att det var en praxisförändring. T idigare hade regleringen av valbara kurser varit otydlig och möjliggjort fri registre ring, men beslutet fastställde att bara de grundutbildningsansvariga - 15 till antalet - kunde godkänna registrering på valbara kurser. Detta skulle dessutom endast göras om särskilda skäl förelåg - en tolkningsfråga som kunde leda till olika behandling.
P
eter Gudmundson tycker inte att det är en praxisförän dring. Han menar att ansvaret hela tiden legat på grundut bildningsansvarig. Att undantag alltid ska godkännas av denna är alltså bara ett förtydligande, men det innebär inte att de personligen ska behandla alla ärenden. Rektorn är osäker på om beslutet kommer få delegeras till kansli erna, men menar att beredningen av beslutet alltid kommer att ligga där. Varför försvann de ekonomiska argumenten när beslutet togs? Peter Gudmundson säger att han inte har någon bra förklaring till det, men vill påpeka att om alla läser mycket mer än det utbildningen innehåller, får det som konsekvens att färre kan komma in och läsa på KTH. Han tycker att det är fråga om en avvägning. “Det är ju inte så att vi går med förlust för att vi erbjuder extra kurser. Det är en balans mellan att ha fullständig frihet och att erbjuda nya studenter studieplatser” säger Gud mundson. “Vi vill att när man har nått kraven för examen, då ska man ta ut den. Se dan kan man läsa fristående kurser efter det”, förklarar han. Genomströmningen är någonting som Peter Gudmundson ofta tar upp. På frågan om vilka belägg som finns för att genomströmningen skulle förbättras med dessa riktlinjer, svarar rektorn att han inte har några siffror eller utredningar att ta fram, men vill mena att grunden bygger på erfaren het. Enligt beslutet har de nya rikt linjerna nu börjat gälla. Vilka blir de praktiska konsekvenserna? Vilka skäl
22
OSQLEDAREN #1
kommer anses goda nog för att bli be viljad extra kurser, och hur bär man sig åt för att ansöka? På kåren sitter nu nya utbildningsbevakare, Sara Blomqvist och Per-Viktor Bryntesson, och de vill gärna höra från studenter som får prob lem med att bli beviljade kurser.
“Fungerar något dåligt, då försöker vi alltid göra någonting åt det” – Peter Gudmundson
För kåren handlar det nu om att försöka hitta en kompromiss. Det första steget är att se till att skolorna tar sina beslut på samma grunder. Efter att Per-Viktor lyft frågan på ett möte med grundutbildningsansvariga gjordes en överenskommelse. I samarbete med ut bildningsrådet ska han och Sara arbeta fram fallstudier över situationer där grundutbildningsansvariga förväntas godkänna eller avslå en ansökan. “När vi lyfte frågan om språkkurser med de grundutbildningsansvariga tyckte de det var självklart att bevilja sådana för studenter som skulle åka utomlands” berättar Per-Viktor. “Så vår uppgift är att bevaka att det efterlevs.” Men hur blir det med andra breddnings kurser?
Per-Viktor förklarar att i ideal fallet skulle studenter få välja vilka kurs er de ville, men att det nu handlar om att försöka göra det bästa av situationen.
V
ad tycker rektorn om att studenter skulle kunna nekas kurser på olika grunder, beroende på vilken skola de tillhör? När vi sett konsekvenserna av beslutet kan Peter Gudmundson tänka sig att ompröva det. “Fungerar något dåligt, då försöker vi alltid göra någon ting åt det. Skulle det visa sig att det här får stora konsekvenser, då får vi ta förnyad ställning.” Gällande breddning vill han också poängtera att han är positivt inställd till det. “Inom rimliga gränser tycker vi också att studenterna ska kunna ha möjlighet att läsa kurser utöver programmen om utrymme finns. Men det får inte sättas i system, det är inte en biljett till eviga studier.»