Foto: Robin Breuer
För dem som vandrar i mörkret ska ett ljus skina klart.
Ja över dem som undrar ska ett ljus gå opp!
För dem som gråter och lider ska ett ljus skina klart.
För dem som fryser i skuggan ska en sol gå opp!
För dem som hatas och plågas ska ett ljus skina klart.
Ja över dem som torteras ska ett ljus gå opp!
För dem som ej accepteras ska ett ljus skina klart.
Ja över dem som föraktas ska ett ljus gå opp!
För alla mänskor på jorden låt ett ljus skina klart!
För onda som för goda låt ett ljus gå opp!
För himmelens portar har öppnats och ljuset från himmelen strålar hit ner.
I världen har mörkret skingrats och änglaskarorna ler.
Text: Lars Westberg
Nu har jag varit kyrkoherde i Osby i ett år och 4 månader. Ganska snabbt märkte jag ett behov och ett sug efter förändring av t ex gudstjänster och verksamhet i hela Osby pastorat. Här kommer nu lite tankar jag har kring framtiden, och vad vi behöver få span på och våga ha modet att förändra.
Vi har tre kyrkor av helt olika karaktär och storlek. I Visseltofta med den lilla medeltida kyrkan, finns inte längre någon gudstjänstfirande kärna av församlingsbor. Där tänker jag att vi ska utveckla en miljö med inriktning på lugn, paus, retreat, bön. Min längtan är att få erbjuda stilla, meditativa mässor med vila för själen. I Loshult har det, de senaste åren, varit en utveckling av vardagsverksamhet och musikgudstjänster, det fortsätter vi med. Men vi behöver också fundera över hur får vi söndagens regelbundna gudstjänst att bli en återkommande punkt på fler människors dagordning. I Osby har den musikaliska inriktningen i gudstjänsten förnyats, nu behövs det även i Osby en fundering kring hur vi får söndagens regelbundna mässa att förnyas och föryngras.
Solhemsprojektet har nu tagit ett stort kliv framåt i och med att fyra lägenheter blivit klara och inflyttning har skett. Det blir spännande att fortsätta med resten, när hyreskontraktet med kommunen kring Solhem löpt ut. Dock lyfter det också frågan kring hur vi framöver ska använda våra fastigheter och vilka fastigheter vi har råd att ha kvar. Församlingshemmet i Loshult används relativt ofta men Missionsgården i Killeberg är mer sparsamt använt. Och får vi samlingslokal på Solhem, som blir nyrenoverat och fräscht (om kanske 5 år), då känns det kanske mer angeläget att vara där. Överlag behöver vi i pastoratet fundera över vilka fastigheter vi behöver och har råd med att ha kvar.
Den dystra prognosen för Svenska Kyrkan är att allt färre vill att kyrkan ska finnas. Nu är 60% som bor i Osby pastorat tillhöriga, men när den äldre generationen inte längre finns kommer det att sjunka drastiskt om inte kommande generationer steppar upp och börjar ta ansvar för att kyrkorna ska finnas kvar. Vi behöver nu ett engagemang från er som är födda på 60-70-80talet, för att kunna behålla våra kyrkor och miljön runtomkring. Till våra kyrkor kan vi ansöka om bidrag från staten för viktiga renoveringar (typ tak, fönster, fasad). Alla i hela Sverige bidrar genom skattsedeln med 50–100 kr/ år till det bidraget.
Samtidigt är vi nu inne i en period då vi ser att vi skulle behöva göra lite större förändringar, både vad gäller fastigheter och inriktning. Till detta behövs människor i våra församlingar som vill bidra med sitt kunnande och sitt engagemang. Är du en av dem. Tveka inte att höra av dig, vi behöver ditt engagemang!
Och till alla er som troget bär gemenskapen i Loshults församling. Ni är guld värda och ert engagemang betyder mycket för församlingen. Så även om vi nu måste förändra en del av det ni varit med om att bygga upp så innebär inte det att vi inte ser med stor glädje på allt ni bidragit med. Våga vara med oss i förändringens tid, så att framtidens generationer också kan få mötas i våra kyrkor.
Sara Ericsson
Julkonsert med Kyrkokören och Må bra-kören 2023
Barn och ungdomar medverkade vid julaftonens Samling vid krubban.
15 dec. 3 sön i advent 16.00 Adventsgudstjänst med Lucia. Mirjam Lövsund.
21 dec Lördag 16.00 ”Vi sjunger in julen”. Församlingens körer med solister och instrumentalister.
24 dec. Julafton 11.00 Samling vid krubban.
25 dec. Juldagen 07.00 Julotta med offergång. Sara Ericsson. Kyrkokören. S. Jeppsson, trumpet.
29 dec Sön e jul 16.00 ”I all enkelhet…några julsånger till” Hans Lundaahl, Elisabet Bertilsson, Robin Breuer.
31 dec. Nyårsafton 16.00 Nyårsbön. Mirjam Lövsund. Bengt Almfjord, Rebecca Jönsson, sång. Vill du fira in nya året i gemenskap i Losh förs.hem? Info och anmälan: Ring Elisabet, 070-154 17 53
6 jan. Trett. dag jul 16.00 Ljusgudstjänst med offergång. Församlingens körer. Grötfest i förs.hemmet. Anmälan till Linda, tel. 0479-52 45 12 alt Elisabet 070-154 17 53 senast 30 dec
Kära församlingsbor i Loshult med omnejd.
Snart ligger ännu ett år bakom oss och jag blev ombedd att skriva lite om hur mitt 2024 varit. När jag ser tillbaka på året som gått, ser jag att det på många sätt varit ett år fyllt av positiva förändringar. Förändringar som började redan under och efter sommaren 2023. Från att jag varit utan fasta prästkollegor i ca 3,5 år kände jag en stor tacksamhet, glädje och lättnad när Sara Ericsson tillträdde som kyrkoherde och Peter Nygren som komminister. Den positiva förändringen har sedan fortsatt under detta år då ytterligare två goda kollegor kommit, Hanna Wallén som ny diakon och Johanna Ekström som ungdomsledare. Att fyra tjänster blivit tillsatta under ett år är ett tydligt bevis på att det verkligen lönar sig att be till Gud.
Det som också varit nytt för 2024 är att jag och pastoratets församlingspedagog Daniel Henning lett en dramagrupp för barn på onsdagseftermiddagar. Barnen hämtar vi på Killebergskolans fritids och sedan går vi tillsammans till Missionsgården i Killeberg. Barnen fick öva in två dramer; David och Goliat och Jesu liknelse om festen, som de stolt spelade upp för släkt och övrig församling i två gudstjänster under våren i Loshults kyrka. Vi upplevde dock att drama var lite för krävande för de yngre barnen så just nu leker, pysslar och sjunger vi tillsammans och avslutar alltid med andakt. Vi kommer även att öva inför Luciafirande så att barnen kan glädja de äldre på Solhem med ett luciatåg 11 december. Vi är glada över att det kommer så många barn som varje onsdag får höra om Jesu kärlek och att vi får lära känna dem och deras föräldrar.
Alphakursen är en kurs som riktar sig till människor som vill veta mer om vad den kristna tron handlar om. Denna startade vi upp i Osby i september och nya människor har hittat en ny gemenskap där de får äta tillsammans, lyssna på ett föredrag om bibelns svar på livets stora frågor och sedan samtala med varandra. Jag är väldigt glad att vi kommit i gång med Alpha eftersom det är så väletablerat och känt för att hjälpa sökande människor till en personlig kristen tro på Jesus Kristus. Det är min bön att vi alla ska göra.
Jag önskar dig en välsignad jul och ett gott nytt år.
Mirjam Lövsund
präst i Osby Pastorat
” Ett litet barn av Davids hus ska göra vinternatten ljus.
Ett barn ska hjälpa oss att tro här mitt ibland oss ska det bo.” Psalm 736 från Svenska Psalmboken.
Luciatåg med barn från församlingen dec. 2023
Hej alla Loshultsbor!
Mitt namn är Hanna Wallén och jag är Osby pastorats nyanställda diakon. Det är med stor glädje och tacksamhet jag så smått börjar lära känna församlingarna, det känns spännande och roligt att vara här och att få lov att landa i en för mej ny trakt. Magkänslan säger att jag kommer trivas fint här!
Under det senaste året har jag varit föräldraledig, men dessförinnan hann jag arbeta tre år som diakon på andra sidan Skåne i Björnekulla-Västra Broby församling. Innan min diakonvigning har jag jobbat med lite gott och blandat, men alltid med människan i fokus. I botten är jag undersköterska samt socionom, och trivs som allra bäst då jag får möta människor i olika åldrar och livssituationer. Det hoppas jag få fortsätta med, bland annat i Loshult!
Som diakon längtar jag primärt efter två saker. Dels att fler ska få en personlig och levande relation till Jesus och upptäcka vilken rikedom det är att ha en sådan. Den andra delen i min längtan är att människor ska få hitta hem i kyrkan. Dessa delar går såklart hand i hand, men de är hur som haver drivkrafterna i min tjänst. Det är fantastiskt att få arbeta med det som ligger en varmt om hjärtat, och jag är förväntansfull över att framöver få göra det i Osby pastorat! Hoppas att vi ses framöver!
/Hanna
Efter ett år i pastoratet med mycket nytt börjar jag känna mig hemma och kan mer och mer luta mig tillbaka i de olika arbetsuppgifterna. Är väldigt tacksam för året och har blivit väl mottagen av alla! Tack!
Det stora fokuset för mig i höst har varit konfirmandverksamheten. Vi har en stor kull på drygt 40 konfirmander och ses varje tisdag. Jag, Sara, Daniel, Johanna (ny ungdomsledare) och Hanna (ny diakon) arbetar tillsammans för att skapa en trygg miljö för konfirmanderna där de får upptäcka den kristna tron. Vår vision kan sammanfattas med orden ”Guds rike är på riktigt och viktigt!”. Vi längtar efter att konfirmanderna ska upptäcka att den kristna tron är på riktigt – den är inte en teori, utan en levande verklighet som berör hela livet. Dessutom hoppas vi att de ska förstå att den kristna tron är viktig – Jesus är relevant och aktuell för dem var och en. Det är min fasta övertygelse att alla människor – djupast sett – längtar efter en kung som Jesus! Be gärna för konfirmandarbetet. / Peter
Min första julotta
(Artikel från En julhälsning till Loshults församling 1964-65)
Det var år 1896. Jag skulle strax efter jul fylla 8 år. Julaftonen var det vanliga stöket med julaftonsmåltiden bestående av lutfisk och risgröt igång. Dessutom skulle syltan efter julgrisen avsmakas. Detta senare fick inte ske förrän på julaftonen. Det var gammal sed. På julaftonen skulle dessutom, de på den tiden vanliga julbreven, sättas upp runt om på väggarna. De bestodo av flera olika motiv bl.a. den dubbla livsstegen och greven av Monte Cristo med flera andra, som jag icke nu kan erinra mig. De beskådades och lästes varje jul med spänning. Synd att dessa gamla julbrev numera har försvunnit.
Sedan julaftonsmåltiden ätits och morfar läst julevangeliet och sjungit julpsalmen, var det tid att gå till sängs, ty man måste tidigt upp igen. Julottan var liksom nu tidig och man hade en gammal svensk mil att gå från Rågeboda till Loshult. Det tog två och en halv timme att gå den
vägen och man måste vara i god tid, om man skulle kunna tänka på att få någon sittplats i kyrkan. Man måste gå hemifrån senast halv fyra, helst klockan tre och dessförinnan skulle man ha kaffe och smörgås. I sällskap med morfar gick jag så iväg. Snart blev det stora sällskap, då människor strömmade till från alla gårdar och hus. Alla skulle ju till julottan. De flesta gingo. Endast någon från de större gårdarna åkte efter häst. Andra fordon funnos inte på den tiden.
Under vägen till kyrkan hade man mycket att titta på. Alla hus, som man kunde se, voro väl upplysta. I varje fönster, åtminstone mot vägen, brunno två ljus. Det skulle synas att det var jul. Den gamla häradsvägen till Loshult gick över tre torvmossar eller, som de kallades, myrar: Fjärkulla, N. Hulta och Kjellstorp, och vägen över dem kallades för myrbroar. Mossarna voro då icke på något sätt utdikade och kunde på sina ställen vara högre än vägbanan med påföljd att vattnet vid regnig väderlek svämmade över vägen. Man fick då se sig för hur man gick, om man ville vara någorlunda torr om fötterna. Vägen över dessa broar var ganska rak. Annars var den krokig och backig. Var det månsken eller snö på jorden, som lyste upp, kunde man se hela vägen fylld av vandrare till julottan. Var det mörkt, var det alltid någon eller några, som varit så förutseende, att de tagit lyktor med sig och då skymtade vandrarna i lyktskenet. Hur det nu var med ljuset på vägen under min första julottevandring minns jag inte nu, men jag erinrar mig detta från senare julottor i Loshults kyrka.
Så småningom kommo vi fram till kyrkan och gingo genast in. På den tiden voro bänkarna i kyrkan numrerade och indelade till de olika byarna i församlingen. Rågeboda hade tillsammans med Svinön tilldelats bänk nr 24 ganska långt fram. Alla från dessa byar ansågo sig ha rätt till plats i den. Det blev då, vid en sådan gudstjänst som julottan, trångt, och icke alla kunde få sitta. De fick stå, men i bänken skulle de vara. Jag minnes, att jag under gudstjänsten delvis fick stå, delvis sitta i morfars knä. Men det gick bra, ty man hade ju då unga ben, som voro i god kondition.
Det stora ögonblicket var ändå när man kom innanför kyrkdörrarna. Man såg altaret och tavlorna vid altaret. Man såg predikstolen. Man såg alla de levande ljusen framme vid altare, längs bänkraderna och i fönstren samt i ljuskronorna, brinna och lysa. Man tyckte att ljuslågorna blinkade liksom stjärnor. Man tyckte att allt var så vackert. Även om man inte riktigt förstod det då, så kände man på sig, att man kommit till något, som var högtidligt och förnämt. Att man kommit till heligt rum, där Gud och Jesus var närvarande hos människorna. Människorna sutto eller stodo stilla, tysta och högtidliga och väntade på julottans början, när den gamle klockaren Per Wiberg skulle börja spela på orgeln och prästen komma in till altaret från sakristian.
Gudstjänsten varade på den tiden omkring två timmar och det var kallt i kyrkan. Det kändes nog skönt, när gudstjänsten var slut och man fick börja röra på sig igen. Under utmarschen ur kyrkan spelade klockaren ofta en klämmig marsch på orgeln.
Sen var det att genast gå hem och hålla sig hemma resten av dagen. På juldagen fick man enligt dåvarande sed icke gå bort någonstans.
Ja, så gick det till, när jag bevistade min första julotta. Det var ju, som var och en kan förstå, ett litet äventyr, men ett angenämt sådant. Sedan har jag varit med om många julottor och även andra gudstjänster och lärt mig förstå att ”Fädernas kyrka är kärast bland samfund på jorden”. Jag skulle önska att alla församlingsbor kände så och därför ansågo det för en plikt att så ofta som möjligt bevista gudstjänsten i kyrkan. / Edvard Persson
Vid församlingsfrukosten
den 3 februari berättade
Melanie och Roger om sin vandring i Spanien 2023.
Tacksägelsedagen
När kyrkan är öppen är man naturligtvis alltid välkommen in. Mest tillgänglig är kyrkan under tiden april-oktober då vaktmästare oftast finns på plats. Under övriga året är kyrkan ofta öppen på fredagseftermiddagar. Då kan man ibland också lyssna till orgelmusik med Robin Breuer.
”Signe frau Strönalt” gjorde ett uppskattat besök vid en körkväll.
Musik i sommarkväll med Mari, Matilda, Lars och Sven.
Kyrkokören i Kräbbleboda kapell
Under påskhelgen ordnades även det här året en konst-och hantverksutställning i församlingshemmet Här är verk av några av utställarna: Anne-Marie Bengtsson, Mia Andersson, Marita Johansson, Margareta Hall, Arne Olofsson, Margareta Juhlin, Stefan Johannesson och Göran Larsson.
Är du intresserad att vara med 2025 så kontakta Roger.
En stund för stillhet, återhämtning och reflektion efter arbetsveckan.
16 februari: ”Tre klaviaturer”. Musik på orgel, piano och hammondorgel samt finstämd sång med Ingrid, Bengt och Ronnie.
15 mars: ”Kärlek över alla gränser” med Må bra-kören
22 april: Martin Kohlstedt
30 aug: ”En stund för själen 5 år” med Elisabet och Roger
4 okt: Gospel Stompers
1 nov: ”I allhelgonatid” – Camilla Gustafsson, Sven Jeppson, Berith Johansson, Elisabet Bertilsson och Roger Persson
22 nov: Robin Breuer, orgel och piano
Spektakulär kväll med ljud och ljus, sponsrat av Raphael Bartke
Stöd Loshults Musikvecka – En vecka av musik för alla!
Vi i Loshults församling är stolta över att kunna bjuda in till vår årliga Musikvecka – en vecka fylld av musik, gemenskap och glädje! Musikveckan erbjuder ett varierat program som spänner från klassiska toner till modern musik, med något för olika åldrar och smaker. Genom våra konserter skapar vi en plats där människor kan komma samman, njuta av musik och känna gemenskapen i vår församling.
För att kunna fortsätta genomföra detta fantastiska evenemang behöver vi stöd från lokala företag, organisationer och generösa sponsorer. Som sponsor får ni inte bara möjligheten att bidra till ett musikakliskt lyft i vårt samhälle, utan också synlighet genom vår marknadsföring, både i tryckt och digitalt format, och under själva Musikveckan.
Ert engagemang gör det möjligt för oss att hålla hög kvalitet på programmet och att fortsatt erbjuda fri entré för alla våra besökare.
Vill ni vara med och stödja Loshults Musikvecka?
Hör av er till oss så berättar vi mer om hur vi kan samarbeta! roger.persson2@svenskakyrkan.se eller på 0706-58 35 75
Varmt tack på förhand för ert stöd och engagemang! Med vänliga hälsningar, Loshults Församling
Musikveckan inleddes med en musikmässa med en Bluegrass-Gospel Grupp på söndagskvällen. På måndagskvällen gästades vi av Mari Winquist. Veckan fortsatte på tisdagen med gruppen YANA från Polen
Med Osby Gospelkör inleddes onsdagskvällen med stor glädje. Därefter tog Edward and the Hayriders över och gladde den stora publiken. Efter den sedvanliga gudstjänsten på Loshulta torsda avslutades veckan med kören Dania ReSonans från Danmark.
15–16 juni kunde vi än en gång lyssna till danska musikgruppen
Efterklang, både vid konsert och gudstjänst
Gäster vid Våffelcafé i Missionsgården
Catarina Carlesson och
Karl Sigurd Angshult
Änglatavlor
målade av Margareta Juhlin prydde kyrkan under allhelgonahelgen
Solhem ägs sedan september 2021 av Osby pastorats helägda bolag Osby Solhem AB. Under slutet av 2023 godkändes äntligen den nya detaljplanen som möjliggjorde ombyggnad av delar av fastigheten till lägenheter. I början av 2024 påbörjades ombyggnadsarbetet av den norra flygeln till fyra lägenheter. Resterande delar kommer att byggas om först när hyresavtalet med Osby kommun löpt ut 2027-12-31. Ombyggnadsarbetet av den norra flygeln har utförts av Odelstav Bygg Osby AB och TH Bygg Osby AB. Arkitekt har varit Yngve Lörup och byggledare Lars-Göran Svensson. Som beställare är vi väldigt nöjda med resultatet!
Lägenheterna invigdes söndagen den 1 september. Det var en solig och härlig dag och Ingrid Almfjord sjöng solo ackompanjerad av Eva Persson och Lennart Frick. Bandet klipptes av Sven Strand från projektgrupp Solhem.
Intresset för lägenheterna har varit stort och alla lägenheter är uthyrda. De som har flyttat in är från Killeberg och Loshult och vi är övertygade om att det kommer att bli en härlig gemenskap mellan hyresgästerna. Osby pastorat ser fram emot att tillsammans med hyresgästerna utveckla olika aktiviteter att samlas och umgås kring.
Må bra-kören vid sångframträdande i kyrkan samt vid fritidsgården i Hökön på Valborgsmässoafton.
Varje måndag kl. 14 är det öppet hus i församlingshemmet. Hit är alla välkomna för att umgås, prata och ev. delta i någon aktivitet. Kaffe serveras, fikabröd tar man med. I snickeriet i Solhems källare arbetas det flitigt och här är några exempel på vad som tillverkats under året.
Under hösten har vi genomfört några kyrkogårdsvandringar på äldsta delen av kyrkogården. Fortsättning följer till våren.
Årets långa (ca 15km) pilgrimsvandring gick mellan Kräbbleboda kapell och Glimåkra kyrka. I år var det tillsammans med Glimåkra församling.
Vandringen avslutades med mässa.
Det var god uppslutning och fint väder hela dagen.
Några kortare vandringar har också genomförts i Loshultsskogen.
Årets 80- och 90-åringar firades i oktober.
Närvarande: Kjell Tornstad, Kerstin Strandberg, John Johansson, Marianne Nilsson, Ingegärd Trulsson och Gunborg Trulsson
Nu är det jul igen – och Gud blir människa
”Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans ...” (Joh. 1)
Årets alternativa evangelietext på juldagen är hämtad ifrån Johannesevangeliet. Det är en något annorlunda text jämfört med Lukasevangeliets julevangelium om kejsar Augustus, värdshusvärden, herdarna och änglarna. Eller Matteusevangeliets version med Josefs perspektiv på Jesu födelse.
Johannes berättar inget om Betlehem eller krubban. Inte heller något om stjärnan eller ens modern Maria. Vi får i stället något som känns lite som en skapelseberättelse. Med orden ”I begynnelsen …”, inleds hela Bibeln i Första Moseboken och så börjar även Johannes sitt evangelium: ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.”
I Bibelns inledning får vi veta att Gud är den första som fanns. Gud är sedan orsaken och ursprunget till allt. Enligt den första skapelseberättelsen är det första som händer att Gud talar: ”Gud sade: »Ljus, bli till!« Och ljuset blev till.” Genom Guds ord blir himmel, jord och hav till. I Johannes evangelium är det Ordet som fanns från början och vi får även veta att Ordet är en person, Jesus. Jesus är Guds skapande ord.
I julens alla berättelser kan vi lyssna till många aspekter; Gud kommer som ett barn, Gud kommer till de hemlösa och till dem som är ”utanför”, Gud besjungs av änglar och hyllas av både de fattigaste och de rikaste. Men framför allt är Gud en brygga mellan det mänskliga och det gudomliga. I Jesus blir Gud antropomorf, människolik. Ja, Gud blir inte bara lik en människa utan faktiskt också en människa på riktigt. Gud helgar det mänskliga och det skapade genom att bli en del av det.
Bland juleljus, julgodis och julmusik så lyssna till de klingande orden ur Johannesevangeliet: ”Och Ordet bodde bland oss, och vi såg hans härlighet …”.
Med önskan om en välsignad jul
Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift
Förändringar i Rogers
tjänst.
Från första januari blir det lite förändringar i min tjänst. Säsongsjobbet fortsätter på Loshults kyrkogård som innan, men övrig tid ska jag jobba både i Osby, Visseltofta och Loshult med bl.a. olika caféer, mötesplatser och även ingå i sorgegruppen tillsammans med Hanna vår nya diakon. Den nya tjänsten blir på ca 80 % på helåret.
Några stora saker som händer i vår församling är vår fina konstutställning vid påsk och musikveckan vid Kristihimmelsfärd, känner du att du skulle vilja hjälpa till där på något sätt och inte nu är med, så hör gärna av er till mig. Ju fler vi är ju roligare blir det. roger.persson2@svenskakyrkan.se
