men-inte-for-alla [Hämtat: 2012-01-25] Västervik framåt. 2011. Björn Ulvaeus tror på Västervik. Nyhetsbloggen. [WWW] http:// www.vastervikframat.se/2011/01/19/bjorn-ulvaeus-och-hans-mellstrom-tror-pavastervik/ [Hämtat: 2012-02-03] Västerviks kommun. 2009-08-21. Ny sydlig infart till Västerviks tätort Samrådshandling Förstudie. [WWW] http://www.vastervik.se/upload/samh%C3%A4llsutveckling/Planer/ Sydlig%20infart/1C320002.pdf [Hämtat: 2012-04-03]

133


134

PROJEKTNAMN: Underrubrik:

”VÄSTERVIK – FRÅN PÄRLA TILL HALSBAND” Staden och Vattnet – ett kärt återseende

Studentens namn: Examinator: Handledare:

Peter Andrén Lars-Henrik Ståhl Henric Ericsson


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.