Page 1

OSQLEDAREN #1


Välkommen till KTH - din investering för framtiden! Rektor Anders Flodström hälsar alla nya och gamla teknologer välkomna till Sveriges bästa tekniska universitet. Grattis till ett bra val! Anders Flodström, the President of KTH, would like to welcome all new and returning engeneering students to the best technical university in Sweden. Congratulations to an excellent choice! rektor@kth.se


TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD ENTTIDNING<

OSQLEDAREN

OSQLEDAREN

Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något djupt. Något

#1 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivare Helen Silvander osqledaren@ths.kth.se Redaktör för THS sidor Josefin Viidas info@ths.kth.se Grafisk formgivning & layout Helen Silvander

HELEN SILVANDER chefredaktör

Skribenter Milena Davila, Per Gambar, Sara Gustavsson, Jon Larsson, Elin Li, Kårjuristerna, Moralpolisen, Mikael Nilsson, Malin Pilkrona, Per Pettersson, Helen Silvander, Olof Somell, Oskar Zander Illustratörer Jonas Gunnarsson, Helen Silvander

Alkoholtrender på KTH 10 5 år istället för 4,5? 17

Fotografer David Asplund, Per Fogelberg, Helen Silvander

Internationell klasskamp 18

Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67

Kårens nyarvoderade 22

Olja och blod 28

Matematisk perversion 30

Omslag Modell: Sara Tauberman Layout: Helen Silvander

Sökes: Bad Boy 30

Repro & tryck Edita Västra Aros

Staten och kapitalet 32 Att följa normen 34

Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.ths.kth.se/osqledaren Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Kårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kärexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer. Ett stort tack till Radionämnden, Edita, Anders Flodström, Stora Enso, ABB, KTH:s Akademiska Kapell, Swebus Express, Skatteverket, Stockholm Filmfestival, Nortlander Tours, SSIF, Karriärcenter, HÖRS, Grundutbildningskansliet och Kista Optik.

6 Heta Sahara Hotnights 38 Hoben och Hellström 3

alltid...

- Ledare 05 - Nyheter 06 - Debatt 10 - Kårjuristerna 21 - Tävling 21 - Musik 43 - Film 45 - THS sidor 48 - Moralpolisen 50 - Hört 50 - Strip 50 -

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp för #2 är den 7 oktober. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

03


Du ska vara skriven d채r du bor!


LEDARE Underhållningen är död JAG ÄR LEDSEN över att ha fått uppdraget att förmedla denna tragiska nyhet, men det är sant. Underhållningen är död. Vi har inte kunnat fastställa det exakta dödsdatumet ännu, men det tros ha skett någon gång mellan Paradise Hotel och Club Goa. Fastän symptom uppvisades för flera år sedan, kunde ingen förutse detta ödesdigra slut. Idag pekar alla mediekungadömen på varandra med darrigt finger, sjungande mantrat: It wasn’t me.

egentligen? Det talas alltid om att det är publiken som avgör utbudet, vilket leder oss till den självklara frågan: vem är med i den där officiella publikklubben? Jag har då aldrig fått en inbjudan. Hur svårt det än kan vara att förstå, är jag föga intresserad av varför Brittans giftermål går käpprätt åt helvete. Inte heller fängslas jag över hur många gram silikon Elita har stoppat in i sina kronjuveler (420 gram, för övrigt). Ändå matas jag av överflödig information med den största slev Mat-Tina någonsin kunnat drömma om, samtidigt som jag förgäves och något förskräckt uttrycker ”Tack, men jag orkar faktiskt inte mer”. VEMS FEL ÄR DET

ALL SKULD kan dock inte läggas på tv. Även mer, i dagligt tal, ”respektabla” medier som dags- och kvällstidningar följer glatt den nya trenden. När Sveriges ledande tidningar väljer att exponera debatter om en lakritsglass mer än hungerläget i Afrika, då börjar man undra vart världen är på väg egentligen.

undergångsprofetian, men seriöst talat är det kvalitativa utbudet i genren underhållning idag mäkta svagt, för att inte säga nästintill obefintligt. Här har Osqledaren, som ett (någorlunda) fritt medium en liten men betydelsefull roll att spela. Detta är någonting som måste och ska utnyttjas.

NI FÅR URSÄKTA

DET FINNS SÅ MYCKET som behöver sägas, och så få platser att säga det på. Tills nu. Håll i er. Nu ska vi få lite gung i skutan.

HELEN SILVANDER chefredaktör

05


NYHETER

Text: Milena Davila och Helen Silvander

Regeringen uppdrar åt CSN att förbättra servicen CSN har som mål att upprätthålla en god balans mellan effektiv ärendehandläggning, god service och hög rättssäkerhet. Servicenivån ska vara hög, till exempel i form av telefontillgänglighet och självservicetjänster. Studiestödet är årligen försörjningen för cirka 800 000 studenter och det är därför avgörande att CSN:s handläggning och service fungerar. Regering och riksdag har under de senaste åren vidtagit åtgärder som syftar till att öka CSN:s tillgänglighet, bland annat har ett servicecenter med närmare 100 anställda i Kiruna inrättats. Trots resurstillskott och reformer visar dock telefontillgängligheten fortfarande stora brister. Regeringen uppdrar därför åt CSN att skyndsamt förbättra effektiviteten, kvalitén, tillgängligheten och servicen via telefon. Vidare har den totala återkravsfordran på felaktigt utbetalade studiemedel ökat kraftigt de senaste åren och uppgick 2004 till cirka 1,2 miljarder kronor. Regeringen uppdrar därför åt CSN att vidta åtgärder för att öka effektiviteten i återkravsadministrationen. Myndigheten ska också analysera och överväga hur verksamheten kan bedrivas förebyggande för att minska antalet återkravsärenden och minska antalet ärenden som lämnas till Kronofogdemyndigheten.

OSQLEDAREN #1 05/06 NYHETER

Körlegenden Eric Ericson får KTHs Stora Pris KTHs Stora Pris, som i år är på 850 000 kronor, tilldelas körmusikens okrönte kung Eric Ericson, 87. Eric Ericsons insatser som kördirigent under mer än 50 år har lett till en helt ny status för körmusiken, inte minst a capellasången, och givit upphov till en stor folklig körsångrörelse i Sverige. Stort grattis, önskar Osqledaren.

06

Fler högskoleplatser redan i höst Regeringen, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har kommit överens om att avsätta ytterligare 175 miljoner kronor för att öka antalet högskoleplatser. Tillskottet ska utgå redan hösten 2005 till lärosäten som under flera år haft en stor tillströmning av studenter. Avsikten är att upprätthålla en fortsatt hög nivå på antalet studerande. Insatser ska också göras för att tillgodose behovet av utbildningar inom vissa bristyrken. Regeringen är angelägen om att tillföra högskolan resurser för fler högskoleplatser eftersom högre utbildning idag anses viktigare än någonsin för individens och samhällets utveckling. Det långsiktiga målet är att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Under 2005 och 2006 ska det totala antalet platser öka med 3 500 i förhållande till dagens prognos.

Färre studenter ger bättre ekonomi för högskolorna Det visar en nya analys från Högskoleverket. Landets universitet och högskolor räknar med bättre ekonomi i år jämfört med 2004. Årets underskott beräknas landa på 160 miljoner kronor – betydligt bättre än förra årets minusresultat på 440 miljoner kronor. Bakom det förbättrade resultatet ligger besparingar i form av färre studenter och anställda.

Stora brister i mattekunskaper hos nybörjarstudenter De diagnostiska prov nybörjarstudenterna gjort visar att kunskapsnivån sjunkit de senaste åren. Intresset för matematik blir dessutom allt mindre och studenternas förkunskaper allt sämre. Det visar en kartläggning som Högskoleverket gjort. För att komma i bukt med problemen tror man på bättre samverkan mellan lärare i högskolan respektive gymnasiet, samt genom att förtydliga matematikens anknytning till praktiska tillämpningar.


07


OSQLEDAREN #1 05/06 NYHETER

08


NYHETER 18 500 namn för studentrabatt på SL

Mobilskulder fortsätter att öka bland unga Skulderna för mobiltelefoni har ökat markant och står nu för vart sjätte betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. - Det är framförallt unga som är i riskzonen, säger Åke Lundholm, informationsansvarig för kronofogdefrågor vid Skatteverkets huvudkontor. Ökningen tros bero på att operatörerna har många olika erbjudande av telefoner och abonnemang, där det är svårt att se de egentliga kostnaderna. Kronofogdemyndigheten har påbörjat ett samarbete med Konsumentverket och Post- och telestyrelsen för att motverka skuldtrenden. Som åtgärder föreslår man bland annat att operatören skall erbjuda kostnadsfria fakturor samt utföra fullständig kreditprövning vid nyteckning. Dessutom vill Kronofogden att abonnenten själv ska kunna spärra vissa nummer eller kunna bestämma en övre gräns för hur mycket de ska kunna ringa för.

Tvärvetenskap - ett svenskt styrkeområde som ökar Att svenska forskare är starka inom tvärvetenskapen är något som reds ut i Vetenskapsrådets nyutkomna rapport; “Tvärvetenskap - en analys”. Forskare från skilda discipliner samarbetar idag i allt större utsträckning inom tvärvetenskapliga projekt som också får stöd av forskningsfinansiärer. Denna trend ökar i alla länder. Enligt vissa skattningar är ungefär en tredjedel av forskningsverksamheten, i Sverige och internationellt, tvärvetenskaplig. Drivkraften för denna utveckling är främst att forskare behöver teorier, metoder och tekniker från andra områden för att lösa sina forskningsproblem. Förutom dessa praktiskt drivna samarbeten har även finansiärer stimulerat till tvärvetenskap inom utpekade områden.

SSCO:s (Stockholms Studentkårers Centralorganisation) stora kampanj för studentrabatt på SL som pågått under året, nådde sitt klimax i slutet på augusti då alla namnunderskrifter lämnades in till SL-styrelsens ordförande Anna Berger Kettner (s). Totalt har 18 500 studenter undertecknat SSCO:s krav på studentrabatt på SL, varav 6600 var vykort. Vykorten hade under våren delats ut bland studenter och fanns att hämta på flera lärosäten i Stockholm. De var adresserade till Anna Berger Kettner och innehöll ett färdigtryckt budskap samt plats för namnunderskrift. Många studenter har också skrivit egna kommentarer på vykorten. Bland dessa fanns: ”Är det inte lite konstigt att pensionärer får rabatt men inte studenter?” ”Jag vill betala men har inte råd. Tvingas tjuvåka mot min vilja.” ”Anna, hur mycket skulle ditt kort kosta om det motsvarade 8,7% av din inkomst?” ”Behöver pengar till cous-cous” ”Ha lite fantasi! Tänk ut nåt!”

KTH: s nya grannar

KTH Racing på tredjeplats i internationell tävling Under förra läsåret arbetade KTH: s Racingstall bestående av 70 studenter med att från grunden bygga upp en egen racingbil. I juli, för andra året i rad deltog KTH Racing i tävlingen Formula Student och lyckades av 57 tävlande placera sig på en fantastisk tredjeplats. Nu väntar en nystart av projektet för att kunna påbörja framtagningen av 2006 års bil. Osqledaren håller tummarna.

missa inte...

Hemkomstdagen 2005 som går av stapeln den 27 oktober under temat design. Hemkomstdagen är sedan tre år tillbaka ett årligen återkommande evenemang som välkomnar alumner till KTH för en dag fylld av olika föredrag, aktiviteter och tillfälle för nätverkande med både gamla vänner och dagens studenter. Mer information hittar du på www.kth. se/alumni/hemkomstdagen.

Den 1 augusti fick KTH nya inneboende på campus. Försvarshögskolan har efter 44 år i Svea Artilleriregements gamla kaserner, valt att flytta till nya mer funktionella lokaler. På Drottning Kristinas väg 37, finns nu att skåda en ståtlig byggnad i senaste funkisstil. Välkomna, säger Osqledaren.

China Day Sveriges största internationella studentprojekt Project China anordnar den 28 september China Day på KTH. Företagspresentationer blandas med kulturella aktiviteter och föreläsningar om den nya supermakten i öster. Dagen avrundas med galamiddag på HHS med efterfest på Köket. Mer information hittar du på www.projectchina.se.

09


OSQLEDAREN #1 05/06 DEBATT: ALKOHOLGLORIFIERING PÅ KTH?

10


KTH och alkoholen DEBATT

”Studenterna driver pubar och krogar som nästan alltid är öppna. Ölen är billig och aktiva i kåren dricker mest.” Så lyder ingressen till ”Bardisken som skolbänk”, publicerad i Siftidningen nr 7/05. Thomas Heldmark har besökt Flygsektionen och gett sin bild av det studiesociala klimatet på KTH. I följande debatt ger Flygs sektionsordförande svar på tal. Illustration: JONAS GUNNARSSON

11


DEBATT Skilda världar

”Många studenter är frustrerade över att studentlivet inte lever upp till förväntningarna. Det är då allt ska hända. Det är då de ska slippa föräldrarna, och träffa en sexpartner.” Citat ur ”Bardisken som skolbänk”

KTH:S STUDENTLIV skildras i Thomas Heldmarks artikel ”Bardisken som skolbänk”. Här beskrivs ett studentliv som kretsar kring alkoholintag och fester, där kår- och sektionsaktiva är de mest pådrivande i detta. Enligt artikeln framstår det som om det inte finns några regler att följa överhuvudtaget och att KTH inte tar sitt ansvar. Thomas Heldmark besökte Flygs sektionslokal T-centralen tidigare i år då han ville ta del av vad studenter och aktiva vid sektionen tycker om livet på KTH. Här verkar det dock som Thomas saknar intresse för hur verksamheten bedrivs och bygger sin artikel på faktafel. Helhetsbilden som artikelförfattaren försöker förmedla är att studentlivet på KTH präglas av alkoholfixering och oansvarsfullhet. Detta är dock inget som vi aktiva på Flygsektionen känner igen. JAG BLIR SÅ ARG! När jag först läste Thomas artikel blev

OSQLEDAREN #1 05/06 DEBATT: ALKOHOLGLORIFIERING PÅ KTH?

jag väldigt irriterad. Jag kände att jag ville förklara för honom hur fel han hade, vilken falsk bild han beskrev av KTH och mina vänner. På något sätt ville jag få honom att förstå hur otroligt dålig hans artikel var, både innehållsmässigt och redaktionellt. Jag ville veta varför han valde att inte skriva de positiva saker som sades när han besökte T-centralen utan istället lyfte fram en förvrängd bild av verkligheten.

VI VAR MÅNGA som reagerade på artikeln när den kom. En del anser att det bästa vi kan göra för att bekämpa den är att tysta ner den och inte göra just det jag nu gjort, skriva om den och ge den ännu mer publicitet. Jag är beredd att hålla med om att det eventuellt varit det bästa. Det är kanske själviskt av mig att ta upp det här, men jag kan inte bara sitta tyst efter att ha jobbat ideellt i fem år och någon totalt oinvigd skriver att den enda rimliga förklaringen till detta är att jag tycker om alkohol. JAG ÄR STOLT över mycket av det vi gör på KTH. Jag är stolt över hur större delen av mottagningen ser ut, både på KTH i allmänhet och på min egen sektion i synnerhet (detta för att jag naturligtvis har bäst inblick i min egen sektions mottagn-

12

ing). Jag anser att sättet vi hanterar alkohol och nyantagna på är utgör en bra förebild för många andra organisationer i vårt land. Jag vet att vi inte är perfekta, att det ibland dricks rätt mycket och att vi kan bli bättre. Jag vet också att det är många som jobbar för att det ska bli ännu bättre. I EN PARALLELLARTIKEL skriver Thomas om den sundare

synen vid Luleå tekniska universitet. Han berättar att det ”förekommer helnyktra fester för nollorna” och talar om ”ett omfattande utbildningsarbete av nyckelpersoner; festfixare, kårpersonal, faddrar...”. Vad som inte framkommer i artikeln är att även KTH har ett utbildningspaket riktat till studenterna. Detta innefattar bland annat STAD- utbildning som anordnas via tillståndsenheten i Stockholms stad, vilket är ett krav för att få servera alkohol i Stockholm. Dessutom har KTH ett eget regelverk som kräver utbildning. Utöver detta tillsätts mottagningsansvariga vars uppgift är att organisera och ansvara för att de nyantagna tas väl omhand och träffar nya vänner och inte, som artikeln säger, dricker sig redlösa kväll efter kväll. I övrigt anordnas inte arrangemang som kräver alkoholkonsumtion och det finns framförallt inget tvång att konsumera alkohol. Tillställningarna bygger på att man umgås och har trevligt tillsammans men man får inte glömma bort att det trots allt handlar om vuxna människor och deras egna val. AVSLUTNINGSVIS skulle jag vilja ta tillfället i akt och skriva

något positivt om de som ser till att det händer roliga saker på KTH och att det ibland även dricks alkohol. Ni gör ett hästjobb och alla får inte alltid uppskattning för detta. Jag skulle vilja tacka alla de underbara människor i mottagningar, klubbmästerier, från THS centralt och från KTH som jobbar för att vi på ett ansvarfullt sätt får ha kul! Min åsikt är att vi på KTH generellt sett hanterar alkoholdrickandet bra och att vi dessutom är på rätt väg mot en ännu sundare alkoholkultur. CHRISTER HALLING Ordförande emeritus Flygsektionen Kår- och sektionsaktiv


”Studietiden är blöt. En genomsnittlig manlig högskolestudent häller i sig 17 burkar starköl i veckan.” Citat ur ”Bardisken som skolbänk”

DEBATT Svar från SIF CHRISTER HALLING HAR läst och upprörts av den artikel

som är publicerad i Siftidningen nr 7 med rubriken “Bardisken som skolbänk”. Där besöker undertecknad Flygsektionens lokal, i syfte att diskutera högskolans alkoholkultur med studenter. Det är ett högaktuellt ämne då allt fler söker sig till högskolestudier. Jag beklagar att Christer Halling känner sig utpekad å flygsektionens vägnar. Det har inte varit min avsikt. Att jag valde just flygsektionen som reportage beror på att jag av kåren blev tipsad om den sektionen såsom representativ för KTH. PÅ NÅGRA PUNKTER läser dock Christer Halling fel. Ingenstans i artikeln står att det är ett tvång att dricka alkohol på KTH. Däremot berättar studenter att de anser att alkohol subventioneras på vissa fester (en sittning med vinflaska och snaps kostar 120 kronor, utan alkohol 100). Inte heller står att det saknas regler för hur alkohol ska serveras. Istället redovisar artikeln att ölen på flygsektionens bar kostar 15 kronor stopet och spriten 7 kronor centilitern,

och att det inte finns några stängningstider för baren. Finns det någon annan plats i samhället där alkoholen är så billig och lättillgänglig? ARTIKELN PÅSTÅR HELLER INTE att Christer Halling eller

andra aktiva på Flygsektionen dricker mer än andra. Också detta är en felläsning av Christer Halling. Däremot är det väl belagt att aktiva i kåren som grupp dricker mer än andra studenter, och att de dricker ganska mycket mer. En studie gjord bland 6000 studenter i Sverige visar att andelen storkonsumenter av alkohol är fem gånger så hög bland kåraktiva jämfört med andra studenter. Det betyder inte att de som jobbar på Flygsektionen skulle dricka mer än andra. MEN KAN DET möjligen finnas ett allmänt problem i högskolevärlden med en alkoholkultur som är släpphänt och aningslös? Den frågan vill artikeln ställa och den är värd att diskuteras. Christer Halling säger sig sträva mot en sundare alkoholkultur på KTH. Det är lovvärt. Kanske vore det fruktbart att då diskutera sådant som verkligen leder till sänkt alkoholkonsumtion, som mindre tillgänglighet och normal prissättning. THOMAS HELDMARK Reporter Siftidningen

13


”Störst risk för överkonsumtion löper de som är engagerade i kåren. Det visar flera studier. I synnerhet dricker kårens barpersonal mer än andra.” Citat ur ”Bardisken som skolbänk”

DEBATT Replik från Kåren KÅRSTYRELSEN HAR LÄST Thomas Heldmarks artikel

samt replik och vill ta tillfället i akt att replikera.

T:S INLÄGG I DEBATTEN innehåller ett flertal sakfel. Han skriver att studenter berättar att de anser att alkohol subventioneras på fester. Studenkårens gällande alkoholpolicy fastställer att alla priser ska reflektera de faktiska kostnaderna. Enligt kårstyrelsens erfarenhet så efterlevs denna policy; det exempel som ges i repliken är enligt utsago felaktigt.

OSQLEDAREN #1 05/06 DEBATT: ALKOHOLGLORIFIERING PÅ KTH?

T SKRIVER VIDARE att det saknas regler för alkoholservering samt att baren saknar stängningstider. Baren i fråga har ett i god ordning utfärdat utskänkningstillstånd till kl. 03.00 vilket regelbundet inspekteras. Motsvarande situation gäller på övriga sektionspubar på campus. En genomsnittlig sektionspub har öppet några gånger i månaden, vilket vi inte anser vara omotiverat lättillgängligt. Vad gäller priser i sektionspubarna så baserar de sig på lagstadgade påslag samt de omkostnader som sektionerna har, syftet är inte att tjäna pengar på alkoholförsäljning till medlemmarna.

14

T REFERERAR i orginalartikeln till statistik som gör gällande att 17 starköl i veckan är en genomsnitt-lig konsumtion. KTHs statistik ger en annan bild: En studentenkät från 2004 ger en siffra på ca fyra. Även om detta räknas upp med 100% enligt artikelns praxis så är det långt ifrån T:s siffror. VI TYCKER ATT T:s artikel ger en ensidig bild. De som uttalar

sig i artikeln gavs inte möjligheten att läsa den innan den gick i tryck, vilket har gett upphov till en mängd sakfel och missrepresentationer. T hade vid intervjutillfället efterfrågat en ”större fest” att gå till samt uppmanat de intervjuade att dricka öl för att kunna ta bra bilder. Vi tycker att detta ger upphov till tvivel om artikelns egentliga syfte; taget i sammanhanget med den positiva bilden av Luleå Tekniska Universitet så ges en väldigt dyster bild av KTH och THS. I själva verket så jobbar THS intensivt med alkohol-frågor i samarbete med både KTH och Tillståndsenheten i Stockholm stad – detta nämns ej i T:s artikel.

SLUTLIGEN så meddelar T oss att han med artikeln ville

väcka frågan om högskolevärldens alkoholkultur. Denna fråga är väldigt viktig och vi diskuterar den gärna. Dock så ställer vi oss frågande till om en enkelsidig artikel som svartmålar KTH och THS är rätt väg att gå. OLOF SOMELL Ordförande THS


Företagen vill anställa dig! Registrera dig hos oss!

www.kth.se/student/karriar

KTH Karriärcenter

r

!

Läs hela artikeln “Bardisken som skolbänk” i Siftidningen nr 7/05 eller på Sifs hemsida: www.sif.se.

n

te

! r e r tö a r t us l il ! e r ja l ä ss n no n a

s

k

r

ib

e

annonssäljare!

DIN BÄSTA KOMPIS

FÖRENEN

EDER!

Vill du vara med i Osqledaren? Maila osqledaren@ths.kth.se

TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD E N T T I D N I N G <<

OSQLEDAREN


OSQLEDAREN #1 05/06 DEBATT: FAJT MELLAN KVALITET OCH KVANTITET FÖRLÄNGNING AV CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGEN

“Visste du att högskolan belönas för att godkänna dig, men inte för att erbjuda dig en bra utbildning?“

DEBATT En vägning mellan kvalitet och kvantitet Text: KRISTOFFER BURSTEDT Illustration: HELEN SILVANDER NYLIGEN BESLUTADE REGERINGEN att bygga ut hög-

skolan med 3500 nya platser. Satsningen innebär ungefär 175 miljoner kronor till högre utbildning, pengar som borde gå till kvalitetsarbete snarare än utbyggnad. Idag är hela utbildningssystemet uppbyggt kring tanken om att så många studenter som möjligt ska tryckas genom högskolan på minsta möjliga tid. Visste du att högskolan belönas för att godkänna dig, men inte för att erbjuda dig en bra utbildning?

MED DAGENS SYSTEM får ditt lärosäte först pengar när du

registrerar dig på din utbildning och sedan när du tar dina poäng. För lärosätet handlar det alltså huvudsakligen om att locka till sig studenter och se till att de tar sina poäng, något som naturligtvis kan ses som positivt. Myntets baksida är att fokus hamnar på att studenterna ska in och ut ur högskolan och inte på vad som händer när vi är där. Sådant som utbildningens kvalitet blir sekundärt.

NU SÄGER JAG INTE att effektivitet är negativt, eller att

en tillbakagång till det tidigare, centralstyrda resursfördelningssystemet vore önskvärd. Däremot står det helt klart att den nuvarande modellen måste skrotas. Effektivitet är inte detsamma som snabbhet, vilket tycks vara den rådande uppfattningen bland dem som bestämmer. Det handlar snarare om att använda resurserna på ett optimalt sätt för att främja

16

allt det positiva som den högre utbildningen medför, såväl för individen som för samhället. Ingen tjänar exempelvis på att vi studenter inte är tillräckligt förberedda för arbetsmarknaden efter examen eller att vi missat hela perspektivet med bildning och kritiskt tänkande. REDAN NÄR det nuvarande systemet infördes i början av

1990-talet varnades det för att man måste säkra en kvalitetsgranskning för att det inte skulle gå över styr. Men nu är vi där. Jag gissar att du inte läste högskoleverkets utvärdering av din utbildning innan du valde den. Eller? Högskoleverket fick den kvalitetsgranskande rollen i och med det nya systemet och de gör ett bra jobb. Som studenter måste vi emellertid kunna lita på att det även finns andra styrmedel som garanterar kvaliteten på den utbildning som vi investerar så mycket tid och pengar i. För lärosätena måste det löna sig att bedriva en gedigen utbildning, det måste värderas högt när staten fördelar pengar. SFS HAR INGENTING EMOT att regeringen nu satsar mer

pengar på högre utbildning. Men högskolans största problem idag är inte brist på platser, utan brist på kvalitet i undervisningen. Statens resurser måste läggas på kvalitetsarbete, först därefter kan vi bygga ut och inrätta nya platser. Kristoffer Burstedt Vice ordförande, SFS


FÖRLÄNGNING AV CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGEN

Ett enat Europa I Europa pågår för närvarande ett arbete med att skapa ett enhetligt system för alla högskolor, den så kallade Bolognaprocessen. Sverige har anknutit sig till denna överenskommelse, och omorganiseringen av KTH är ett första steg mot en högskola som ligger i klass med andra i världen. Frågan är nu, skall skolan ta steget längre och göra civilingenjörsutbildningarna femåriga? Text: SARA GUSTAVSSON Illustration: HELEN SILVANDER ETT KONKURRENSKRAFTIGT SYSTEM

Vid årsskiftet gjorde KTH en omfattande omorganisering av sin verksamhet. Skolans institutioner har nu klumpats ihop under ett antal skolor som verkar inom samma område. I och med detta hamnade högskolan ett steg närmare övriga Europa. Införandet av skolor var bara första delen i Bolognaprocessen. 1999 skrev 29 europeiska länder under ett avtal, den så kallade Bolognadeklarationen, som angav hur de skulle upprätta en gemensam europeisk standard för högskoleutbildningen. Målen för Bolognaprocessen är att främja rörligheten på den europeiska marknaden och göra utbildningar i olika länder jämförbara. Detta skulle även underlätta för studier utomlands. Dessutom är det tänkt att systemet ska stärka Europa som utbildningskontinent. 4,5 ÅR BLIR 5 ÅR

En av de frågor som nu är aktuell är huruvida man ska gå vidare och omstrukturera själva utbildningen. Detta skulle bland annat kunna innebära att det är slut på ingenjörsutbildningarna så som de ser ut idag. Dessa skulle istället ersättas med en utbildning indelad i cykler. Första cykeln omfattar tre år och ger en kandidatexamen. Ytterligare två år skulle leda till en masterexamen. Många europeiska länder använder sig redan av detta system. Dessa två cykler kan för de som vill byggas på med ytterligare fyra års forskningsutbildning. I ett remissvar från KTH i juni förra året föreslog man att civilingenjörsutbildningen och arkitekturutbildningen skulle förlängas till att omfatta 200 poäng för att tillmötesgå den europeiska standarden, men fortfarande kvarstå som ett sammanhängande program.

VAD ÄR ECTS?

Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta för att underlätta omräkningen av poäng mellan länderna. Redan nu har studenter vid KTH möjlighet att få sina poäng räknade enligt detta på begäran. Med ECTS följer också ett system för betygssättning. Detta betygssystem innehåller fler steg än det nuvarande, närmare bestämt sju, och det kan bli komplikationer när betyg från vår fyrgradiga skala skall överföras. ECTS-betygen är dessutom relativa, något som väcker motsättningar hos många. Det var inte länge sedan vi i Sverige tog bort detta för att istället göra våra betyg målrelaterade. Det finns dock förhoppningar om att man skulle kunna införa betygssystemet och samtidigt kunna behålla det målrelaterat. ETT STARKARE EUROPA

Det är inte bara betygen som ställer till komplikationer. Många oroar sig för hur kvaliteten på civilingenjörsutbildningarna ska kunna säkerställas. Andra är rädda för detta att civilingenjörsutbildningen som program ska försvinna helt. Samtidigt är listan över de fördelar som följer lång. Om vi svenskar ska kunna konkurrera om jobben i Europa så är det självklart till vår nackdel om vår utbildning är ett halvår kortare än de andras. Systemet underlättar också enormt för studier utomlands. Oavsett vad man tycker om det så har processen redan dragit igång. Och diskussionen är långt ifrån över. Läs mer på www.regeringen.se

17


OSQLEDAREN #1 05/06 DEN INTERNATIONELLA KLASSKAMPEN

18


den internationella

Regeringen, utlandsstudenterna och

klasskampen

Text: MIKAEL NILSSON

utanför EU/EES skall tvingas deponera stora summor pengar i svenska banker för att få upphållstillstånd för sina studier. Det förslår Migrationsverket i rapporten Uppföljning av beslut om uppehållstillstånd för studier som kartlagt hur många studenter som beviljats uppehållstillstånd, men sedan ej registrerat sig för studier. Förslaget har väckt stor uppmärksamhet hos berörda organisationer så som Sveriges förenade studentkårer (SFS), Högskoleverket m.fl. I en pressrelease kallar Maria Noleryd, vice ordförande i SFS, förslaget för ’’horribelt’’ och säger att ’’[f]örslaget är direkt diskriminerande mot internationella studenter och gör det dessutom omöjligt för studenter med sämre ekonomiskaförutsättningar att studera i Sverige.’’ STUDENTER FRÅN LÄNDER

IDAG GÄLLER FÖLJANDE om du vill studera i Sverige och kommer från ett land utanför EU/EES-området: Du ska kunna visa att du har tillräckligt med pengar för att kunna försörja dig under hela den planerade studietiden. Det måste du kunna styrka med ett intyg om dina egna tillgodohavanden på bank, ett garantibrev från en sponsor och intyg om sponsors tillgodohavanden på bank eller ett intyg om stipendium eller studiemedel från ditt hemland. Du måste kunna visa att du har 6 300 kronor/månad under 10 månader av ett år. Utredning pågår om hur stor den exakta summan skall vara, men naturligtvis är det en avsevärd skillnad på att visa att man kan få fram 6 300 i månaden (t.ex. via studiemedel i hemlandet), och att klämma fram 63 000 på ett bräde. Konsekvensen blir att mindre bemedlade klasser utestängs från studier i Sverige. Men Kjell Ekfeldt, som författat rapporten, tycker att det är ett ganska modest krav och från regeringshåll säger man att det är svårt att se skillnaden mellan det nya förslaget och det nuvarande systemet. Ekfeldt har inte tagit del av SFS:s reaktion

men säger att man troligen misstolkat begreppet ’deponera’. Det behöver kanske inte vara fråga om att ha pengar på svensk bank under hela studietiden, säger han. Men begreppet ’deponera’ kan tolkas så. Det är olyckligt och det får vi ta på oss, menar han. Syftet är, enligt honom, att kvalitetssäkra och se att det verkligen finns pengar när uppehållstillstånd ges. Ekfeldt erkänner dock att det inte finns något som hindrar att missbruk sker ändå. T.ex. kan studenter ’poola’ sina ekonomiska resurser, menar Maria Noleryd. Myndigheterna kan inte kolla om pengarna finns kvar på kontot efter det att tillstånd beviljats så rent teoretiskt kan alltså samma pengar cirkulera mellan olika konton. RAPPORTEN FRÅNGÅR till stor del det uppdrag

som regeringen angett, vilket löd ’’[...] att göra en statistisk sammanställning av antalet studenter som inte fullföljer sina studier eller som på annat sätt frångår sina studieplaner. Sammanställningen ska åtföljas av en analys av i vilken omfattning uppehållstillstånd för studier missbrukas och vad detta medför för huvudsakliga problem och kostnader för samhället. Slutligen skall förslag lämnas till åtgärder på förekommande problem samt på förslagens ekonomiska konsekvenser.’’ [Min kursiv.] åtgärder på problem av kvalitativ art med hjälp av en kvantitativ metod. Man vet helt enkelt inte var de studenter som hämtat ut passtämpel men inte registrerat sig för studier finns någonstans eller varför de inte registrerat sig. De kan ha använt det till att ta sig in i andra Schengenländer ’illegalt’, men de kan lika gärna ha antagits till universitet i ett annat land och börjat studera där istället. De kan också ha nekats utresetillstånd från sina hemländer och blivit kvar där. Ingen vet, för detta har man inte haft tid att gå in på, säger Kjell Ekfeldt. De samhällsekonomiska konsekvenserna har man heller inte utrett. RAPPORTEN FÖRESLÅR

19


OSQLEDAREN #1 05/06 DEN INTERNATIONELLA KLASSKAMPEN KÅRJURISTERNA TÄVLING

- Det kändes väldigt osäkert att skriva om effekterna, säger han. Att det innebär kostnader för Migrationsverket, högskolorna osv. är klart men dess storlek förtäljer icke rapporten. Denna fråga var helt enkelt behäftad med så många antaganden. VIDARE APPLICERAR MAN siffror som tagits fram med endast halva urvalsgruppen som underlag på hela urvalsgruppen. På så sätt framställer man det som om det är statistiskt säkerställt att alla de som inte registrerat sig för studier ändå hämtat ut sitt tillståndsmärke. Att man gjort så beror på att de studenter som hämtat ut sitt tillståndsmärke vid en utlandsmyndigheter som inte är anslutna till det webbaserade ärendehanteringssystemet WILMA inte finns med i undersökningen. Ekfeldt håller med om att detta inte är god vetenskap men menar att denna siffra skall ses som ’ett möjligt högsta värde’, inte som en beskrivning av verkligheten. Det behövs dock inte särskilt mycket fantasi för att förstå att siffran inte kommer att tolkas på det viset. Ekfeldt håller också med om att rapporten kanske får problemet att se större ut än vad det egentligen är. Man skulle kunna ha tagit kontakt med alla utlandsmyndigheter för att klargöra frågetecknen, säger han, men tiden har inte räckt till.

väl i linje med ett annat förslag som varit uppe till diskussion, nämligen att avgiftsbelägga studier för just denna grupp människor. Det blir mer och mer tydligt att intentionen är att bygga på murarna kring Schengenländerna och begränsa invandringen av oönskade och oattraktiva människor – att skapa ett globalt A- och B-lag. Att det är Migrationsverket som producerat rapporten är ju bara det en tydlig indikation. Pär Lager bekräftar faktiskt denna misstanke genom att hänvisa till migrationsminister Barbro Holmberg som den på vars bord detta ärende ligger. Men rent officiellt har regeringen ännu ingen åsikt om de förslag som Migrationsverket presenterar i sin rapport. Förslagen är en del av det beslutsunderlag som vi begär in från olika departement, säger Pär Lager. FÖRSLAGET LIGGER DOCK

RAPPORTEN INNEHÅLLER ÄVEN ett komplementerande förslag

som skulle gå ut på att Migrationsverket först utfärdar en visering, och först efter att studenten registrerats vid aktuellt universitet utfärdas ett uppehållstillstånd. Detta förslag gillas av SFS som föreslår att detta görs till den huvudsakliga åtgärden. En sådant förslag är inte diskriminerande, menar Maria Noleryd. det således bli ännu lite svårare för mindre bemedlade klasser att ta sig upp ur sin undertryckta position. Man försöker komma till rätta med den illegala invandringen till Shengenområdet genom åtgärder på det utbildningspolitiska området. Vems oro är detta menat att stilla? Regeringen för klasskamp å den internationella medel- och överklassens vägnar. Det är sorgligt, men inte ovanligt, att se den svensk socialdemokrati motarbeta den internationella arbetarklassens strävan efter bättre levnadsvillkor för sina barn. Detta vore ju ett ypperligt tillfälle att göra något positivt av globaliseringen men oftast är det tyvärr reaktionen, och inte solidariteten, som inte vet några gränser. I FRAMTIDEN KAN

kommer att få i beslutet är dock inte möjligt att säga i dagsläget. Både Pär Lager och Kjell Ekfeldt vill dock gärna tona ner betydelsen av rapporten. Den är indikativ, snarare än konklusiv, menar Ekfeldt. Den pekar på en tendens även om man inte vet vad som ligger bakom de siffror som man presenterar. Enligt Pär Lager så är Migrationsverkets rapport av generell karaktär och riktar sig inte speciellt mot universitet och högskola (ett något märkligt uttalande kan tyckas). Detta verkar helt ha undgått Högskoleverket som reagerat på att Migrationsverket går in och petar i utbildningsrelaterade frågor. VILKEN TYNGD

20


Fråga KÅRJURISTERNA om råd Hej Kårjuristerna! Jag och en kompis är lite sugna på att starta ett eget sminkmärke. Problemet är bara att vi skulle vilja kalla märket för XXX. Detta var namnet på ett känt svenskt kosmetikmärke som numera är nedlagt. Kan detta orsaka oss några problem? Svar: Problemet som kan uppstå är att ni inkräktar på det nedlagda kosmetikmärkets varumärkesskydd. Rätten till ett varumärke har inte någon generell tidsbegränsning. Om rätten har uppkommit genom registrering gäller den från ansökningsdagen och 10 år framåt. Därefter kan registreringen förnyas obegränsat antal gånger. Register över befintliga varumärkesrätter finns på Patent- och Registreringsverkets hemsida. Varumärkesskydd kan även uppkomma genom inarbetning. Skyddet är då geografiskt avgränsat och gäller för det inarbetade området så länge som inarbetningen består. För ett starkt inarbetat varumärke kan skyddet hålla i sig långt efter att märket slutat användas. För att ett varumärke ska anses vara inarbetat krävs att märket ska vara känt här i landet. Det

är tillräckligt att det är känt inom en geografiskt avgränsad del av landet. Märket ska även vara känt inom en betydande del av den s.k. omsättningskretsen, det vill säga den krets det riktar sig till. Slutligen krävs även att kännetecknet är känt som beteckning för de varor som erbjuds. Ensamrätten som uppstår genom varumärkesskydd innebär att innehavaren kan förbjuda er att utan deras samtycke använda ett förväxlingsbart varumärke i näringsverksamhet. Eftersom ni vill använda det nedlagda varumärket för försäljning av likadana produkter föreligger förväxlingsrisk. Om sminkmärkets varumärkesskydd består genom registrering eller inarbetning har de således möjlighet att förbjuda er att använda det. Kårjuristerna (SSCO)

Regler Vad vill du läsa om i Osqledaren? Skriv ner. Skicka in. That’s it. Priser

Osqledaren lottar ut tre stycken grafritande räknare bland de bästa förslagen. (Casio ClassPad 300, HP 49g+ och Texas Instruments-89 Titanium)

Maila in ditt tävlingsbidrag till osqledaren@ths.kth.se innan den 16 oktober.

21


OSQLEDAREN #1 05/06 THS NYARVODERADE

22


Kårens nya gullebarn THS nyarvoderade

Text: HELEN SILVANDER Foto: PER FOGELBERG (s 24-27) HELEN SILVANDER (s 22-23) En kör buss, en mekar med bilar och nästan alla gillar dataspel. Lär känna kårens nya heltidsarvoderade som kämpar för dig och dina rättigheter ett år framöver.

23


OLOF SOMELL kårordförande 05/06

Leder kårstyrelsen, journalistkontakt. Sektionskontakt för A, IsH och K. ordf@ths.kth.se, 08-790 98 84, 070-790 98 84 Olof Somell är en äkta Stockholmare, uppvuxen i Tyresö. Han har studerat naturvetenskap på ett engelskspråkigt gymnasium för att sedan läsa fysik med inriktning mot matematisk fysik här på KTH. På engagemangslistan finns både phösningen, PQ och kårspexet med. Olof är således känd för att vara en så kallad kår- igel; det vill säga en sådan som hänger mycket på kåren. På sin fritid läser han pretantiösa essä- samlingar och drömmer om en akademisk karriär. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Batman är cool”. Vilka är dina visioner inför det kommande året? - Tyvärr så jobbar man bara här under ett års tid, så man hinner kanske inte utföra alla stora visioner. Min ambition däremot, är att se till att kåren är vad kåren kan bli, och att få medlemmarna att förstå och uppskatta det arbete som kåren gör bakom kulisserna. Ett klassiskt problem på de flesta högskolor i Sverige är det svala intresset för skolpolitiska frågor. Hur kommer kåren agera för att förändra detta? - Jag tror nog att många ser THS som en byråkratisk, onåbar koloss. Att se till att flödet av information till och från medlemmarna funkar kommer vi självfallet att jobba hårt med. Har du någon stor hjärtefråga? - Reformer är ju sånt som alla vill göra. Jag skulle vilja ha möjligheten att jobba hårt med specifika frågor inom diverse områden och entusiasmera och engagera medlemmarna. Så medlemmarna känner att vi drar tillsammans åt samma håll.

Gud, vilket diplomatiskt svar. - Ja, jag har blivit politiker. (Skratt) Är det sant att alla fysiker är vänsterhänta? - Om man tittar på gamla kårstyrelsen är det det, men jag känner minst två fysiker som inte är det. Hur är du som beslutsfattare? - Jag går mycket på magkänsla, sen kollar jag upp saker. Om det visar sig att magkänslan var helt ute och cyklade, så var den det. Men det är sällan det händer. “Om det visar sig att magkänslan var helt ute och cyklade, så var den det. Men det är sällan det händer.”

Har du någon gång råkat illa ut på grund av magkänslan? - Det har jag säkert. Det kan man läsa om i gamla Force, fysiks sektionstidning. (Paus) Eller i gamla Osqledaren.

ANNA BONGENHIELM vice ordförande 05/06 Kårens ekonomi och bolag. Sektionskontakt för Dr, I och IsK. vordf@ths.kth.se, 08-790 98 85, 070-790 98 85

OSQLEDAREN #1 05/06 THS NYARVODERADE

Anna gick, märkligt nog, i parallellklass med Olof (se ovan). Efter gymnasiet flyttade hon till Hawaii för att plugga och jobba. För två år sedan vann teknisk fysik hennes hjärta, och där har hon engagerat sig i diverse nämnder, föreningar och organ. På fritiden brukar hon sova, gulla med sina katter, köra buss och thai- boxas. Hon är, trots att hon simmat i hajbur, livrädd för hajar (även i bassänger) och brukar för övrigt kontrollera att hon stängt ytterdörren tre gånger innan hon åker hemifrån. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Jag gör ju bort mig, men jag gör ju inte bort mig stort.” Vilka övergripande problem tycker du finns inom KTH: s respektive kårens verksamhet? - Det är en svår fråga i och med att hela högskolan håller på att omorganiseras just nu. En del av dagens problem kommer nog att försvinna samtidigt “Fast det kommer väl sluta med som nya dyker upp. att man jobbar på Svenska Spel.” Det är i detta skede det blir viktigt att hålla sig à jour med vad som händer och anpassa sin verksamhet för bästa resultat. Så det återstår att se. Vad skulle du genomföra om du var rektor för en dag? - Jag skulle nog inte hinna så mycket på en dag. Jag vet inte riktigt, det blir ju så övergripande. Personligen har jag aldrig varit särskilt förtjust i det periodlösa systemet, men det är svårt att ta ställning till för hela KTH: s räkning. Om ett år kan jag tänka mig att jag har betydligt fler åsikter i den här frågan.

24

Vilka är dina framtidsplaner? - Det här låter så visionärt, men jag skulle nog vilja jobba med internationella utvecklingsfrågor. Kanske inte själva globaliseringen, men eventuellt undersöka hur man kan förbättra standaren för fattiga länder genom samarbete över gränserna. I vilken form jag ska göra detta vet jag inte riktigt ännu. Så ädelt. - Fast det kommer väl sluta med att man jobbar på Svenska Spel. (Skratt) Hur kommer det sig att du och Olof, som har gått i parallellklass på gymnasiet, har valt samma utbildning på KTH för att sedan samtidigt inta ledande poster i studentkåren? - Visst är det märkligt. Det är nästan lite Da Vinci- kod över det där. Börja räkna på det, så kommer alla bitar att falla på plats...


FREDRIK ENGSTEDT kårstyrelseledamot förvaltning 05/06

Förvalting av Nymble och Osqvik, jämlikhet och mångfald, trakasserier, idrottsfrågor och kårföreningar. Sektionskontakt för T, Media, ME och S. fredrik.engstedt@ths.kth.se, 08-790 98 87, 070-790 98 87 Fredrik är en gammal, god humanist, med historia på Stockholm Universitet i bagaget. På KTH studerade han först teknisk basår och för att fortsätta på Industriell ekonomi. Engagemanget har varit stort på båda skolorna inom bland annat, kårfullmäktige, historiska föreningen, kårpartiet humanisterna, gastronomiska nämnden m fl. Någon fritid har han inte riktigt tid med idag, men tidigare har han seglat, åkt skidor och spelat rugby. Laga mat och leda Pinn och Kottscouterna tycker han också är roligt. Examen tänker han tidigast ta samtidigt som n0llan. Tidigast. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Ibland får jag maniska ordningsattacker. Det i kombination med att jag är notoriskt slarvig. Skitdålig kombination.” Vad tycker du om kårhuset? - Kårhuset är sjukt bra. På Universitetet, där man inte har ett eget kårhus, förlorar man kontakten med sina studenter lite grand, då studentkåren sitter i lokaler som studenterna inte, på ett naturligt sätt, rör sig i. Plus att kårhuset är ett bra ställe att ha fester på. Du ansvara ju även för likabehandlingsfrågor. Vilka sådana problem ser du på KTH? Främst på forskarutbildningarna “När jag tar examen finns det många dolda problem. kommer jag stå där och: Jag tror att killar ofta blir, kanske AAAH, JAG VILL INTE, omedvetet, positivt särbehandlade. JAG VILL INTE!” Har du någon stor hjärtefråga? - Jag skulle vilja starta upp ett projekt där kvinnliga teknologer hjälper gymnasietjejer med läxläsningen. Det skulle vara ett bra sätt att öppna upp ögonen för tekniska utbildningar. Tycker du att tjejer behöver hjälp med läxläsningen?

Nej, absolut inte. Problemet ligger väl i att det är så få kvinnliga sökanden på de tekniska utbildningarna. När de väl kommer hit, är de statistiskt sett nästan duktigare än killar. Jag tycker det skulle vara ett bra arv att lämna efter sig. Hur ser drömjobbet ut? - Jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor. Min största mardröm är den dag jag ska börja jobba. När jag tar examen kommer jag stå där och: AAAH, JAG VILL INTE, JAG VILL INTE! Vilken seriefigur är du? - Jag vet inte. Många säger Baloo. Jag hatar det. Dum björn i djungeln. Vad gör dig arg? - Inte mycket, men däremot kan jag bli irriterad över ganska irrationella grejer. Hur folk pratar, hur dom uttalar saker, och vad de gör med händerna.

HELENA JOHANSSON kårstyrelseledamot utbildning 05/06 Grundutbildningsfrågor. Sektionskontakt för CL, D och IsT. helena.johansson@ths.kth.se, 08-790 98 89, 070-790 98 89

Helena är född och uppvuxen i Stockholm. Hon började på Mikroelektronik i Kista, samtidigt som programmet startade. Där var hon en drivande kraft i skapandet av sektionen för mikroelektronik, och fortsatte sedan engagera sig inom bland annat utbildningsfrågor. På fritiden brukar hon scouta, träna och umgås med polarna. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Jag är inte så fotogen.”

Hur trivs du i din nya post? - Jag har haft jätteroligt. Det känns som vi har gjort en del nytta, och det känns som om vi kommer kunna göra mycket mer nytta när det verkligen börjar hända saker. Det faktum att jag har haft roligt sen jag kom hit, tycker jag är ett ganska gott betyg. Hur är THS relation gentemot KTH? - Där är det ju så att vi försvarar våra intressen. Och ibland stämmer THS intressen med KTH: s intressen. Är det inte så, måste vi använda en annan taktik. Hur ska man öka engagemanget bland studenterna? - Det är väl något så enkelt som att jobba hårdare med informationsarbetet. Jag vet inte om det kommer skapa fler engagerade, men det gör att de som inte är engagerade åtminstone skulle vara informerade om vad som händer.

Vad skulle du göra om du var rektor för en dag? - Jag skulle försöka skapa en utbildning som engagerade och gjorde studenterna delaktiga och som var nära forskningen och arbetslivet. “Det faktum att jag har haft roligt sen jag kom hit, tycker jag är ett ganska gott betyg.”

Är du en visionär? - Jag har nog mer fötterna på jorden än vad jag är visionär, men jag kan tänka visionärt ändå.

Vilket är ditt livsmål? - Må bra och ha roligt. Inte göra för dumma saker. Hur ser ditt drömjobb ut? - Jag vet inte. Det har jag funderat på ibland. Jag vet inte hur min drömexamen kommer att se ut heller...

25


JON LARSSON kårstyrelseledamot utbildning 05/06 Forskarutbildning, studentinflytande. Sektionskontakt för B, F och IT. jon.larsson@ths.kth.se, 08-790 98 90, 070-790 98 90

Jon har studerat i Polen nästan hela mellan- och högstadiet. Det stora intresset för teknik och naturvetenskap slussade honom vidare till Mattegymnasiet i Danderyd, där han även läste 180p teater. På KTH har han lyckats kombinera sina datastudier med engagemang i det mesta, faktiskt; Dataspelet, studienämnden, sektionslokalen, kårfullmäktige, mottagningen med mera samt suttit som ordförande på datasektionen. På den gamla goda tiden när han fortfarande visste vad fritid var, bestod intresset av bland annat dans, böcker, fäktning och givetvis datorer. ”Jag är ganska mycket datanörd innerst inne” säger han. Maneter ligger däremot på minuslistan. I framtiden kommer man kunna se Jon som framgångsrik forskare, politiker eller skådespelare. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Jag har faktiskt ett bra svar på den frågan, men det ligger nedpackat i någon låda hemma. Jag får återkomma.” Vad tycker du om klimatet på KTH? Ja, det är väl som det är i Sverige mest, regnigt större delen av året. (Fniss) Nä, jag trivs väldigt bra. Det finns väldigt många studenter som inte deltar alls i studentlivet, vilket är lite synd. Vi ska ju inte tvinga folk att gå på studentikåsa fester och rösta i kårvalet, men vi kanske kan visa att kåren, sektionen och studentlivet handlar om så mycket mer än att bära en, i deras ögon, fånig overall. Vad ska man göra för att förbättra kommunikationen mellan kår och student? - Jag tror att det här är en del av det större problemet som är att få studenterna engagerade i, eller åtminstone intresserade av, eller åtminstone medvetna om studentkåren och allt som görs inom den. Kan man bara öka medvetendet om att det faktiskt går att genomföra något genom att säga vad man tycker, tror jag man kan nå något slags framsteg. Hur ser en typisk KTH-student ut? - Det mest intressanta med en typisk KTH-student är att han inte

finns. I så fall skulle han plugga mycket, dricka öl hela tiden, ha overall och spela innebandy. Just den personen har jag aldrig träffat. “Många av mina kamrater skulle säga att jag tvångsmässigt drar dåliga skämt. Men min humor är inte dålig. Den är bara bred. “ Har du några neurotiska tvångstankar? - Många av mina kamrater skulle säga att jag tvångsmässigt drar dåliga skämt. Men min humor är inte dålig. Den är bara bred. Upp till bevis. - Den här läste jag i Kalle Anka: ”Två pingviner träffades. Och då frågade den ena, ska vi spela ishockey? Nej, svarade den andra, jag spelar hellre pingis.” Det är ju inte ett dugg roligt, vilket gör den hysteriskt kul. Eh, den här intervjun är över.

DAVID ASPLUND programgruppsordförande 05/06 Leder programgruppens arbete. Konserter och arrangemang. prgo@ths.kth.se. 08-790 98 24, 070-790 98 24

OSQLEDAREN #1 05/06 THS NYARVODERADE

David är uppvuxen i Falun, och har på gymnasiet studerat naturtvetenskap. Han gjorde lumpen i Kungsängen där han ”i tio månader stod och vevade en teleskopmast”. Efter något år av jobbande, komvux-studier och FN-tjänstgöring i Kosovo, började han på öppen ingång på KTH. Nu läser han Medieteknik. David har bland annat varit med och bildat föreningen Null, varit klubbmästare på open, samt sektionsordförande på medieteknik. När han får lite fritid över, tillbringar han den med att fotografera. Kuriosa: Hans ringgsignal på mobilen är ”Jag ska bli diktator” av Ola och Potatisarna. Citat taget ur sitt sammanhang: ”Om alla tjejer hånglar samtidigt och alla homosexuella killar hånglar då också, då täcker man nog upp så mycket som det går att få.” Vad tycker du om din nya ”Om alla tjejer hånglar sam- Vilka andra aktiviteter kan vi se fram emot? tidigt och alla homosexuella - Förutom hångelkvällar? Varjedagspubar tisdag, onsdag och post? - Det är skoj och mycket varierande. killar hånglar då också, då torsdag. Programmet är inte helt satt, men som det ser ut nu Man har ett kontor, men det är in- kanske täcker man nog upp så kommer det bli en tv-spelskväll, en filmkväll och en hårdrockmycket som det går att få.” skväll. Vi har planerat in en nyårsbal, samt exil till Åre under get kontorsjobb. vecka 3. Under våren är det tänkt en mini-hårdrocksfestival. Sen är du hångelansvarig också? Vad ska man tänka på när man arrangerar fester? - Jaa, jag har ansvaret för att det ska hånglas mer i huset. Jag gillar fester där folk är glada. Man kan spela allt från hypad, Hur ska man marknadsföra det? trendig musik till gamla klassiker, men man ska kunna prata med - Nja, kanske inte marknadsföra det, men man kan köra med lite varandra. Sen är det viktigt med variation mellan olika fester. mer subtila metoder. När vi till exempel kör filmkväll, kan Vad skulle du göra om du fick vara rektor för en dag? man klippa in små väl valda bilder. - Ha fest i representationshuset.

26


HENRIK EKERBRING klubbmästare 05/06 Tillståndsfrågor, sittningar och klubbverksamhet. kbm@ths.kth.se, 08-790 98 29, 070-790 98 29

Henke är en småstadsgrabb från Östra Ryd utanför Norrköping. Han gick teknisk linje på gymnasiet och fortsatte med farkostteknik på KTH. Fritiden brukar gå åt att jaga, spela golf, pussa på flickvännen och leka med sin bebis (en blå Audi). I framtiden skulle han vilja jobba med produktutveckling eller hänga i ett Formel 1-stall. Citat taget ur sitt sammanhang: ”MacGyver är häftig, honom vill jag vara.”

Vilket är ditt mål för året? - Jag ska se till att personalen mår bättre, att personalen trivs. Att det ska gå bättre, resultatmässigt. Och att det blir roligare att vara här.

“Nu har jag beställt en ny turbofläns som jag ska svetsa ihop. My new precious toy.”

Var festar du? - När jag är nere på stan går jag faktiskt mest till (host) Stureplan. Eller Kungsholmen. Jag har väl hållt till mycket på sunkhak också. Hur driver man dig till vansinne? - Genom att löka. Om man liksom säger åt en person att göra något och sen bara kommer man tillbaka två timmar senare och de fortfarande inte gjort det. Det kan vara enkla saker, som att folk inte fattar. Det var någon i baren som hade haft ”låda ut”

och lämnat ut växel utan att slå in i kassan. Sen hade han sagt till nån att han var smart och räknade i huvudet. Det var inte under mitt år, som tur var. Vad blir du glad av? - Jag är väldigt pryltokig. En ny leksak kan göra mig galet glad. Nu har jag beställt en ny turbofläns som jag ska svetsa ihop. My new precious toy. Min flickvän tycker att jag är tokig. Sen blir jag glad av rätt enkla saker, som att sitta hemma en hel dag och inte göra någonting. Vad skulle du göra om du var rektor för en dag? - Bygga ett större kårhus. Några sista ord till KTH: s studenter? - Kom på våra fester.

Övriga kårarvoderade Erik Edstam

Katarina Lund

Studiesocialt, mottagningen. sektionskontakt E, M och Open.

Internationella studenter och internationella frågor.

erik.edstam@ths.kth.se 08-790 98 88 070-790 98 88

iss@ths.kth.se 08-790 98 67 070-790 98 67

Johnny Warström

Helen Silvander

kårstyrelseledamot studiesocialt 2005

projektledare Armada 2005 Leder arbetet med THS arbetsmarknadsdagar. armada@ths.kth.se 08-790 98 44 070-790 98 44

International Student Service 2005

Chefredaktör Osqledaren 05/06 Ansvarig utgivare och redaktionschef för THS tidning. osqledaren@ths.kth.se 08-790 98 70 070-790 98 70

27


OSQLEDAREN #1 05/06 OLJA OCH BLOD

28


olja och blod

en stinkande cocktail av

Att USA har mer än politiska intressen i Mellanöstern är ingen nyhet. Inte heller faktumet att de ofta använder sin militärmakt för att säkra det kommersiella behovet. Tyvärr har fler länder än den store djävulen i väst blod på händerna. I våra trygga I- samhällen förfäras vi över miljöproblem och krigsbilder på tv, samtidigt som vi hytter näven i luften över de ökande bensinpriserna. Är det kanske inte dags för mindre snack och mera hockey? Mikael Nilsson tycker i alla fall det. Text: MIKAEL NILSSON Illustration: HELEN SILVANDER VÄRLDEN BEHÖVER gigantiska statliga subventioner för utveckling av alternativa energikällor. Det krävs dessutom enorma satsningar på energisparande teknologi för att rädda oss från det oljeberoende som med allt större hastighet äter upp jorden inifrån. Dessa alternativ fordrar samma massiva statliga insats som förärats oljeindustrin genom tiderna. För du trodde väl inte att det var privata entreprenörer som försåg oss med olja och som garanterade oljans fortsatta flöde in till våra länder? Tänk om i så fall, för utan statens gigantiska subventioner i form av bland annat mark, infrastruktur, krig och militär erövring, skulle dagens samhälle aldrig ha sett dagens ljus. Ja, kriget är den ultimata subventionsmetoden – ty först kommer armén sedan kommer bolagen. De amerikanska oljeföretagens närvaro i Persiska viken grundlades genom ett möte ombord på U.S.S. Quincy mellan Franklin

Ja, kriget är den ultimata subventionsmetoden – ty först kommer armén sedan kommer bolagen. D. Roosevelts och kung Ibn Saud 1945. Saudiarabien fick säkerhetsgarantier, mot leverans av olja. IDAG BÄRS våra oljetörstande samhällen upp av arbetarklas-

sens barn. Det är dom som utgör de stridande förbanden i Irak och Afghanistan. Det är dom och den lokala befolkningen som offras på välståndets altare. Det är dessa människors blod som rinner ner i jorden och som blandas med den olja vi så glupskt åtrår. Allt detta för att garantera det fortsatta flödet av 14 miljoner fat råolja om dagen genom Hormuzsundet i Persiska viken. Regionen sitter idag på cirka två tredjedelar av världens kända oljereserver, vilket gör området till det geostrategiskt viktigaste i världen. Särskilt för USA, som hyser mindre än fem procent av världens befolkning men konsumerar 25 procent av världens olja. Från att ha varit världens största oljeproducent importerar man nu över hälften av den olja som man konsumerar. Detta är ett beroende som bara kommer att öka i framtiden om ingenting görs. Gulfstaterna skulle, fram till år 2020, behöva öka sin

produktion med 85 procent (och världen totalt med 60 procent) för att kunna möta den förväntade framtida världskonsumtionen på 119 miljoner fat olja per dag. För att kunna genomföra detta krävs enorma investeringar i regioner som alla domineras av totalitära regimer, och som i många fall även plågas av interna konflikter. Att hålla dessa regimer på fötter genom vår olje konsumtion är moraliskt oförsvarbart.

Vill vi verkligen ha alla de lik som krävs för att säkra oljetillgången på vårt samvete? Människor dör varje dag för det vi häller i tanken. Vi driver våra bilar med en stinkande cocktail av olja och blod. Vill vi verkligen ha alla de lik som krävs för att säkra oljetillgången på vårt samvete? Vill vi lagra de ruttnande kropparna i våra trädgårdar? Nej, det vill vi inte, så i stället lägger vi dem i grannens trädgård. Och om grannen sedan är fräck nog att protestera, kan vi ju alltid svara med en bomb eller två. DET ÄR DAGS att säga ifrån. Bojkotta oljeberoendet och skriv

protestmail till regeringar och bolag. Det skulle rädda, inte bara miljön, utan också oräkneliga människoliv. Det skulle sätta punkt för exploateringen av Mellanöstern och drastiskt minska rekryteringsgrunden till olika terroristgrupperingar. För du tror väl inte att terrorister hatar den parlamentariska demokratin så mycket att de spränger sig själva i luften? Vår

Vår frihet är andras bojor. Den enes bröd är den andres död. frihet är andras bojor. Den enes bröd är den andres död. Eller var det tvärtom? bli ledande i den alternativa utvecklingen och KTH- studenterna har en unik möjlighet i denna nya process. Vi har de mentala resurser som krävs för att rädda världen. För i slutändan handlar det bara om att vilja. ’’If you want it, it is not a dream.’’

SVERIGE SKULLE KUNNA

29


Matematiken och d matematisk perversion

Det finns folk som gillar matte. Det finns folk som hatar matte. Sedan finns det dom som avgudar matematiken till den gräns att det övergår till något nära besläktat med perversion. Olof Somell är en av dem människorna. Här förklarar han hur man delar tårtor.

problemen på varje fikarast är vem som ska få den största biten av fikabrödet. I fallet av prinsesstårta så finns det ännu större problem; tårtan som helhet har ju ett flertal olika mumsigheter i sig. I rättvisans namn bör ju alla få lika mycket av både marsipanen, sockerkakan och smörkrämen. Fördelningsproblemet här är uppenbart: kan man garantera att alla får lika mycket av varje ingrediens, även om fördelningen av dessa inom tårtan kan vara oregelbunden eller t.o.m. helt okänd. Lyckligtvis har matematiken lösningen. ETT AV DE STORA

OSQLEDAREN #1 05/06 MATEMATISK PERVERSION

ETT SPECIALFALL av Stone- Tukeys sats är känt som “ham sandwich

theorem” men kan lika gärna som för skinksmörgåsar tillämpas på prinsesstårtor. Stone- Tukey ger oss att givet n objekt i ett n- dimensionellt rum så kan vart och ett av objekten delas i två (relativt volym) av ett (n-1)– dimensionellt hyperplan. Objekten i sig måste givetvis vara begränsade och mätbara, vissa andra detaljer (kontinuitet av objekten längs hyperplanet etc.) är också förutsatta. Fallet n = 3 ger oss “ham sandwich theorem” – eller som vi kommer att kalla den här: prinsesstårtesatsen. För n = 3 så kan vi ansätta våra tre objekt som marsipanen, sockerkakan och smörkrämen. Det (n-1)– dimensionella hyperplanet är här 2-dimensionellt, dvs. ett vanligt plan, dvs. ett snitt av en kniv. Hur ingredienserna är fördelade i tårtan är i princip irrelevant; t ex kan smörkrämen mycket väl vara i två lager, så länge den är kontinuerligt fördelad. Eventuella marsipanrosor hanteras analogt. Med detta som bakgrund meddelar prinsesstårtesatsen oss att med ett

30

snitt av en kniv så kan tårtan delas så att de två delarna var för sig innehåller lika mycket smörkräm, marsipan och sockerkaka. Om man vill dela i fler delar än två så är det bara att fortsätta. Vän av ordning noterar att detta fungerar väl så länge antalet personer som delar på tårtan är en potens av två (ty Stone- Tukey garanterar att volymen delas i två). Dessutom kanske tårtan är för liten och någon vill ha mer. Hur ska vi göra? Lyckligtvis har matematiken lösningen även här. 1924 FORMULERADES Banach- Tarski- paradoxen (BTp). BTp säger att det är möjligt att ta ett 3-dimensionellt klot, dela upp det i ändligt många delar, och sedan – med endast rotationer och translationer – sätta ihop dessa delar till två klot, bägge med samma radie som det första. Lite terminologi för att göra diskussionen enklare: låt A och B vara två delmängder av det euklidiska rummet. A och B kallas ekvidekomposabla om de kan representeras som ändliga unioner av disjunkta delmängder A = U Ai och B = U Bi sådan att Ai för varje i är kongruent med Bi. BTp kan då formuleras som följer: klotet är ekvidekomposabelt med två kopior av sig självt. Vad innebär då allt det här i praktiken? Jo: ta en prinsesstårta, dela upp den i ett ändligt antal bitar (för en klotformad tårta så kan det visas att fem bitar är tillräckligt), snurra och flytta runt bitarna, sätt ihop dem och simsalabim: två tårtor, båda lika stora som den första! Nu kan det argumenteras att tårtor sällan är klotformade, dock så är det inget problem; en starkare version av BTp säger oss att: två godtyckliga begränsade


h den största tårtbiten

eller Du delar, jag väljer

Text: OLOF SOMELL Illustration: HELEN SILVANDER delmängder till det 3-dimensionella euklidiska rummet, med icketom interiör är ekvidekomposabla. Med hjälp av BTp kan vi alltså dela vår tårta och få två tårtor, fortsätta detta till dess att alla har fått så pass mycket tårta som de vill ha. Gratis tårta till alla!

till varandra känns inte helt rätt. Vad beror då BTp på? Varför leder matematiken till sådana kontraintiutiva konsekvenser? Pudelns kärna är urvalsaxiomet, vars eller icke-vara har diskuterats sedan det formulerades 1904.

OM MAN TÄNKER TILL så är givetvis det här helt absurt – därav benämningen paradox på BTp. Ett av problemen om man vill göra det här i praktiken är dels att tårtorna till syvende og sist består av atomer och alltså inte är kontinuerliga, vilket är ett krav. Ett än större problem är att de ”bitar” som tårtan ska delas upp i kommer att vara en smula komplicerade. Dessa bitar är nämligen inte mätbara – detta ger bland annat att man inte kan ansätta en volym till dem. Sådana bitar går inte att skära med en kniv, utan deras existens är i huvudsak matematisk. Även med dessa brasklappar så är BTp underlig: att alla geometriska former, oberoende av storlek, kan klippas ihop

URVALSAXIOMET, dess historia samt konsekvenser får vänta och under tiden får vi nöja oss med att använda prinsesstårtesatsen för att dela upp vårt fika.

31


OSQLEDAREN #1 05/06 STATEN OCH KAPITALET

32


en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och två till mig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och en till dig och

Staten och kapitalet Text: OSKAR ZANDER Sedan barnsben har vi inpräntats att broderligt dela med oss av våra tillgångar. Robin Hood- lösningen (ta från de rika och ge till de fattiga) har länge setts som en förutsättning för bibehållandet av det demokratiska, rättvisa och solidariska samhället. Oskar Zander håller inte riktigt med. står inför en stor förändring. Som jag ser det handlar det om ett politiskt vägval som grundar sig i rötterna för dagens partiuppdelning; synen på individens roll i samhället. VÅRT SAMHÄLLE

DET FINNS TVÅ ideologiska ytterligheter gällande respekten för alla människors lika rättigheter. Den ena, kommunismen, bygger på omfördelning och materiell utjämning, medan den andra tror på motsatsen. Man talar ibland om kommunismen som en fin tanke på rättvisa och jämlikhet som kanske inte alltid fungerat i praktiken. Det sistnämndas funktionalitet torde vara uppenbart efter en rad monumentala misslyckanden genom historien. Personligen förstår jag inte vad som egentligen är så vackert med tanken på en förslavad mänsklighet.

där fördelningen av resurser är helt jämn och alla har lika mycket av allting. Föreställ dig sedan att en fotbollsstjärna kommer till detta samhälle. Han har med sin klubb skrivit ett kontrakt som ger honom tio kronor per betalande besökare på lagets matcher. Låt säga att 50.000 människor sedan väljer att besöka stadion. En ojämn fördelning av resurserna har då uppstått, men kan man säga att den är orättvis? Den har ju tillkommit frivilligt, då besökarna själva valt att titta på matchen. TÄNK DIG ETT SAMHÄLLE

FUNDERA VIDARE på alla andra avtal som dagligen sluts mellan rationella individer i ett samhälle. Finns det någon logik som säger att den jämna, rättvisa fördelningen skulle bestå i all evighet om alla människor fritt fick förfoga över sina tilldelade resurser? VISST FINNS DET få, om ens någon, som förespråkar en helt jämn kapitalfördelning. Trots det bygger varje inskränkning av den personliga friheten på samma princip, nämligen att enskilda individer kan och bör användas som verktyg för andras lycka. Välfärdsstaten anser sig själv ha bättre insikt i vad du bör göra med dina egna resurser än vad du själv har. På så sätt används, varje

gång du betalar skatt, ditt arbete för ett syfte som du själv inte har valt. jag finner ger alla människor exakt samma rättigheter, är att erbjuda alla individer fullständigt självbestämmande. Av det följer logiskt att ingen äger rätten att bestämma över någon annan, det vill säga att inget tvång får förekomma. Statens enda uppgift blir då att bevaka dessa rättigheter och säkerställa att ingen individ i samhället kränks. Varje föredelning som sedan uppstår i DEN ENDA METOD

“Det kommunistiska manifestet verkar bygga på det fullständiga föraktet för individens rätt till sitt eget liv, och hyllandet av slaveri för kollektivets bästa.” ett sådant samhälle är uteslutande rättvis, då den uppkommer genom alla människors fria val och avtal. dem som skulle påpeka att alla har inte samma förutsättningar, men det har inte med saken att göra. Om den som föds svag ska kunna nå samma höjder som den starke så krävs att den starkes rätt inskränks. Den svage blir stark på den starkes bekostnad, och de två ges sålunda olika rättigheter enligt lag varvid den ene exploateras. På samma sätt leder varje rättighet utöver självbestämmandet till orättvisor. Din rätt till en bostad skapar någon annans skyldighet att bygga den, din rätt till skolgång ger upphov till en annans skyldighet att bli lärare. DET FINNS SÄKERT

omfördelning som förespråkas desto mindre verkar principen att alla ska behandlas lika gälla. Det kommunistiska manifestet verkar bygga på det fullständiga föraktet för individens rätt till sitt eget liv, och hyllandet av slaveri för kollektivets bästa. Överheten tar sig rätten att bestämma vad som är bäst för dig, och använder dig sedan som ett redskap för att uppnå de mål de själva har satt. Somliga kallar det rättvisa. Jag skulle nog använda ett mindre smickrande ord. JU MER OMFATTANDE

33


N OSQLEDAREN #1 05/06 ATT FÖLJA NORMEN

JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG Ä NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMA JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG Ä NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMA JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG Ä NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMA JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG Ä

ATT FÖLJA NORMEN

34


N

AG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR ORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL AG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR ORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL AG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR ORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL AG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR NORMAL JAG ÄR

Vem är han därborta - egentligen? Ställ dig framför spegeln och titta på dig själv. Är du vit? Är du man? Är du fri från alla funktionshinder värre än närsynthet och dålig hållning? Är du dessutom heterosexuell och kristen (sekulariserad eller troende)? Grattis! Du har just kvalificerat dig som normativ teknolog och kommer nog inte ha några problem att passa in på KTH. Text: PER PETTERSSON Illustration: HELEN SILVANDER på ovanstående? Givetvis är det väldigt hårt draget, men tanken är relevant. Trots att samhället i stort utvecklas till en större mångfald, tar det längre tid här på KTH innan samma utveckling avspeglas. Fortfarande är genomsnittsteknologen i sanning en Osquar, i betydelsen vit, heterosexuell man med bakgrund i ett svenskt medelklasshem, där det också ofta är så att ena eller båda föräldrarna har akademisk examen. Vilken bakgrund man har är inte bara viktigt för hur man passar in, det spelar också roll i bedömningen av andra. STÄMMER DU IN

TÄNK NU EFTER själv på hur du bedömer andra. Om vi tar ett för mig näraliggande exempel: Du träffar en kille på en fest och börjar snacka lite. Killen berättar om semestern och hur han och partnern drog ut i skärgården en vecka. De planerar också att flytta ihop under hösten i en studentlägenhet, eftersom båda pluggar. Ni snackar vidare och du frågar killen vad hans flickvän pluggar, och får en konstig blick, varefter killen svarar att hans pojkvän pluggar juridik på SU.

Handen på hjärtat nu? Troligen, om du inte är väldigt fördomsfri, i vilket fall jag beundrar dig. Fördomar som skapas utifrån våra egna förutsättningar har vi alla, och det är svårt att inte bedöma människor med hjälp av dem. Jag har själv en hel del fördomar, som jag arbetar aktivt med att få bort och framför allt att inte använda när jag ska lära känna en ny person. Men trots att jag är medveten om problemet är det svårt. Även om jag inte följer den gängse normen så har jag mina egna erfarenheter, en egen norm för hur jag bedömer nya människor.

SKULLE DU BLI FÖRVÅNAD?

NORM är ett ord som du säkert fått höra till leda. Likaså patriarkal, ofta i kombination med ord som förtryck och liknande. Tills för bara ett halvår sen var jag innerligt trött på tjat om patriarkala strukturer jag med. Det kändes så främmande. Men lär man sig vad som menas med det, inser man att det ligger något i det. Det patriarkala handlar inte om att förtrycka kvinnor. Det handlar om ett traditionellt manligt, heterosexuellt synsätt som leder till

omedvetna slutsatser och blinda fläckar. Samhället i allmänhet är inte anpassat för exempelvis kvinnor på samma sätt som det är anpassat till män. KTH är inget undantag. med att komma till rätta med normen på KTH är att få vill se att den överhuvudtaget finns. Man tänker i termer om utbildning och tycker att teknik är könsneutralt, man snackar inte längre om huruvida kvinnor kan eller inte kan jobba med maskinkonstruktion. Isabelle Dussauge, bland andra, har nog en del att säga om just detta, men om vi alldeles bortser från detta för en sekund så har vi fortfarande en norm för hur vi behandlar våra medstudenter eller lärare när vi umgås i plugget eller på fester. Man förutsätter att alla ska följa normen, man blir lätt ställd om någon lämnar ett svar man inte alls förväntar sig. Det behöver inte ens handla om sexuell läggning, det finns säkerligen flera av Osqledarens läsare som skulle bli lika pinsamt tysta om någon berättade att han eller hon var troende kristen och gick i kyrkan minst varje söndag. Att man ofta blir behandlad så här gör att många inte vågar visa vem de egentligen är, om de inte passar in i den rådande normen.

ETT PROBLEM

normerna är svårt. Det första steget är, förutom viljan att utvecklas, att inse att man har fördomar. Stereotyper kan vara praktiska. Fördomar har i mindre liberala samhällen varit praktiska, men i dagens samhälle måste vi kunna se bortom dem. Och om du som läser detta nu kan göra mig en tjänst, har vi kommit långt; Nästa gång du möter en människa du inte känner, dra inga slutsatser. Tjejen som står framför dig kanske har levt med sin flickvän i fem år nu. Den mörkhyade killen i cafét har kanske aldrig varit utanför Sverige. Och han där borta som ser ut att komma från ett arabland är kanske inte alls muslimsk fundamentalist.

ATT KOMMA IFRÅN

TÄNK SÅ, och du kommer inte bara bidra till en bättre värld, du kommer träffa många nya vänner som du förmodligen aldrig ens skulle pratat med annars.

35


krönika

Hoben och Hellström Text: JON LARSSON

ropade han. Bakåt! Hans ögon brann med en sådan hetta att jag nästan väntade mig att han skulle gå loss med både nävar och tillhyggen på alla som inte åtlydde hans befallning. Själv tog jag spjärn och pressade bakåt så gott jag kunde, men två meter till vänster var det en kille som fortfarande stod längst fram, lutad över den magiska gränsen. Inom loppet av ett par sekunder var de brinnande ögonen där. Med en kraft som förvånade såväl som skrämde mig, trycktes, ja nästan slängdes, den framåtlutade killen bakåt. Shit, tänkte jag. - BACKA!

JAG BEFANN MIG i Linköping, på möte med andra kårarvoderade teknologer. Tid och plats hade valts för att vi skulle få möjlighet att gå på LinTeks stora, tyska ölfest, München Hoben. Münchenhoben. Jag såg för min inre syn en halvlängdsman i lederhosen och funderade över hur de sydtyska hoberna skilde sig från dem från Fylke. Men så hade jag ju också sovit alldeles för lite, så tankarna vandrade ganska fritt.

var välorganiserad, med Gröna Lund-liknande sicksackvandring i långa, trånga filer och gott om vakter och funktionärer för att kolla leg, kårleg och biljett. Väl innanför grindarna tappade jag genast bort hela mitt sällskap, men området var inte större än att de gick att återfinna. Så småningom. Efter ett tag blev några av oss tillräckligt törstiga för att försöka nå en av bardiskarna. Den känsla av allmän välordning som uppstått på vägen in förbyttes då genast i misstro och modfälldhet. Bardisken var i sin fulla längd blockerad av ett tre meter tjockt, kompakt, hav av människor.

OSQLEDAREN #1 05/06 KRÖNIKA: HOBEN OCH HELLSTRÖM

INGÅNGEN TILL FESTOMRÅDET

VI ÖVERVÄGDE våra alternativ. Två av oss beslutade att göra ett inbrytningsförsök. Jag hittade en liten inbuktning i folkmassan och tryckte mig in i den, användandes händer och armar som kilar. Sedan, närhelst någon lyckats beställa och tryckte sig ut genom havet, så skyndade jag mig att sugas in i det därigenom bildade vakuumet. På detta sätt tog jag mig, via att ihop med en annan kille bilda en skyddande sköld runt en knappt 160cm

36

lång, tanig tjej, som höll på att tryckas ner under vimlet, till slut fram till bardisken. Det var då han kom, ordningsvakten med den brinnande blicken. Som en rasande björn fick han folkmassan att backa och tunnas ut. Effekten var dock inte långvarig; snart stod jag där igen, som en annan sardin. EMELLERTID FICK VI till slut vår läsk och vårt vatten, och lyckades plöja ut igen. Tämligen matta rörde vi oss mot stora scenen, där Håkan Hell- “Som en rasande björn fick han folkström precis massan att backa och tunnas ut. Effekbörjat spela. ten var dock inte långvarig; snart stod Nu började jag där igen, som en annan sardin.” festen på allvar – men själv kände jag att jag fått nog. Jag tog farväl och rörde mig mot utgången, funderandes över den vägbeskrivning jag fått: ”Gå ungefär ditåt, och följ vägen rakt in i skogen, så kommer du hem så småningom.” Det lät ju skitbra. VÄL UTE fick jag en stark déjà vu- känsla. Där var den där kompakta massan igen, men i form av ett människohav, utan som ett fält av cyklar. Varenda öppen yta var fullkomligt täckt av linköpingsstudentens favoritfortskaffningsmedel. En snabb uppskattning sade mig, att här stod åtminstone 6-700 cyklar parkerade (de flesta olåsta). Vandrandes mellan cykelmassorna, med Hellström i bakgrunden, upptäckte jag snart att min oro över vägbeskrivningen var obefogad, ty ungefär en gång i minuten, hela vägen hem, mötte jag en cyklande student, som gärna fyllde i luckorna i min inre karta. Till festen, från festen – alla cyklade de. Natten igenom. SÅ KOM JAG till sist i säng, på en läckande luftmadrass i studenthemmets studiesal, och när ljuset slocknat började intrycken snurra. Cykelfält och människohav. Läsk och vatten. Hoben och Hellström. Men mest av allt de två brinnande ögonen, och orden ”Backa! BACKA!” Shit, alltså... Sen somnade jag.


37


OSQLEDAREN #1 05/06 SAHARA HOTNIGHTS

38


Heta Hotnights Under Kårens Dag den 29 augusti fick Nymble celebert besök. En av de hetaste rockgrupperna norr om ekvatorn bjöd på både blod, svett och tårar för att liva upp den inte alltför svårflörtade teknologpubliken. Mina damer och herrar, får jag lov att presentera: Sahara Hotnights. Text: HELEN SILVANDER Foto: DAVID ASPLUND

39


DET ÄR HETT,

det är trångt, och en doftblandning av öl och svett ger sig alltmer tillkänna. Jag verkar dock vara ensam observatör till detta. Överallt omkring mig lägger sig sorlet, nästan simultant, och lystna blickar söker sig försiktigt fram mot scenen. Inom ett ögonblick exploderar mörkret i ett dansande ljusspektakel och havet av människor påbörjar sin synkroniserade hyllningsdans. Bandet heter Sahara Hotnights, och för en liten stund är de det enda 200 teknologer har i blodet.

OSQLEDAREN #1 05/06 SAHARA HOTNIGHTS

En timme tidigare fick Osqledaren träffa Josefin Forsman (trummor) och Johanna Asplund (bas) för att ta tempen och stilla nerverna. Har ni några fördomar om teknologer och KTH?

Josefin: - Nja.. haha, man kanske har lite fördomar när man ska spela på ett sådant här ställe. Man har ju liksom ingen aning om hur det är till vardags. Johanna: - Föreningslivet skrämmer kanske en lite grand, för man har aldrig riktigt deltagit i det. Overaller och sånt där är lite främmande också.

40

Josefin: - Antingen så är det för att man känner sig helt utanför, eller så är det för att man inte riktigt har samma...eh...det är väl mest det egentligen. Tjejerna startade sin karriär 1999 med debutalbumet ”C’mon let’s pretend”, och har sedan dess släppt ytterligare två skivor, ”Jennie Bomb” (2001) och ”Kiss and tell” (2004). Nu arbetar de på sitt fjärde hjärtebarn. Hur skiljer sig de olika skivorna åt, hur har ni utvecklats genom åren?

Josefin: - Det är väl mest soundet som skiljer sig. Jag tror att vi har hållit ganska jämn linje genom alla tre skivorna. Men många kan nog uppfatta det som om vi har blivit lite poppigare på senare tid. Johanna: - Det är lite mer genomtänkta låtar på senaste albumet, och lite jämnare och bättre kvalité. Självklart så tycker jag att den senaste skivan är den bästa vi gjort. Det kommer jag tycka tills nästa skiva överträffar den. Jag tror alltid att vi har haft ett bra live- rykte. Förut kanske vi var lite hårdare och punkigare, och då hade vi den stämpeln. Nu kanske det har


gått till lite åt andra hållet. Sedan är det ju klart att man har blivit äldre också, och intressen förändras i takt med att man mognar. Om man kollar på Robyn till exempel, så har hon bara nu kunnat sudda ut sin dun-silverjacka-image, vilket jag kan känna att även vi på vårt sätt har gjort.

“Om man kollar på Robyn till exempel, så har hon bara nu kunnat sudda ut sin dunsilverjacka-image, vilket jag kan känna att även vi på vårt sätt har gjort.” Efter flera år av inhemsk distribution, har Sahara Hotnights blivit något av en exportsuccé. De har vid flera tillfällen i amerikanska tidningar refererats till som ”det bästa rockband Sverige någonsin producerat”.

Det ryktas väldigt mycket om ert hårda rock ’n roll- liv under turnéperioden. Blir det mycket festande?

Josefin: - På några enstaka spelningar, då kan det bli ganska mycket, det tycker jag. Johanna: - Det blir ju väldigt jämnt. Eller, ja, det blir nog ganska mycket. (Skratt) Men om man kommer till en sur jävla stad i USA till exempel, och man märker att det här inte kommer att bli något kul, så börjar man inte precis blanda ihop paraplydrinkar och ha party. Josefin: Vi använder inte misär som en ursäkt. Att man har tråkigt och måste supa för att ha kul. Det försöker vi undvika. TOM OCH JERRY- ridån glöder till en sista gång. Ett tag ser den nästan ut som om den fått liv. Sedan byter den nyans och försvinner lika snabbt som den dykt upp.

Johanna: - Vi har ju spelat jättemycket i USA. Det handlar om hur mycket energi man lägger ner på att vara där. Vi spelar på många mindre klubbar, ställer upp i studenttidningar och skaffar på så sätt en grund att stå på.

41


Kontaktlinser Priser som på nätet!!! Focus Dailies

160:-/30 st

Focus N & D

750:-/6-pack

Biomedics 1 day

160:-/30 st

�����������������

��������������������������� �������������������������� ������������������������������������������������������������� ������ ���� ���� ������ �������� ���������� ���� ���������������� ����� ����� ������������ ����� ���������� ���������� �������� ��� ��������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������� ��������������������������������� ������� ��� ���� ����� ���� ����������������� ���� ������ ���� ��������������� ������������������������������������������������������������� �������� ����� ��� ����� ���������� ���� ����� ��� ���� ���� ��� ���������������������������� ������ ������ ���� ���� ������� ���� �������������������������������������������������������

Biomedics

275:-/6-pack

Legitimerad optiker • Kontaktlinser • Terminalglasögon • Solglasögon Specialglasögon • Modebågar • Synhjälpmedel • Snabba leveranser • Egen verkstad

������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������ �������������� ����������������� ��������������������������

Gången vid Burger King • Kista Galleria • Tel. 08-751 90 95 • Alla dagar 10-21

Vuxen Student

Normalprisdag

Lågprisdag

190:-

133:-

152:-

106:-


MUZAAK Crashdïet Rest in Sleaze Betyg 2

Mew

Roskilde Festival 2005 Arena- tältet är fullt trots den obekväma tiden. Klockan är 02:00 fredag natt och vi har med olika metoder kämpat för att hålla oss vakna, då ”B1” har övertygat om att danska Mew är mödan väl värd. Scenen är mörk, nästan helt nedsläckt. Sångaren kan anas vid en lampa med svag belysning och på scenfondens jättelika vita duk projiceras surrealistiska videos som smälter samman med musiken.

De fagra pudelrockarna från Crashdïet har efter några års garagelirande släppt sitt debutalbum ”Rest in Sleaze”, som är en enda stor hyllning till det gamla talesättet ”sex, drugs and rock’n roll”. Sångaren Dave Lepard lär en gång ha sagt: - Det är så jävla tydligt att 2000-talet hittills är ett stort vakuum för människor som gillar riktig hårdrock. Vi kan spela för 1200 kids med stora hår och smala spandexben som bara står och skriker. Jaså. Allt som allt är Crashdïet en rätt skön parodi på 80- talets sleaze- scen. Mycket gitarr, mycket putande med läpparna och mycket hår. För det är väl en parodi? Det måste det vara. HS

Det sägs att man aldrig blir profet i sitt eget land, men på Mews konsert kan påståendet förkastas: Större delen av publiken diggar igenkännande och sjunger med i texterna. Men trots detta håller Mew ändå sig i skuggorna på scenen; man kör sitt race och friar inte precis till publiken. För oinvigda öron låter Mew ungefär som om en del Kent, en del Radiohead, ett stänk ljus PetShopBoys och en portion unikum, har lagts i matberedare och körts ihop. Det är melodiöst och flödande och har lite dirt sound. Låtarna överraskar genom att växla ofta och plötsligt i tempo och styrka. Texterna handlar om det svåra i relationer och är lätt melankoliska, precis som musiken. Fraserna är ibland smärtsamt träffande i all sin enkelhet. Smaka på “why don’t we share our solitude?” eller “why are we so alone, even with company?” Så har väl alla känt någon gång. Nattens sista låt är lång – nästan nio minuter – och växer långsamt från en ensam gitarrslinga till en rusig och pompös symfoni. Det är omöjligt att inte beröras. Att Mew ackompanjerar sin musik med surrealistiska videos känns självklart om man vet att bandet bildades just på en filmskola i Danmark. Video och musik bildar en enhet, men efteråt upptäcker jag att musiken klarar sig fantastiskt bra även på egen hand. Bandets enda album hittills; ”Frengers – not quite friends but not quite strangers” (vilket kanonbra ord!) är från 2003, men ett nytt är på väg. Singeln ”Apocalypso” har släppts och lovar gott inför det nya albumet. På Mews hemsida talar man om en skandinavisk turné under senhösten, så håll ögon och öron öppna! Vi ses på konserten. Malin Pilkrona

The Sunshine Love Betyg 4 Ojojoj. Hur mycket jag än försöker motstå, börjar pophjärtat banka hårt i takt med cymbalen. Trumma blandas med flöjt. Trumpet blandas med bas. Och sockersöta gossröster blandas med vilda djungelvrål. Jag är såld. Big time. The Sunshine spelar melodiös, snabbfotad indiepop som inte lämnar en enda cell orörlig. Köp den. HS

43


Vi har Sveriges största utbud av skidresor till Alperna. Val Thorens Val d’Isère Les 2 Alpes Serre Chevalier La Rosière Avoriaz Valloire Alpe d’Huez St. Anton Ischgl Sölden Saalbach Zell am Ziller Canazei Livigno Whistler Banff

Nu m ed prisga ranti! Bra g ru rabat ppter fö r stude nter!

Besök vår hemsida eller kontakta oss på telefon: www.nortlander.se • 040-664 70 80 • 08-664 70 80

HÄR FINNS ALLT FÖR DIN TRÄNING! • Vi har allt från dans till bollspel • Över 140 gruppträningspass/vecka • Sveriges största Nordic Gym KRAFTIGA STUDENTRABATTER

SSIF • STOCKHOLMS STUDENTERS IF SVANTE ARRHENIUS VÄG 4 T - UNIVERSITETET 08 - 15 10 75 WWW.SSIF.SU.SE

���� ����������� ���������

����� �������������� ������ � � � � �� � � � �� ����� ��������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������� ���������������������� ������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������� �������������������������� �������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� ������������ ����������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������� ������������������������ ����������� ������������������� ����������������������������������


Text: PER GAMBAR

Snälla häxor på drift Premiär 7/10 Betyg 2

G!

��� �� ���

�� �� � � �

�� ���� ��� ����

FILM

Skakande skildring av porrindustrin Premiär 7/10 Betyg 4 När porrfilmen ”Deep Throat” eller här i Sverige mer känd som ”Långt ner i halsen” kom ut sommaren 1972 var det få som anade hur uppmärksammad den skulle bli och hur mycket pengar den skulle dra in. Linda Lovelace, eller Linda Boreman som filmens kvinnliga stjärna egentligen hette, utförde oralsex på ett sätt som inte hade skådats på film förut. Filmen kostade totalt 25 000 dollar att göra och har till dags dato dragit in över 600 miljoner dollar, vilket gör den till den mest inkomstbringande porrfilmen genom tiderna. Linda själv fick ynka 1200 dollar för sin roll men desto mycket mer uppmärksamhet, rentav mer än hon hade velat. Filmstjärnor, politiker, soldater, vanliga män; alla var nyfikna på Linda. I över 15 år visades filmen på den ordinarie repertoaren vilket är rekord även för normala filmer. Linda sökte sig snart undan men kunde knappast leva ett normalt liv efter det. Hennes förflutna hann ikapp henne vart hon än begav sig. Själv berättade hon för några år sedan om ärren efter spelningen. ”Inside Deep Throat” är en skakande, rå och bokstavligt talat naken skildring av porrindustrin och den film som kom att förändra samhällets syn på porren. Intervjuer med några av de inblandade värvas med scener ur filmen som berättar om hur den kom till. Man blir äcklad och skakar på huvudet åt varför vissa ställer upp på sådant. De flesta av tjejerna tjänar på sin höjd några tusenlappar; medan de få som styr och äger tjänar miljoner. Absolut sevärd. Varning för ett par obscena scener.

Stockholms Filmfestival till kåren Under 17-27 november intas kårhuset Nymble av Stockholms sextonde internationella filmfestival. Under tio dygn presenteras, runtom i Stcokholm, totalt 160 filmer från närmare 40 länder. Missa inte det.

Isabel har alltid fått det hon velat ha utan minsta ansträngning. Hon är nämligen en häxa och kommer från en häxfamilj. Vem som helst skulle säkert ge vad som helst för att vara i hennes kläder. Hon kan, liksom sin far, få det mesta men börjar tröttna på det. Kanske dags att skaffa ett riktigt jobb och tjäna egna pengar? Varför inte prova lyckan i Hollywood? Storyn i ”En förtrollad romans” är inte unik. Den är mer en hyllning till gamla populära amerikanska tv-serier som Bewitched, som för övrigt är filmens originaltitel. Mycket av filmen hänger på skådespelarna. Nicole Kidman gör det bra, liksom motspelaren Will Ferrell. Inga djupa poäng men lättsmält och gulligt.

Efter Dogville Premiär 16/9 Betyg 3 Liksom i Dogville är uppföljaren inspelad i en studio i svenska Trollhättan. Dekoren är mycket sparsam. Hela studion är uppdelad i olika rum och områden som skiljs åt med kritstreck på golvet, inte väggar! Det är originellt och ger filmen en speciell karaktär. Det kan liknas vid teater; man känner sig oerhört närvarande och mer fokus hamnar på skådespelarnas karaktärer. Filmen känns enkel att ta till sig, samtidigt som den är vackert och smart skapad. Von Trier lyckas på ett intelligent sätt porträttera det amerikanska dilemmat med hur de före detta slavarna skulle omhändertas. Hur ska någon som levt som slav i hela sitt liv anpassa sig till friheten? Tror inte någon amerikansk regissör hade vågat göra på samma sätt.

45


����������������� �������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������� ��������������� � ���������������������������������������������������������� ������������������


SÖKES: Bad Boy FINNES: efterhängsen hundvalp

Text: ELIN LI

att mannen är den mest komplicerade arten på jorden. Jag, en kvinna, skulle hellre påstå att vi är tio gånger värre. Det bor nio miljoner människor i vårt land. Av dessa tillhör runt 350 000 (enligt SCB nov 2004) åldersgruppen 21-26, det vill säga min målgrupp när det gäller det motsatta könet. Ändå lyckas man inte hitta rätt. Varför då? Jo, det är inte faktumet att det är fel på männen, utan att vi helt enkelt inte vet vad som är bäst för oss.

MÅNGA PÅSTÅR

som jag vet går igen hos många tjejer, är att vi gillar när killarna gör det svårt för oss. Det triggar oss och får vårat intresse att öka till löjliga höjder. De rara pojkarna som kommer fram och placerar oss på en piedestal avfärdar man bara. Nej nej, vi vill ha killen inne i hörnet som inte ens lyfter på blicken när man kommer in i rummet. Varenda cell i vårt inre siktar in sig på den svåra killen, ”the bad boy”. Killen med dåligt rykte och taskig kvinnosyn. Det spelar ingen roll hur många vänner som försöker övertala en att låta bli, vi har målsökaren inställd på redo. Man intalar sig att man är speciell, att man är den som ska lyckas omvandla besten. Försvarsfraser som ”Nej, han kommer inte att göra så mot mig, han tycker “Varenda cell i vårt inre sikverkligen om mig” och ”Vad tar in sig på den svåra killen, vore jag för person om jag ‘the bad boy’. Killen med dåligt inte gav honom en chans” rykte och taskig kvinnosyn.” rabblas till och med i sömnen. I verkligheten är det inget annat än ren gallimatias. (Skitsnack)

EN EGENSKAP

MEN VISST händer det att någon superwoman mot alla odds lyckas. Och minst lika ofta händer det att pojkvännens lilla rollbyte slår helt fel. Hans omättliga behov av att mysa och kela blir plötsligt alldeles för mycket. Han som en gång i tiden var så spännande och mystisk har förvandlas till en efterhängsen hundvalp. Ständigt ringer han och stör under tjejmiddagarna, gnäller när man pratar med någon grabb på krogen och vill alltid sova sked, hur mycket indiansommar det än är. Och sakta hamnar man förr eller senare i den sits då man tänker: ”Det var bättre förr”.

47


THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Ny termin, nya utmaningar! Oavsett om du är ny student på KTH eller om du nyss kommit tillbaka efter ett välbehövligt sommaruppehåll, välkommen! Förhoppningsvis har du hunnit ladda batterierna och känner dig redo för terminens och läsårets utmaningar. Glöm bara inte bort att koppla av och ha roligt under studietiden också! THS har en massa aktiviteter på gång. Håll dig uppdaterad genom att läsa Kårbladet som finns på Nymble och på alla sektioner, och genom att titta in på www.ths.kth.se med jämna mellanrum. THS finns till för alla studenter, oavsett hur länge du studerat på KTH. På THS sidor i Osqledaren informerar vi om THS:s verksamhet. Att din utbildning och din studiemiljö blir så bra som möjligt är THS främsta mål. Vår roll är att påverka och bevaka dina rättigheter som student. Enligt lag har studenterna rätt att vara representerade överallt inom KTH där beslut förbereds eller fattas. THS består ju av er studenter, och verksamheten bygger på att ni engagerar er. Känner du till att det finns flera fristående kårföreningar? Säkert finns det någon som kan intressera just dig. I annat fall kan du starta en ny kårförening. I såfall hör du av dig till kårstyrelsen. Använd dig av det som THS har att erbjuda dig, vare sig det gäller studier eller nöje. Vi ses på Nymble!

Upptäck världen på ditt campus! Är du nyfi ken på andra kulturer och vill träffa studenter från andra delar av världen? I så fall är KTH campus rätt plats! KTH är en internationell högskola. Här samlas studenter från olika delar av världen. Passa på att öva upp din rostiga franska eller lär dig mandarin-kinesiska! Kanske har du tänk åka på utbyte själv och vill lära dig mer om hur det kan vara? Eller så tycker du att det skulle vara roligt att få visa en eller flera utländska studenter Sverige och Stockholm. I såfall ska du kontakta ISS, International Student Service.

ISS till nytta och nöje KTH tar varje år emot ca 800 utbytesstudenter plus ca 600 internationella magisterstudenter. Därutöver ett varierande antal internationella doktorander och gästforskare. För att på olika sätt hjälpa dem tillrätta och för att de lättare ska lära känna Sverige och svenskarna finns ISS. ISS är en grupp studenter som stödjer och ordnar olika aktiviteter för och tillsammans med internationella studenter. De leds av en heltidsarvoderad student som väljs på kalenderår och är en del av Erasmus Student Network. Varje termin genomför ISS mottagning av studenter och man ordnar däremellan olika former av aktiviteter för att öka förståelsen för gränsöverskridande frågor. Som svensk student finns det flera sätt att engagera sig genom ISS verksamhet.

Språkdatabas Tandem language learning är exempelvis en databas man kan skriva in sig i via THS hemsida www.ths.kth.se/iss. Här kan man söka studenter med de språkkunskaper

Mottagningsfest på Osqvik med ISS HT-05. Foto: David Asplund.

man själv önskar förbättra eller tillägna sig. I utbyte får den utlänska studenten goda möjligheter att fördjupa sig i svenska språket.

Exchange your life! Man kan också engagera sig som fadder. Då får man chansen att lära känna nya människor, ha roligt och samtidigt är det en jättebra chans att få veta mer om hur det är att vara utbytesstudent i ett annat land, kunskap som kan vara bra att ha om man själv planerar utlandsstudier. Dessutom lär man sig ju språket. Och som en ytterligare bonus får man 0,2 i påslag i betygsmedlet som fadder för att bättre kunna konkurrera om utlandsplatser. För alla som är intresserade av internationella frågor finns Internationella rådet. Mer information om Internationella rådet och dess verksamhet och om ISS hittar du på www.ths.kth.se/utbildning/internationellt eller kontakta ISS projektledare Katarina Lund iss@ths.kth.se.

/Josefin Viidas THS informatör

Mingel på Osqvik med internationella studenter HT-05. Foto: David Asplund.


THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

THS siktar mot stjärnorna! Noterat

Olof Somell. Foto: Per Fogelberg.

Läsårets arbete kommer att vara varierande för oss arvoderade på kåren; vi ser alla fram emot ett år fyllt av utmaningar. Jag tänkte här berätta lite om vad THS ska arbeta med under året. THS & medlemmarna Eftersom THS är summan av medlemmarna är det viktigt att alla medlemmar kan påverka kårens arbete. För att säkerställa detta kommer vi att jobba för att involvera medlemmarna mer i den demokratiska processen. Ett led i detta kommer att vara att försöka öppna upp fler och bredare informationskanaler inom THS. I detta arbete kommer vår informatör att vara en ovärderlig resurs.

Utbildning Det händer mycket på utbildningsfronten; under sommaren anlände regeringens högskoleproposition och en ny examensordning håller på att utarbetas. THS kommer givetvis att hålla sig framme och vara delaktiga i allt förändrings- och utvecklingsarbete. Spännande är även att se hur KTH:s nya organisation kommer att påverka kårens arbete. Vi ser stora möjligheter att stärka studentinflytandet och därigenom kunna än mer aktivt jobba med KTH i utbildningsfrågor. Internationellt En allt större del av studenterna på KTH är från andra länder, både de inom utbytesprogram och magisterstudenter. Det är viktigt att dessa kan ta en aktiv del av kåren och sektionerna och vi kommer att anstränga oss för att kunna integrera alla internationella studenter, både studiesocialt och inom påverkansarbetet. Nymble & Osqvik Under året så kommer vi att se över rummen på Nymble för att försöka hitta fler och bättre studieplatser för alla som vill använda huset att studera i. Till Osqvik har vi precis beställt ett sprillans nytt dass som kommer att byggas under hösten. Olof Somell, ordförande THS

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19, Campus Valhallavägen. Hit kan du vända dig med frågor.

www.ths.kth.se...

...är THS webbadress. Här finns aktuell information om allt som händer på kåren och på Nymble i höst. Du har rätt till komplettering! Från och med i år kommer det i de flesta kurser bara att finnas ett omtentatillfälle. Däremot är det nu möjligt för den som ligger nära godkänt på en tenta att komplettera upp till lägsta godkända betyg (3, G eller E). Rätten till komplettering och formerna för den ska finnas beskrivna i det kurs-PM som delas ut i början av varje kurs. Där ska också anges under hur lång tid efter tentan som möjligheten finns. Det är examinator som ansvarar för att de som ligger inom kompletteringsgränsen tydligt informeras om möjligheten och att resultatet anslås på samma sätt som tentaresultat. Har du frågor, kontakta utbildning@ths.kth.se.

Psst, Fastighetsägaren... Du vet väl om att du är fastighetsägare? Det fina kårhuset Nymble ägs av kårens medlemmar. Välkommen hit för att fika i café Jalla, ta en öl på puben eller använd dig av studieplatserna då du pluggar inför nästa tenta. Det finns både tysta läsplatser och platser för grupparbeten. Spela flipper och äta medhavd luch eller prisvärd måltid från restaurangen kan man också göra.... Adressen är Drottning Kristinas väg 15–19.


MORAL POLISEN moralpolisen gillar inte

skvallerblaskor Moralpolisen har läst och upprörts över det moraliskt tvivelaktiga innehållet i skvallerblaskor som ”Hänt” och ”Se&Hör”. På varannan sida ser vi stora missvisande rubriker om att ”Victoria Beckham lämnar maken och barnen för att festa”, som antar en annan karaktär när man läser det finstilta. Och alla dessa bilder! Skäms dom inte?! I septembernumret av ”Hänt: Bild” får vi på sidan 6 se ett bildreportage med namnet ”Taxi- utviken”, där en så kallad fotograf har tagit sig friheten att köra upp kameran under Victoria Silverstedts klänning för att få en bild av hennes blottade sköte. Artigt? NEJ! Någon måtta får det vara, tycker Moralpolisen. När Moralpolisen ringde upp Hans Shimoda, redaktionssekreterare på ovannämnda tidning, för en förklaring, svarade han: – Yeah, right. Ring nån annan tidning. Istället för att påpeka att det heter “någon”, följde vi hans råd och ringde Osqledaren. De var mycket trevligare.

Moralpolisen

HÖRT

Tunnelbanan mot Mörby centrum 22:17 -Men alltså, vad är det för fel på den där snubben? Han ser ju ut som om han har en banan i munnen. - Eller ska bajsa på sig. - Hehe, eller precis HAR bajsat på sig. - Lite dålig marknadsföring, det är ju som att be Hulken sälja glass till småbarn. - Ska du till Lina imorgon? - Jag får la kolla mitt späckade schema, eh, nä. Det kommer bara bli en massa flänsande, jag pallar inte. - Jävla pussy. - Kan du va själv. Du ska ju inte heller dit. - Vissa har ju dambekanta, höhö. - Whiiiiped! Scmack! - Eeeeat me. (Tre minuters Beavis and Butthead- skrattande) - Vad händer när man trycker på nödknappen och man inte är vid perrongen? - Vet inte, det stannar väl. - Nä, men här står det att det stannar vid nästa perrong. Men då kanske man redan åkt med halva tåget. På utsidan. - Det är SL i ett nötskal. (Paus) Hehe, har jag berättat om när jag såg en snubbe kasta sig på tvären. Jag trodde jag skulle dö. - Vardagshjältar finns det gott om. Hit med lite godis, snåljåp. - Ey. Jag är inte snål, jag är sparsam. Skillnad. - Host. Skitsnack. Host.

Helen Silvander

OSQLEDAREN #1 05/06 SLUT SLUT SLUT

POP

50


������������������������������� �������������������������������������������������������� �������������������������������������������� ������������������������������������������������������ ���������������������������������������������������� ����������������������������������������������� � ����������������������������������������������

��������������������������

OL 05/06 #1  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you