För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser: Erik Lind, i första hand e-post: annons@ortopedi.se.
Telefon: 08-550 390 50 vid brÄdskande Àrenden. Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning. LÀmning av annonsmaterial senast tre veckor innan respektive utgivning.
Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.
Det var med förvĂ€ntan som vi begav oss till Ortopediveckan 2024 i Ărebro. Ortopediveckan Ă€r inte bara en möjlighet för specialister inom ortopedi att samlas och dela kunskap, utan ocksĂ„ en unik plattform för alla yrkesgrupper involverade i vĂ„rden av ortopediska sjukdomar att diskutera de senaste framstegen inom teknik, behandling och rehabilitering.
Temat för Ă„ret, âTillsammansâ, rymde en innehĂ„llsspĂ€ckad, bred och tankevĂ€ckande Ortopedivecka. Symposiet âRobotortopedi â framtid eller avkrokâ vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet och efterföljande diskussioner kom att kretsa kring robotkirurgins möjligheter att förbĂ€ttra positionering av implantat och patientresultat men ocksĂ„ teknikens kostnad i förhĂ„llande till förvĂ€ntade vinster och dess plats i en offentligt finansierad sjukvĂ„rd. Ortopedins roll i Kris och Katastrof, det mycket uppskattade âWhats Upâ frĂ„n de olika delföreningarna, och presentation av en ny nationell konsensus vad gĂ€ller behandling av degenerativa meniskskador framtagen av Svensk Artroskopisk Förening, Ă€r andra exempel pĂ„ vilken fantastisk möjlighet Ortopediveckan utgör för att föra diskussionerna framĂ„t och tillsammans skapa en Ă€nnu bĂ€ttre ortopedisk vĂ„rd.
Det Ă€r inte utan att jag som ordförande Ă€r stolt. Ortopediveckan 2024 skapades av SOF-medlemmar under fenomenal ledning av Ărebro och representanter för delföreningarna. Tillsammans. Tack.
Ett klokt val kan vara att redan nu planera för att bege sig till Jönköping v35 2025 för fortsatt förkovran och diskussion, dĂ„ med 2025 Ă„rs tema âDet kloka valetâ i fokus.
Anne Garland ansvarig utgivare och ordförande Svensk Ortopedisk Förening
InnehÄll nr.3
4 Ledare
6-51 Tema: Ortopediveckan i Ărebro 2024
6 Invigning och invigningsförelÀsning
9 Tillsammans med industrin och myndigheter
10 Ortopedexamen
12 Workshop: TraumaomhÀndertagande i militÀr konflikt
14 Klarar svensk ortopedi krig och kris?
15 Stabilt om trauma
16 Verksamhetschefsmötet och Ostrix-mötet
18 Ortopedmilen
20 Epiphysen pĂ„ Ortopediveckan: Ăr det sĂ„ fel?
21 TÀnkvÀrda ord: OvÀrdeliga möten
22 WhatŽs up: Delföreningarnas presentationer
25 Robotassisterad kirurgi
26 Högenergitrauma handled
27 Metakarpalbensfrakturer
28 BÀsta fria föredrag och poster
30 Ortopedi i Japan
31 Höftsemminarium om unga höfter
32 OmvÄrdnad: Skör, skörare, skörast
33 OmvĂ„rdnad: NĂ€stan sterilt â finns det?
34 Tumörseminarium: SmÀrtan var cancer
35 Delföreningarnas seminarier: SOTS, Svensk Ryggkirurgisk Förening, Svenska Skulder- och ArmbÄgssÀllskapet, Svensk Artoskopisk Förening, Svenk Höft- och KnÀförening
40 KnÀsymposium: Mjuka knÀn för alla
44 Ortopediveckans bankett
46 SOF:s Ärsmöte
48 PatientsÀkerhetspriset 2024
53 Barnfrakturseminarium pÄ SÀrö
54 Belastad röntgenundersökning vid fotledsfraktur
58 Vad ortopeder bör kunna
62 SOIF-nytt:
OT World i Leipzig samt
AI och internationellt samarbete
66 Pompes hörna
TRODES FOTLED
TRODES
80:e upplagan av ortopedernas möte
2024 fyller Svensk Ortopedisk Förening, SOF, 80 Är. Under mÄnga Är kallades de Ärliga sammankomsterna "Ärsmöten", och 2008 bytte de namn till nuvarande "Ortopediveckan".
Det var ocksĂ„ fjĂ€rde gĂ„ngen som Ărebro stod vĂ€rd för mötet. Med sĂ€ker hand manövrerade mötesgeneralerna Evelina Pantzar-Castilla och Karolin Petersson, tillsammans med sin arrangörsgrupp, genom Ortopediveckan 2024 och bjöd pĂ„ ett dignande smörgĂ„sbord av symposier och förelĂ€sningar, sammanhĂ„llna av temat Tillsammans.
För underhĂ„llningen under invigningen stod en skönsjungande kör frĂ„n Ă„rskurs 6 pĂ„ Pops Academy Karl Johan i Ărebro. De bjöd bland annat pĂ„ sĂ„nger som Mio min mio och Goliat. Kompade gjorde förĂ€ldrabandet, som för dagen sĂ„ passande hade döpt sig till Korsbandet.
Richard Wallensten, docent och överlÀkare pÄ KI, höll en underhÄllande presentation om Svensk Ortopedisk Förenings första 80 Är under Ärets Ärsmöte. Inledningsvis fick vi veta att han Àr 2 mÄnader yngre Àn föreningen och har varit medlem sedan 1975.
Ett stort tack till till Jonna Törnqvist som tog mÄnga av bilderna under Ortopediveckan och delade med sig till Ortopediskt Magasin. GÄ gÀrna in pÄ @ortopediveckan2024 pÄ Instagram för att se fler bilder.
SOF, Svenska OrtopedFörbundet, bildades 25 november 1944 pÄ Svenska LÀkarsÀllskapet i Stockholm med 18 nÀrvarande, den Àldste född 1876 och den yngste 1911. Sophus von Rosen blev den förste ordföranden.
Per Wretenberg: "Vi har skapat arenan men det Àr ni som ska delta och vara med". Han uppmanade besökarna att söka ny kunskap om sÄnt som man inte Àr sÄ familjÀr med.
SOFs Ă„rsmöten genom tiderna 1955 Varberg 1957 Uppsala 1959 Ărebro 1961 BorĂ„s 1963 Linköping 1964 UmeĂ„ 1965 Malmö 1966 Jönköping 1967 Stockholm 1968 VĂ€sterĂ„s 1969 Eskilstuna 1970 Malmö 1971 Göteborg 1972 Uppsala 1973 Karlstad
Barnkören frĂ„n Pops Academy Karl Johan i Ărebro.
Anne Garland förklarade Ortopediveckan 2024 öppnad.
konfettiregn gick startskottet för veckan.
DÀrför krockar vi
Josefin Arenius, organisationskonsult frÄn We Are Mountain, bjöd pÄ en tankevÀckande och humoristisk inspirationsförelÀsning. Hon belyste de utmaningar vi stÄr inför i dagens arbetsliv, sÀrskilt nÀr det gÀller mÄngkulturella möten och generationskrockar.
âHar ni hört talas om Choluteca Bridge i Hondurasâ, undrade Josefin Arenius inledningsvis och berĂ€ttade att bron byggdes 1997 för att motstĂ„ de allra tuffaste vĂ€derkatastroferna. Bron byggdes sĂ„ledes enligt konstens alla regler och stĂ„r kvar Ă€n idag â problemet Ă€r bara att floden som bron Ă€r byggd över har flyttat sig.
Med detta sagt ville Josefin Arenius illustrera hur solida organisationer kan bli irrelevanta nÀr förutsÀttningarna i omvÀrlden förÀndras. Och omvÀrlden har Àndrats, nÄgot som den svenska vÄrdsektorn Àr ett utmÀrkt exempel pÄ. DÀr arbetar mÀnniskor frÄn hela vÀrlden, vilket ger upphov till bÄde kultur- och generationkrockar. Idag samsas fyra generationer i arbetslivet.
Josefin fortsatte med att belysa de kulturella skillnader som vÄrdpersonal möter pÄ daglig basis. Sverige Àr, enligt Josefin, ett av de mest sekulÀra och individualistiska lÀnderna i vÀrlden. "Vi Àr landet dÀr sjÀlvförverkligande ligger högst pÄ agendan, sÀrskilt för kvinnor födda pÄ 70-talet", konstaterade hon. Detta kan ibland skapa krockar nÀr vi möter patienter frÄn mer kollektivistiska kulturer, dÀr familjen och gruppen ofta spelar en central roll i livsbeslut.
"I Sverige angÄr ett vÄrdbesök mig, men i stora delar av vÀrlden angÄr det hela familjen", förklarade Josefin. Hon lyfte fram ett exempel frÄn mammografiundersökningar, dÀr patienter i Sverige vanligtvis kommer ensamma eller kanske med en nÀrstÄende, medan det i andra delar av vÀrlden Àr vanligt att hela familjen följer med.
Ett av de mest slÄende inslagen i förelÀsningen var diskussionen om generationskrockar i arbetslivet. Josefin beskrev hur skilda generationer ofta missförstÄr varandra, vilket kan leda till bÄde frustration och konflikter. Ett roligt exempel handlade om en sommarjobbare som första dagen bad sin chef att fÄ börja senare eftersom han var morgontrött. Detta Àr typiskt för den yngre generationens mer flexibla syn pÄ
arbetsliv och tidshÄllning, nÄgot som kan te sig provocerande för Àldre generationer som Àr vana vid striktare rutiner.
Ett annat exempel handlade om Sara, 22, som skickade ett sms till sin kollega Gunnar, 63, och bad honom byta skift. "Kan du byta skift med mig pĂ„ lördag? Kram Sara", skrev hon. Gunnar, som tyckte att tonen i meddelandet var olĂ€mplig och stressande, ringde upp Sara och förklarade att det inte gick att byta. "För Gunnar var det inte bara ett skiftbyte, utan han oroade sig för vad hans fru skulle ha tĂ€nkt om hon sett detta sms", berĂ€ttade Josefin. För Sara blev samtalet en chock â hon kĂ€nde sig utskĂ€lld och gick till chefen för att klaga. Detta visar pĂ„ hur kommunikationen mellan generationer lĂ€tt kan leda till missförstĂ„nd. "Ju yngre du Ă€r", förklarade Josefin, "desto viktigare Ă€r HUR du sĂ€ger nĂ„got. För de Ă€ldre Ă€r det VAD som sĂ€gs som spelar störst roll."
Josefin utvecklade Àven tankar kring de olika generationerna pÄ arbetsmarknaden, frÄn den tysta generationen (födda 1920-1944), som föredrar fysiska besök och överenskommelser pÄ papper, till Generation Z (födda 1998-2009), som har svÄrt att fokusera mer Àn 22 sekunder Ät gÄngen och kommunicerar genom chattmeddelanden.
Varje generation bÀr pÄ sina unika egenskaper och preferenser, vilket gör att arbetsplatserna idag blir en smÀltdegel av olika behov och förvÀntningar. Josefin poÀngterade ocksÄ hur viktigt det Àr att inte fastna i gamla arbetssÀtt utan att vara öppen för att lÀra av varandra. "Det Àr helt okej att vara 50", sa hon med en blinkning till Generation X, "men kom ihÄg att ni inte lÀngre Àr unga och lovande."
FörelÀsningen var inte bara tankevÀckande utan ocksÄ full av insikter som vi alla kan ta med oss tillbaka till vÄra arbetsplatser. Oavsett om vi möter patienter frÄn andra kulturer, eller samarbetar med kollegor frÄn olika generationer, Àr det uppenbart att flexibilitet och förstÄelse för varandras bakgrunder och behov Àr avgörande.
"Bygg inga Choluteca-broar i era organisationer", uppmanade Josefin. "VÄga anpassa er till förÀndringar, och kom ihÄg att ett enkelt 'hej', 'tack' och 'förlÄt' kan ta er lÄngt."
Linda Linnskog Rudh Redaktionschef Ortopediskt Magasin
Josefin Arenius.
Josefin Arenius tog avstamp i att berÀtta om Choluteca Bridge i Honduras.
Tillsammans med industrin och myndigheter
Forskning och framtid â Medicintekniska produkter
Under Ortopediveckans första dag diskuterades forskning och framtid gÀllande medicintekniska produkter utifrÄn det nya regelverket, förordning om medicintekniska produkter (Medical Device Regulation, MDR) som började gÀlla, maj 2021.
Maziar Mohaddes och Eva Lundqvist modererade symposiet och inbjudna talare var Elin Karlberg frÄn LÀkemedelsverket, Tina Majonen frÄn Etikprövningsmyndigheten, Gunilla Eriksson som representant för Swedish Medtech samt professor Nils Hailer, överlÀkare vid Akademiska sjukhuset. PÄ sÄ sÀtt representerades myndigheter, industrin samt den erfarna klinikern och forskaren och deras syn i frÄgan.
Elin Karlberg frÄn LÀkemedelsverket och Tina Majonen frÄn Etikprövningsmyndigheten inledde symposiet och höll en gemensam förelÀsning om kliniska prövningar av medicintekniska produkter. De poÀngterade att reglerna om kliniska prövningar i den nya EU-förordningen MDR omfattar bÄde CE-mÀrkta och icke-mÀrkta produkter samt produkter som ska anvÀnds utanför avsett ÀndamÄl. Oavsett om en anmÀlan eller ansökan om klinisk prövning ska göras ska handlingarna skickas till LÀkemedelsverket. LÀkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten samordnar sedan sin handlÀggning sÄ sökande fÄr ett enda nationellt beslut.
Granskningen av produktdokumentation och studieupplĂ€gg gĂ„r olika djupt beroende pĂ„ vilken typ av produkter som ska studeras och om produkten Ă€r CE-mĂ€rkt eller inte. Det mĂ„ste alltid finnas en nytta med studien som gör att de risker som försökspersonerna utsĂ€tts för Ă€r godtagbara. Ăven i övrigt granskar Etikprövningsmyndigheten att prövningen lever upp till grundlĂ€ggande forskningsetiska krav.
Gunilla Eriksson frÄn Swedish Medtech redogjorde dÀrefter för företagens perspektiv. Enligt henne Àr MDR den av EU-lagstiftningar som just nu krÀver kraftigt ökade resurser och medför stora kostnadsökningar för företagen. Företagen bÀr upp till fem gÄnger sÄ höga regulatoriska kostnader i och med MDR jÀmfört med den tidigare lagstiftningen (MDD), vilket bl.a. gÄr ut över tillgÀngliga forskningsmedel. Företagen ser ocksÄ att produkter, leverantörer och underleverantörer försvinner pÄ grund av ökad regulatorisk administration. JÀmförs CE-mÀrkningsprocessen enligt MDR med FDAs (Food and Drug Administration) godkÀnnandeprocess har EU-kraven blivit högre och mer omfattande vilket innebÀr att certifiering och lansering tar lÀngre tid. Utöver detta vittnar företag nu om svÄrigheter att förlÀgga kliniska prövningar i EU. Ska vi dÄ ge upp? Nej, Sverige har mÄnga styrkor jÀmfört med andra lÀnder. Tillsammans mÄste vi hitta en gemensam vÀg framÄt. PÄ företagens önskelista stÄr bl. a. att det ska vara enklare att bedriva kliniska prövningar i Sverige. En tydlig, enkel och kostnadseffektiv process behövs och hÀr kan kvalitetsregistren spela en roll.
Professor Nils Hailer, överlÀkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, inledde sitt föredrag med att förtydliga att utveck-
lingen av medicintekniska produkter i Europa stÄr inför stora utmaningar. Han lyfte fram den komplexa situationen som drabbar forskare och kliniker. Trots att Europa utgör 25% av den globala implantatmarknaden och 42% av ansökningarna till Europeiska patentverket kommer frÄn Europa har 46% av alla ortopediska implantat försvunnit frÄn marknaden. Dessutom prioriterar nÀstan hÀlften av alla europeiska tillverkare bort EU-marknaden, till förmÄn för den amerikanska. En anledning Àr att den nya CE-certifieringsprocessen som MDR medför Àr bÄde kostsam och tidskrÀvande, svÄrare faktiskt Àn den tidigare ökÀnda processen via amerikanska FDA.
Detta striktare regelverk infördes dock p.g.a flera medicintekniska haverier som drabbat tiotusentals patienter, bl.a. ytersÀttnings-euforin som delvis anvÀnde sig av implantat som presterade sÄ dÄligt att de behövde tas bort frÄn marknaden. MDR, tillsammans med de nationella föreskrifterna som skapats av LÀkemedelsverket, pÄverkar tyvÀrr Àven den svenska implantatforskningen negativt och försvÄrar innovation. Att starta en klinisk studie krÀver nu ett betydligt mer omfattande ansökningsförfarande, t.o.m om man enbart undersöker redan CE-mÀrkta implantat. Professor Nils Hailer efterfrÄgade lösningar, inklusive förenklade ansökningsprocesser och acceptans av registerdata som klinisk evidens. Han betonade ocksÄ vikten av att snabba upp vÀgen frÄn forskning till klinisk tillÀmpning för att undvika att europeisk innovation halkar efter globalt.
Symposiet kan sammanfattas med att vi tillsammans mÄste hitta en gemensam vÀg framÄt dÄ utvecklingen av medicintekniska produkter i Europa stÄr inför stora utmaningar.
Eva Lundqvist Sektionschef, ĂverlĂ€kare VerksamhetsomrĂ„de ortopedi och handkirurgi FoU-sektionen Region Ărebro lĂ€n
Nils Hailer.
Maziar Mohaddes.
Ortopedexamen 2024
Examinanderna.
Aldrig har sĂ„ mĂ„nga vĂ„gat visa vad de kan! Ă rets praktiska Ortopedexamen var den största nĂ„gonsin. Hela 32 examinander tog sig till Ărebro för att lĂ„ta sig grillas i ortopediska praktiska kunskaper. NĂ€sta lika mĂ„nga examinatorer hade Ă€ran att fĂ„ bedöma de nervösa examinanderna.
IĂ„r utgjordes examen av tvĂ„ patientfall och tvĂ„ praktiska moment. En station som alla klarade utan problem var att sĂ€tta en kompressionsskruv pĂ„ en benmodell. Fotstatus pĂ„ en figurant var möjligen nĂ„got knepigare och vissa missade stĂ„ende/gĂ„ende undersökning liksom Tinels test som verkar vara lĂ€tt att glömma bort. Nu hade ju markören ingen vĂ€gledande anamnes sĂ„ det fick ju bli en kavalkad av alla undersökningar som gĂ„r att göra pĂ„ en fot. Vissa hade faktiskt problem med att man har en utmĂ€rkt frisk sida som jĂ€mförelse. Att jĂ€mföra med andra sidan Ă€r ett tips till kommande Ă„rs examinander. (Och alla som arbetar kliniskt âŠ)
En av patientstationerna utgjordes av ett ATLS-fall. En motorcyklist med en öppen lĂ„rbensfraktur och en tongue-fraktur pĂ„ hĂ€len vilket försvĂ„rade appliceringen av en Haresplint ... â lurigt! HĂ€r fick man godkĂ€nt om man höll sig till ATLS-algoritmen. Patientstationerna i övrigt gick ut pĂ„ en vanlig patientkonsultation med anamnes, status och utrednings/behandlingsförslag. Patienterna var som vanligt över lag vĂ€ldigt nöjda med att bli sĂ„ grundligt undersökta och med att ha fĂ„tt trĂ€ffa tre-fyra lĂ€kare till priset av en.
Middagen för alla som avlagt examen (bĂ„de de som klarade den och de som gör om den nĂ€sta Ă„r) hölls pĂ„ restaurang GRO pĂ„ Stallbacken i centrala Ărebro. God mat och mĂ„nga fina tal förgyllde kvĂ€llen. I gott samkvĂ€m föll mörkret över staden och Ă€nnu en lyckad Ortopedexamen man kommer att minnas i mĂ„nga Ă„r.
Karin Bernhoff Huvudredaktör
Ortopediskt
Magasin
Tentamensdags
Jag har blivit ombedd att skriva lite om hur jag förberedde mig inför den praktiska delen av Ortopedexamen som jag genomförde under Ortopediveckan i Ărebro i Ă„r. Jag skrev ortopedexamen redan 2021 nĂ€r jag var höggravid och dĂ„ hade jag cirka ett Ă„r kvar av min ST. Jag blev specialist under sommaren 2022 och hade alltsĂ„ kunnat göra den praktiska delen redan förra Ă„ret, men valde att vĂ€nta till i Ă„r av olika skĂ€l.
Jag jobbar pÄ ortopedkliniken pÄ Danderyds sjukhus i Stockholm. Det Àr en stor klinik med höga patientflöden och jag trÀffar en stor variation av patienter vilket sÄklart underlÀttar nÀr man ska förbereda sig inför en praktisk examen. Dock tar vi inte hand om barn och har ingen ryggkirurgisk verksamhet, men som ortoped trÀffar man pÄ mÄnga patienter med ryggbesvÀr pÄ akutmottagningen, vilket underlÀttar.
Jag fokuserade pÄ att repetera barnortopedi och ryggkirurgi samt fullstÀndig fotstatus dÄ jag som traumainriktad ortoped sÀllan trÀffar pÄ elektiva fotpatienter. Det visade sig vara bra eftersom halva den praktiska stationen pÄ examen var just fotstatus. Den andra halvan pÄ praktiska stationen var att sÀtta en LAG-skruv i en fotledsfraktur pÄ ett saw bone, vilket kÀnns relevant dÄ jag anser att man bör kunna detta som specialist i ortopedi.
Jag och min kollega Sara Severin, som ocksÄ gjorde den praktiska examen i Är,
har under sommaren övat anamnestagande och status pÄ varandra pÄ pÄhittade standardfall för artros knÀ och höft, rygg, fot, benlÀngdsskillnad m.m. Vi tittade Àven igenom SOFs statusvideor frÄn Lund som Àr en bra grund. Med det sagt tror jag att de som jobbar kliniskt med en variation av patienter inte behöver oroa sig för den praktiska delen av examen. Det Àr inga orimliga krav som stÀlls.
Förutom den praktiska stationen var det ytterligare tvÄ stationer dÀr man fick ta emot en riktig patient som kommer pÄ remiss för en ortopedisk Äkomma och dÀr ska man, som i verkligheten, ta anamnes och status samt ge ett förslag pÄ handlÀggning. Jag fick ett fall med tumbasartros och ett fall med C7 rotkanalstenos som visade sig mest vara impingement frÄn axeln. Precis som det kan vara pÄ mottagningen i vardagen.
Vi har en tradition pÄ Danderyds sjukhus att göra Ortopedexamen och i stort sett alla specialister har gjort den. Jag rekommenderar alla fÀrdiga specialister i landet att göra Ortopedexamen. Det Àr en bra kvalitetsstÀmpel och inga orimliga frÄgor som stÀlls. Om möjligt skulle jag rekommendera att göra muntliga och skriftliga examen samma Är sÄ har man den teoretiska kunskapen mer fÀrsk i huvudet.
Under Ortopediveckan i Ărebro hölls en workshop med Försvarsmakten som belyste skillnader och likheter mellan militĂ€r och civil sjukvĂ„rd.
Varför vill man, och hur kan man, bidra med att arbeta som lĂ€kare i Försvaret? Ett exempel pĂ„ hur det kan gĂ„ till beskrev ortopedöverlĂ€kare Peter Wildeman i Ărebro. Efter vĂ€rnplikten prövande han pĂ„ utlandstjĂ€nst med fredsbevarande styrkan ledd av NATO i Kosovo (KFOR). Efter flera Ă„r hemma med utbildning, familj och barn började suget efter att göra skillnad, inte bara hemma i Ărebro utan ocksĂ„ i Försvaret, igen. Han fortsatte som lĂ€kare inom Försvarsmakten och Ă€r numera kapten. För nĂ€rvarande lĂ€gger han nĂ„gra veckor per termin pĂ„ arbete Ă€ven inom Försvarsmakten och militĂ€rsjukvĂ„rd, utöver sitt civila arbete som ortoped.
Under 1900-talet gjordes stora medicinska framsteg. TvÄ vÀrldskrig intrÀffade, dÀr dödligheten hos soldaterna var sÀrskilt stor under det första. DÄ prÀglades skadorna av skyttegravskrig dÀr soldaterna blev fast och inte kunde transport-
eras vidare. Skadorna blev mer som en âköttkvarnâ med högre, över 90%, mortalitet. Framstegen, sjukvĂ„rdsmĂ€ssigt, var att det kunde ges blodtransfusioner till skadade och inrĂ€ttas mobil röntgen. Under andra vĂ€rldskriget prĂ€glades krigföringen mer av snabbare manövrar med stridsvagnar och bombflyg. Det som fick betydelse för bĂ€ttre vĂ„rd var bl a antibiotika, snabb evakuering, plastikkirurgi (brĂ€nnskador) och mortaliteten hos soldater sjönk i och med det till 50%.
Under efterkrigstiden och modern tid har följande fÄtt stor betydelse för bÀttre krigssjukvÄrd: 1) evakuering med helikoptrar, 2) införandet av avancerade medicinska koncept sÄsom Tactical Combat Casuality Care m fl, 3) skyddsutrustning som hjÀlm, skyddsglasögon, handskar, skyddsvÀst/kroppsskydd, liksom 4) medvetenheten om mental hÀlsa bÄde i krigets nÀrhet och efterÄt. Under krigen i Afghanistan och Irak lyckades man dÀrmed sÀnka mortaliteten för krigsskador till under 10%.
Varje tid har sina innovationer och lÀrdomar. KrigssjukvÄrden anpassar sig efter nya utmaningar pÄ slagfÀltet med mÄlet att nÄ bÀttre överlevnad och bÀttre vÄrd.
I kriget i vÄr nÀrhet, mellan Ryssland och Ukraina, har drönare fÄtt effekten att slagfÀltet har blivit transparant. Soldater fÄr dÀrför svÄrt att förflytta sig och de skadade kan inte evakueras till sjukvÄrd snabbt. Mortaliteten blir dÀrför förhÄllandevis hög. Skadade soldater blir nedkylda och skadorna hinner bli infekterade. Hos de överlevande blir de ortopediska skadorna, det vill sÀga kroppsskador, dominerade. SjukvÄrdsin-
Bild 2. RyggsÀcken med sjukvÄrdsutrustning som stridssjukvÄrdaren bÀr utöver all annan stridsutrustning: tejp, sax, 2 st första förband, 2 st gaskompresser, 2 st nÀskantareller, 3 st thoracosentes-nÄlar (evakuera ventilpneumothorax), 4 st Dauerbindor, 4 st lufttÀta förband, 4 st tourniquet, vinylhandskar, pannlampa, bÀckengördel och triage-kort/-lappar/-brickor.
rÀttningar, sÄvÀl militÀrsjukhus som civila sjukhus, har blivit mÄltavlor i den ryska krigsföringen.
FrĂ„n Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg kom lĂ€rarna sergeant Nils Lyckander och översergeant Alexander Linde, bild 1. De redogjorde för den lilla, och successivt större, militĂ€ra sjukvĂ„rdsorganisationen och dĂ€rmed skillnader jĂ€mfört med civilsjukvĂ„rd. TOS â Taktiskt OmhĂ€ndertagande av Stridsskadade â Ă€r ett sĂ€tt att bedriva krigssjukvĂ„rd. Alla soldater i Sverige genomgĂ„r sjukvĂ„rdsutbildning sĂ„ att de kan ta hand om livshotande skador pĂ„ sig sjĂ€lva eller sina nĂ€rmsta kollegor i gruppen. Att just ta hand om sina kamrater som skadade Ă€r en av de stora skillnaderna mellan civil och militĂ€r sjukvĂ„rd. Den vanligaste dödliga skadan i krig i modern tid beror pĂ„ yttre livshotande blödning. Alla soldater bĂ€r dĂ€rför med sig en tourniquet och tryckförband som de lĂ€r sig att anvĂ€nda i lugn trygg miljö, men Ă€ven under yttre tuffa omstĂ€ndigheter som stress, mörker, kyla, regn och köld. Men, âVarför kĂ€mpar soldatenâ? âFör de högre vĂ€rdena sĂ„som fred, demokrati och för sitt land", tĂ€nker jag dĂ„ vi sitter lugnt och tryggt kring ett bord pĂ„ Ărebro Universitetssjukhus. Den bistra verkligheten pĂ„ slagfĂ€ltet Ă€r: âSoldaterna kĂ€mpar för kamraterna och förtroendet för kamraternaâ.
GrundlÀggande i den primÀra militÀra sjukvÄrden Àr <C> ABCDE, dÀr <C> stÄr för att identifiera yttre livshotande blödning. Det som ocksÄ Àr stor skillnad pÄ civil och militÀr sjukvÄrd Àr hur man med minimala medel och under okontrollerade förhÄllanden lÀr sig att diagnostisera enligt algoritmen utan
stetoskop, blodtrycksmanschett, pulsoximeter mm, innan man kan transportera sĂ„rade till högre, mer utrustade, sjukvĂ„rdsnivĂ„er. För dem som vill fördjupa sig i just âDeath on the Battlefieldâ sĂ„ kan sökning pĂ„ PubMed och författaren Eastridge visa analyser av över 4000 soldater som dött i strid. De artiklarna ligger bakom arbetet med att minimera dödlighet och skador under krig. Sammanfattningsvis dör 90% av livshotande blödning, 8% av luftvĂ€gsproblem och 2% av övertryckspneumothorax.
Ăversergeant Alexander Linde gick igenom sjukvĂ„rdsutrustningen som varje soldat bĂ€r med sig, det vill sĂ€ga tourniquet, första förband, en âfentanylklubbaâ, en karta paracetamol och blodstillande kompresser. I varje grupp om ca 8-10 soldater Ă€r det en som har mer övergripande sjukvĂ„rdsansvar. Den sĂ„ kallade stridssjukvĂ„rdaren bĂ€r en ryggsĂ€ck med mer avancerad utrustning, som syns pĂ„ bild 2. StridssjukvĂ„rdaren ska klara att hantera sĂ„rade till nĂ€sta nivĂ„ â sjukvĂ„rdsgruppen â dĂ€r sjukvĂ„rdare med civil sjuksköterskeutbildning finns.
Sergeant Nils Lyckander undervisade hur soldaterna lÀr sig att ta hand om livshotande blödning. Torniquen sÀtts en tvÀrhand proximalt om den förmodade skadan. Anledningen till den stora marginalen till skadenivÄn, Àr att soldaterna oftast bÀr full stridsutrustning och sannolikt Àr under beskjutning eller pÄ annat sÀtt pÄfrestande förhÄllande. Under de omstÀndigheterna Àr exakt skadenivÄ och omfattning inte helt glasklara i första skedet. I detta skede kan de bli aktuellt med ett internt tryckförband. Det fick vi prova att anbringa genom en
Bild 3. Ăvning med att stilla en pulserande arteriell livshotande blödning med hjĂ€lp av attrappen TrueClot (www.trueclot.com) och inre tryckförband.
skottskada pĂ„ ett lĂ„tsasben (TrueClot), bild 3, som hade ett skott/splitterhĂ„l med en pĂ„gĂ„ende större arteriell blödning. Blödningen i attrappen genomfördes i form av en liter röd vĂ€tska som rann ner i en slang och som sedan sprutade ut i ett djupt trasigt âlĂ„râ. Vi fick dĂ„ grĂ€va in handen i sĂ„ret, isolera kĂ€rlskadan, trycka med ena handen mot kĂ€rlskadan och med andra försöka att rulla ut en gasbinda och successivt trycka in det över kĂ€rlskadan till blödningen minskade/stoppades. Inte sĂ„ lĂ€tt under dessa annars kontrollerade former.
Under workshopen gavs möjlighet till mÄnga frÄgor och det behöver ju inte vara krig för att resurser i sjukvÄrden kan bli kraftigt begrÀnsade pÄ kort tid, sÄ som vid större olyckor. FöredragshÄllarna gav ett positivt starkt intryck av att vilja bidra till ett gott syfte och Försvarsmakten som arbetsgivare tycks vara intresserade av att rekrytera ortopeder.
Tack och lov har det inte krigats i Sverige pÄ över 200 Är. Men det Àr nog dags, rent allmÀnt, att frÀscha upp kunskaper om kris och beredskap. Som en naturlig fortsÀttning pÄ denna lÀrorika workshop blev Ätminstone jag sugen pÄ att fortsÀtta förkovra mig i Sveriges kris- och krigsberedskap.
My von Friesendorff ĂverlĂ€kare, Traumasektionen VO Ortopedi, SkĂ„nes Universitetssjukhus
Bild 1. Sergeant Nils Lyckander, kapten Peter Wildeman och översergeant Alexander Linde undervisade i workshopen som Försvarsmakten ansvarade för.
Klarar svensk ortopedi kris och krig?
Andreas Wladis svarar pĂ„ frĂ„gan med ett emfatiskt: âNej!â Svaret visar sig vara mer nyanserat men ingen av Ă„hörarna kunde undgĂ„ undertonen av allvar som prĂ€glade symposiet med flertalet omskakande exempel frĂ„n fronten i Ukraina. Detta prĂ€glar vĂ„r samtid och intresset gick inte att ta miste pĂ„. Men hur bĂ€st förbereda sig för ett lĂ€ge vi inte upplevt i modern tid?
Viktor Lindgren inleder med en utblick. Hittills har ca 4000 krigsskadeoffer skickats frÄn Ukraina för vÄrd i framför allt EU-grannlÀnder. Fördelat pÄ flera lÀnder utgör dessa patienter inget hot mot den lokala sjuvÄrdskapaciteten men det beror pÄ att vi inte lever under krigets fruktansvÀrda villkor. Mer Àn nÄgot annat lyckades detta symposium förmedla insikten att de allra flesta av oss inte kan förstÄ hur annorlunda och fruktansvÀrt vÄrd i krigszoner Àr och vilka krav detta kommer att stÀlla pÄ oss. Förberedelse för detta handlar inte enbart om materiella och logistiska förutsÀttningar utan ocksÄ i stor utstrÀckning om mental förberedelse. Hur mÄnga gÄnger har du som ortoped triagerat en annars frisk patient till död pÄ grund av resursbrist?
elektricitet. Och fĂ€ltsjukhus som efter ett 24-timmarspass mĂ„ste ha ny personal och fylla pĂ„ material för att fungera â hur ska det gĂ„ till nĂ€r fragila logistiklĂ€nkar riskerar bli flaskhalsar i denna pĂ„ alla sĂ€tt och vis krĂ€vande sjukvĂ„rd. Det verkar vara nĂ„got helt annat. NĂ„got som stĂ€ller vĂ„r uppfattning om modern svensk sjukvĂ„rd med stĂ€ndig strĂ€van efter bĂ€sta möjliga resultat för varje individ pĂ„ spets. Att arbeta inom sjukvĂ„rd pĂ„ krigets villkor innebĂ€r att du behöver vara förberedd pĂ„ det oförutsĂ€gbara.
Det Ă€r svĂ„rt att trĂ€na denna âredohetâ, som Karin Hugelius uttrycker det, men det Ă€r en nyckel för oss sjukvĂ„rdsgivare till hur vi kan förbereda oss för krig. TrĂ€na pĂ„ det oförutsedda. Ăva pĂ„ att inte ha checklistor. Arbeta med strukturer och principer snarare Ă€n detaljer och vĂ„ga ifrĂ„gasĂ€tta gamla sanningar. Arbeta prestigelöst men utnyttja varandras symbol-
vĂ€rden i en hierarkisk organisation. Lyssna! Detta förhĂ„llningssĂ€tt Ă„terspeglas ocksĂ„ i Försvarsmaktens utbildning i krigskirurgi som Mikael Ăman var med och grundade, SVEKK, Svensk Krigskirurgisk Kurs. Spetsfunktionen inom kirurgi, ortopedi och anestesiologi och trĂ€nar dessa vidare i en krigssituation, sĂ„ lĂ„ngt det lĂ„ter sig göras. Ă terigen stort fokus pĂ„ mental trĂ€ning. Faktum Ă€r att arbetet pĂ„ akutrummet pĂ„ vĂ„ra sjukhus idag fungerar mycket bra men det bygger pĂ„ att det inte finns nĂ„gon uppenbar resursbrist. Att trĂ€na team för det oförutsedda Ă€r dĂ€rför en hörnsten. Hur kĂ€nns det att operera en patient pĂ„ golvet. I mörker. Utan tillgĂ„ng till blodprodukter. Bara fantasin sĂ€tter grĂ€nser för hur annorlunda förutsĂ€ttningarna kan vara i skarpt lĂ€ge.
Att sjukvÄrden tycks ha en god förmÄga att organisera sig och sitt arbete i akuta
FrÄn vÀnster: Andreas Wladis, Karin Hugelius, Jenny Fernebro, Viktor Lindgren och Eva Lundqvist.
FörelĂ€saren Mikael Ăman medverkade digitalt.
situationer Ă„terspeglas ocksĂ„ i rapporter frĂ„n Covid-pandemin. Ăven om vĂ„rt politiska system understundom fick ett löjets skimmer över sig nĂ€r statsministern, Socialstyrelsen och FolkhĂ€lsomyndigheten hĂ„ller presstrĂ€ff ihop och ingen riktigt förstĂ„r vem det Ă€r som bestĂ€mmer sĂ„ agerade sjukvĂ„rden nĂ€stan reflexmĂ€ssigt och orienterade om sig. FĂ„ politiker lade sig i det och det var nog avgörande. VĂ„r IVA-kapacitet (som i normallĂ€get Ă€r lĂ„gt relativt vĂ„ra EU-grannar) skalades upp flera gĂ„nger. Den initiativrikedomen och uppfinningslustan Ă€r nyckel till hur man bör hantera kris och krig menar paneldeltagarna.
Andreas Wladis mĂ„lar en mörk bild av lĂ€get i Sverige, dvs Sverige i fredstid. StĂ€ndig överbelĂ€ggning. Socialstyrelsen menar att det saknas drygt 2000 vĂ„rdplatser och 50 IVA-platser i Sverige idag. Restnoterade lĂ€kmedel och implantat tillhör vardagen. Det finns ingen redundans â ingen luft i systemet. Försvarsberedningen skriver i deras rapport rörande vĂ„r beredskap i krigstider att de utgĂ„r frĂ„n att regionerna kan dubblera sina vĂ„rdplatser i krigstid och att de anser att kvaliteten pĂ„ krigssjukvĂ„rd ska hĂ„lla samma höga nivĂ„ som i fredstid. BĂ€gge dessa antaganden Ă„skĂ„dliggör skillnaden mellan realiteten och en utopi som vi i dagslĂ€get inte kan nĂ„ upp till enligt Andreas Wladis. Han menar att svensk sjukvĂ„rd Ă€r desorganiserad, underdimensionerad, underbemannad, oövad och saknar förmĂ„ga att skala upp.
Socialstyrelsens Jenny Fernebro berÀttade om deras arbete med beredskapen. De tar lÀrdomar frÄn Ukraina och vÄrt nya NATO-medlemskap driver kravet pÄ att vi till exempel ska bli bÀttre pÄ att hantera masskadeutfall. Kunskapsstöd tas fram och arbetet synkroniseras med Försvarsmakten. Sveriges beredskapslager monterades ner i början av 2000talet. Nu har arbetet dragit igÄng med att bygga upp nya lager, initialt med fokus pÄ sjukvÄrdsprodukter som behövs för traumavÄrd.
Krisberedskap Ă€r ett levande dokument som legat begraven ett bra tag men som nu ska Ă„teruppstĂ„ och som kommer ta bĂ„de tid och resurser i ansprĂ„k. Detta arbete som i region Ărebro sker tillsammans med Karin Hugelius Ă€r inte bara en uppdatering av Ă„ldriga telefonlistor och arbetsbeskrivningar för personalkategorier â nej snarare Ă€r det en satsning pĂ„ utbildning i ledningmetodik â ut med automatiska program, in med aktivt tĂ€nkande, aktiva beslutsprocesser. PM saknar nĂ€stan alltid relevans i krig men erfarenhet, kreativitet och omdöme Ă€r egenskaper som redan har visat sig vara avgörande faktorer, sĂ„vĂ€l i Ukraina som under Covid-pandemin.
Erik Lind Ortoped
TRAUMASYMPOSIUM
Stabilt om trauma
Traumasymposium genomfördes med inbjudna förelĂ€sare frĂ„n traumacenter i UK, Norge och Sverige. Temat var "Instabil patient â stabil ortoped".
Först inledde moderator Tomas Borg med ett nyinkommet fall dĂ€r en 77-Ă„rig man fallit frĂ„n trĂ€d och inkommit cirkulatoriskt (C) samt mekaniskt (M) instabil. Att snabbt flytta honom frĂ„n C till âbaraâ M gjordes med EVTM-konceptet, endovaskular resuscitation and trauma management. Patienten fick omedelbart en introducer i en femoralisartĂ€r för monitorering i första hand och behandling med Seldingerteknik vid behov. Han emboliserades kl 22 pĂ„ angiolab (inte op) i a iliaca interna pĂ„ ena sidan dĂ„ det vid tidpunkten inte var lĂ€ge att pilla med mindre grenar â patienten och ortopedbakjouren blev genast stabila, den sistnĂ€mnda utan att ha gjort nĂ„gonting Ă€nnu ... sĂ„ avancerad skelettrekonstruktion kunde planeras i lugn och ro.
Professor Nikolaos Kanakaris frÄn Leeds, med upptagningsomrÄde 4 miljoner individer, förklarade de första 24 timmarnas traumaomhÀndertagande och visade historiken kring alla bokstavskombinationer som hjÀlpt oss genom Ären, frÄn ETC, early total care, DCO, damage control orthopedics, och sÄ vidare till dagens PRISM, prompt individualised safe management. En vidareutveckling med nya snitsiga versaler kommer sÀkerligen lanseras i den stÀndiga ortotraumautvecklingen, hÄll utkik.
ĂverlĂ€karre Ragnhild Kirkebo beskrev traumaomhĂ€ndertagandet pĂ„ Ullevaal, Oslo, Norges största traumacenter dĂ€r de broderligt/systerligt delar pĂ„ traumaledarrollen; om kirurg Ă€r traumaledare sĂ„ Ă€r ortoped hands-on doktor och vice versa. De har utrĂ€knade rutiner för detta Ă€ven nĂ€r mĂ„nga svĂ„rt skadade kommer samtidigt.
ĂverlĂ€kare Charlotte Thur pĂ„ Karolinska, med Sveriges största upptagningsomrĂ„de, visade uppdaterade siffror pĂ„ vilket enormt stort antal ortopediska ingrepp som görs pĂ„ traumapatienter och förklarade hur de priortierar och fĂ„r det mest avancerade att fungera Ă€ven pĂ„ obekvĂ€ma tider, som nĂ€tter och helger. HĂ€ngivna superspecialister underlĂ€ttar eftersom jourlinjerna inte kan klara allt.
KÀrlkirurg David McGreevy beskrev hur EVTM-konceptet hela tiden adapteras med ökande erfarenhet, sÄ numera anvÀnds den omdebatterade aortaballongen pÄ olika nivÄer, med intermittent tryck och med partiellt tryck, sÄ nackdelarna minskar vid livshotande tillstÄnd.
Avslutningsvis frĂ„gestund dĂ€r Nikolaos berĂ€ttade att pĂ„ det nĂ€st mest belastade traumacentret i UK har det kontinuerligt dalande intresset för trubbigt vĂ„ld bland kirurgkollegorna lett till att ortopeder och anestesiologer tar över ansvaret frĂ„n akutlĂ€karna sĂ„ fort larmet gĂ„r med hjĂ€lp av kĂ€rlkirurger, neurokirurger och thoraxkirurger i princip. Tomas Borg ĂverlĂ€kare ortopedi Med dr Universitetssjukhuset Ărebro
FrÄn vÀnster: Tomas Borg, Charlotte Thur, David McGreevy, Nikolaos Kanakaris, Ragnhild Kirkebo och Fredrik MÞse.
Verksamhetschefs- & professorsmötet 2024
à rets verksamhetschefs- och professorsmöte var som vanligt vÀlbesökt. Tidigt pÄ tisdag morgon hade verksamhetschefer frÄn bÄde privata och offentliga vÄrdgivare bÀnkat sig tillsammans med mÄnga av landets professorer.
Mötet inleddes av Svensk Ortopedisk Förenings (SOF) ordförande Anne Garland som uppmÀrksammade auditoriet pÄ att föreningen fyller 80 Är i Är. DÀrefter följde en presentation av styrelsen och sedan tog dagens Àmnespunkter vid.
Först ut var Jenny Fernebro, socialstyrelsens FoU-samordnare för krisberedskap och försvar som deltog via lÀnk. Efter lite tekniskt strul sÄ berÀttade hon om myndighetens uppdrag vad gÀller kunskapsstöd, föreskrifter och analyser. Socialstyrelsen Àr beredskapsmyndighet och bevakar planlÀggning av hÀlsa, vÄrd och omsorg. Uppdraget har utvidgats sedan 2022 och man har nu ökad samverkan och Àven övningar med Försvarsmakten och NATO. Enheten kan ocksÄ gÄ upp i stab och stödja rent operativt vid sÀrskild hÀndelse.
Det utökade regeringsuppdraget handlar om att se över sjukvÄrdens förmÄga
att hantera masskadehĂ€ndelser. Lager för traumavĂ„rd har upprĂ€ttats och dialog förs med alla regioner som ska verkstĂ€lla och öka beredskapen â vilket alla regioner jobbar hĂ„rt med enligt Jenny. Det handlar om kapacitetsökning, det vill sĂ€ga hur man skalar upp befintliga verksamheter och benĂ€mns âPLUSâ som stĂ„r för personal, lager, utrustning och system. Om man vill lĂ€sa mer finns denna lĂ€nk. StĂ€rkt nationell och regional förmĂ„ga vid masskadehĂ€ndelser (socialstyrelsen.se)
Man diskuterar ocksÄ kring prioriteringsprinciper: vilken vÄrd kan anstÄ? Men nÄgra exakta diagnoser eller ÄtgÀrder ville inte Jenny nÀmna. Prioriteringarna Àr tÀnkta att ske pÄ regional nivÄ.
Magnus Eneroth, ordförande i Nationella ProgramomrÄdet, NPO, skickade med till Socialstyrelsen att i hÀndelse av katastrof mÄste Àven privata vÄrdgivare vara beredda pÄ att stÀlla om sina verksamheter och hjÀlpa till.
SAMVERKAN PRIVAT OCH OFFENTLIG VĂ RD: MAGNUS ENEROTH OCH
sorsmötet. Gruppen presenterade vad man Ästadkommit under Äret. Man kan lÀsa om detta i OM nr 2, 2024 dÀr nÄgra medlemmar i arbetsgruppen intervjuats. Man ser positivt pÄ samarbetet framÄt.
PROFESSORSNĂTVERKET: OLOF SKĂLDENBERG
ProfessorsnÀtverket Äterupplivades 2022 och har haft nÄgra möten sedan dess. PÄ det senaste mötet i slutet av maj, sÄ diskuterades bland annat kvalitetsregistren och deras framtid. Det konstaterades att av 112 avhandlingar de senaste fem Ären sÄ innehÄller 60% registerstudier. Det Àr bra att registren bidar till sÄ mycket forskning men det fÄr heller inte bli för likriktade studiemetoder i avhandlingarna.
Man diskuterade ocksÄ vikten av att nÀrvara vid disputationer och att mÄnga lÀrosÀten har olika traditioner och rutiner för hur man lÄter medarbetare nÀrvara.
NÀsta professorsmöte blir 22-23 maj, 2025 i Vadstena. Ytterligare frÄgor om nÀtverket kan riktas till Maziar Mohaddes.
ORTOPEDEXAMEN: CHRISTIAN CARRWIK
Utbildningsansvarig i SOFs styrelse Christian Carrwik redogjorde för Orto-
Sveriges ortopedklinikers studierektorer trĂ€ffades pĂ„ mĂ„ndagen och tisdagen under Ortopediveckan i Ărebro.
Kajsa Thulin, studierektor Region Jönköping och SPURoch kvalitetsansvarig i SOF och prorektor för ST-skolan, gick igenom skillnaderna i författningarna 2015 och 2021. Det blir i 2021 Ärs författning Ànnu mer formella krav att pÄ kliniken utvÀrdera mÄlbeskrivningens A-, B- och C-mÄl. 2021 Ärs författning har mer formella krav pÄ stödd handledning och kompetensbedömning av varje delmÄl.
Vi nÀrmar oss sommaren 2027 dÄ större införande av BT sker och dÀrefter kommer fler ST-lÀkare följa 2021 Ärs författning. Författningarna 2015 och 2021 Àr ganska lika men sannolikt kom-
mer det behövas mer kunskap till handledare och verksamhetschefer i frÄgor kring uppfyllelse av mÄlbeskrivning och handledning. Kajsa informerade Àven om ST-skolan som har förenklat processen för ST-lÀkarna att komma med pÄ kurser som tÀcker C-mÄl.
Inbjudna gÀstförelÀsaren Fredrik Valentin, neurolog, erfaren studierektor och handledarutbildare, talade kring hur vi ger ST-lÀkaren Äterkoppling som stödjer fortsatt utveckling. HÀr Àr specialistkollegium ett verktyg. I den kliniska vardagen görs dagligen mÄnga utbildningsmoment som kan utvÀrderas och Àven ledarskapsförmÄga och att sjÀlv undervisa och handleda ingÄr i mÄlbeskrivningen. För mÄluppfyllelse kan ST-lÀkare, handledare och studierektor ha hjÀlp av de mallar som gÄr att hitta pÄ SOFs hemsida. SjÀlvklart Àr utbildningsklimatet pÄ kliniken lika viktigt nu som tidigare!
Mathilde Baekkevold, studierektor SĂS, lyfte vikten av att individuella utbildningsprogrammet (IUP) Ă€r ett levande dokument under hela ST och att IUP ska vara vĂ€l kĂ€nd av ST-lĂ€kare, huvudhandledare, studierektor och verksamhetschef för att vara vĂ€rdefull för ST-lĂ€karens utbildning. Vi hade diskussion kring vikten av IUP i ST-utbildningen och anvĂ€ndningen av IUP om problem med utbildningen uppstĂ„r.
Andra Irbe, studierektor Kalmar har bevakat processen och Socialstyrelsens bedömning av utlandsutbildade lÀkare som söker tjÀnst i Sverige. Socialstyrelsen poÀngterar Àven hÀr vikten av handledd mÄluppfyllnad.
Det var ett givande och lÀrorikt möte och förhoppningsvis kan samarbete mellan klinikerna gynna STutbildningen!
styrelse ĂverlĂ€kare ortopedi Studierektor VĂ€xjö och Ljungby
pedexamen med stationer och utfall. Den praktiska examen hade i Är hela 32 deltagare vilket gjorde Ärets examen till den största nÄgonsin. Fotstatus, kompressionsskruv, ATLS samt ett antal patientkonsultationer skulle examinanderna klara av under examensdagen.
Christian hĂ€lsar att man gĂ€rna fĂ„r skicka in frĂ„gor till den skriftliga examen â man behöver inte vara sĂ€rskilt tillfrĂ„gad. Christian rekommenderade att de som klarat Ortopedexamen ska harrangeras vederbörligt pĂ„ hemkliniken. En uppföljning av dem som klarat Ortopedexamen genom Ă„ren visar dock tyvĂ€rr att endast ett fĂ„tal fĂ„r det av SOF rekommenderade lönepĂ„slaget om 2000 kronor.
ST-SKOLAN:
OLA ROLFSSON, KAJSA THULIN OCH LOUISE THĂEN
Ola Rolfsson, rektor för ST-skolan, och Kajsa Thulin, prorektor, berÀttade om ST-skolans fantastiska framgÄng. Sedan starten finns nu 371 ST-lÀkare inskrivna i ST-skolan. Sedan januari i Är har 57 nya ST-lÀkare skrivits in i skolan. Under 2023 gavs 21 kurstillfÀllen och under 2024 planeras hela 37 kurser. UtvÀrderingen av ST-skolan Àr över lag bra och auditoriet uttryckte sin glÀdje över skolan som vÀsentligt underlÀttat ST-utbildningen.
ST-skolans organisatoriska kraft. Hon Àr ovÀrderlig i planeringen av kurser och logistiken med anmÀlningar och kursplatser.
Kajsa Thulin nÀmnde dock att det tyvÀrr finns exempel pÄ verksamheter som inte slÀppt i vÀg sina ST-lÀkare nÀr de erbjudits kursplats. Hon vÀdjade till auditoriet om att ST-lÀkare ska fÄ Äka pÄ de planerade kurserna dÄ logistiken bakom planeringen Àr rigorös. Hon meddelade ocksÄ att eftersom tillströmningen av elever Àr större Àn berÀknat sÄ kan STskolan möjligen komma att bli billigare för klinikerna framöver.
att dokumentera och planera sin fortbildning. Den ska dokumenteras, följas upp och stödjas av VC/sektionschef /utbildningsansvarig. Fortbildning ska kunna granskas av extern granskare liksom ST-utbildningen.
Inte bara klinisk fortbildning Ă€r viktig. Det Ă€r Ă€ven av vikt att vi fĂ„r kloka och uthĂ„lliga ledare inom ortopedin. Kursen i ledarskap âAtt leda sjukvĂ„rdâ som ges ihop med Handelshögskolan startar en ny omgĂ„ng i januari 2025. Verksamhetschefer uppmanas inventera sina medarbetare och anmĂ€la nuvarande eller blivande chefsĂ€mnen till kursen. Eller varför inte som verksamhetschef anmĂ€la sig sjĂ€lv?
Mötet avslutades med att bjuda in alla verksamhetschefer till nÀsta möte med SOF den 31 januari.
Cecilia Hagelberg Fredholm Ostrix
Karin Bernhoff Huvudredaktör
Ortopediskt Magasin
Pannben & sol
Medan resten av Ortopediveckanbesökarna gick pÄ "folkparksfest" och Ät varmkorv och buggade, gjorde sig knappt 30 hurtiga ortopeder i ordning för att springa milen runt natursköna Oset.
FörutsĂ€ttningarna var de allra bĂ€sta â en vindstilla, solig och lagom varm sensommarkvĂ€ll, som gav finfina mĂ„ltider. Banan hade mĂ€rkts ut noga av arrangörsgĂ€nget som dessutom var mĂ„na om att ingen skulle springa fel, utan lĂ€t en cyklist visa vĂ€gen första varvet. Det var inte utan att cyklisten fick trampa pĂ„ ordentligt för att inte bli omsprungen av löparna!
Per Wretenberg efter mÄlgÄngen i smÄbÄtshamnen.
Samtidigt pÄ Conventum...
Direkt efter invigningen pÄ tisdagseftermiddagen öppnades dörrarna till en fullmatad folkparksfest i mÀsshallen.
Det var bara att bjuda upp första bÀsta kollega och bugga loss pÄ dansbanan, eller gÄ direkt till spÄdamen som visste allt om vad linjerna i handflatan betydde. Andra roade sig med pilkastning och sÀckhoppning.
â Det var en vĂ€ldigt trevlig bana, jag skulle till och med sĂ€ga den bĂ€sta och den vackraste, menade Per Wretenberg, Ărebros egen Usain Bolt, nĂ€r han hĂ€mtat andan. Fast, tillade han sedan med glimten i ögat, det Ă€r ju inte Fellingsbro. Eftersnack.
1:A PLATS HERR
ERIK JANSSON PALMER TID: 33:16
Erik Jansson Palmer sprang in pĂ„ ofattbara 33:16 â hela fyra minuter snabbare Ă€n han sprang milen pĂ„ i Göteborg förra Ă„ret. DĂ„ knep han andraplaceringen efter Jens Nilsson.
â I Ă„r saknade jag Jens som drog, sa Erik men tillade att han med förstaplatsen i hamn inte saknar honom FĂR mycket.
2:A PLATS HERR
MARTIN SALOMONSSON TID: 35:53
3:E PLATS HERR
HENRIK DAMM TID: 36:06
1:A PLATS DAM HANNA WESTMAN TID: 39:57
Damklassens förstapris togs hem av Hanna Westman som gjorde sin första ortopedmil nĂ„gonsin â och vilken debut sedan!
â Det kĂ€nns ju riktigt bra det hĂ€r! Jag brukar anmĂ€la mig i sista stund till olika lopp, nĂ€r jag kĂ€nner att jag har formen, berĂ€ttade Hanna.
2:A PLATS DAM ALICE BĂCKMAN TID: 42:36
3:E PLATS DAM EMILIA MĂLLER RYDBERG TID: 44:12
FrÄn vÀnster: Martin Salomonsson, Erik Jansson Palmer och Henrik Damm.
FrÄn vÀnster: Emilia Möller Rydberg, Hanna Westman och Alice BÀckman.
Ăr det sĂ„ fel ... ?
Första föredragshĂ„llare under Epiphysens eftermiddag pĂ„ onsdagen, var den lokale och erfarne talangen Dr Tomas Borg som till vardags arbetar som överlĂ€kare pĂ„ traumasektionen vid Ărebro Universitetssjukhus.
Föredraget inleddes med generella tips och trix nÀr man opererar höftfrakturer. Bland annat nÀmndes det ideala patientupplÀgget pÄ dragbordet, orsaken till varför man ibland fÄr suboptimala genomlysningsbilder och vad man kan göra för att förbÀttra dessa, samt vad man bör tÀnka pÄ för att fÄ till en sÄ bra sluten reposition som möjligt. Dock poÀngterades ocksÄ vikten av att vÄga utföra en öppen repostion dÄ det. Vitsen med diverse kirurgiska hjÀlpmedel sÄsom frakturtÀnger, plattor och cerclage förklarades och varför dessa instrument Àr sÄ viktiga att ha till hands dÄ en osteosyntes fallerar.
Slutligen fick vi se flera spÀnnande frakturfall och hur man hade opererat dessa med ovan nÀmda plattor, skruvar, spikar, cerclage etcetera.
Ludvig Claese
Runt om i landet lyser radiologerna med sin frĂ„nvaro pĂ„ ortopedklinikernas morgonrapporter men likvĂ€l samlas kollegiet för att tillsammans gĂ„ igenom nya fall, dagens operationsprogram samt per- och postoperativa kontroller. Röntgenronden Ă€r inte bara viktig för patientsĂ€kerheten â alla fĂ„r second opinion â utan Ă€ven ett forum för kunskapsutbyte och pedagogik dĂ€r hela klinikens expertis tas tillvara. Dessutom Ă€r det en social stund tillsammans med kollegorna innan man sprids över verksamhetens olika golv.
I Epiphysens andra programpunkt fick vi följa med Tor Melander (Danderyds sjukhus) pÄ en frakturresa. Det mÀrks att Melander Àlskar röntgenronden och diskussionerna som genereras dÀrav. Under 45 minuter presenterades en lÄng rad frakturfall dÀr Ähörarnas behandlingsförslag samlades in med mentimeter vilket lÄg till grund för fortsatt samtal.
Tor började enkelt med en pertrokantÀr tvÄ-fragmentsfraktur dÀr majoriteten föredrar sliding hip screw eller motsva-
rande, Àven om den korta gammaspiken tar allt mer mark. LikasÄ var icke-operativ behandling med ortos okontroversiellt för de flesta avseende en diafysÀr humerusfraktur hos en 55-Ärig man. NÀr en nÄgot mer komminut, men fortsatt relativt vÀl samlad, fraktur presenteras med radialisbortfall hos en 45-Ärig kvinna som kastats av hÀsten, var det istÀllet en majoritet som önskar operativ behandling med exploration av nerven.
Behandlingsregimen avseende klavikelfrakturer tycks variera över landet. I det presenterade fallet med en mittdiafysÀr fraktur med tvÄ tvÀrstÀllda intermediÀrfragment var det jÀmt mellan konservativ och operativ behandling. Alla tycktes överens om att en diskussion med patienten Àr essentiell, likasÄ möjlighet till adekvat skulderrehab. FöresprÄkarna för kirurgisk behandling pÄtalar finare kontur och snabbare ÄterhÀmtning, medan kollegor med en mer konservativ hÄllning pekar pÄ likvÀrdiga resultat pÄ lÀngre sikt samt att andelen som krÀver pseudoartrosoperationen motsvarar den andel primÀropererade som senare reopereras för extraktion av osteosyntesmaterial.
Avslutningsvis belyser sÄvÀl mentimeteromröstning som engagemang att de absolut flesta kollegorna uppskattar röntgenronden. RÀtt anvÀnt Àr det ett effektivt, kvalitetshöjande och utbildande verktyg i vÄr kliniska vardag.
Arvid von Konow
Epiphysens eftermiddag avslutades med en paneldiskussion pĂ„ temat: Ăr det sĂ„ fel? Ortopediska tvistefrĂ„gor diskuterades av Tomas Borg, Malin Zimmerman och Tor Melander som fick representera olika kliniker som skiljer sig i upptagsomrĂ„de och funktion (universitetssjukhus, regionsjukhus och traumacenter) och olika ingĂ„ngar i ortopedin baserat pĂ„ lokal tradition, klinikens förutsĂ€ttningar och erfarenhet.
Ăr det sĂ„ fel att inte provreponera sin halvprotes?
BĂ„de ja och nej. Spridda skurar. NĂ„gon Ă€r lĂ€rd att man alltid ska göra det, och nĂ„gon Ă€r lĂ€rd att man inte behöver. Tomas Borg sĂ€ger NEJ. Men ocksĂ„, ta seden dit du kommer. Kanske Ă€r det bĂ€sta att analysera i sĂ„ret? Om man blir tillrĂ€ckligt van och fĂ„r bra handledning, Ă€r det kanske bĂ€ttre att lĂ„ta bli. Fördelar Ă€r ju att det kan tyckas vara ett âonödigt momentâ, sĂ„-
Alexander Tilosius och Sara Lindmark fördelar frÄgor i auditoriet.
Tomas Borg och Tor Melander i diskussion.
Ă rets mentor 2024 tilldelas
Claes Rydin
Ă RETS MENTOR 2024
CLAES RYDIN
Under Epiphysens Ă„rsmöte utdelades för första gĂ„ngen Ă rets mentor â en utmĂ€rkelse till en ortoped som gör det dĂ€r lilla extra för sina yngre kollegor. Vi gratulerar Claes Rydin pĂ„ Sankt Görans sjukhus som Ă€r vĂ€l förtjĂ€nt att uppmĂ€rksammas!
â Jag Ă€r gĂ€rna handledare Ă„t Birgitta. Men dĂ„ ska vi de första Ă„ren Ă„ka pĂ„ Ortopediveckan och andra delföreningsmöten tillsammans. Detta för att jag ska kunna lotsa in henne i mitt och andra viktiga kontaktnĂ€t.
HÀndelsen utspelade sig i mitten av 1990-talet. ST-utbildningen hade formaliserats och SOF hade arbetat fram en mÄlbeskrivning för utbildningen. Det var alltsÄ helt nytt att handledare skulle utses och rollerna var nya för alla.
ledes tidsbesparande samt minska risken för iatrogen femurfraktur att avstÄ.
Ăr det sĂ„ fel att öppna hud med diatermi?
Tor Melander sÀger att öppna hud med diatermi verkar vara bÀttre vad gÀller postoperativ smÀrta och risken för sÄrinfektion i kirurgisk litteratur vad gÀller bukkirurgi. Tor kanske Àndrar sig frÄn att öppna med kniv till diatermi efter att ha lÀst pÄ.
Ăr det sĂ„ fel att sĂ€tta agraffer i huden pĂ„ en amputation?
Antagligen fel, tycker i alla fall 2,5 av panelens 3 medlemmar. Tomas har satt staples och det har verkat gÄ bra. Men dÄ har han gjort ett bra arbete med vÀvnaden undertill. Tor tycker att det Àr fel och tycker att det inte kÀnns bra att ha agraffer under gips t.ex, det blir smÀtsamt för patienterna nÀr man börjar forma stumpen med hylsa.
Ăr det sĂ„ fel att ringa till bakjouren nĂ€r man bara har rtg och inte efter att ha trĂ€ffat pat?
Tor sÀger att det Àr helt ok om primÀrjouren tror att det ger ett bÀttre patientmöte. Det verkar vara en gemensam Äsikt att om man har en adekvat frÄga sÄ Àr det helt ok, eller om man Àr Àrlig och sÀger att "jag har inte trÀffat pat" och har en skÀlig förklaring till varför man vill diskutera först.
Ăr det sĂ„ fel att ge NSAID till frakturpatienter?
Konsensus i panelen om att det nog inte Àr sÄ fel pÄ ganska mÄnga frakturer. Hos patienter med frakturer/faktorer som ger hög risk för non union ska man nog lÄta bli, exempelvis vid samtidig rökning och vid diafysÀra rörbensfrakturer.
Ăr det sĂ„ fel att punktera ett protesknĂ€ pĂ„ akuten? Spridda skurar. Det finns de som gör och de som inte gör. De som gör, gör det givetvis vĂ€ldigt sterilt. Vissa vĂ€grar dock. SvĂ„rt att argumentera för var det Ă€r bĂ€st att göra. Vissa gör det pĂ„ mottagningen. Ăr mottagningen mer steril Ă€n akuten etc? Diskussion om teknik om det Ă€r sĂ„ att man Ă€ndĂ„ ska punktera protesknĂ€t pĂ„ akuten, ska man dĂ„ göra ett skarpt litet försitt i huden innan sjĂ€lva nĂ„len anvĂ€nds för att penetrera mjukdelar innan ledkapsel. Kanske minskar detta risken att föra med sig bakterier frĂ„n huden via nĂ„len in i knĂ€leden?
Pendar Kahlili
Ovan beskrivning av Stefan Àr inte helt rÀttvis. Visserligen var han den sista storrökaren, kunde muttra och kverulera som ingen annan. Men han var en av de kliniska stjÀrnorna pÄ vÄr klinik, gjorde kloka kliniska val trettio Är innan begreppet var uppfunnet. Han hade, och har, ett hjÀrta av guld. NÀr jag önskade honom som min handledare var det ett krÀset val.
Kraven om att Äka pÄ Ortopediveckan och andra möten gemensamt var ett genialt drag. Jag fick den bÀsta tÀnkbara introduktionen inom ortopedi och Svensk Ortopedisk Förening och dÄvarande Svensk Reumakirurgisk Förening. Jag blev presenterad och introducerad i Stefans nÀtverk. Livsavgörande möten i mötet Àgde rum och det blev avgörande för min fortsatta karriÀr. Det blev början pÄ mitt sjÀlvstÀndiga sökande efter kunskap och kompetens. Det öppnade vÀgar för att sjÀlv lÀra mig armbÄgsprotes-kirurgi i Nyköping, avancerad reumakirurgi i Lund och handkirurgi i Göteborg.
Stefan kunde förvisso uppfattas en smula bekvÀm emellanÄt. Tanken har slagit mig att hans geniala förslag avlastade honom nÀr jag snabbt luxerades ivÀg till sjÀlvstÀndighet. NÄvÀl ...
Jag önskar att alla tar till sig essensen i denna anekdot. Ortopediveckan och andra möten för fortbildning och utbildning Àr livsviktiga. Inte bara för nödvÀndig kompetenshöjning utan just för mötet kollegor och medarbetare emellan. Till alla chefer Àr detta en direkt uppmaning; tillÄt era medarbetare att delta i dessa viktiga möten. Följ gÀrna det goda exemplet med att skicka handledare och adepter pÄ möten samtidigt. Betydelsen Àr omöjlig att mÀta.
Och Stefan, TACK! Det blev ju bra till slut bĂ„de för dig och mig. Birgitta Ekstrand ĂverlĂ€kare samt cheflĂ€kare Region Jönköping
DELFĂRENINGARNA
GÄ in pÄ @ortopodden pÄ Instagram för att lyssna pÄ intervjuer med förelÀsarna.
WhatÂŽs up?
Whats up? SÄ heter delföreningarnas korta presentationer om vad som Àr nytt eller viktigt inom deras respektive fÀlt. I Är var det den största förelÀsningssalen bokad för denna komprimerade kunskapspresentation och som vanligt vad det mycket folk pÄ plats. Formen Àr tilltalande som alltid och delföreningarna levererade som alltid nÄgot matnyttigt att ta med sig hem till den egna vardagen. HÀr följer en mycket kort skrift om innehÄllet i de olika föredragen och vill man veta mer hÀnvisas till Ortopoden dÀr intervjuer med alla förelÀsare finns att lyssna pÄ.
Moderatorer var Frederik MĂžse och Evelina Pantzar-Castila frĂ„n Ărebro ortopedklinik. I halvtid sĂ„ byttes moderatorerna ut till Viktor Hiding och Karolin Petersson frĂ„n Ărebro.
Varje presentation följdes av intresserade frÄgor frÄn publiken och mÄnga hade nog velat frÄga mer, men WhatŽs up Àr upplysning i komprimerad form sÄ alla frÄgor hann nog inte besvaras dÀr och dÄ. Vissa ytterligare upplysningar kan man fÄ genom Ortopodden dÀr Malin Zimmerman och Christian Carrwik intervjuar WhatŽs up-experterna.
SVENSK BARNORTOPEDISK FĂRENING
Jakob Ărtengren, överlĂ€kare SkĂ„nes Universitetssjukhus, gav sina bĂ€sta tips och trix för att lyckas med en suprakondylĂ€r humerusfraktur. NĂ„got som lugnade auditoriet var att sĂ„ lĂ€nge det finns fin kapillĂ€r Ă„terfyllnad sĂ„ kan man operera i dagsljus Ă€ven om radialispuls saknas. Phu.
SVENSKA FOT OCH ANKELKIRURGISKA SĂLLSKAPET
Anna Ăstberg Elmlund, Danderyds sjukhus och Martin Granath, HĂ€ssleholm, gav lite tips om hĂ€lsmĂ€rta, mest för att vi ska ha nĂ„got att sĂ€ga till grannar och svĂ€rfar nĂ€r de har frĂ„gor. HĂ€lsmĂ€rta Ă€r inte sĂ„ vanligt i vĂ„r yrkesvardag dĂ„ det sorteras bort av 1177.
Akillestendinos/insertalgi Àr en mer vanlig frÄgestÀllning. Anna tipsade om rehabilitering vid hÀlsenesmÀrta som finns att lÀsa om i lÀkartidningen 2014 och ABC 2022. Förövrigt saknar sclerosering evidens och kortisonspruta Àr inte bara ute utan Àven farligt dÄ det ökar risken för ruptur. Scarifiering Àr en yttersta nödÄtgÀrd och ska registreras i Riksfot om det överhuvudtaget görs.
SVENSK RYGGKIRURGISK FĂRENING
Freyr Gauti Sgmundsson, Ărebro, talade om metastaser i ryggkotpelaren. StrĂ„lning, cellgifter mm har ökat överlevnaden för patienter med metastaser i kotpelare. De lever helt enkelt lĂ€ngre. Tidigare har man haft op-indikation endast om neurologisk pĂ„verkan föreligger men om nu livslĂ€ngden ökar sĂ„ Ă€r indikationerna nu Ă€ven smĂ€rta och livskvalitet.
Patologiska frakturer kan man tÀnka sig att operera INNAN neurologisk katastrof intrÀffar. Skatta pÄ MR enligt skattningsskala. Nyheter pÄ operation Àr ex anvÀndande av Karbon i stÀllet för metall vilket kan ta bort ex metallartefakter vid framtida MR/ CT-planering för strÄlbehandling.
Akillesinsertalgi kan utredas med egenhÀndigt ultraljud. TrÀning kan funka men funkar inte lika bra som vid ren sen-problematik. Keck-and Kelly Àr en ÄtgÀrd men nya enklare metoder finns ocksÄ.
HĂFT OCH KNĂPROTESFĂRENINGEN
Olof sköldenberg, Danderyds sjukhus, och Helene Andersson Molina, Ărebro, var först ut och körde utan power point. De förde ett resonemang kring indikationer för proteskirurgi. BMI-grĂ€nser, restriktioner, och allmĂ€nt sunt förnuft. Det hela kokade ner till att det helt enkelt handlar om patientens förvĂ€ntningar och vilka risker hen Ă€r beredd att ta.
Ortopoddens Malin Zimmerman intervjuar Viktor LIndgren frÄn SOTS.
SVENSKA ORTOPEDTRAUMATOLOGISKA SĂLLSKAPET
Viktor Lindgren, Karolinska, pratade om svĂ„ra öppna frakturer och hur dessa bĂ€st behandlas enligt BOAST 4 (British Orthopaedic Association Standards for Trauma 4) Högenergiskada ger automatiskt en öppen fraktur, klassifikationsgrad Gustillo Anderson (GA) 3, oavsett hur litet genomstick. Grundprinciper Ă€r antibiotika inom 60 minuter frĂ„n ankomst, GA 1-2 kan fĂ„ Cloxacillin och GA 3 a-c Cefotaxim eller PipTazo. Ju högre GA-klass, desto mer tidskritiskt för kirurgisk revision. Ta med plastikkiriurg redan vid första revisionen och spola rikligt 3-6 liter. VAC saknar vetenskapligt stöd vid första revision men kan vara praktiskt pĂ„ avdelningen. ĂvervĂ€g lokal antibiotika. Externfixation rekommenderas tills huden han slutas.
SVENSK ARTROSKOPISK FĂRENING
Erik Rönnblad, Capio Artrokliniken Stockholm, berÀttade om meniskskador och hÀr fanns stort engagemang frÄn publiken. Han hade nÄgra kÀpphÀstar att delge Ähörarna, sÄsom att ett lÄst knÀ bör opereras akut eller subakut. Man ska inte försöka reponera menisklÄsningen i lokalbedövning. Vid samtidig korsbandskada bör man försöka sy menisken inom sex veckor. Han nÀmnde ocksÄ att det saknas idag evidens för att sÄ kallad biologisk augmentering ger en snabbare/ bÀttre lÀkning.
SVENSKA SKULDER & ARMBĂ GSSĂLLSKAPET
Hanna Björnsson Hallgren, Linköpings universitetssjukhus, beskrev hur man kan tÀnka kring akuta cuffrupturer. Hon vill hellre tala om traumarelaterad cuffruptur eftersom degenerativa tillstÄnd kan ha cuffskada som förvisso Àr genomgÄende men som kanske inte Àr sÄ signifikanta. Traumatiskt genererad cuffskada har ofta mer ont, viket i sig kan vara en operationsindikation. Cuff Àr en bred term och storlek, lokalisation, engagemang av subscapularis samt aktivitetsnivÄ avgör mer operationsindikation Àn MR-svar enbart. SammanstÀllningen av den pÄgÄende studien ACCURATE som Àr en placebokontrollerad studie i hela Norden pÄgÄr. Ny skrift kring cuffrupturer med litteratursammastÀllning kommer inom kort frÄn SSAS.
ROBOTASSISTERAD KIRURGI
FrÄn vÀnster: Nicolas Martinez, Gunnar Falk, Pierre Rotzius, Olof Sköldenberg, Ewald Ornstein och Per Wretenberg.
Framtid eller avkrok?
Robotassisterad kirurgi nu och framÄt
Symposiet "Robotortopedi âframtid eller avkrok?" leddes av Professor Per Wretenberg och samlade ledande experter för att diskutera den nuvarande och potentiellt framtida anvĂ€ndningen av robotteknik inom ortopedisk kirurgi. Diskussionerna tĂ€ckte bĂ„de internationella perspektiv och situationen i Sverige, samt olika synpunkter frĂ„n offentlig och privat vĂ„rd.
Pierre Rotzius inledde med en internationell överblick av robotassisterad knÀproteskirurgi. Han beskrev hur tekniken har tagit fart globalt och betonade de olika robotsystem som anvÀnds, sÄsom Velys, Cori, Rosa, Mako och Omnibotics. Rotzius lyfte fram att dessa system erbjuder hög precision och kan anvÀndas oavsett vilken kirurgisk filosofi som tillÀmpas. Han noterade ocksÄ att lÀnder som Australien och USA har sett en betydande ökning av robotassisterade ingrepp, vilket antyder en global trend mot ökad anvÀndning av denna teknik. De första registerstudierna med en medellÄng uppföljningstid (5-7 Är) börjar nu redan komma frÄn ex Australien och Nya Zeeland och dessa visar pÄ försiktigt positiva resultat avseende exempelvis reoperationer för instabilitet för robotassisterad teknik gentemot standardteknik. Trenden Àr tydlig att robotassisterad kirurgi Àr pÄ vÀg att bli en standard snarare Àn ett undantag, i vilket fall i vissa regioner i vÀrlden.
Ewald Ornstein fortsatte med att belysa hur man som verksamhetschef kan hantera införandet av robotassisterad ortopedi. Han underströk vikten av ett vetenskapligt och ordnat införande av tekniken, dÀr bÄde patientnytta och lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet Àr centrala faktorer. Ornstein erkÀnde att det finns tveksamheter kring kostnadseffektiviteten och den faktiska nyttan för patienterna, men betonade att en noggrant genomförd utbildning och kliniska studier Àr nyckeln till att sÀkerstÀlla att robotteknikens införande Àr vÀlgrundat och hÄllbart. Han uppmanade till en balanserad och evidensbaserad approach i denna resa.
Nicolas Martinez erbjöd ett privat perspektiv pÄ robotkirurgi inom knÀprotesoperationer, sÀrskilt i kontexten av offentligt finansierad privat vÄrd. Han framhöll att privat vÄrd har kapaciteten att massproducera högkvalitativ vÄrd till lÀgre kostnader, och att robotassisterad kirurgi kan förbÀttra precisionen och förutsÀgbarheten i operationer. Martinez pÄpekade att robotkirurgi potentiellt kan minska komplikationer och behovet av reoperationer genom bÀttre implantatpositionering och mjukdelsbalansering. Dock Àr tekniken kostsam och krÀver betydande investeringar, vilket gör att kostnadseffektiviteten kan variera beroende pÄ sammanhanget.
Gunnar Falk tog vid och diskuterade robotassisterad kirurgi inom den offentliga vÄrden. Han betonade vikten av att integrera denna teknik pÄ ett sÀtt som Àr bÄde kliniskt och ekonomiskt hÄll-
bart. Falk menade att ett nÀra samarbete mellan offentlig och privat sektor Àr avgörande för att maximera vÄrdresurserna och förbÀttra patientvÄrden. Han argumenterade för att robotkirurgi kan leda till bÀttre patientresultat, men att framgÄngen beror pÄ noggrann planering och ett effektivt teamarbete.
Avslutningsvis presenterade Olof Sköldenberg ROCKET-studien, en multicenterstudie som syftar till att jÀmföra resultaten mellan robotassisterad och konventionell knÀproteskirurgi. Studien undersöker bland annat patientrapporterade utfall, som Forgotten Joint Score, samt hÀlsokonomiska analyser.
Sammanfattningsvis belyste symposiet bÄde möjligheterna och utmaningarna med robotassisterad ortopedi. Tekniken erbjuder stor potential för förbÀttrad precision och patientvÄrd, men det ÄterstÄr viktiga frÄgor kring kostnadseffektivitet och hur tekniken bÀst implementeras i olika vÄrdstrukturer. Framtiden för robotortopedi i Sverige kommer sannolikt att bero pÄ fortsatt forskning och en balanserad införandeprocess som beaktar bÄde kliniska och ekonomiska aspekter och att införandet initialt sker inom ramen för studier.
Olof Sköldenberg Professor och överlÀkare Danderyds sjukhus
HĂGENERGITRAUMA HANDLED
Komplexa frakturmönster
Den vanligaste frakturen i handleden Àr den distala radiusfrakturen som vanligen uppkommer efter fall i samma plan, sÄ kallat lÄgenergitrauma. Diskussionen handlar dÄ ofta om vilka felstÀllningar som kan accepteras för icke-kirurgisk behandling och nÀr operation Àr indicerat löses de flesta problem med enbart volar plattfixation eller stift.
Vid högenergitrauma ses inte sÀllan mer komplexa frakturmönster samt skador pÄ nÀrliggande benstrukturer och ligament, dÀr volar plattfixation ensamt inte alltid löser alla problem.
Marknaden erbjuder flera varianter av volara radiusplattor. NÄgra Àr designade för att fixera extraartikulÀra frakturer och andra för ledengagerande frakturer dÀr plattan tillÄter placering nÀra radiokarpalleden utan större risk att hamna i konflikt med volara tum- och fingerflexorer. De flesta plattsystem erbjuder Àven fragmentspecifika plattor som möjliggör fixation av typiska ledengagerande fragment som radius dorsala ulnara hörn, radiusstyloid och volara lÀppen pÄ radius. I vissa fall kan dock mindre fragment fixeras med enklare metoder som stift som sedan bockas och fixeras under lÀmplig platta. Andra metoder Àr en överbroande platta, sÄ kallad spanning plate, som kan vara ett alternativ vid multipla ledengagerande fragment som Àr svÄra att fixera samt vid omfattande mjukdelsskador med kvarstÄende subluxation i radiokarpalleden. Vid preposition av ledytefragment uppstÄr ibland bendefekter metafysÀrt dÀr benpackning kan övervÀgas, antingen med autologt ben frÄn höftbenskammen eller allogent ben frÄn fÀrskfruset femurcaput.
En annan komplex variant av handledsskador Àr luxationsfrakturer, eller typ
IV enligt Fernandez klassifikation. Dessa skador innebÀr inte sÀllan pÄverkan pÄ handledens volara och dorsala radiokarpala ligament dÀr framför allt de volara ligamentstrukturerna Àr viktiga för handledens stabilitet, bÄde i frontal och sidoplan. Om ligamenten fÀster pÄ större benfragment kan stabilitet ofta uppnÄs med adekvat frakturfixation. Vid mindre avulsionsfragment, eller rena ligamentavulsioner, krÀvs annan teknik som osteosutur eller ankare. TemporÀrt skydd med spanning plate kan ocksÄ övervÀgas vid otillrÀcklig stabilitet.
Vid intrakarpala ligamentskador finns ingen konsensus kring hur dessa ska behandlas i akutskedet. Sannolikt bör dock kompletta skador pÄ skafolunÀra ligamentet, typ IV enligt Geissler, ÄtgÀrdas dÀr teknik med sluten reposition och stiftfixation finns beskriven men Àven öppen teknik med reinsertion av, oftast, dorsala portionen av skafolunÀra ligamentet. Skador pÄ triangulÀra fibrokartilaginÀra ligamentkomplexet (TFCC) Àr vanliga och kan oftast lÀmnas utan ÄtgÀrd i akutskedet dÄ majoriteten lÀker utan restsymtom men kan i undantagsfall behöva ÄtgÀrdas senare i förloppet om kvarstÄende besvÀr.
Handledsartroskopi kan i akutskedet vara ett komplement till öppen kirurgisk teknik pÄ flera indikationer. Vid ledengagerande frakturer kan artroskopi vara till hjÀlp för att verifiera om ledytan reponerats till adekvat lÀge. Mindre centrala ledytefragment kan vara svÄra att reponera med indirekt teknik och artroskopi kan hÀr vara ett alternativ till öppen reposition via dorsalt hudsnitt och kapsulotomi. Artroskopisk teknik möjliggör Àven samtidig diagnostik av karpala ligamentskador och skador pÄ TFCC. Handledsartroskopi Àr idag standardmetod för diagnostik av ligamentskador i handleden dÄ magnetresonansundersökning (MR) fortsatt har för dÄlig sensibilitet och specificitet, frÀmst vad gÀller skador pÄ skafolunÀra och lunotrikvetrala ligamenten. Om
indikationen för operation endast gĂ€ller diagnostik av mjukdelsskador Ă€r sĂ„ kallad nanoskopi numera en etablerad metod vid handkirurgiska kliniken i Ărebro. Nanoskopi Ă€r ett mindre artroskopisystem och möjliggör diagnostik pĂ„ mottagningsoperation i WALANT (WideAwake Lokal Anasthesia No Tornique). Metoden har utvĂ€rderats pĂ„ handkirurgiska kliniken i Ărebro och visat sig vara ett sĂ€kert och kostnadseffektivt alternativ till handleds-MR med överlĂ€gsen diagnostisk förmĂ„ga.
För ett lyckat resultat efter kirurgisk behandling av högenergitrauma mot handled Àr rehabiliteringen en nyckelfaktor. Omfattande mjukdelsskador i kombination med extensiv kirurgisk frilÀggning innebÀr risk för ödem, smÀrta, adherenser och stelhet som följd. Rehabiliteringens tidiga fas fokuseras mot att fÄ bort svullnad i handled och hand vilket stÀller krav pÄ handledsstabilitet, adekvat smÀrtlindring och vÀlsittande förband. Rehabilitering kan dÀrutöver kompliceras av psykologiska faktorer som depression, Ängest, rörelserÀdsla och katastroftÀnkande. I rehabiliteringens tidiga faser Àgnas ibland stor del av tiden till information kring skadans natur samt smÀrtans olika typer och faser. Först nÀr fingerrörlighet och handledsstabilitet Àr under kontroll riktas fokus mot handledsrörlighet. SmÀrta med autonom dysfunktion och krepitationer över osteosyntesmaterial bör tidigt Äterkopplas till lÀkare. à terkoppling bör Àven ske senare i förloppet vid besvÀrlig kvarstÄende smÀrta och nedsatt handledsfunktion som kraftigt begrÀnsar aktiviteter.
FrÄn vÀnster: Johan Niklasson, Magnus TÀgil, Carl Ekholm, Daniel Reiser och Martin Paulsson.
Metakarpalbensfrakturer
Tidig mobilisering utan gips eller operation
Sedan 2017 har vÄr forskargrupp, verksam pÄ Handkirurgiska sektionen pÄ Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Ortopedkliniken i Falun, följt en patientkohort med spiral- eller snedfraktur i metakarpale
2â5. Patienterna randomiserades till antingen tidig rörelsetrĂ€ning med fri belastning eller traditionell öppen reposition och intern fixation.
Av de ursprungliga 42 patienter som analyserades ett Är efter behandling kunde 34 genomgÄ ny uppföljning efter totalt 4,5 Är. I bÄda grupperna var behandlingsresultaten bra med höga nivÄer av patientnöjdhet, och trÀningsbehandlingen kunde konstateras non-inferior.
Frakturer genom metakarpalbenens diafys Àr vanliga skador som i Sverige behandlas inom bÄde ortopedi och handkirurgi. En i litteraturen vanligt förekommande Äsikt Àr att böj- och strÀckapparaten har begrÀnsad förmÄga att anpassa sig om benet lÀker med förkortning, vilket Àr en vanlig felstÀllning vid sneda och spiralformade frakturytor. Redan uppenbar eller förvÀntad rotationsfelstÀllning har ocksÄ ansetts utgöra en stark indikation för operation, eftersom gipsbehandling sÀllan kan garantera att benet lÀker utan rotation. Vanligt förekommande rekommendationer bygger dock som regel pÄ biomekaniska studier utförda pÄ kadaver, snarare Àn randomiserade studier pÄ levande patienter. Hypotesen som legat till grund för vÄra studier baseras pÄ antagandet att det frakturerade metakarpalbenet vid trÀning (aktiv flexion och extension av fingrar) stabiliseras i korrekt rotation av de djupa tvÀrgÄende ligament som stabiliserar metakarpalhuvudena mot varandra, och att förkortningen som uppstÄr tolereras vÀl av strÀck- och böjsenorna.
VÄr analys baserades pÄ utfallsmÄttet greppstyrka i den skadade handen stÀlld i relation till styrkan i den oskadade handen, uttryckt som en procentsats. Den sÄ kallade non-inferiority-margin, som i det hÀr fallet utgör grÀnsvÀrde för tillÄten minskning av greppstyrkan, sattes till -15%. I fraktursammanhang
har minimal clinical important difference (MCID) för greppstyrka i en tidigare studie uppskattats vara knappa 20%.
BÄde vid 1-Ärsuppföljning och 4,5-Ärsuppföljning kunde greppstyrkan för icke-opererade patienter konstateras vara non-inferior. Utöver greppstyrkan undersöktes en rad sekundÀra utfallsmÄtt (bl.a. smÀrtskattning, patientnöjdhet, DASH-score) och hÀr var resultaten mycket bra i bÄda grupperna utan signifikanta skillnader. Ingen av patienterna i endera gruppen upplevde nedsatt rörelseförmÄga (t.ex. extensor lag) eller symptomatisk rotationsfelstÀllning, trots att diskreta sÄdana skillnader bedömdes förekomma hos nÄgra patienter i bÄda grupperna och trots att frakturerna i trÀningsgruppen lÀkte med signifikant mer förkortning.
Till trÀningsgruppens fördel kunde konstateras att sjukskrivningstiden var signifikant kortare Àn för patienter som opererades. Sex reoperationer (tvÄ för osteosynteshaveri och 4 för implantatextraktion) genomfördes i operationsgruppen, ingen revisionskirurgi behövdes i trÀningsgruppen. Behandlingskostnaden uppskattas ocksÄ bli betydligt lÀgre (ca 1/3 av kostnaden jÀmfört operation), Àven utan att hÀnsyn tagits till sjukfrÄnvarons bidrag till den totala kostnaden.
Ett relativt litet patientunderlag (42 respektive 34 patienter) utgör en av analysens svagheter, och vi hoppas kunna nÄ ytterligare insikter kring behandlingsresultat i större patientmaterial genom registerstudier. VÄr slutsats Àr att tidig mobilisering ger likvÀrdiga behandlingsresultat som operation vid sneda och spiralformade metakarpalbensfrakturer, och att denna behandlingsmetod bör vara förstahandsvalet för dessa patienter.
TRĂNINGSBEHANDLING I KORTHET:
⹠TrÀningsprogrammet bestÄr av 5x5 repetitioner av maximal flexion och extension av fingrar dagligen. Utöver detta fri mobilisering utan restriktioner.
Initial rotationsfelstÀllning tillÄts men bör kontrolleras efter ca en veckas behandling för att bekrÀfta att den normaliserats.
⹠FlexionsstÀllning med dorsal benprominens accepteras förutsatt att hudhot ej föreligger.
⹠För patienter som klarar behandlingen bra kan uppföljning ske hos fysioterapeut eller arbetsterapeut.
Om patienten gipsbehandlats i 10 dagar eller mer kan pÄbörjad benlÀkning göra att korrektion av eventuell rotationsfelstÀllning inte sker, och i dessa fall Àr trÀningsbehandling inte lÀmplig.
⹠Frakturer i tummens metakarpalben Àr ej aktuella för denna behandlingsmetod.
Fredrik Peyronson SpecialistlÀkare i handkirurgi Akademiska sjukhuset, Uppsala
FrÄn avlösta senor till patientinformation
Ortopediveckans fria föredrag och posters tÀckte in hela ortopedin.
Sex presentationer gjorde upp om priset för "BÀsta föredrag" och hela 23 posters var med och tÀvlade om motsvarande posterpris.
HĂ€r Ă€r vinnarna i bĂ„da klasserna â framröstade av Ortopediveckans besökare. BĂSTA FRIA
PHACT
Proximal HAmstring Clinical Trial
En studie som presenterar fakta kring behandlingen av proximala hamstringsskador
Författare Elsa Pihl, Sofia Laszlo, Anne-Marie Rosenlund, MÄlfrid Holen Kristoffersen, Jörg Schilcher, Carl Johan Hedbeck, Mikael Skorpil, Chiara Micoli, Martin Eklund, Olof Sköldenberg, Frede Frihagen och Kenneth B Jonsson.
Artikeln Àr publicerad i Evidence frÄn New England Journal of Medicine group DOI 10.1056/EVIDoa2400056
Proximal hamstringsskada innebÀr att hamstringsmusklernas fÀste slitits av frÄn sittbenet. Skadan intrÀffar oftast vid excentrisk belastning i en hastig spagatrörelse som till exempel nÀr man halkar pÄ lÀngdskidor. Vanligen drabbar det relativt aktiva personer i medelÄldern. I akutskedet blir det svÄrt att gÄ, ta ut steglÀngden och att sitta. Efter nÄgra dagar fÄr mÄnga ett stort blÄmÀrke pÄ baksidan av lÄret. Vissa fÄr pÄverkan pÄ nervfunktionen i underbenet och foten.
Det finns tvÄ behandlingsalternativ. Det ena Àr att kirurgisk reinsertion följt av lÄng period av rehabilitering. Det andra alternativet Àr att pÄbörja rehabilitering utan föregÄende operation. Det fanns ingen studie som prospektivt jÀmförde behandlingarna, men ÀndÄ rekommenderades kirurgi i litteraturen.
PATIENT PREFERENCE OCH NONINFERIORITY DESIGN
Syftet med studien var att med randomisering jÀmföra behandlingsalternativen. Tio sjukhus i Sverige och Norge deltog. Patienter mellan 30-70 Är med en akut, total proximal hamstringsskada lottades till kirurgisk eller icke kirurgisk behandling och följdes upp i tvÄ Är. PrimÀrt utfallsmÄtt var en skadespecifik PROM-enkÀt (PHAT-score max 100 min 0). SekundÀra utfallsmÄtt var styrkeoch funktionstester, frÄgor kring aktivitet, MR och komplikationer.
De patienter som hade en stark önskan om en viss behandling eller om den enskilde ortopeden bedömde att en viss behandling var klart mer motiverad, erbjöds delta med samma uppföljning inom ramen för studien, s.k. patient preference design. Vidare anvÀnde vi non-inferiority design dÀr vi ville undersöka om den icke-kirurgiska behandlingen var underlÀgsen den kirurgiska behandlingen med mer Àn -10 PHATpoÀng, i sÄ fall skulle det motivera den potentiellt ökade risken och kostnaden med kirurgi.
VI FANN INGEN SKILLNAD
Vid uppföljningen efter tvÄ Är kunde vi inte finna nÄgon skillnad i PHAT-score mellan de tvÄ behandlingarna varken hos de lottade patienterna (119st (-1.2 (95% CI, -8.6, 6.2; p=0.009)) eller hos de som valt behandling sjÀlva (97st (-2.6 (95% CI, -9.9, 4.6)). Inte heller nÄgon skillnad i funktions- och styrketester kunde uppmÀtas. Det fanns dock en tendens till att fler av de opererade patienterna ÄtergÄtt fullt till idrott, men att de samtidigt hade fler komplikationer.
KONKLUSION
VÄr slutsats Àr att icke-kirurgisk behandling inte ger ett sÀmre patientrapporterat utfall Àn kirurgisk behandling och bör dÀrför i första hand erbjudas till medelÄlders patienter som drabbats av proximal hamstringsskada.
Elsa Pihl Med dr och bitrÀdande överlÀkare Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet
BÀsta fria föredrag
Elsa Pihl tar emot utmÀrkelsen BÀsta muntliga föredrag av SOFs Maziar Mohaddes.
Axelprotes âinformation inför operation
En digital patientinformation i 1177/Stöd och Behandling
Författare: Matilda Söderlund, Karin Estendahl, Moa StenbÀcken och Ingrid Hultenheim Klintberg
Projektet har finansierats med medel frÄn Innovationsfonden i VGR.
Axelprotes erbjuds vid smÀrta och nedsatt funktion vid till exempel artros, artrit, fraktur eller kraftigt nedsatt funktion i rotatorkuffen. Det Àr ett ingrepp som stadigt ökar i antal. Kirurgin Àr omfattande och krÀver lÄng och specifik rehabilitering. I VÀstra Götalandsregionen genomförs axelprotesoperationer pÄ flera olika sjukhus.
MÄlet med projektet var att utveckla en regiongemensam digital patientinformation med syfte att tillgodose patientens behov inför och efter axelprotesoperation.
Patientinformationen skapades i 1177/Stöd och Behandling och bestÄr av animerade filmer, videor, foton och text. Den innehÄller fakta frÄn flera olika yrkeskategorier och ska vara heltÀckande för patienten.
GrundlÀggande fakta hÀmtades frÄn vetenskapliga artiklar, ortopedkirurgiska enheter i Sverige och patientinformation frÄn andra regioner. För att erhÄlla olika perspektiv intervjuades patienter och vÄrdpersonal. Projektgruppen bestod av fysioterapeuter frÄn Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sjukhusen i VÀster i tÀtt samarbete med kollegor frÄn andra sjukhus och yrkeskategorier.
Exempel pÄ innehÄll: den friska axelns funktion, varför gör det ont, hur operationen gÄr till, vad blir det för resultat, förberedelser i hemmet, vad hÀnder pÄ sjukhuset, trÀningsprogram samt ett avsnitt med svar pÄ vanliga frÄgor.
UtvÀrdering har skett via enkÀter och intervjuer och pÄvisat hög patientnöjdhet.
Patientinformationen finns i 1177/Stöd och Behandling, vilket innebÀr att alla regioner i Sverige kan anmÀla sitt intresse för att börja anvÀnda den.
SAMMANFATTNING
Samlad digital information bidrar till jÀmlik vÄrd och ger nytta för patient och vÄrdgivare.
Matilda Söderlund Leg. fysioterapeut
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Matilda Söderlund presenterar sin vinnande poster.
Utmaning: VÀrldens Àldsta befolkning
Professor Nakashima Yasuharu var en av gÀstförelÀsarna under Ärets Ortopedivecka. Han Àr ordförande för SOFs motsvarighet i japan, Japanese Orthopaedic Association (JOA) med 78000 medlemmar. Yasuharu höll en intressant förelÀsning om landets stora utmaning med en Äldrande befolkning. Ortopediskt Magasin fick dessutom en pratstund med professorn.
Japan och Sverige delar utmaningen med en Äldrande befolkning, Àven om situationen i Japan Àr mer uttalad. I Japan Àr 30% av befolkningen över 65 Är, jÀmfört med 20% i Sverige. Den genomsnittliga livslÀngden för kvinnor i Japan Àr 88,8 Är, vilket Àr nÀstan fyra Är lÀngre Àn i Sverige. För mÀn Àr medellivslÀngden i Japan 81,9 Är, vilket ligger mycket nÀra Sveriges 81,6 Är.
Professor Yasuharu, som Àven Àr professor vid institutionen för ortopedisk kirurgi pÄ Kyushu University, berÀttar att muskuloskeletala Äkommor (frakturer och artrit) Àr en av de vanligaste anledningarna till att patienter söker vÄrd i Japan, dÀr ortopediska sjukdomar stÄr för 24,8% av sjukvÄrdsfallen.
Under sitt ordförandeskap har Yasuharu arbetat för att lyfta fram vikten av att mÀnniskor rör pÄ sig och bibehÄller god fysisk hÀlsa genom hela livet. Ett viktigt projekt som han har varit med och utvecklat Àr "The locomotive concept", som introducerades 2007.
â Tidigare fokuserade vi pĂ„ att behandla enskilda delar av kroppen, men vi insĂ„g att vi mĂ„ste börja tĂ€nka pĂ„ hela 'lokomotivet', det vill sĂ€ga kroppen som en helhet, förklarar han.
Detta initiativ har ocksÄ kopplats till en nationell sjukvÄrdsförsÀkring, som numera omfattar 7 miljoner personer. FörsÀkringen har utvecklats för att möta behoven hos en Äldrande befolkning, dÀr 2 miljoner japaner idag Àr 90 Är eller Àldre. Japans befolkning uppgÄr idag till 125 miljoner mÀnniskor.
â Vi mĂ„ste fĂ„ folk att förbli rörliga sĂ„ lĂ€nge som möjligt, betonar Yasuharu.
Professor Yasuharu berÀttar vidare att JOA, precis som SOF, Àr ansvarig för att sÀtta riktlinjer och tillhandahÄlla certifieringar för blivande ortopedspecialister.
â Vi erbjuder en certifiering för aktiva ortopeder, liknande den svenska ortopedexamen, nĂ„got vi har gjort sedan 1982. ORTOPEDI
JOA har ocksÄ utvecklat subspecialitetscertifieringar sedan 1986, dÀr man tÀcker omrÄden som sportmedicin, reumatologi, ryggkirurgi och muskuloskeletal rehabilitering. Varje Är anordnar JOA tre större möten: ett ortopediskt möte, ett möte om muskuloskeletala tumörer, samt ett möte med fokus pÄ grundforskning inom omrÄdet.
â Vi publicerar Ă€ven studiematerial och tvĂ„ vetenskapliga publikationer: Journal of Orthopaedic Science och JOS Case Report, bĂ„da pĂ„ engelska, tillĂ€gger Yasuharu.
Japan har inspirerats stort av de svenska nationella registren för ortopedisk kirurgi, och berÀttar att man började registrera i JOANR (Japanese Orthopaedic Association National Registry) 2020, och att det snabbt har vÀxt.
â Vi registrerade 900 000 kirurgiska ingrepp första Ă„ret, 972 000 ingrepp Ă„r 2021, och 1 miljon ingrepp under 2022. Det innebĂ€r att vi nu registrerar uppĂ„t 80% av all ortopedisk kirurgi i Japan, sĂ€ger han.
Den mÀngden data ger en solid grund för framtida forskning och förbÀttringar inom ortopedin. En av de vanligaste operationerna Àr osteosyntes pÄ proximala femur, dÀr drygt 100 000 ingrepp utförs Ärligen. Yasuharu pekar ocksÄ pÄ att hemiartroplastik och radiusfrakturer Àr bland de vanligaste ingreppen i Japan.
Professor Yasuharu berĂ€ttar att Japan har liknande utmaningar som Sverige nĂ€r det gĂ€ller balansen mellan privat och offentlig vĂ„rd. Ăven dĂ€r sker en drĂ€nering av kunskap och resurser frĂ„n den offentliga sektorn nĂ€r lĂ€kare vĂ€ljer att arbeta pĂ„ privata kliniker, dĂ€r lönerna ofta Ă€r högre.
â Vi kan inte straffa privata vĂ„rdgivare, men det hĂ€r Ă€r en av de stora frĂ„gor som JOA mĂ„ste lösa framöver, sĂ€ger professor Yasuharu.
Trots skillnaderna i befolkning och yta mellan Sverige och Japan, poÀngterar professor Yasuharu att Japan inte ser Sverige som ett "litet" land.
â Sverige Ă€r ett respekterat land, med svenska lĂ€kare som har gjort stora genombrott inom ortopedin, vilket har pĂ„verkat utvecklingen av ortopedisk vĂ„rd Ă€ven i Japan, avslutar han.
Linda Linnskog Rudh Redaktionschef Ortopediskt Magasin
Professor Wretenberg tackar professor Yasuharu för en intressant förelÀsning.
Unga höfter
VÄr hedersgÀst professor Nakashima Yasuharu deltog i symposiet om höftproblem hos barn och unga vuxna. Han berÀttade bland annat hur man pÄ 1970-talet genom att byta utformning av blöjor pÄ spÀdbarnen kraftigt kunde reducera antalet barn med höftluxation.
Jakob Ărtegren, SUS, deltog i symposiet och började med att redogöra för den screening som görs för att hitta nyfödda barn med kongenital luxation (DDH) i Sverige. Barnen undersöks redan pĂ„ BB och screeningen Ă€r i princip 100 procentig, dvs, alla barn med instabila höfter som föds i Sverige hittas och fĂ„r behandling med Von Rosen skena eller liknade skenor och de allra flesta blir dĂ„ stabila i sina höfter. Det dyker dock hela tiden upp barn som Ă€r lite Ă€ldre, och som nĂ€stan uteslutande fötts utomlands med missade luxationer. Dessa behandlas oftast kirurgiskt med olika osteotomier bĂ„de pĂ„ bĂ€cken- och femursidan, och Jakob visade nĂ„gra fall dĂ€r man gjort detta och fĂ„tt ett bra resultat. Man kan konstatera att vĂ„ra barnortopeder gör det mesta rĂ€tt nĂ€r det gĂ€ller barn med höftproblem. Det
Àr dÄ betydligt sÀmre stÀllt med de unga vuxna som jag kommer till lite senare.
Sedan var det dags för professor Nakashima Yasuharu att berÀtta om hur man behandlar kongenital höftluxation hos barn i Japan. JÀmfört med Sverige sÄ hade man fram till början pÄ 1970-talet en mÄngdubbelt högre incidens av DDH. Man hade dÄ börjat fundera över om en orsak inte kunde vara att man lindade barnens ben tÀtt ihop. Detta faller sig ju naturligt nÀr man tÀnker pÄ att Von Rosen redan pÄ 1950-talet utvecklade en skena dÀr höfterna hÄlls i bÄde kraftig utÄtrotation och abduktion. Traditionen Àr dock stark och det var inte förrÀn man i början pÄ 1970-talet lanserade en nationell kampanj dÀr man skulle anvÀnda blöjor av vÀsterlÀndskt snitt, som man drastiskt minskade incidensen. Man har nu ocksÄ ett betydligt bÀttre screeningsystem pÄ BB som liknar det som finns hos oss.
DÀrefter gick vi över till de unga vuxna och patienter med dysplastika höfter som ger besvÀr frÄn övre tonÄren och uppÄt. För detta ÀndamÄl hade jag bjudit in professor SÞren Overgaard frÄn Danmark för att berÀtta om deras system. I Danmark opereras mycket fler
av dessa patienter och SÞren berÀttade om det framgÄngsrika danska systemet dÀr man vid upptÀckt av höftdyplasi remitterar patienterna till nÄgra fÄ centra dÀr de utreds noga och i mÄnga fall opereras. Detta Àr ett system som vi saknar i Sverige vilket gör att mÄnga av vÄra patienter blir obehandlade. VÄr egen Fredrik MÞse, som Àr en av de fÄ som gör bÀckenoetsotomier i Sverige, kunde bara instÀmma i att vi nog gör alldeles för fÄ. Han berÀttade ocksÄ om sina egna studier som visar att bara en brÄkdel av de patienter som röntgar sina höfter, och enligt kriterierna har dysplasi, fÄr diagnosen. Underdiagnostik och underbehandling i Sverige Àr sÄledes ett problem som vi mÄste jobba med framöver.
Professori ortopedi Universitetssjukhuset i Ărebro
SĂžren Overgaard deltog digitalt under seminariet.
FrĂ„n vĂ€nster: Fredrik MĂžse, Jakob Ărtegren, Nakashima Yasuharu och Per Wretenberg.
OMVĂ RDNAD
Skör, skörare, skörast
Torsdagmorgon under Ortopediveckan i Ărebro hade jag nöjet att tillsammans med Erika Fjordkvist, ortopedisjuksköterska och chef, moderera sessionen Skör, skörare skörast i en fullsatt lokal pĂ„ Conventum.
MÄnga inneliggande patienter inom ortopedin Àr Àldre redan idag och vi kan förvÀnta oss att det blir fler dÄ antalet 100-Äringar förvÀntas öka markant. 1970 var det 127 personer som nÄdde denna aktningsvÀrda Älder, det innebar 2 personer per vecka, Är 2007, 1458 personer och 2050 berÀknas det vara 5300 personer, vilket innebÀr 100 personer per vecka! Det innebÀr att vi kommer att se fler Àldre dÀr mÄnga Àr sköra eller har stor risk att bli sköra. Eftersom skörhet Àr ett dynamiskt tillstÄnd som delvis gÄr att förebygga och behandla Àr det av stor betydelse att tillstÄndet medvetandegörs och att de Àldre personer som har störst behov av ett multiprofessionellt och multidimensionellt teamomhÀndertagande identifieras.
Ă sa Andersson, leg. sjukgymnast, inledde sessionen med att lyfta fram hur vi ska gradera skörhet dĂ€r Clinical Frailty Scale, CFS, Ă€r ett viktigt verktyg. Ă sa visade en bild med de 9 olika stegen frĂ„n mycket vital till terminalt sjuk och pratade om tre damer som var 80 Ă„r och hur de hamnade pĂ„ helt olika steg pĂ„ skalan och dĂ€rmed hade helt olika behov. Det var mycket illustrativt! Ă sa lyfte ocksĂ„ vikten av att bedöma risken för undernĂ€ring, dĂ€r diagnosen ska stĂ€llas med hjĂ€lp av de sĂ„ kallade GLIM-kriterierna (Global Leadership Initiative on Malnutrition) och som rekommenderas av Socialstyrelsens kunskapsstöd âAtt förebygga och behandla undernĂ€ringâ För att sĂ€tta diagnos ska ett kriterium frĂ„n vardera fenotypiska (ofrivillig viktnedgĂ„ng, lĂ„gt BMI och nedsatt muskelmassa) och etiologiska (nedsatt matintag och sjukdomsbörda eller inflammatoriskt tillstĂ„nd) kriterium vara uppfyllt. Tredje delen av Ă sas föredrag handlade om sarkopeni och vikten av att mĂ€ta för att veta. För att kunna mĂ€ta behövs mĂ„ttband, vĂ„g, handgreppsmĂ€tare och stoppur, det har sjukgymnasterna. Ă sas budskap var att det Ă€r aldrig försent att börja trĂ€na och att teamet Ă€r viktigt.
Geriatriker Adrian Meehan lyfte fram 3 D:n, geropsykiatrins stora âgiantsâ âdemens, delirium och depression. FörelĂ€sningen fokuserade pĂ„ delirium, dĂ€r
de som blir hypoaktiva ofta missas och felaktigt bedöms som nedstĂ€mda och dĂ€rför har sĂ€mre prognos. En sĂ„ stor andel som 39% har kvar konfusionen vid utskrivning och Ă€ven efter en mĂ„nad (32%) vilket leder till nedsatt funktion. Det gĂ„r att förebygga postoperativt delirium, listan Ă€r lĂ„ng och inkluderar bland annat att förebygga hypoxi, kontrollera hör- och synhjĂ€lpmedel, se över lĂ€kemedelsbehandling exempelvis nervblockad i stĂ€llet för opioder och kognitivt stöd som almanacka och klocka. MĂ„l som ska uppfyllas Ă€r att 1) screena alla â„65Ă„r med 4AT dĂ€r man bedömer vakenhet, minnesfunktioner samt akuta förĂ€ndringar eller fluktuationer i patientens kognitiva tillstĂ„nd. 2) sĂ€tta upp nutritionsmĂ„l. 3) göra fallriskbedömning och 4) göra hudinspektion. Adrian berĂ€ttade om BrittMarie, 90 Ă„r, inlagd med höftfraktur som hör dĂ„ligt, har tandprotes som sitter löst, okĂ€nt nĂ€r magen sköttes sig senast, mer Ă€n 400ml i blĂ„san, rodnad pĂ„ hĂ€len och hon har ett ropbeteende, dessutom rapporteras det om ohĂ„llbar hemsituation, vilket behöver utredas. Med god vĂ„rd, spolning av vaxpropp, nutrition, mobilisering, smĂ€rtlindring kunde hon skrivas ut till korttidsboende för remiss till primĂ€rvĂ„rden. Adrians budskap var att kropp och hjĂ€rna hör ihop vid utveckling av skörhet. Att delirium Ă€r vanligt, men kan förebyggas genom strukturerat omhĂ€ndertagande, samt att delirium ska utvĂ€rderas och följas upp!
Sist ut var dietist Mikael Karlsson som svarade pÄ frÄgan "Kan nutrition
göra sköra starkare"? Mikael lyfte fram svÄrigheten med nutritionsforskning dÄ det Àr svÄrt att vÀrdera effekt av matvanor, maten innehÄller olika mÀngd nÀringsÀmnen och konsumeras i olika kostmönster. Men att det Àr vad man Àter och inte Àter, samt hur mycket vi Àter, som pÄverkar. Antioxidativa nÀringsÀmnen som kommer frÄn livsmedel som frukt och grönsaker och anses vara av betydelse för att minska cellulÀra oxidationsskador. En kost som kÀnnetecknas av grönsaker, frukt, rotfrukter, baljvÀxter, vegetabiliska oljor, samt fisk och fÄgel Àr Äterkommande kopplat till en lÀgre risk för fraktur, framförallt höftfraktur. Denna kost minskar Àven risken att utveckla sarkopeni vilket i sin tur minskar risken för fall och fraktur. Det kan finnas risker med en strikt vegansk kosthÄllning, framför allt om BMI Àr lÀgre Àn 22.5.
Det Àr skillnad pÄ prevention och behandling. Vad gÀller behandling Àr det av betydelse att fokusera pÄ intaget av energi och protein. Studier visar att intaget av energi och framför allt protein Àr lÄgt under patientens vÄrdtid. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att Àldre patienter med höftfraktur ska erbjudas nÀringsdryck för att minska risken för komplikationer. Enligt europeiska rekommendationer (ESPEN 2019) bör tillÀgg med nÀringsdryck motsvara 400 kcal och 30 gram protein dagligen. Mikael berÀttade att pÄ Lindesbergs sjukhus dÀr han Àr aktiv ger de nÀrings-
FrÄn vÀnster: Adrian Meehan, Mikael Karlsson och à sa Andersson.
REFERENSER
Rockwood K, Song, X, MacKnight, C, Bergman, H, Hogan, DB, McDowell, I, et al. A global clinical measure of fitness and frailty in elderly people. Can Med Assoc J. 2005;173:489â95. Cederholm T, Jensen GL, Correia M, Gonzalez MC, Fukushima R, Higashiguchi T, et al. GLIM criteria for the diagnosis of malnutrition â A consensus report from the global clinical nutrition community. Clin Nutr. 2019;38(1):1-9.
Scottish Standards of Care for Hip Fracture Patients. https://www.shfa.scot.nhs.uk/_ docs/2019/ Scottish-standards-of-care-for-hip-fracture-patients-2019.pdf.
Bellelli G, Morandi A, Davis DH, Mazzola P, Turco R, Gentile S, Ryan T, Cash H, Guerini F, Torpilliesi T, Del Santo F, Trabucchi M, Annoni G, MacLullich AM. Validation of the 4AT, a new instrument for rapid delirium screening: a study in 234 hospitalised older people. Age Ageing. 2014 Jul;43(4):496-502. doi: 10.1093/ageing/afu021.
EWGSOP2 Cruz-Jentoft et al. Sarcopenia: revised European consensus on definition and diagnosis. Age Agening. 2019 Jan 1;48(1):16-31.
Malmir H, Saneei P, Larijani B, Esmaillzadeh A. Adherence to Mediterranean diet in relation to bone mineral density and risk of fracture: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Eur J Nutr. 2018 Sep;57(6):2147-2160. doi: 10.1007/s00394-0171490-3. Epub 2017 Jun 21. PMID: 28638994.
Karlsson M, Becker W, Michaëlsson K, Cederholm T, Sjögren P. Associations between dietary patterns at age 71 and the prevalence of sarcopenia 16 years later. Clin Nutr. 2020 Apr;39(4):1077-1084. doi: 10.1016/j.clnu.2019.04.009. Epub 2019 Apr 18. PMID: 31036414.
Rizzoli R, Chevalley T. Bone health: biology and nutrition. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2024 Jan 1;27(1):24-30. doi: 10.1097/MCO.0000000000000988. Epub 2023 Nov 1. PMID: 37922025; PMCID: PMC10720787.
Malafarina V, Reginster JY, Cabrerizo S, BruyĂšre O, Kanis JA, Martinez JA, Zulet MA. Nutritional Status and Nutritional Treatment Are Related to Outcomes and Mortality in Older Adults with Hip Fracture. Nutrients. 2018 Apr 30;10(5):555. doi: 10.3390/nu10050555. PMID: 29710860; PMCID: PMC5986435.
Volkert D, Beck AM, Cederholm T, Cruz-Jentoft A, Goisser S, Hooper L, Kiesswetter E, Maggio M, Raynaud-Simon A, Sieber CC, Sobotka L, van Asselt D, Wirth R, Bischoff SC. ESPEN guideline on clinical nutrition and hydration in geriatrics. Clin Nutr. 2019 Feb;38(1):10-47. doi: 10.1016/j.clnu.2018.05.024. Epub 2018 Jun 18. PMID: 30005900.
dryck 60 ml x 3 som serveras i samband med frukost, lunch och middag till alla patienter med höftfraktur och ledprotesinfektioner. NÀringsdryck 60 ml = 145 kcal och 9 gram protein och genererar dÄ ggr 3 435 kalorier och 27 gram protein. Dessutom serveras mjölk 1.5% 175 ml = 90 kcal och 7 gram protein, sÄ gÄnger 3 blir det 270 kcal och 21 gram protein. Varför har de valt detta, jo för att de fÄr bÀttre följsamhet. Kan vara vÀrt att ta efter. Mikaels budskap var att det Àr skillnad pÄ prevention och behandling, vid prevention ser vi pÄ helheten medan behandling handlar om energi och protein.
Det var en mycket trevlig session med inspirerande förelÀsare. Sarkopeni och undernÀring Àr vanliga underliggande faktorer för skörhet och dÀrför Àr trÀning och nutrition ofta basala ÄtgÀrder. Teamet och personcentrerad vÄrd Àr nyckelfaktorer för att minska riskerna för skörhet.
Ami Hommel Leg. sjuksköterska, Professor Malmö Universitet
Kostnadsfria möten i SLS hus!
Visste du att som medlem i Svensk Ortopedisk Förening Àr du Àven föreningsanknuten medlem i Svenska LÀkaresÀllskapet? Genom ditt medlemskap har du förmÄnen att kostnadsfritt* lÄna medlemsrum för arbetsmöten i vÄrt vackra hus mitt i Stockholm city.
(*GÀller endast angivna medlemsrum under kansliets öppettider.)
LĂ€s mer www.sls.se/prislista
NĂ€stan sterilt â finns det?
Torsdagens symposium med omvÄrdnadsortopediskt perspektiv blev ett uppskattat inslag, speciellt av dem som till vardags arbetar i operationsmiljö.
Postoperativ desinfektions inverkan pÄ bakteriekolonisation efter axelproteskirurgi
Postoperativa infektioner efter axelproteskirurgi kan orsaka stort lidande och innebÀra betydande kostnader. Dessa infektioner orsakas ofta av bakterier frÄn patientens egen hudflora, vilket gör hudförberedelser avgörande för att minimera bakteriekolonisation.
OperationssÄret mÄste skyddas frÄn kontamination med ett sterilt förband under de första 48 timmarna, och innan förbandet appliceras mÄste huden rengöras. I dagslÀget anvÀnds olika vÀtskor för detta ÀndamÄl, ofta baserat pÄ lokala rutiner, och det rÄder brist pÄ enighet om vilken vÀtska som Àr mest effektiv.
VÄr hypotes var att applicering av klorhexidin runt det suturerade sÄret skulle minska bakteriekoloni-
sation jÀmfört med natriumklorid under de första 48 timmarna efter axelproteskirurgi. För att undersöka detta genomfördes en enkelblindad, kontrollerad studie vid ett svenskt sjukhus pÄ patienter planerade för axelproteskirurgi. Hudprover samlades in vid fyra tidpunkter: före och efter huddesinfektion, efter intervention samt efter 48 timmar. Inklusionstakten pÄverkades av Covid-pandemin, vilket ledde till att studien fick avbrytas utan att sÀkerstÀlla för bortfall, vilket i sin tur resulterade i att signifikanta resultat uteblev. VÄr hypotes kunde inte bekrÀftas. Klorhexidin-gruppen visade en nÄgot högre förekomst av kliniskt relevanta bakterier, men resultaten var inte statistiskt signifikanta. Ytterligare forskning behövs för att sÀkerstÀlla effektiv patientsÀker vÄrd baserad pÄ evidens.
FörelÀsningen presenterade en studie som publicerades i maj 2024.
REFERENS
Markström I, Falk-Brynhildsen K, Bachrack-Lindström M, Hollman Frisman G, Mernelius S, BjersÄ K. Impact of postoperative skin disinfection with chlorhexidine on bacterial colonisation following shoulder arthroplasty surgery: a controlled randomised study. Infection Prevention in Practice. 2024;6(2):100365. doi: https://doi. org/10.1016/j.infpip.2024.100365.
ArbetssÀtt för optimal luftrenhet vid ledplastiker i operationsrum med UDF-lösning
FörelÀsningen beskrev varför luftkvalitet och mikrobiologisk renhet Àr viktig i ett operationsrum, dÄ syftet Àr att bidra till minskad risk för postoperativ sÄrinfektion.
Orsaken till att en postoperativ sÄrinfektion kan bero pÄ mÄnga olika riskfaktorer, vilka kan ha bÄde endogen och exogen hÀrkomst. Luftrenhet i samband med ett ortopediskt ingrepp Àr en av mÄnga exogena riskfaktorer, och det finns flera olika preventiva ÄtgÀrder och arbetssÀtt att anvÀnda sig av för att höja graden av luftrenhet.
Först och frÀmst behöver man i operationsteamet ha kÀnnedom om vilken luftföringsprincip som rummet har och vidare ha kunskap om dess fördelar och begrÀnsningar. TvÄ vanliga luftföringsprinciper som finns idag Àr omblandad (konventionell mixad)
respektive undantrÀngande (LAF, UDF). I den omblandande lösningen Àr luftrenheten jÀmnt fördelad över hela rummet oavsett var spridningskÀllorna befinner sig. I den undantrÀngande varianten skapas en mycket ren zon, oftast centralt i rummet, med hjÀlp av höga luftflöden som sveper bort partiklar frÄn den rena zonen ut i rummet.
NÀr man arbetar i ett rum med UDF blir det sÄledes viktigt hur man placerar patienten och steril utrustning i rummet i förhÄllande till luftströmmen. Att iordningstÀlla sterila instrument och placera patienten eller instrumentborden utanför luftströmmen, kan innebÀra att föroreningar frÄn mÀnniskor som befinner sig inne i den rena zonen eller blockerar luftströmmen bidrar till att föroreningar kan blÄsas ut över och kontaminera sterila omrÄden.
Det innebÀr Àven att antal nÀrvarande personer, dörröppningar och rörelser
inne pÄ operationssalen pÄverkar förekomsten av mikroorganismer i luften och luftströmmarna. En ytterligare preventiv ÄtgÀrd för att minska frisÀttningen av mikroorganismer frÄn personal Àr valet av arbetsdrÀkt och skyddsutrustning.
Sammanfattningsvis finns det ett vÀrde att med utgÄngspunkt i patientens behov reflektera i teamet över rumslösningens funktion och utifrÄn den enas om arbetsdrÀkt, skyddsutrustning och arbetssÀtt inne i operationsrummet.
Att missa en cancerdiagnos Àr alltid en mardröm för en lÀkare. Ett alltid lika viktigt Àmne Àr dÀrför tumörortopedi.
Vissa enkla regler finns att hÄlla sig till och bland annat det diskuterades pÄ detta viktiga symposium.
Johan Lund inledde med att ge hematologens perspektiv och pratade framför allt om myelom. Drygt 600 nya myelom diagnosticeras per Är i Sverige. Han poÀngterade vikten av att ta lab.prover inkl. serum elfores vid multipla lytiska skelettförÀndringar utan kÀnd etiologi, dÄ diagnosen i regel kan faststÀllas eller avfÀrdas utifrÄn serum elfores.
Asle Hesla pratade om utredning av mjukdelstumörer och misstĂ€nkta mjukdelssarkom. Diagnosen Ă€r ovanlig, enbart 250 nya mjukdelssarkom diagnostiseras per Ă„r i Sverige. Sarkom (antingen i skelett eller i mjukdelar) utgör knappt 1% av all cancersjukdom. Vidare fick vi höra att det gĂ„r 200 godartade mjukdelstumörer pĂ„ ett sarkom. Den lĂ„ga incidensen mjukdelssarkom i förhĂ„llande till godartade mjukdelstumörer Ă€r en av orsakerna till att det ofta föreligger en betydande âdoctor's delayâ, sĂ„vĂ€l som âpatient's delayâ innan diagnosen stĂ€lls. Det finns dĂ€rför goda skĂ€l att ha tydliga och enkla riktlinjer för nĂ€r man som ortoped bör misstĂ€nka sarkom. Följande symptom bör enligt det nationella vĂ„rdprogrammet för sarkom i extremiteter och bĂ„lvĂ€gg föranleda en MR-undersökning med frĂ„gestĂ€llning sarkom: Alla subfasciella knölar oavsett storlek och alla subkutana knölar som Ă€r större Ă€n 5 cm. Subkutana tumörer som Ă€r mindre Ă€n 5 cm kan excideras utan MR eller lĂ€mnas orörda om de inte tillvĂ€xer.
Asle pratade ocksĂ„ om skelettmetastaser. En av huvudpoĂ€ngerna under förelĂ€sningen om skelettmetastaser var att man bör göra en CT-thorax/buk (kallas âstagingâ) innan nĂ„got kirurgiskt görs om man har en patient med en misstĂ€nkt patologisk fraktur eller tumörorsakad ryggmĂ€rgskompression. Orsaken Ă€r att man dels fĂ„r veta om det föreligger en spridd sjukdom eller ej, vilket Ă€r avgörande för den vidare handlĂ€ggningen. Ofta hittar man vid âstagingâ en primĂ€rtumör i lungan eller ibland i en av njurarna. Vid multipla lytiska destruktioner utan patologi i njure eller lunga, sĂ„ Ă€r myelom en möjlig diagnos. Om det föreligger en isolerad patologisk fraktur utan andra skelettfynd eller patologi pĂ„ CT-thorax/buk sĂ„ mĂ„ste sarkom misstĂ€nkas och kontakt bör tas med sarkomcentrum.
David Wennergren talade om skelettförÀndringar med fokus pÄ farliga förÀndringar man inte fÄr missa och hur man undviker allvarliga misstag i den kliniska vardagen. FörelÀsningen innehöll falldiskussioner och genomgÄng av hur man tolkar slÀtröntgenbilder och vad som Àr tecken till malignitet pÄ slÀtröntgen. En viktig faktor som lyftes fram var vikten av att lyssna noga pÄ patientens historia om vad som hÀnt och dÀrefter vÀrdera om det trauma som beskrivs verkligen Àr rimligt att ge den fraktur eller skada som man ser pÄ slÀtröntgen. Om man i tillÀgg till att pÄ detta sÀtt anvÀnder sitt sunda förnuft,, Àr förtrogen med hur man tolkar
skelettförÀndringar pÄ slÀtröntgen och vet vilka fynd pÄ slÀtröntgen som innebÀr tecken till malignitet, Àr man vÀl rustad för att undvika allvarliga misstag.
Som stöd för hur man tolkar skelettförÀndringar pÄ slÀtröntgen kan man anvÀnda följande checklista:
Vad Àr det för patient?
Vilket ben?
Vilken del av benet?
Var i den delen av benet?
Lytisk eller sklerotisk?
VÀlavgrÀnsad?
Relation till kortex?
Vad hÀnder utanför benet?
Johan Lund Hematologen KS
Asle Hesla Tumörortopeden KS
David Wennergren Tumörortopeden Sahlgrenska
Höftfrakturer
â den onda, den goda och den fula
SOTS (Svenska OrtopedTraumatologiska SĂ€llskapet) anordnade under Ortopediveckan i Ărebro ett symposium om höftfrakturer. Att detta Ă€r ett Ă€mne som intresserar mĂ„nga mĂ€rktes pĂ„ den överfulla salen, dĂ€r det Ă€ven var trĂ„ngt bland de stĂ„ende deltagarna.
Cecilia Rogmark började med att rapportera om det nya vÄrdprogrammet för höftfraktur (lÀs hela via QR-koden).
VÄrdprogrammet beskriver vÄrdkedjan, frÄn fraktur till ett Är efter fraktur.
Följande punkter i vÄrdprogrammet noterades sÀrskilt under symposiet:
⹠Det saknas evidens för nyttan av rutinmÀssig helkroppsdusch preoperativt.
⹠HÄll kroppstemperatur >36 grader före, under och efter operation.
SmÀrtlindra med:
- Paracetamol, med fördel i.v
- Alla ska erbjudas höftblockad
- Opioider Àr ett komplement
⹠Fasta inför operation:
- 2 timmar â klara drycker
- 6 timmar â fast föda
âą Timing:
- Alla med höftfraktur bör opereras pÄ ankomstdagen eller senast dagen efter!
- MÄlsÀttningen Àr operation inom 1 dygn frÄn diagnos förutsatt att patienten Àr optimerad
Om patienten stÄr pÄ DOAK och spinalanestesi bedöms olÀmplig bör operationen kunna ske med generell anestesi utan tidsmÀssig fördröjning.
⹠Ge tranexamsyra vid större kirurgi
⹠För rekommendation om operationsmetoder hÀnvisar vi till vÄrdprogrammet.
Efter Cecilias inledande presentation följde ett block med förelÀsningar om per- och subtrokantÀra femurfrakturer.
De goda â Klassificering av trokantĂ€ra frakturer och valet mellan platta/glidskruv?
FörelÀsare: Jonas Sundkvist, Norrlands Universitetssjukhus
En kort genomgÄng av de 3 vanligaste klassificeringarna av trokantÀra frakturer: Tronzo, Evans-Jensen och AO/ OTA med fokus pÄ stabila vs instabila trokantÀra frakturer.
⹠Vidare saknas det idag bra studier för att ge oss tydliga riktlinjer i valet mellan intramedullÀra och extramedullÀra implantat pÄ de flesta trokantÀra frakturerna vilket avspeglas i de nationella vÄrdprogrammen frÄn Storbritannien, USA och Sverige.
Den onda â trokantĂ€ra frakturer pĂ„ unga patienter â vad Ă€r problemet?
FörelÀsare: Piotr Kasina, Södersjukhuset
GrÀnsen för unga PTFF brukar vara i arbetsför Älder, upp till 50-60 Ärs Älder.
TvÄ huvudgrupper: högenergiskador "svÄrt skadad men frisk patient" och lÄgenergiskador hos biologiskt Äldrade patienter av geriatrisk typ "snÀllare skada men sjukare patient".
⹠Generellt bÀttre resultat/utfall Àn cervikala frakturer hos unga.
JÀmfört med geriatriska PTFF: bÀttre överlevnad men högre funktionskrav med ökad andel medicinkrÀvande smÀrtproblematik.
à terskapa röret och hÄll reposition till spiken Àr pÄ plats.
⹠En muskelavslappnad patient ger en mer lÀttreponerad fraktur.
Olle Wolf
Ordförande SOTS ĂverlĂ€kare traumasektionen Ortopedi & handkirurgi Akademiska sjukhuset Uppsala
Ryggfrakturer
Ryggtrauma â frĂ„n skallbas till L5. Det var temat för Svensk Ryggkirurgisk Förenings förmiddag pĂ„ Ortopediveckan.
Adrian Elmi-Terander, docent och neurokirurg vid Karolinska Sjukhuset, inledde med att prata om halsryggskador. En vanlig frĂ„ga pĂ„ en ortopedisk akutmottagning Ă€r vilka patienter som behöver genomgĂ„ radiologisk undersökning av nacken, dĂ€r förstahandsvalet numera alltid Ă€r CT. Ăven för barn.
Först av allt: En symtomfri patient utan signifikant trauma som Àr klar och redig behöver (sjÀlvklart?) inte genomgÄ nÄgon radiologisk undersökning.
DÀremot bör man undersöka en patient med signifikant trauma Àven utan specifik misstanke pÄ halsryggskada med CT. Det sker i det flesta fall nÀrmast per automatik nÀr man för en utför en trauma-CT vid traumalarm. Om patienten har neurologiska bortfall ska hen undersökas med CT och Àven med MR, Àven om CT-undersökningen skulle vara normal. Ligamentskador, diskskador och ryggmÀrgsödem Àr exempel pÄ skador som kan ha stor betydelse för handlÀggningen men som inte syns pÄ CT.
Som ortopeder Àr vi vana vid att hantera frakturer av olika slag men för mÄnga Àr ryggmÀrgsskador mer obekant. Adrian Elmi-Terander gav en uppdatering kring epidemiologin och konstaterade att mÀn och kvinnor numera drabbas ungefÀr lika mycket av ryggmÀrgsskador. Med undantag av höga skador i halsryggsnivÄ Àr den förvÀntade överlevnaden i princip som hos befolkningen i övrigt. Forskning visar att ryggmÀrgsskadade patienter vÀrdesÀtter blÄs- och tarmfunktion högre Àn gÄngförmÄgan.
Snabb handlĂ€ggning av akuta ryggmĂ€rgsskador har stor betydelse för prognosen. Ăven en komplett skada dĂ€r möjligheten till Ă„terhĂ€mtning Ă€r obefintlig krĂ€ver skyndsam handlĂ€ggning.
â Om man handlĂ€gger patienten rĂ€tt kan man rĂ€dda ett segment till och det kan göra skillnad för förmĂ„gan att köra en rullstol sjĂ€lvstĂ€ndigt, konstaterade Elmi-Terander.
NĂ€r det gĂ€ller skelettskador i halsryggen diskuterades densfrakturer (C2-frakturer) lite extra. Det Ă€r en vanlig skada hos Ă€ldre efter falltrauma och behandlas i de flesta fall med halskrage i tolv veckor. Ăven om det slutar med en pseudartros brukar patienterna vara nöjda.
Kragbehandling, i synnerhet hos Àldre patienter, dÀr dÀremot ingen biverkningsfri behandling dÄ den kan ge skavsÄr och dessutom pÄverka nutritionen genom att göra det svÄrare att Àta. En randomiserad studie för att utröna om halskrage överhuvudtaget gör nytta vid stabila halsryggsfrakturer Àr i planeringsstadiet och startar förhoppningsvis 2025.
Paul Gerdhem, professor och sektionschef pÄ ryggsektionen vid Akademiska sjukhuset, tog dÀrefter vid och förelÀste om thorakolumbala frakturer. TvÀrutskottsfrakturer i lÀndryggen behandlas alltid icke-kirurgisk och gÄr inte ens att registrera i Frakturregistret. DÀremot kan flera tvÀrutskottsfrakturer skvallra om en bÀckenskada, sÄ fyndet kan behöva utredas vidare.
Ankylos i kotpelaren Ă€r en viktig faktor nĂ€r det gĂ€ller bedömning av en ryggfrakturs stabilitet. HĂ€r Ă€r det viktigt att skilja pĂ„ ankyloserande spondylit (tidigare kallat Bechterews sjukdom) och DISH, som stĂ„r för âdiffuse idiopathic skeletal hyperostosisâ. Vid DISH kan man i en del fall avstĂ„ frĂ„n kirurgi medan operationsindikationen Ă€r mycket stark vid ankyloserande spondylit. I bĂ„da fallen rekommenderas alltid CT av hela ryggen.
Paul Gerdhem gav ocksÄ en kort uppdatering kring Sunburst-studien, som jÀmför kirurgisk och ickekirurgisk behandling av burstfrakturer. Inklusionen berÀknas vara klar tidigt 2025.
Förmiddagen avrundades med en frĂ„gestund, dĂ€r förelĂ€sarna pĂ„minde om nĂ€r man bör ringa ryggjouren akut pĂ„ natten och nĂ€r man kan vĂ€nta till nĂ€sta dag. Mycket â men inte allt â kan vĂ€nta och för den som vill veta mer rekommenderas artikeln âRĂ€dda ryggjourenâ frĂ„n OM nummer 2, 2023.
Paul Gerdhem.
Adrian Elmi-Terander.
Axel- och armbÄgsproteser
Under symposiet Axel- och armbĂ„gsproteser, modererat av Viktor Hiding, Universitetssjukhuset i Ărebro, visade professor Lars Adolfsson frĂ„n Linköpings Universitet att hemiplastik vid komminut
glenoid. I en av Kristofers studier var risken för revision ökad i gruppen som fÄtt hemi-PyroC jÀmfört med totalprotesgruppen, men efter justering för confounders var lÄg Älder den enda faktor som tycks öka revisionsrisken. Hemiprotes med pyrocarbonhuvud kan dÀrmed vara ett bra alternativ för en
Drill. Pop. Done.
Fitting a myoelectric device has never been easier.
Find Out More
FrÄn
SVENSK ARTROSKOPISK FĂRENING
Behandling av degenerativ meniskruptur
En degenerativ meniskruptur uppkommer successivt och oftast som en horisontell klyvning av menisken över tid, vanligast frÄn medelÄldern och uppÄt. Degenerativa meniskrupturer syns oftast som bifynd pÄ MR Àven hos individer utan menisksymtom och prevalensen ökar med stigande Älder.1
Det finns vÀldigt lite evidens att det Àr den degenerativt förvandlade menisken, Àven om den Àr radiologisk instabil, som ger upphov till smÀrta. Artroskopi rekommenderas inte som första behandlingsalternativ eftersom partiell meniskresektion kan öka risken för artrosutveckling.2
Utredning med magnetkameraundersökning hos en patient >35 Är med knÀsmÀrtor utan trauma Àr inte en rekommendation i primÀrvÄrden eller vid första besöket hos en ortopedspecialist. Vid bestÄende knÀsmÀrtor utan trauma hos en patient >35 Är kan man övervÀga en skelettröntgenundersökning med knÀbelastning för att se om det finns tecken till degenerativa förÀndringar Àven om det inte krÀvs en röntgen för at stÀlla artrosdiagnos (ref Am college, socialstyrelsen BOA).
Hos patienter med anamnes pÄ ett tidigare större knÀtrauma inkluderande korsband, menisk och brosk eller tidigare osteokondrit med nu plötsligt uppkomna mekaniska problem kan dÀremot utredning med MR vara indicerad. Tydliga mekaniska symtom med plötsligt uppkommen minskad ROM,
lÄsningar >2 sek i mer Àn 1 vecka hos patienter utan kÀnt (tidigare) trauma kan ocksÄ vara en indikation för MR-utredning.
Icke-operativ behandling bestÄr frÀmst av individuellt anpassad fysioterapi med regelbunden trÀning i minst tre mÄnader efter symtomdebut för att ÄterstÀlla/förbÀttra knÀledens rörlighet och styrka. Fysioterapin bör ocksÄ inkludera trÀning av proprioception för att förbÀttra koordination och balans och förbereda patienten för att kunna ÄtergÄ till fysisk aktivitet/arbete. Icke-steroida antiinflammatoriska lÀkemedel (NSAID) rekommenderas under en kort tidsperiod och kortisoninjektion kan övervÀgas vid tydlig hydrops eller synovit.
Om patienten har svÄr smÀrta eller om icke-operativ behandling inte varit framgÄngsrik kan MR utföras för att kunna sÀkerstÀlla diagnosen eller för att kunna utesluta andra differentialdiagnoser som t. ex. osteonekros. Om inte knÀsmÀrtor/mekaniska symtomen förbÀttras efter 3 mÄn av rehabilitering och anpassad aktivitet och belastade röntgenbilder pÄ knÀleden inte visar artrosförÀndringar kan det bli aktuellt med MR-utredning. Om MR visar en tydlig meniskruptur med symtom frÄn samma omrÄde kan artroskopi övervÀgas.
Artroskopi kan bli aktuell tidigare hos patienter med stora mekaniska besvÀr och motsvarande fynd pÄ MR. Uttalade artrosförÀndringar hos patienter >35 Är med mekaniska symtom Àr en kontraindikation för meniskÄtgÀrd, förutom om det pÄ MR finns en inslagen menisk eller en fri kropp som vÀl kan förklara patientens aktuella mekaniska besvÀr.
OvanstĂ„ende konsensus har presenterats av styrelsen pĂ„ Ă„rsmötet för Svensk Artroskopisk Förening (SAF) den 17 april 2024 och har dĂ„ blivit godkĂ€nd och accepterad av medlemmarna i SAF. Konsensusen presenterades och godkĂ€ndes dĂ€refter pĂ„ SOF-Ă„rsmöte i Ărebro den 29 augusti 2024.
REFERENSER
1. Incidental Meniscal Findings on Knee MRI in Middle-Aged and Elderly Persons
Authors: Martin Englund, M.D., Ph.D., Ali Guermazi, M.D., Daniel Gale, M.D., David J. Hunter, M.B.,B.S., Ph.D., Piran Aliabadi, M.D., Margaret Clancy, M.P.H., and David T. Felson, M.D., M.P.H.Author Info & Affiliations N Engl J Med 2008;359:1108-1115.
2. Arthroscopic partial meniscectomy for a degenerative meniscus tear: a 5 year follow-up of the placebo-surgery controlled FIDELITY (Finnish Degenerative Meniscus Lesion Study) trial Br J Sports Med. 2020 Nov;54(22):1332-1339.
4. Beaufils P, Becker R, Kopf S et al. Surgical management of degenerative meniscus lesions: the 2016 ESSKA meniscus consensus. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 25, 335â346 (2017).
vÀnster: Truike Thien, Paul Neuman, Mikael Sansone, Karl-à ke Jansson och Magnus Forssblad.
Behovet av nationell konsensus
för behandling av degenerativ meniskskada
Nationella riktlinjer ger rekommendationer pÄ en övergripande nivÄ, riktade mot beslutsfattare. Den som möter patienter kan ocksÄ fÄ vÀgledning. Men en enskild individ kan behöva andra insatser Àn det riktlinjerna rekommenderar. Rekommendationer gÀller framför allt pÄ gruppnivÄ och inte som det enda stödet för beslut i mötet med den enskilda patienten.
För att rekommendationer utfÀrdade av Socialstyrelsen ska efterföljas krÀvs att de Àr rimliga och vÀl underbyggda. Nationella riktlinjer för behandling av patienter mÄste baseras pÄ sÄvÀl vetenskaplig evidens som klinisk erfarenhet och ska vara förankrade inom professionen innan publicering.
Svensk Artroskopisk Förening (SAF) anser att det interna arbetet pÄ SoS nÀr det gÀller att fÄ fram riktlinjerna kring behandling av degenerativa meniskrupturer3 inte uppfyller dessa krav.
Socialstyrelsen skriver i ett pressmeddelande i februari 2023: âNĂ€r det gĂ€ller de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har följsamheten över lag förbĂ€ttrats över tid. Artroskopisk kirurgi vid artros eller misstĂ€nkt degenerativ meniskskada och smĂ€rta i knĂ€ Ă€r en Ă„tgĂ€rd som inte ska utföras dĂ„ den inte har bĂ€ttre effekt Ă€n annan icke-kirurgisk behandling.â
Rekommendationer om artroskopisk kirurgi vid knĂ€besvĂ€r hos patienter >35 Ă„r som ett absolut âicke-göraâ, anser SAF, har tagits fram pĂ„ ett för onyanserat sĂ€tt.
Professionen ser inte lÀngre artros som en indikation i Sverige för artroskopi utan artros Àr en vanligt förekommande diagnos som noteras och kodas i samband med andra artroskopiska ingrepp pÄ grund inslagna menisker, lösa benbitar, lÄsningar, vid osteotomi pga. artros och ibland vid bedömning inför eventuell protesförsörjning.
Professionen i Sverige Àr ocksÄ överens om att artroskopisk partiell meniskresektion av en degenerativ menisk inte Àr första behandling vid knÀsmÀrtor utan trauma Àven om röntgen inte visar artros. Om icke-operativ behandling inte har effekt kan ibland artroskopi efter noggrann utredning vara aktuell i enskilda fall.
HÀr finns en diskrepans som visar att det finns ett behov av en officiell nationell konsensus kring behandling av degenerativa meniskrupturer utan trauma som stöds av den medicinska professionen i Sverige, representerad av SAF, och som Àr harmoniserad med övriga europeiska riktlinjer: The 2016 ESSKA Meniscus Consensus4 vilka redan anvÀnds som behandlingsrutin pÄ de flesta ortopedklinikerna i Sverige. Konsensusen ska ses som ett ramverk snarare Àn strikta riktlinjer. En balanserad behandlingsalgoritm dÀr det finns utrymme för sÄvÀl icke-kirurgisk behandling som artroskopisk kirurgi efter noggrann utredning.
Truike Thien
Ordförande
Svensk Artroskopisk Förening (SAF)
SVENSKA HĂFT & KNĂFĂRENINGEN
Glada miner pÄ Höft- och knÀföreningens session.
FrĂ„n vĂ€nster: Olof Sköldenberg, Anders BrĂŒggeman, Caroline Sköld och Per Wretenberg.
Den svÄra höften
I Är fokuserade Höft och KnÀföreningens symposium pÄ den svÄra höften. Höftproteskirurgi mÀts och redovisas kontinuerligt i nationella register och Àr kanske den operation som Àr mest kÀnd utanför ortopedin.
Vi nÄdde all time high med 18000 opererade höftproteser 2022. Det ingÄr ocksÄ i STl-utbildning att kunna operera en höftprotes.
Snittföringen bestÄr till största delen av det vi kallar frÀmre, egentligen lateralt och bakre snitt. Cementering Àr fortsatt golden standard, men ocementerat utgör en stor del.
Vad Àr det dÄ som gör en höftprotes svÄr? Att göra revisioner Àr nog det de flesta associerar till en "svÄr protes". Hur ska man tÀnka? Revidera stam, cup eller bÄda? Till vad och hur? Byta frÄn frakturosteosyntes? Men Àven en primÀrprotes kan presentera stora flera utmaningar och vi gick igenom hur man kan hantera de problem man stöter pÄ nÀr man har uttalad artros, dysplasi eller vÀldigt annorlunda anatomi. Inte minst Àr dock frakturprotesen en utmaning, ofta kÀnner man inte patienten, skÀlet till operation Àr inte artros, det blir svÄrare att planera och förbereda. Logistik kan ocksÄ bidra till att tiden man har för förberedelse Àr mycket kort. Ofta Àr det just detta en ung ST-lÀkare stÄr inför ganska tidigt, lÄngt innan man hunnit lÀra sig sÄ mycket om operationsteknik och förberedelse. inte sÀllan Àr det dessutom jourtid!
SÄ, hur gör man dÄ? Alla dessa svÄrigheter har vissa gemensamma nÀmnare:
⹠Se till att bilddiagnostik Àr tillrÀcklig.
⹠Se till att malla/planera tillrÀckligt.
⹠Se till att du diskuterat plan och har kompetens att utföra den.
⹠Se till att all hÄrdvara som behövs finns tillgÀnglig.
âą Se till att ha god assistans.
⹠Se till att anpassa operation efter patient, inte tvÀrtom.
Helene Andersson-Molina ĂverlĂ€kare Vrinnevisjukhuset, Norrköping
KNĂSYMPOSIUM
KnĂ€symposium pĂ„ Ortopediveckan i Ărebro den 30 augusti 2024.
Mjuka knÀn för alla
Samarbete mellan enheter och effektivisering av resurser
Under den sista dagen av Ortopediveckan, efter en festlig torsdagskvÀll med dans, bankett och livlig stÀmning, samlades en exceptionell fakultet av knÀintresserade för att ge en djupgÄende insikt i de senaste forskningsrönen och metoderna för diagnostik, behandling och rehabilitering av knÀskador. I enlighet med temat "Tillsammans" betonades vikten av tvÀrprofessionellt samarbete för att förbÀttra vÄrden för dessa patientgrupper.
Bahram Pazhman, specialistlĂ€kare vid mjuka knĂ€- och idrottssektionen i Ărebro, inledde med att beskriva det pĂ„gĂ„ende samarbetet mellan olika vĂ„rdenheter för bĂ€ttre omhĂ€ndertagande av patienter med knĂ€problem. Det âakuta knĂ€flödet", involverar jourlinjer, akutmottagningar, sekreterare, röntgenavdelningar och radiologer pĂ„ alla tre sjukhusen samt specialistfysioterapeuter frĂ„n Ărebro RehabCentrum. En gemensam mottagning dĂ€r sjukgymnaster och en knĂ€ortoped tillsammans beslutar om kirurgi eller rehabilitering, med initial bedömning och uppföljning hos fysioterapeuter, möjliggör snabb identifiering av skador som kan krĂ€va akut intervention och effektiv rehabilitering. Specifika algoritmer och flödesscheman sĂ€kerstĂ€ller rĂ€tt vĂ„rd för varje patient, oavsett var i lĂ€net de befinner sig, bild 1.
MR-SEKVENSER OCH DIAGNOSTIK
Andreas Lewisson, knÀkirurg och röntgenlÀkare, fortsatte med en genomgÄng av MR-teknik, inklusive anvÀndningen av specifika sekvenser för bildtolkning. En standardknÀ-MR, som tar cirka 20 minuter, inkluderar endast de sekvenser som behövs för att svara pÄ den kliniska frÄgestÀllningen. Den komplexa fysiken bakom teknikerna presenterades pÄ ett förenklat och begripligt sÀtt, med minnesregler för vad som syns ljust pÄ bilderna, bild 2:
T1-viktad bild (T1): "ett â fett"
⹠Fett framtrÀder som ljust medan vatten Àr mörkt.
Visualiserar benmÀrg och anatomiska detaljer, sÀrskilt dÀr fettinnehÄll Àr viktigt.
T2-viktad bild (T2): "tvĂ„ â bĂ„da"
⹠BÄde fett och vatten framtrÀder som ljusa, fett kan dock vara halvljus.
⹠Bra för att identifiera nervrötter och vÀtska.
STIR (Short Tau Inversion Recovery): "STIR â patologi" eller "T2 utan fett"
⹠Fett framtrÀder som mörkt och vatten/ödem som ljust.
⹠Undertrycker fett för att göra patologier som ödem och inflammatoriska processer mer synliga, de blir ljusa och "lyser i bilden."
PD (Proton Densitet): "ProtontÀthet"
VÀvnadens protontÀthet avgör hur ljust det blir i bilden, beroende pÄ mÀngden vatten och fett.
⹠Bra för att visualisera anatomi, inklusive ledbrosk, med lite brus i bilden.
PD-FS (Proton Densitet - Fat-Sat)
FS, liksom STIR, Àr en metod för att slÀcka signalen frÄn fett sÄ att endast vatten bidrar till signalen i bilden.
⹠Visar anatomi vÀl och vÀtska, inklusive patologi/ödem som "lyser" i bilden.
HUR SER DET UT I PRAKTIKEN?
Friska menisker, senor och kortikalt ben förlorar snabbt signal och framtrÀder dÀrför som svarta pÄ MR-bilder. En menisk som visar ett mönster av svartvit-svart signalerar en skada, medan en menisk som ser vitare ut indikerar degeneration. En skada pÄ det frÀmre korsbandet (ACL) kan ses som ett avbrott i de normala fibrerna och ökad signalintensitet (ljusare signal) pÄ STIR och PD-FS, ofta tillsammans med tecken pÄ blödning i leden och benmÀrgsödem vid fÀrsk skada. Normalt ska ACL vara spÀnt och ha en rak diagonal fiberriktning pÄ sagittala MRbilder; vid skada kan detta förÀndras till ett böjt eller "fladdrigt" utseende. Det bakre korsbandet (PCL) Àr normalt svart och vÀlavgrÀnsat utan avbrott, men kan vara nÄgot slingrigt. Skador pÄ PCL ses som volymsökning med hög signal eller kontinuitetsavbrott. Partiella korsbandsskador kan vara svÄra att tolka, och nÀr ett MR-svar indikerar en partiell korsbandsskada kan korsbandet ÀndÄ vara funktionellt otillrÀckligt, vilket krÀver sÀrskild uppmÀrksamhet och noggrann klinisk korrelation. Tekniken kan skilja mellan ytliga och djupa skador, identifiera lösa broskfragment och visa vÀtskeintrÀde under löst brosk samt dess relation till det subkondrala benet vid osteokondrala skador.
Det Àr fördelaktigt att bÄde ortopeder och sjukgymnaster lÀr sig att tolka MR-
1: Patientflödet Mjuka knĂ€n, Ortopediska kliniken, Region Ărebro lĂ€n. Lewisson A, Castellanos-Dolk D, Pazhman B, LĂłpez A. Uppdaterad 16/4 2024.
skador, vilka Àr avgörande för patientens lÄngsiktiga knÀfunktion. Diskussionen fokuserade pÄ att identifiera vilka patienter som behöver kirurgi och vilka som kan hanteras konservativt. För unga och aktiva patienter med instabila knÀn ökar risken för brosk- och meniskskador om ACL-skada lÀmnas obehandlad, vilket kan leda till artros. Vid behov av korsbandsrekonstruktion ökar risken för onormal laxitet och ytterligare skador om operationen fördröjs.
"RĂ€dda menisken"
2: GrundlÀggande MR-sekvenser och minnesregler. Andreas Lewisson 2024.
bilder för att frÀmja en bÀttre klinisk korrelation och djupare skadeförstÄelse.
MR Àr oftast sÀkert att anvÀnda med dagens ortopediska implantat, men undantag finns och metall kan orsaka artefakter i bilden. T.ex ex-fix mÄste vara MR-kompatibel; annars fÄr undersökningen inte utföras. Eftersom MR-undersökningar kan leda till uppvÀrmning
bör de undvikas om patienten har hög feber. Vid osÀkerhet Àr det alltid bÀst att rÄdgöra med en radiolog.
ACL-SKADOR OCH ASSOCIERADE SKADOR
Anders StÄlman, knÀkirurg vid Capio Artro Clinic och docent vid Karolinska Institutet, delade vÀrdefulla insikter om ACL-skador och deras associerade
Det börjar bli vanligare i Sverige att försöka prioritera meniskreparation. Cirka 80% av dessa patienter mÄr bra, förutsatt att reoperation inte behövs (vilket intrÀffar hos 1 av 5 patienter pÄ grund av en misslyckad meniskreparation). Mediala meniskskador Àr ofta kopplade till kroniska ACL-skador, eftersom den mediala menisken i ett korsbandsinsufficient knÀ tar upp större belastning nÀr den stabiliserar den anteriora tibiatranslationen. Laterala meniskskador Àr vanligare vid akuta ACLskador; den laterala menisken bÀr upp till 70% av belastningen och spelar en nyckelroll i att hantera rotationslaxitet.
"Hot Topics"
RAMP-skador: Prevalensen av RAMPskador vid ACL-skador Àr enligt vissa
Bild
Bild
studier upp till 40%. Dessa skador pÄverkar bakhornet av mediala menisken och kan vara svÄra att upptÀcka vid artroskopi. Specifika tekniker som interkondylÀr vy, "Gillquist-vy", eller posteromedial portal anvÀnds för korrekt diagnos. MÄnga kan hanteras med all-inside suturer via standardportaler, men ibland krÀvs mer avancerade tekniker, liknande axelkirurgi, för att suturera menisken mot kapseln. Att identifiera och reparera dessa skador Àr viktigt för att minska risken för graft-ruptur, bild 3 a och 3 b
Rotskador: Upp till 15% av ACL-skadorna rapporteras ha en lateral rotskada vid ACL-rekonstruktion. En rotskada gör att menisken extruderas utanför ledspringan under belastning, vilket leder till direkt kontakt mellan femurkondylen och tibias broskledyta, motsvarande effekten av en total meniskektomi. Att reparera dessa skador hjÀlper att bevara knÀets biomekanik och förebygga artros.
Mediala kollateralligamentskador (MCL): MCL-skador ökar risken för revision och minskar sannolikheten för att
ÄtergÄ till idrott. Anteromedial instabilitet har blivit ett hett Àmne bÄde pÄ nationella och internationella kongresser, med allt mer evidens som visar att detta ökar risken för graft-failure. Det finns en vÀxande tendens att utföra MCL-rekonstruktion.
Broskskador
Behandling av broskskador Àr ett omrÄde dÀr ytterligare konsensus kring bÀsta praxis behövs. Mikrofrakturering anvÀnds ibland för att stimulera brosktÀckning. Vid osteokondrala skador hos yngre patienter rekommenderas ofta ÄterinfÀstning av fragmentet inom ett tidsfönster pÄ cirka tvÄ veckor. Ortobiologiska behandlingar och mosaikplastik för att tÀcka broskdefekter har blivit alltmer vanligt.
Avslutningsvis bjöd Anders StÄlman in deltagarna till en livekurs pÄ Capio Artro Clinic den 3-4 februari 2025, med fokus pÄ ledbevarande kirurgi, inklusive osteotomier och broskkirurgi med internationella experter som gÀstförelÀsare.
MULTILIGAMENTĂRA SKADOR
Björn Barenius, knÀkirurg pÄ Capio Artro Clinic och docent vid Karolinska Institutet, tillsammans med Pierre Rotzius, överlÀkare pÄ Södersjukhuset och forskare vid KI, lyfte fram de kritiska aspekterna av hanteringen av multiligamentÀra knÀskador. Dessa allvarliga skador pÄverkar patientens framtida knÀfunktion och livskvalitet och Àven utveckla dramatiska komplikationer. De kan uppstÄ vid bÄde hög- och lÄgenergitrauma, men en ökad frekvens av lÄgenergiskador har noterats i samband med ökad fetma i befolkningen, vilket gör diagnostik och handlÀggning av denna patientgrupp Ànnu mer utmanande.
Definitioner
En multiligamentÀr skada definieras som minst 2 av de 4 stabiliserande ligamenten skadade (ACL, PCL, MCL och/eller LCL/posterolaterala hörnet (PLC)). En knÀluxation definieras som skada pÄ 3 av de 4 stabiliserande ligamenten.
HandlÀggning
Intensiv smÀrta vid skadetillfÀllet försvÄrar ofta undersökningen. En kapselruptur kan leda till betydande svullnad och extravasering i mjukdelarna utan att en klassisk "hydrops" uppstÄr. Om knÀet Àr luxerat krÀvs omedelbar reponering samt kontroll av distalstatus och pulser före och efter ÄtgÀrden, eftersom en fördröjning pÄ över 8 timmar vid kÀrlskada ökar amputationsrisken till 85%. SÀkerstÀll adekvat smÀrtlindring; vid behov involvera narkoslÀkare. För att utesluta kÀrlskada ska ankel-brachialt blodtrycksindex (ABI) mÀtas med doppler; om ABI Àr <0,9 ska blodtrycket kontrolleras var fjÀrde timme under det första dygnet, eller
Bild 3 b: Gillqvist vy, haktest med probe i extenderat lÀge. Erik Rönnblad, Capio Artro Clinic.
DT-angio utföras. Ăven om pulserna Ă€r normala ska patienten övervakas med ABI-mĂ€tningar i 48â72 timmar pĂ„ grund av risken för intima skada. Nervfunktionen bör kontrolleras för att utesluta droppfot. Kompartmentsyndrom kan utvecklas vid omfattande svullnad eller intrakapsulĂ€r blödning. Om det finns risk för explosiv hydrops bör knĂ€et punkteras för att minska denna risk.
KnÀet bör stabiliseras med en ortos eller gips i vÀntan pÄ vidare utredning. Vid ökande smÀrta ska en kontroll utföras för att sÀkerstÀlla att knÀet inte har luxerat pÄ nytt. Trombosprofylax som Fragmin bör administreras, och en skena ska anvÀndas vid droppfot, bild 4
En MCL-skada med hudindragning âpucker signâ innebĂ€r risk för hudnekros och krĂ€ver omedelbar intervention. Skador pĂ„ strĂ€ckapparaten, ligamentavulsioner, inklĂ€mda menisker, patellaluxationer, nerv- och kĂ€rlskador krĂ€ver snabb hantering. Behandlingen ska anpassas efter skadans typ och omfattning.
Kirurgiska strategier kan variera; för att minska risken för artrofibros rekommenderas subakuta operationer mellan 1-3 veckor. Ibland vÀljer man att initialt behandla extraartikulÀra skador och senare, i en andra fas, ÄtgÀrda ACL- och PCL-skador.
LÄngsiktig vÄrd och resursuppdelning Inte alla skador krÀver omedelbar kirurgisk behandling. Vissa kan hanteras konservativt med ortos, exempelvis partiella skador pÄ sidoligamenten (6 veckor), eller PCL-skador som vanligtvis behandlas med en PCL-ortos (3 mÄnader). Detta ger tid att remittera patienten till ett specialiserat center om ytterligare kirurgi skulle
behövas.
För att hantera komplexa skador krÀvs stora akutsjukhus med kapacitet för intensivvÄrd, kÀrlkirurgi, senbank och avancerad frakturkirurgi. En integrerad strategi och nÀra samarbete mellan offentliga och privata vÄrdsektorer behöver utforskas för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat för patienter med multiligamentÀra knÀskador.
SJUKGYMNASTENS ROLL
Magnus Johansson, specialistfysioterapeut och VD pĂ„ Ărebro RehabCentrum, betonade sjukgymnastens centrala roll i rehabilitering efter knĂ€skador, bĂ„de före och efter kirurgi. Tidigt engagemang Ă€r avgörande för att minska svullnad och Ă„terfĂ„ normal rörlighet. I den första fasen ligger fokus pĂ„ vastus medialis, som Ă€r viktig för knĂ€ets sista strĂ€ckning; svullnad efter skada orsakar muskelinaktivering och försĂ€mrad knĂ€kontroll.
à tergÄng till idrott
Efter ACL-rekonstruktion, sÀrskilt bland yngre idrottare, finns en hög risk att fÄ nya skador. Det vÀcker frÄgan: Vad gör vi fel? FrÄn sjukgymnastens perspektiv behövs en kontinuerlig utvÀrdering och anpassning av rehabiliteringen, programmen mÄste dessutom vara specifikt utformade för att möta kraven för ÄtergÄng till idrott och sÀkerstÀlla att patienterna Àr fysiskt och mentalt redo.
TillgÀnglighet, motivation och följsamhet
Effektiva rehabiliteringsresultat krÀver ett nÀra samarbete mellan sjukgymnaster och lÀkare för att sÀkerstÀlla en koordinerad vÄrdplan för varje patient. Det Àr ocksÄ viktigt att aktivt frÀmja patientens motivation och följsamhet.
I mÄnga fall krÀvs det att vara fysiskt nÀrvarande, eftersom ett skriftligt trÀningsprogram sÀllan rÀcker. Genom att kombinera en aktiv roll som coach, trÀnare och ibland Àven som psykolog, kan sjukgymnasten skapa en realistisk och engagerande plan anpassad till patientens individuella behov.
Ett stort tack till alla deltagare för ert engagemang och bidrag! SÀrskilt tack till vÄra förelÀsare!
SpecialistlĂ€kare i ortopedi Universitetssjukhuset i Ărebro Moderator
Adolfo LĂłpez
SpecialistlÀkare i ortopedi
Universitetssjukhuset i Ărebro Moderator
Bahram Pazhmam
Bild 4: Flowchart handlÀggning av patient med knÀluxation eller misstÀnkt knÀluxation. Södersjukhuset. Karl Eriksson, Pierre Rotzius, Carl LybÀck 2019.
Drag och höftsvÀng pÄ banketten
Aldrig har sĂ„ mĂ„nga ortopeder skĂ„dat sĂ„ mĂ„nga klĂ€dombyten. Ărebros eget dragshow-gĂ€ng Fashion Pack radade upp en mĂ€ngd extravaganta shownummer pĂ„ Ortopediveckans bankett.
PÄ torsdagskvÀllen var det dags för alla som anmÀlt sig till banketten att kamma sig lite extra och dra pÄ finstassen och sedan komma till Conventum, som nu förvandlats till festvÄning.
Först lite mingel och bubbel till tonerna av strÄkkvartetten som skickliga kollegor satt samman kvÀllen till Àra med parollen "tillsammans skapar vi ett bÀttre ljud".
Menyn var en vÀlkomponerad anrÀttning, vad sÀgs om: Sojamarinerad tonfisk med gouchang-majonnÀs, marinerad gurka pÄ friterat tortillabröd, Kavlentrecöte med sÀsongens krispiga grönsaker, pepparsÄs och örtrostad potatis. Pavlova med mjölkchokladmousse, marinerade jordgubbar och saltrostad mandel. Jomantackar!
Ortopediveckans konferencier Jenny WÄhlander var en glad fyr med flera rÀvar bakom örat. Plötsligt beordrade hon traumalÀkare Fredrik MÞse att komma upp pÄ scenen och kompa pÄ gitarr i en rebusartad sÄng som publiken fick sjunga med i.
SOFs ordförande Anne Garland tackar mötesgeneralerna Karolin Petersson och Evelina Pantzar-Castilla.
BankettkvÀllen Àr en kvÀll dÄ priser ska delas ut, först Ortopedmilens vinnare. Erik Jansson Palmer var pÄ plats och kunde ta emot sin utmÀrkelse. Hanna Westman, dÀremot, var tyvÀrr inte nÀrvarande pÄ banketten och priset hÀmtades dÀrför av en kollega, DÀrefter var det dags att dela ut priset för bÀsta monter.
KATEGORI STOR UTSTĂLLNINGSMONTER STYKER
Motivering: Kvalitetsprodukter i vanlig ordning som demonstreras med extra stor entusiasm. Gula och svarta, dock utan huliganvarning.
KATEGORI STANDARDMONTER FĂRSVARSMEDICINCENTRUM
Motivering: Montern bemannas med
personal som inkluderar mötesdeltagare oavsett yrkeskategori. Högaktuell verksamhet som bidrar till trygghet i en otrygg tid.
KATEGORI Ă RETS NYKOMLING SCANFLEX
Motivering: Moderna produkter för en sÀker arbetsmiljö som ger skydd i tider med obehörig strÄlning. Kunnig och engagerad personal som vi vÀlkomnar till fler ortopediska möten.
BankettkvÀllen slutade i dansens tecken. NÀr DJ Ossi Osbone drog igÄng blev det snabbt fullt pÄ dansgolvet. PÄ Ortopediveckans tema kan man vÀl sammanfatta kvÀllen under parollen "vi dansar bÀst tillsammans!
à rets bÀsta monter delades ut till Stryker, Försvarsmedicincentrum och Scanflex.
Fredrik MĂžse â en motvillig trubadur.
Dragshow-gruppen
Fashion Pack förvandlade sig till olika artister i en rasande fart, hÀr sÄnggruppen The Supremes.
Ărebroklinikens egen danstrupp.
bankettmiddagen.
MIngel
DJ Ossi Osbone.
StrĂ„kkvartett ĂĄ la Region Ărebro lĂ€n.
Marcus & Martinus. Lady Gaga.
Tina Turner.
Lena Philipsson. Loreen.
Christian Carrwik annonserar Ă„rets ortopedexaminander.
Ă RSMĂTE
Ewald Ornstein och Klas Edin var ordförande respektive sekreterare för Ärsmötet.
Anne Garland berÀttar vem som blev 2024 Ärs hedersledamot.
PĂ„ Ă„rsmötet i Ărebro var det Ă„ttionde gĂ„ngen som SOF höll Ă„rsmöte. Detta speciella jubileumsĂ„r, tillsammans med det faktum att SOF:s ekonomiska resultat för 2023 landade pĂ„ 1,9 miljoner plus, gjorde att styrelsen föreslog att alla medlemmar fĂ„r en jubileumsrabatt pĂ„ hela 80 procent pĂ„ medlemsavgiften under 2025. Förslaget bifölls av mötet.
Under 2023 hade föreningen 1929 medlemmar; 506 kvinnor och 1423 mÀn. Föreningen har hÄllit totalt 14 möten, planerat Ortopediveckan 2024 och 2025, suttit med i LÀkaresÀllskapets fullmÀktige, LÀkarförbundets representantskap, representerat i NOF, EFORT, SICOT/ SIROT, AAOS samt UEMS/EBOT. DÀrtill har en strategiplan för 2024-2026 utarbetats, kansliet har bytt lokaler och ytterligare en kanslist har anstÀllts. Vidare har 4 nummer av Ortopediskt Magasin utkommit liksom Ortopodden har sÀnt 4 nya avsnitt under 2023.
Till de pĂ„gĂ„ende och kommande projekten hör ST-skolan som startade 2023, sjĂ€lvstudiekursen för ST-lĂ€kare (OrtoS) samt ledarskapsprogrammet âAtt leda sjukvĂ„rdâ. Det gĂ„r nu att anmĂ€la sig till en ny omgĂ„ng som startar under 2025. Den ortopediska sjĂ€lvstudiekursen för sjuksköterskor (OSS) fortsĂ€tter, liksom Bakjoursskolan, dĂ€r deltagare ska anmĂ€la sig till SOF-kansliet. Sist men inte minst har SOF utarbetat en fortbildningspolicy, som du kan ta del av pĂ„ sidan 61 i det hĂ€r numret av tidningen.
Michael Axenhus, Stockholm, Geriatric Orthopaedic Long-term Data on Hip Implant Procedures- G.O.L.D. H.I.P
SOF:s resestipendium
Axel Ăhlin, Göteborg, MacOrtho fellowship in Orthopaedic Sports Surgery, McMaster University, Hamilton, Ontario, Kanada Narine Hakopian, Nyköping, Department of Orthopaedic Surgery and Trauma, Flinders Medical Centre, Adelaide Australien
Reumatikerförbundets patientsÀkerhetsstipendium Ortopedkliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, lÀs mer pÄ sidan 50-51 i det hÀr numret av tidningen.
SOFs styrelse och andra förtroendeposter
Under 2024 har styrelsen bestÄtt av:
Anne Garland (ordförande)
Christian Carrwik (utbildningsansvarig)
Klas Edin (facklig sekreterare och vice ordförande)
Maziar Mohaddes (vetenskaplig sekreterare)
Anna Apelqvist (skattmÀstare)
Kajsa Thulin (kvalitetsansvarig, SPUR)
Arvid von Konow (representant för yngre ortopeder)
SOFs styrelse 2025 blir följande:
Ordförande Maziar Mohaddes - 2027
Utbildningsansvarig Christian Carrwik - 2025
Facklig sekreterare Klas Edin - 2026
Vetenskaplig sekreterare Olof Sköldenberg - 2027
SkattmÀstare Anna Apelqvist - 2027
Kvalitetsansvarig (SPUR) Kajsa Thulin - 2025
Repr. yngre ortopeder Arvid von Konow - 2025
Representanter i Svenska LÀkaresÀllskapets fullmÀktigeförsamling 2025 blir:
Ordinarie: Maziar Mohaddes Christian Carrwik Klas Edin Olof Sköldenberg
Birgitta Ekstrand, tidigare ordförande i SOF, Àr 2025 Ärs mötesgeneral i Jönköping. Hon passade pÄ att hÀlsa vÀlkommen till Jönköping dÀr temat Àr Det kloka valet. Under hösten kommer information upp pÄ ortopediveckan.se Stockholm stÄr nÀst pÄ tur 2026 och 2027 fÄr vi Äka till Kalmar.
Birgitta Ekstrand.
Pelle Berg, Àr en erfaren ortoped verksam vid Aleris Elisabethsjukhuset i Uppsala. Han specialiserar sig inom avancerad kirurgi pÄ omrÄden som axel-, hand-, fot- och ryggkirurgi samt knÀrelaterade ingrepp som korsbandsoperationer.
Ă rets SOF-ortoped
Som en hyllning till den svÄra konsten att vara en skicklig kliniker har SOF instiftat priset som Ärets SOF-ortoped. I Är tog Per Lindblom, specialistlÀkare pÄ SödertÀlje sjukhus, hem priset.
Motiveringen lyder:
Ortopedexamen 2024
Den skriftliga delen av Ă„rets Ortopedexamen skrevs den 15 mars med 32 deltagare. Under Ortopedveckans första dag i Ărebro blev 28 av 32 deltagare (+1 efter komplettering) godkĂ€nda pĂ„ den praktiska delen som bestod av tvĂ„ patientfall med status fot/fotled samt kompressionsskruv. Pontus Christersson, Uppsala och Annelie Pettersson, Stockholm, fick resesstipendium ĂĄ 30 000 kr för bĂ€sta resultat pĂ„ den skriftliga delen av Ortopedexamen. Per Malmberg, VĂ€stervik, vann stipendium vid lottdragningen pĂ„ Ă„rsmötet.
Ett stort grattis till:
Adam Sand, Lund
Alexander Oxblom, SödertÀlje
Alice BĂ€ckman, Karlskrona
Angelica Hjalmarsson, Södersjukhuset
Johan Ljungdahl, Uppsala
Jonathan Boesen, Karlskrona
Jonathan Lumsden, Norrköping
Mamud Miyan, Danderyd
Martin Salomonsson, Falun
Oliver Nivbrant, Nyköping
MÄnga Àr vi som kliat oss i huvudet och bett "à rets SOF-ortoped" om hjÀlp och sen fascinerat tittat pÄ nÀr han stÀller patienten precis rÀtt frÄgor, hittar rÀtt handgrepp och plockar fram nÄgot obskyrt parallellfall ur minnet. MÄnga Àr vi som tagit vÄra första steg i operationssalen med "à rets SOF-ortoped" och varit tacksamma för hans tÄlamod. Han hanterar fotens mjukdelar lika fint som han handskas med en patients orealistiska förvÀntningar. Han Àr nischad men har ÀndÄ kvar sin bredd, och har alltid tid att lÀra ut. Han antyder att han ska sluta inom nÄgra Är, men vi hoppas att utmÀrkelsen "à rets SOF-ortoped" kan övertyga om att vi behöver honom lÀnge Àn.
SOFs Utbildningspris
Jan Nowak Àr överlÀkare pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala och specialiserad pÄ axelkirurgi.
Motiveringen lyder: Egentligen rÀcker ett enda ord: Axelina. Under snart 30 Är har tusentals ortopeder, fysioterapeuter och distriktslÀkare lÀrt sig att handlÀgga axelns skador och sjukdomar med tydlig struktur och stundtals kunglig glans. Den första mottagaren av SOFs utbildningspris har gjort insatser som inte lÄter sig sammanfattas ens i en vÀldigt tjock pÀrm.
"Jag Ă€r sĂ„ oerhört glad och tacksam, det hĂ€r hade jag verkligen inte vĂ€ntat mig â och det menar jag. Tusen tack för den fina utmĂ€rkelsen!" sa Per Lindblom.
Annelie Pettersson. Danderyd Katarina Edbom, Ărebro
Jan Kabath, Ărebro
Fredrik Lindahl, Capio S:t Göran
Frida Magnusson, Ărnsköldsvik
Hanna SĂŒdow, Södersjukhuset
Hasan Riyadh Hasan, VÀsterÄs
Ievgeniia Kryvoruchko, Capio
S;t Göran
Erik Johansson, Karlskrona
Jenny Kulin, Norrköping
Ă rets avhandling 2023
Per Malmberg, VĂ€stervik
Sara Eriksson, Norrköping
Sara Severin, Danderyd
Sebastian Haby, Södersjukhuset
Sinan Abdulla, NU-sjukvÄrden (Uddevalla/TrollhÀttan)
Sofie Widesköld, à land
Stina Nord, Ărnsköldsvik
William de Vries, SödertÀlje
Jens Brokopp, Uppsala
I Är korades tvÄ vinnare bland de Ätta inkomna avhandlingarna, nÀmligen Emilia Möller Rydbergs On ankle fractures och Konstantinos Pazarlis On the Diagnosis of Lumbar Spinal Stenosis. Ett stort grattis!
Motiveringen till Emilia Möller Rydbergs avhandling:
Med fokus pÄ frakturens gÄta, har hon fört forskningen till en ny lÄga.
Med skÀrpa och klokhet mÄnga svar ges, och med sin avhandling vÄr kunskap stÀrks Àn mer!
Motiveringen till Konstantinos Pazarlis avhandling:
Patienten Àr inne och cyklar
Det hjÀlper tydligen inte sÀrskilt mycket
Ryggkirurgen Àr alltsÄ inte ute och cyklar
Om nerverna av operation slipper trycket
Konstantinos Pazarl kunde inte vara pÄ plats och ta emot priset.
Emilia Möller Rydberg tog emot sitt pris av SOFs vetenskaplige sekreterare Maziar Mohaddes.
Ny rondstruktur skapar bĂ€ttre arbetsmiljö och mer tid till patienterna PATIENTSĂKERHETSPRISET 2024
Det sitter inte i vÀggarna
Ortopedavdelningen pÄ Vrinnevisjukhuset tog under Ärets Ortopedivecka emot 2024 Ärs PatientsÀkerhetspris, ett gemensamt stipendium frÄn Reumatikerförbundet och Svensk Ortopedisk Förening. UtmÀrkelsen gavs för klinikens implementering av en ny rondstruktur med fokus pÄ teamarbete, arbetsmiljö, patientsÀkerhet och effektivitet.
Under 2023 har en arbetsgrupp med lÀkare, sjuksköterskor, arbetsterapeut och fysioterapeut pÄ ortopedavdelningen pÄ Vrinnevisjukhuset arbetat fram denna nya rondstruktur. Arbetet innefattade allt frÄn hur och vad man kommunicerar till hur lokalerna anvÀnds och avdelningen bemannas. Rutinen implementerades i november 2023 och en första utvÀrdering gjordes i februari 2024.
Syftet var att frigöra tid för patientnÀra arbete för alla professioner, stÀrka teamarbetet och effektivisera och sÀkra informationsöverföring vid skiftbyte.
Patienterna Ă€r fördelade pĂ„ tre vĂ„rdlag som arbetar enligt samma struktur parallellt under dagen. Med den nya rutinen har den lĂ„nga sittande ronden vid datorn pĂ„ förmiddagen bytts ut till ett stĂ„ende möte som pĂ„gĂ„r högst en kvart. DĂ„ trĂ€ffas varje vĂ„rdlag för sig â undersköterska, sjuksköterska, lĂ€kare, fysioterapeut och arbetsterapeut â vid en whiteboardtavla. Ingen har med sig nĂ„gon dator. Whiteboarden Ă€r ett verktyg med information om exempelvis varje patients status, behov och planering framĂ„t. Varje patient fĂ€rgmarkeras, vilket tydliggör prioriteringsordning. Röd = lĂ€kare ska gĂ„ in till nyinlagd eller dĂ„lig patient. Gul = lĂ€kare eller rehab ska trĂ€ffa patienten under dagen. Grön = patienten kan skrivas ut. Syftet Ă€r att man ska fĂ„ en snabb överblick och en helhetsbild av vad som gjorts och vad som behöver göras â och av vem.
PÄ eftermiddagen hÄlls en 30 minuter lÄng sittrond i alla vÄrdlag, dÀr Àven pÄgÄende skift deltar för att sÀkerstÀlla informationsöverföring. Det frigör ocksÄ tid för patientnÀra arbete dÄ detta ersÀtter bÄde lÀsande och muntlig överrapportering.
Hur vet man att denna förĂ€ndring Ă€r en förbĂ€ttring? Inför förbĂ€ttringsarbetet gjordes föremĂ€tningar â utskrivningsmönster, medelvĂ„rdtid, förberedelse och kommunikation vid utskrivning samt medarbetarenkĂ€t om upplevelse av rond och arbetsro pĂ„ avdelningen kartlades.
Uppföljande mÀtningar efter cirka 4 mÄnader visar att:
⹠medarbetarna upplever att de har mer tid för patientnÀra arbete och mer arbetsro för avdelningsarbetet.
⹠mer tid spenderas tillsammans med patienterna. de professionsspecifika arbetsuppgifterna förbereds i större utstrÀckning dagen före utskrivning till korttidsboende vilket antas ge en sÀkrare hemgÄng, dÀr bÄde patient och anhörig samt mottagande verksamhet Àr mer förberedda.
ArbetssÀttet ger en starkare teamkÀnsla dÄ man jobbar nÀrmare varandra och ökar patientsÀkerheten dÄ alla medarbetare fÄr samma information och delar sin planering med varandra.
Kontinuerlig utvÀrdering och förbÀttring av rutinen planeras under 2024 och mÀtningarna kommer kompletteras med patientenkÀt.
Magasin
Morgonens tavelmöte pĂ„ ortopedavdelningen leds alltid av en sjuksköterska. Foto: Region Ăstergötland.
HallÄ dÀr! Lotta Fornander
Ortopediskt Magasin ringde upp Lotta Fornander, verksamhetschef pÄ Vrinnevikliniken, för att gratulera till PatientsÀkerhetspriset och fÄ veta mer om initiativet och dess effekter.
â Det kĂ€nns jĂ€tteroligt att vi har gjort nĂ„got som vi tycker Ă€r bra och som samtidigt kan bli nĂ„got som fler kan anvĂ€nda, sĂ€ger hon.
Hon berÀttar att förÀndringsarbetet kom ur i ett starkt behov av att fÄ mer tid till det patientnÀra arbetet.
â Personalen kĂ€mpade med att hinna med det administrativa, vilket pĂ„verkade bĂ„de vĂ„rdkvaliteten och arbetsflödet. Utskrivningarna skedde sent pĂ„ eftermiddagarna, vilket orsakade onödiga förseningar, förklarar hon. Det tillsammans med frustrationen över tidsbristen, ledde till att avdelningen omprövade sina arbetsflöden.
En prioriteringsfrÄga för ledningen Kostnaden för förÀndringsarbetet Àr den tid som rondgruppen har lagt pÄ att ta fram ett genomarbetat förslag.
â Det var vi i ledningsgruppen som tog beslutet om att Ă€ndra pĂ„ rondsystemet och tillsatte en multiprofessionell rondgrupp som sjĂ€lva arbetade fram den nya modellen.
NÄgot som har gjort processen smidigare Àr att man pÄ kliniken har en lÄg omsÀttning pÄ personal och mÄnga erfarna medarbetare i teamet, liksom vidareutbildade specialistsjuksköterskor. Man har inte heller nÄgon hyrpersonal.
Goda effekter i alla delar av arbetet
Sedan förÀndringarna infördes har kliniken sett förbÀttringar pÄ flera omrÄden.
â Det Ă€r sĂ€rskilt pĂ„ lĂ€karsidan man har sett hur mycket mer tid man fĂ„r för det patientnĂ€ra arbetet, sĂ€ger Fornander.
En annan effekt Àr det goda teamarbetet under ronderna.
â Eftermiddagsronden leds fortfarande av en lĂ€kare, men pĂ„ morgonen Ă€r det en sjuksköterska som hĂ„ller i tavelmötet. En undersköterska ansvarar för att uppdatera alla uppgifter pĂ„ whiteboarden, vilket skapar större delaktighet, istĂ€llet för att man bara sitter och lyssnar, förklarar Lotta Fornander.
Hon tror att modellen Àr framgÄngsrik inom ortopedin eftersom man arbetar sÄ utprÀglat tvÀrprofessionellt.
â Det Ă€r till exempel vĂ€ldigt vĂ€rdefullt att direkt pĂ„ förmiddagen fĂ„ en direktrapport frĂ„n fysioterapeuten som har varit hos patienten pĂ„ morgonen.
En bredare effekt av den nya strukturen har varit en ökad delaktighet bland personalen, vilket i sin tur har förbÀttrat arbetsmiljön och ökat trivseln.
â Teamet kĂ€nner att de Ă€r mer delaktiga i beslutsprocessen. I tider av sjuksköterskebrist Ă€r det viktigt att kunna pĂ„verka sitt arbete â det gör att folk trivs och vill stanna kvar.
Vill utveckla och sprida modellen Trots framstegen finns det fortfarande utrymme för finjusteringar. En intern sÄdan Àr dokumentationen.
â Varje profession gör fortfarande sina egna rondanteckningar, sĂ€ger Lotta Fornander och nĂ€mner att det skulle kunna spara mycket tid om den kunde göras gemensamt.
En annan utmaning Àr att förbÀttra flödet kring transporter och samordning med boenden och kommunen, för att fÄ hem patienterna tidigare.
Lotta Fornander berÀttar att de Àn sÄ lÀnge Àr ensamma om sin rondstruktur pÄ Vrinnevisjukhuset, men att de har lagt ut en artikel om förÀndringsarbetet pÄ intranÀtet och erbjudit sig att berÀtta mer för kollegor. Samtidigt vÀlkomnar hon kliniker i andra delar av landet att höra av sig. Det finns tydliga mallar för morgonens tavelmöte och för eftermiddagsronden, som de gÀrna delar med sig av.
Kontakta ortopedkliniken pÄ Vrinnevisjukhuset, sÄ ser de till att förmedla kontakt med rondgruppen.
Linda Linnskog Rudh Redaktionschef Ortopediskt Magasin
Lotta Fornander.
X-Rom
Postoperativ knÀortos med lÄg vikt som Àr enkel att anvÀnda och ger patienten god komfort och stabilitet.
Med Quick Lock som enkelt lÄser leden vid behov, Tele Fit- teknik för att frilÀgga sÄr och bandage, stabil utformning som förhindrar att ortosen glider samt böjbara skenor för varus/valgus-anpassning.
Airselect Walker passar till bÄde hÀlsenerupturer, frakturer och fotledsdistorsioner.
En komplett pneumatiska walker som förenar funktion med komfort. Med individuellt justerbara luftceller garanterar Airselect perfekt passform och stabilitet i alla lÀgen. Den stötdÀmpande sulan med lÄg bygghöjd möjliggör ett skonsamt gÄngmönster.
Stockholm, Uppsala, Gotland VĂ€sternorrland, GĂ€vleborg
âChildren are not just childrenâ
Barnfrakturseminarium pÄ SÀrö 11-13 September 2024
Efter flera Ärs uppehÄll var det Àntligen dags igen för det efterfrÄgade barnfrakturseminariet pÄ anrika SÀröhus. I tre dagar samlades drygt 60 entusiastiska deltagare frÄn hela Skandinavien för att lyssna pÄ minst lika engagerade förelÀsare frÄn Europa och USA.
Arrangören Jacques Riad lyckades Äterigen samla ihop en vÀlbeprövad fakultet dÀr Philip Henman, The Newcastle Upon Tyne Hospitals och Jonathan Dwyer, University Hospitals of North Midlands, bÄda frÄn Storbritannien, samt Aarno Nietosvaara, University Children Hospital Helsinki bidrog med sin gedigna kunskap och mÄnga Ärs erfarenhet i barnortopedi till ett omfattande curriculum.
Fakulteten kompletterades av inte mindre kompetenta kollegor frÄn Danmark och Sverige med ett mer skandinaviskt fokus pÄ frakturhandlÀggning, frakturepidemiologi och SCFE.
Uppskattad var Àven David Wennergren, tumörortoped pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som berÀttade om sina tankar avseende patologiska frakturer.
Som vid tidigare tillfÀllen tÀckte förelÀsningarna vÀsentligen hela fraktur-
spektrumet hos barn pÄ ett strukturerat sÀtt. Fokus lÄg pÄ allmÀn diagnostik och handlÀggning som alla ortopeder runtom i Sverige och Skandinavien som behandlar barn ska kÀnna sig trygga med. De flesta barnfrakturer i Sverige behandlas ju av icke-barnortopeder, vilket ocksÄ visade sig i deltagarnas varierande ortopediska bakgrund.
FörelĂ€sarna fortsatte att understryka att âchildren are not just childrenâ. Barnets biologiska Ă„lder Ă€r viktig att ta hĂ€nsyn till för en adekvat behandling.
Uppskattade âhands-onâ-workshops kompletterade förelĂ€sningsprogrammet. Fischer Medical ApS presenterade sina resorberbara implantat. Dr Marcell Varga, ortoped frĂ„n Ungern, bidrog med praktiska tips och trix. Johnson&Johnson/DePuy Synthes presenterade sina TEN-spikar. Att kunna teknikens principer Ă€r avgörande för ett lyckat resultat och ska behĂ€rskas.
VĂ„rt lilla gĂ€ng frĂ„n Falun hade blivit inbjudna att undervisa i spinal rörelsebegrĂ€nsning pĂ„ barn. Mattias Wahlborg, till vardags erfaren traumaortoped i Falun, men Ă€ven medlem i arbetsgruppen som har tagit fram âNationella Behandlingsrekommendationer för Spinal RörelsebegrĂ€nsning 2022â, bidrog med uppdaterad kunskap kring handlĂ€ggning av spinaltrauma pĂ„ nationell nivĂ„. Ăven hĂ€r var man noggrann med att poĂ€ngtera
att trots alla rekommendationer och guidelines behövs en situations- och barnanpassad lÀkarbedömning.
Förutom ett fullspÀckat program fÄr vi inte glömma de fina sociala möten vi hade under dessa dagar. Under fikarasterna bland utstÀllarna fanns ocksÄ tid att trÀffas och umgÄs med nya och gamla kollegor eller stÀlla frÄgor till en vÀldigt nÀrvarande fakultet. Den fantastiska utsikten mot viken och det stÀmningsfulla sensommarljuset över havet vid middagarna lyxade till mötet ytterligare.
Allt i allt alltsÄ ett lyckat seminarium för alla som handlÀgger barnfrakturer i sin kliniska vardag. Ett bra tillfÀlle att uppdatera och uppgradera sina barnortopediska kunskaper för de som inte trÀffar barn dagligen, ST-lÀkare och alla som vill fördjupa sig i Àmnet. Vi hoppas verkligen att det kommer finnas fler barnfrakturseminarier framöver.
Sunita Monheim ĂverlĂ€kare Ortopedkliniken Falu lasarett
Michelle Caird, University of Michigan, hÄller föredrag.
Workshop Spinal rörelsebegrÀnsning.
Middag med utsikt mot havet.
Fakultet frÄn vÀnster: Michelle Caird, Aarno Nietosvaara, Philip Henman, Jonathan Dwyer, Jacques Riad, Andreas Balslev-Clausen, Ana Presedo och Erik Hedström.
Tack till:
Fride Kvernmo Beskrivende radiograf, avd. for bildediagnostikk v/sykehuset Ăstfold Kalnes som tagit bild 9 och beredvilligt svarat pĂ„ frĂ„gor inför införandet av metoden i Karlstad. Personal pĂ„ Röntgen Mölndal för demonstration av labb och utrustning samt protokoll. Personal pĂ„ röntgen Torsby och Karlstad som bidragit till att införa metoden i VĂ€rmland.
Belastad röntgenundersökning
som beslutsgrund vid behandling av fotledsfrakturer
Fig 1 a. AO 44-B1.1 frakturen, odislocerad lateral malleolfraktur i syndesmoshöjd
Fig 1 b. AO 44-B1.2/3 frakturen, dislocerad (B1.2) eller komminut (B1.3) lateral malleolfraktur i syndesmoshöjd Fig 1 c. AO 44-B2.1 frakturen, lateral malleolfraktur i syndesmoshöjd med medial ligamentskada
I Sverige drabbas ungefÀr 6000 patienter om Äret en fotledsfraktur1. Hur vi vÀljer att behandla dem beror bland annat pÄ frakturtyp, men ocksÄ pÄ regionala riktlinjer och traditioner.
För de enklaste typerna av fotledsfrakturer Àr valet att behandla icke kirurgiskt okontroversiellt, liksom det för de mer komplexa frakturerna Àr sjÀlvklart att de skall opereras. Eftersom det Ànnu inte finns nÄgra nationella riktlinjer för behandling av fotledsfrakturer Àr diskussionerna, och de regionala skillnaderna, fortfarande stora. För laterala malleolfrakturer, den största gruppen fotledsfrakturer, Àr behandlingen omdebatterad och överbehandlingen sannolikt stor. Under 2023 har belastad röntgenundersökning seglat upp som en lovande metod för att pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunna avgöra om dessa frakturer behöver opereras eller kan slutbehandlas med ortos. Metoden har utvecklats av Marius Molund med flera i Norge och kommer beskrivas ingÄende i denna artikel dÄ flera kliniker i landet börjat införa metoden i ett led att vÀlja rÀtt behandling till rÀtt patienter och undvika onödiga operationer.2
Laterala malleolfrakturer i syndesmoshöjd, Weber B-frakturer, utgör tvÄ tredjedelar av alla fotledsfrakturer och 75% av B-gruppen utgörs av AO/OTA B1 och B2 frakturer. Dessa frakturer kan vara stabil eller instabila och gÄr inte att sÀrskilja radiologiskt med konventionell slÀtröntgen. B1-frakturerna Àr de isolerat laterala malleolfrakturerna, utan tecken till
ligamentskada pÄ medialsidan av fotleden, som subgrupperas efter graden av dislokation eller kommunition i fibulafrakturen till B1.1 (Fig 1 a) eller B1.2/3 (Fig 1 b). Gruppen B2 frakturer Àr de bimalleolÀra frakturerna i syndesmoshöjd dÀr subgruppen B2.1 har en fraktur lateralt och en ligamentskada medialt (Fig 1 c). Historiskt har man mÀtt millimetrar dislokation i frakturspalten för att avgöra operationsbehov, men pÄ senare Är alltmer börjat övergÄ till ett stabilitetstÀnk dÀr dislokation i frakturen har klart underordnad betydelse för behandlingsval. Det avgörande blir dÄ misstanken om ligamentskada pÄ deltoidligamentet som avgör om fotleden Àr att betrakta som stabil (B1.1/2/3) eller möjligen instabil (B2.1).
Belastad slÀtröntgenundersökning av fotledsfrakturer Àr en ny undersökning med gammal teknik som börjat införas i Sverige under 2023. Metoden bygger pÄ den som utvecklats av Marius Molund med flera i Norge2. Teorin bakom undersökningsmetoden bygger pÄ studier kring funktionen hos de olika delarna av ligamentum deltoideum (hÀr kallat deltoidligamentet) pÄ medialsidan av fotleden. Deltoidligamentkomplexet har stor betydelse för stabiliteten i fotleden. Ligamentkomplexet brukar delas in i en ytlig och en djup del, som bÄda i sig bestÄr av flera ligament (Fig. 2 och 3). Vid en lateral malleolfraktur i syndesmoshöjd kan den mediala ligamentapparaten vara intakt (B1), delvis skadad (B1) eller i alla delar avriven (B2.1). Studier frÄn Molund et al har bekrÀftat de fynd som visats redan i tidigare studier, att sÄ lÀnge de djupa delarna av deltoidligamentet Àr intakta blir
fotleden stabil i belastat lÀge trots vidgning medialt i icke belastat lÀge.3 Studier har visat att de olika portionerna av deltiodkomplexet spÀnns upp respektive slappnar av vid olika vinklar i fotleden och vid olika skademekanismer. Supination och utÄtrotationsvÄld Àr den vanligaste bakomliggande skademekanismen vid en fotledsfraktur. Vi denna rörelse Àr delar av komplexet spÀnt och i risk att rupturera medan andra delar Àr slaka och sÄledes inte löper sÄ stor risk för ruptur. Dessa fynd stödjer antagandet att totala deltoidligamentrupturer Àr ovanligt vid laterala malleolfrakturer i syndesmoshöjd. Det förklarar ocksÄ varför fotledsgaffeln hos en patient med en lateral malleolfraktur i syndesmoshöjd kan glappa upp betydligt medialt i avlastat lÀge men Äterta helt kongruent och stabilt lÀge vid belastning med kroppsvikt.
BESKRIVNING AV METODEN FĂR BELASTAD RĂNTGENUNDERSĂKNING AV FOTLEDSFRAKTURER
PĂ„ akutmottagningen
Patienten kommer in i kedjan nÀr en fotledsfraktur som lÀmpar sig för utredning efter denna metod identifieras pÄ akutmottagningen med sedvanlig slÀtröntgen. De frakturer som metoden lÀmpar sig för Àr som ovan beskrivit de laterala malleolfrakturerna i syndesmoshöjd dÀr man Àr osÀker
pÄ om deltoidligamentet Àr tillrÀckligt helt för att stabilisera fotleden under lÀkning i gips/ortos. Flödesschemat nedan visar utredningsgÄngen vidare (Fig 5).
Patienter som vid akutbesöket bedöms aktuella bokas in för Ă„terbesök inom 1 vecka pĂ„ ortopedmottagningen och röntgenremiss för âBelastad fotled traumaâ skrivs och utförs i samband med Ă„terbesöket (Fig. 4).
4.
exempel pÄ remisstext för belastad röntgen av fotled efter trauma.
Fig. 2. Ytliga delen av deltoidligamentet.
Fig. 3. Djupa delen av deltoidligamentet.
Fig.
Autentiskt
Fig 5. Flödesschema för utredningsgÄngen
PĂ„ ortopedmottagningen
Vid besöket pÄ ortopedmottagningen avgipsas patienten och fÄr testa att belasta sin skadade fot pÄ en analog vÄg. LÀkare ger information kring hur och varför undersökningen ska utföras samt att det inte Àr farligt att belasta Àven om det kan göra lite ont. Det Àr viktigt att man ser att patienten kan belasta med minst 50% av sin vikt innan den gÄr vidare till röntgenavdelningen för att sÀkerstÀlla att bilder som kan bedöma fotledens kongruens kan tas. NÀr patienten har klarat av att belasta 50% av kroppsvikten pÄ skadad fot gÄr hen vidare till röntgenavdelningen för undersökning. I Norge sköts dessa besök av sjukgymnaster.
PÄ röntgenavdelningen
Patienten behöver ta ett steg upp pĂ„ ett podium för att fĂ„ hela fotleden i bild, hĂ€r Ă€r viktigt med nĂ„got stabilt att hĂ„lla sig i. Det finns pĂ„ de stĂ€llen som infört metoden olika lösningar för detta (se nedan under âKommentarer till âŠâ)
Börja med en frontal och pat fÄr sedan vrida sig cirka 90 grader för sidobild (Fig. 7)
PÄ podiet stÄr patienten med den skadade foten pÄ en vÄg och det kontrolleras att belastningen Àr tillrÀcklig i bildtagningsögonblicket. Den icke skadade foten ska vara i samma nivÄ vilket kan lösas med tvÄ likadana vÄgar eller en vÄg och en lika hög platta.
Om patienten inte kan belasta som önskat kontaktar röntgenpersonal ortopedmottagningen för eventuellt ytterligare instruktioner till pat eller smÀrtlindring. Eventuella avvikelser vid undersökningen noteras av röntgenpersonal i remissanteckningar och ska Àven telefonledes meddelas ortopeden sÄ det framgÄr att bilderna inte Àr att bedöma som belastade.
Patienten gÄr sedan Äter till ortopedmottagningen.
Tillbaka pÄ ortopedmottagningen
LÀkare granskar röntgenbilderna och ger patienten besked om vidare behandling och planering. Om gaffelbilden i belastat lÀge bedöms kongruent behandlas patienten med stabil ortos (eller gips) i 6 veckor. Patienten fÄr belasta fullt i ortosen. Efter tre veckor fÄr ortosen tas av för obelastad rörelsetrÀning nÄgra gÄnger per dygn samt nattetid om det inte orsakar ökade smÀrtor eller obehag. Efter 6 veckor avlÀgsnas ortosen och remiss skrivs till fysioterapeut för igÄngsÀttning. Om fotledsgaffeln inte bedöms kongruent pÄ belastade röntgenbilder skall fotleden stabiliseras kirurgiskt och operationsanmÀlan görs dÄ.
KOMMENTARER OM PROTOKOLL, UNDERSĂKNING OCH UTRUSTNING
Protokoll
Ett sĂ€rskilt bestĂ€llningsalternativ i klinikernas bestĂ€llningsverktyg och ett dedikerat undersökningskort för undersökning âBelastad fotled, traumaâ i PACS bör skapas för att det lĂ€tt ska framgĂ„ vilken undersökning som önskas och för lĂ€tt finna undersökningarna i systemet.
Belastad lĂ€tt vriden frontal (ibland kallad âgaffelbildâ) dĂ€r ledspalten mellan tibia och talus Ă€r friprojicerad och en belastad rak sida, bĂ„da med patientens fot pĂ„ vĂ„g.
JÀmförande bild pÄ icke skadade sidan tas pÄ begÀran frÄn ortopeden och inte som rutin. Ta inte bÄda fotleder pÄ samma frontal, dÄ blir de inte likadant invinklade.
Undersökningen ska inte utföras frÄn akuten i samband med skadetillfÀllet utan i samband med Äterbesök till ortoped efter ett par dagar dÄ den mest akuta smÀrtan har lagt dig och patienten har större chans att kunna belasta sin fot.
En metodbok som Àr lÀtt att hitta och lÀtt att navigera i Àr ett mycket bra hjÀlpmedel för röntgenpersonal. Fig. 8 visar
Fig. 6 Laddbar elektriskt höj- och sÀnkbar stol med lÄsbara hjul. Stativ samt vÄgar att stÄ pÄ. Stolens hjul Àr lÄsta och stolsitsen höjs till rÀtt höjd för att enkelt ta sig upp pÄ stativet.
Fig. 7. TvÄ analoga vÄgar för att fötterna ska vara i samma höjd och belastningen bli rÀtt i bildtagningsögonblicket. (Analoga för att de inte ska stÀnga av sig). HÀr Àr testpersonen redo för frontalbild.
kortet för belastad fotled i metodboken för röntgenkliniken i VÀrmland.
Planering av undersökningen
Med nya metoder kan det vara av vÀrde att ha litet lÀngre tid pÄ lab till att börja med (t.ex. 20 min) och att undersökningar samlas till en dag/vecka för att fÄ volym för sköterskor och ortopeder. Om man har flera röntgen- och ortopedmottagningar i en region kan det vara av vÀrde att koncentrera undersökningarna till nÄgon eller nÄgra mottagningar för att fÄ volym. NÀr undersökningen Àr inarbetad kan tiden pÄ labb minskas.
VIKTIGT att inte införa metoden frÄn ortopeden innan det finns handlÀggningsrutiner och utrustning pÄ plats pÄ röntgen och röntgenpersonal Àr informerade.
8. Kortet för âBelastad fotled, traumaâ i metodboken för slĂ€tröntgen för röntgenmottagningarna i Region VĂ€rmland.
Utrustning
⹠Analog vÄg av enkel typ för att sÀkerstÀlla rÀtt belastning. Digitala vÄgar stÀnger av sig och krÀver tid för uppstart (Fig. 7).
Pat mÄste ta nÄgot steg upp pÄ podiet för att ta de belastade bilderna. Olika alternativ finns för detta:
- Höj/ sÀnkbar stol som kan köras intill podiet dÀr pat efter att ha hissats upp till rÀtt nivÄ kan hÄlla i podiets handtag för stöd och komma över pÄ podiet (Fig. 6).
- Trappa med rÀcken.
- Att sjÀlva podiet har ett inbyggt trappsteg (Fig. 9). Viktigt att det alternativ som anvÀnds Àr tillrÀckligt stabilt och brett sÄ att pat och eventuella kryckor fÄr plats. Patienten ska inte behöva stödja sig pÄ röntgenpersonal dÄ det kan vara icke patientsÀkert och inte Àr acceptabelt arbetsmiljömÀssigt.
Införande
Som vanligt med nya metoder krÀvs en viss inkörningsperiod. Det Àr viktigt att ortopedklinik och röntgenklinik i detta skede har god dialog och det finns nÄgon/nÄgra namngivna personer pÄ bÄda kliniker att kontakta nÀr/om det uppstÄr frÄgor eller problem. Dialog innan införandet Àr mycket viktig för att fÄ rÀttvisande bilder och patientsÀker handlÀggning och undvika inkonklusiva undersökningar med ökad strÄldos och Äterkallade eller i vÀrsta fall felbehandlade patienter.
RÀtt infört och anvÀnt Àr detta en billig och enkel metod som berÀknas ge minskning av antal patienter som behöver opereras med medföljande reduktion av risk för patienter och sannolikt betydande ekonomiska besparingar.
REFERENSER:
1. Rydberg EM, Wennergren D, Stigevall C, Ekelund J, Möller M. Epidemiology of more than 50,000 ankle fractures in the Swedish Fracture Register during a period of 10 years. Journal of Orthopaedic Surgery and Research. 2023;18(1).
2. Gregersen MG, Molund M. Weightbearing Radiographs Reliably Predict Normal Ankle Congruence in Weber B/SER2 and 4a Fractures: A Prospective Case-Control Study. Foot Ankle Int. 2021;42(9):1097-105.
3. Gregersen MG, Fagerhaug Dalen A, Nilsen F, Molund M. The Anatomy and Function of the Individual Bands of the Deltoid Ligament-and Implications for Stability Assessment of SER Ankle Fractures. Foot Ankle Orthop. 2022;7(2):24730114221104078.
Fig. 9. Det stativ som anvĂ€nds pĂ„ sjukhuset i Ăstfold, Norge dĂ€r metoden utvecklats. Foto: Fride Kvernmo.
Emma-Johanna Samuelsson ĂL, Specialist i Bild- och funktionsmedicin
Röntgenmottagningen Centralsjukhuset i Karlstad samt styrelseledamot i Svensk Förening för Muskuloskeletal Radiologi (SFMSR)
Möller Rydberg Specialist i ortopedi, Traumateamet Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal samt ledamot i nationella programomrÄdet (NPO) rörelseorganens sjukdomar
Fig.
Emilia
En eloge till OMs redaktion för förra numrets breda utsyn över ortopedins nĂ€rliggande specialiteter! Vikten av att vara allmĂ€nbildad lĂ€kare stod klart fram. Men Ă€ndĂ„ blev jag lite fundersam â vad ska en ortoped kunna? Anne Garland inledde med bra reflektioner kring just grĂ€nsdragning. Men hennes konstaterande att en ortoped i dag förvĂ€ntas bedöma en MR-undersökning var det första som gjorde mig brydd.
Ulrika Thornberg skrev instruktivt om lÀkemedelsfrÄgor vid inlÀggning och inför operation. Farmakologisk kunskap Àr för mig att veta nÀr och hur jag ska ordinera lÀkemedel i en klinisk situation. Det Àr inte att navigera i skÀrningspunkterna mellan de system som tvingats pÄ oss, t.ex. preparat och utdelningstider som mÄste vÀljas av hÀnsyn till dosdispensering. DÀr Àr farmaceuten/ apotekaren en viktig teammedlem!
Sara Lindmark betonar vikten av helhetssyn i sin goda och viktiga text, men nÀr jag lÀst till slut var jag utmattad Ä mina unga kollegors vÀgnar. Alla möjliga uppgifter tycks vila pÄ ST-lÀkaren och ska lösas hÀr och nu.
Underliggande i flera texter var att ortopeden enbart vill âoch kan â operera. Detta Ă€r en trist stereotyp, vi utövar vĂ„r specialitet bĂ„de med och utan kniv i handen. Med kunskaper inom (pato)fysiologi, anatomi och medicin diskuterar vi behandling med vĂ„ra patienter. Det hjĂ€lper om vi Ă€r orienterade inom geriatrik, yrkesmedicin, algologi, rehabilitering och psykologi ocksĂ„! Allt detta Ă€r tillsammans med kirurgiskt kunnande kĂ€rnan i vĂ„r specialitet. Denna breda ortopediska kunskap Ă€r vad ST-lĂ€karen i första hand ska tillĂ€gna sig.
Vem ska dÄ behandla njursvikt samt ordinera insulindropp och nutritionsbehandling? Jo, som flera av skribenterna betonar sÄ Àr omhÀndertagandet av vÄra patienter ett teamarbete. Comprehensive geriatric assessment, pÄ ortopedsvenska ortogeriatik, rekommenderas för en majoritet av vÄra patienter. StrÀvan mÄste vara 1) att fÄ sÄdana team till
Cecilia Rogmark lÀste och begrundade
Sara Lindmarks artikel i OM 2 om hur ortopeder bör vara bÄde skickliga kirurger samtidigt som de förvÀntas ta beslut i det som hör internmedicinen till. Cecilia fattade pennan och skrev ner sina tankar som du kan lÀsa hÀr. Samtidigt bad vi Sara Lindmark gÄ djupare i Àmnet, som sÄ tydligt berör och vÀcker frÄgor inom ortopedkÄren. För att komplettera bilden bad vi Àven SOFs utbildningsansvarige, Christian Carrwik, att ge föreningens perspektiv pÄ fortbildningsfrÄgan. Det blev en lÀsvÀrd triad som dessutom kompletteras med SOFs nyligen framtagna fortbildningspolicy.
stÄnd, och 2) att ortopeden inte checkar ut utan tillför just sin specifika ortopediska kunskap i samtalet med och kring patienten.
Idag försvinner den ortopediska kunskapen successivt frÄn vÄra akutmottagningar och fÄr istÀllet tillÀmpas pÄ mottagningarna med akuta extrabesök. NÀr en ortopedlÀkare fortfarande finns pÄ akutmottagningen Àr det av större vÀrde att hon/han Àgnar sig Ät effektiv och kunnig patientbehandling Àn halvtimmeslÄnga seanser med lÀkemedelslistor som inte stÀmmer. Det kan ordnas i dagsljus!
Ăr det de mĂ„nga mĂ€nniskorna i dagens sjukvĂ„rd som Ă€r problemet? Kanske saknar vi idag personlig och kollegial tillit och samspel med andra specialiteter!?
Varför kan inte anestesiologerna fortsĂ€tta ansvara för preoperativa mediciner, varför ses inte det som upptakten till deras arbete och en del av narkosbedömningen? Ăr det rimligt att en ST-ortoped ska ta hjĂ€lp av ânarkosguiden.seâ?
Varför kan vi inte lÀngre fÄ röntgensvar som vi kan lita pÄ av specialiteten radiologer?
Vems ansvar Ă€r det om det blir fel â att tolka MR-bilden eller att ge insulindropp bör kanske tillhöra andra specialiteter Ă€n ortopedin?
Sara Lindmark uppmanar oss i sin text att övervĂ€ga att âringa en vĂ€nâ som Ă€r medicinare, men jag menar: Var inte sĂ„ modest â krĂ€v Ditt team! I ett team dĂ€r vi alla bidrar med det vi kan bĂ€st tror jag ocksĂ„ att patienten mĂ„r bĂ€st.
Cecilia Rogmark ĂverlĂ€kare, adj. professor SkĂ„nes universitetssjukhus, Lunds universitet
Tankar frÄn en
ST-lÀkare: Vad Àr egentligen mitt ansvar?
I föregĂ„ende Ortopediskt magasin skrev jag om olika patientscenarier som Ă€r mer vanliga pĂ„ min arbetsplats utifrĂ„n ett underlĂ€karperspektiv. Som underlĂ€kare förvĂ€ntas du leda ortopedakuten och ronda patienter pĂ„ ortopedavdelning sjĂ€lvstĂ€ndigt nĂ€r vĂ„r seniora lĂ€kare stĂ„r pĂ„ operation. Vi Ă€r betrodda med ansvaret att handlĂ€gga patienter utifrĂ„n bĂ€sta förmĂ„ga och frĂ„ga nĂ€r det blir för svĂ„rt. Vissa dagar upplever jag att arbetet blir mest administrativt nĂ€r det fylls med utskrivningar och telefonsamtal till diverse specialistkonsulter. Andra dagar fylls det av sĂ„dant som gör det roligt: felstĂ€llda fotleder, suturering av amputationssĂ„r och extraktion av frĂ€mmande objekt med hjĂ€lp av ultraljud eller genomlysning. Jag valde ortopedin som specialitet för att fĂ„ operera och handgripligen hjĂ€lpa mina patienter, nĂ„got som jag annars hade saknat i min yrkesvardag. Men ju mer jag dyker ned i lĂ€randet om ortopediska Ă„kommor, desto mer distanserad kĂ€nner jag mig ifrĂ„n min tidigare dagsfĂ€rska kunskap om de andra specialiteterna âŠ
Vi börjar med lite bakgrundshistoria om mig för att förstĂ„ mitt perspektiv. Jag utförde min AT-lĂ€kartjĂ€nst i Ărnsköldsvik, ett litet lĂ€nssjukhus dĂ€r man fick ett stort ansvar med ensamma nattjourer pĂ„ huset och en bakjour pĂ„ telefon i hemmet. Under AT-introduktionens första vecka rollspelades akuta scenarier, bland annat akut hjĂ€rtsvikt pĂ„ ortopedavdelningen, för att förstĂ„ vad vi behövde förbereda oss pĂ„ som kunde dyka upp under ett jourpass pĂ„ medicin. Under min placering pĂ„ medicinkliniken behandlade jag allt ifrĂ„n Addison-kriser, förgiftningar, hjĂ€rtstopp, och meningiter. Mina handledare ifrĂ„gasatte motiveringen till mina beslut och dĂ€rmed utmanades jag att höja kompetensnivĂ„n; oavsett vilken specialitet jag planerade att inrikta mig pĂ„ efter legitimationen. Tack vare det utvecklade jag en bred grund av medicinsk kunskap och en viss trygghet i att behandla patienter med andra Ă„kommor Ă€n ortopediska.
Kunskap Àr emellertid en fÀrskvara och det jag en gÄng lÀrt mig hinner förmodligen bli förlegat om nÄgot Ärtionde. Vi har nog alla varit med om paradigmskiften under studierna dÀr det nya rönet blivit en etablerad del i vÄrden. Som underlÀkare bidrar vi med de senaste medicinska kunskaperna frÄn utbildningen till vÄra seniora specialiserade kollegor. De, i sin tur, lÀr ut hur man till exempel utför ett avancerat fotledsstatus eller vad forskningen sÀger om indikationer för artroskopi.
Första ST-kursen som alla ST-lÀkare ska gÄ Àr BKF (basala kliniska fÀrdigheter) med kursinnehÄll inom anestesi och geriatrik. FrÄn den lÀrde jag mig att vÀtska Àr viktigt att komma ihÄg preoperativt dÄ de flesta Àldre blir dehydrerade nÀr de vÀntar pÄ hjÀlp och att konfusion pÄ avdelning Àr vanligt och oftast inte krÀver en lÀkemedelsbehandling. Kursen gick Àven igenom vilka lÀkemedel som ska undvikas inför kirurgi. Preoperativt Àr det vÄra anestesikollegor som ansvarar för medicinerna pÄ operationsdagen men det skadar inte att dela den kunskapen för att bÀttre hjÀlpa vÄra patienter. Att förstÄ varför vi ska sÀtta ut ACE-hÀmmare preoperativt blir lika logiskt som varför vi inte ska sÀtta tillbaka det postoperativt vid akut njurskada.
NÀr jag jobbar pÄ akuten försöker jag pÄminna mig om att ortopedin inte Àr lika lÀttförstÄeligt för andra specialiteter som vi sjÀlva kan tycka. För oss Àr det sjÀlvklart att slÀtröntgen ska bestÀllas pÄ en höftfraktur; för att vi anvÀnder genomlysning pÄ operation och dÀrför blir det lÀttare att
jÀmföra bilderna. Andra specialiteter, som inte opererar, undrar i stÀllet varför man inte bestÀller en datortomografi som utgör en mer avancerad bildteknik. I samma avseende Àr det inte en sjÀlvklarhet, som icke-medicinare, att ordinera kaliumdropp vid hypokalemi och dessutom bestÀmma vilken övervakning som bör utföras under denna administrering och vid vilken tidpunkt nya blodprover ska tas.
Vi Àr starkare tillsammans och ett team som jobbar bra ihop ger en bÀttre patientvÄrd, likt det Cecilia Rogmark skriver i sin kommentar. TyvÀrr Àr min erfarenhet av större sjukhus att avstÄnden mellan olika professioner Àr större vilket medför att teamkÀnslan inte infaller sig lika naturligt. AnsvarsomrÄden blir oklara och i mÄnga fall hÀnvisas det till lokala PM för att ta beslut om en patient. PÄ ett mindre sjukhus Àr det lÀttare att bli en del av gemenskapen och det redan etablerade teamet med tydlig ansvarsfördelning vilket förenklar en direkt kommunikation.
KrÀver vi för mycket av vÄra yngre kollegor? Mitt svar pÄ den frÄgan Àr nej; vi ska kunna anvÀnda all vÄr kunskap som förvÀrvats frÄn lÀkarutbildningen och AT-tjÀnstgöringen. Som legitimerad lÀkare ska vi kunna fatta egna beslut som ska resultera i en likvÀrdig vÄrd för patienten. Hur mycket ska vi dÄ kunna av andra specialiteters omrÄden? Svaret pÄ den frÄgan Àr mer komplext och beror, tror jag, pÄ vilket sjukhus man arbetar pÄ och vilken bakgrund man sjÀlv har. Det rimliga Àr att ha en gemensam grundnivÄ och respektera nÀr den fördjupade kunskapen behövs.
Jag vill slutligen sÀga att om jag fick önska sÄ skulle det alltid finnas en farmaceut pÄ ortopedavdelningen som kan hjÀlpa till med lÀkemedelsfrÄgor. Vi pÄ Danderyds sjukhus har tyvÀrr inte det men vi har i stÀllet turen att ha en specialistlÀkare inom internmedicin som hjÀlper att ronda vÄra sjukaste och dÀrmed mest komplicerade patienter. Det Àr jag vÀldigt tacksam för.
Sara Lindmark
ST-lÀkare, Danderyds sjukhus, Doktorand KI Sekreterare & vice ordförande Epiphysen
"DÀremot bör vi vara rimligt uppdaterade om den medicinska hÀndelseutvecklingen Àven utanför vÄr ortopediska sfÀr, som inte ska förvÀxlas med en bubbla."
Vi kan inte kunna allt â men mer ...
Om nÄgon för tio Är sedan hade sagt att Svensk Ortopedisk Förening arrangerar en kurs om hur ACEhÀmmare fungerar hade det förmodligen avfÀrdats som ett aprilskÀmt. I dag finns en sÄdan kurs, Àven om basala kliniska fÀrdigheter (BKF) i ST-skolan förstÄs innehÄller en hel del annat ocksÄ.
Precis som Cecilia Rogmark och Sara Lindmark konstaterar hĂ€r sĂ„ har förvĂ€ntningarna pĂ„ en ortopeds kunskap förĂ€ndrats, inte alltid till det bĂ€ttre. Vi Ă€r i högsta grad en kirurgisk specialitet â men större delen av arbetsveckan gör vi nĂ„got annat Ă€n att stĂ„ i sĂ„ret. ST-utbildningen i ortopedi Ă€r noga reglerad med tydliga kunskapsmĂ„l. NĂ€r specialistbeviset vĂ€l Ă€r i hamn Ă€r vi lĂ„ngt ifrĂ„n fullĂ€rda. DĂ€remot saknas det Ă€n sĂ„ lĂ€nge tydliga krav pĂ„ fortsatt kompetensutveckling efter ST, vilket vi Ă€r ganska ensamma om i vĂ„r vĂ€rldsdel.
I början av nÀsta Är presenteras resultatet av en utredning kring detta och en del andra frÄgor. En inte alltför vÄgad gissning Àr att utredaren kommer att föreslÄ nÄgon form av reglering av lÀkares fortbildning, en frÄga som bÄde LÀkaresÀllskapet och LÀkarförbundet driver sedan lÀnge. SOF har de senaste Ären arbetat mycket med ST-utbildnin-
ortopedteknik
HjÀlp barn att nÄ nya höjder!
Som Europas ledande ortopedtekniska avdelning för barn & ungdomar, söker vi nya talanger som vill göra skillnad för de yngsta. Med kompetensteam inom olika funktionsnedsÀttningar och gedigen kunskap inom CAD/CAM och konstruktionslÀra, finner du en plats dÀr du Àr med och utvecklar framtiden inom ortopedtekniken.
Ăr du redo för nĂ€sta steg i din karriĂ€r?
Skicka din ansökan till: esjoberg@teamolmed.se Klinikchef, Barn- och ungdom, Solna
www.teamolmed.se
gen, inte minst genom att starta ST-skolan. Det Ă€r nu hög tid att lĂ€gga fokus pĂ„ fortbildning av specialister â men vi invĂ€ntar inte nĂ„gon statlig utredning innan vi börjar.
Vi betonar ocksÄ att fortbildning för ortopedspecialister inte bara handlar om sÄgben, vi behöver ocksÄ vÀssa oss inom vetenskap, pedagogik och ledarskap. Hur fördelningen ska se ut varierar förstÄs stort mellan individer och kliniker.
Möjligen kan man som pressad verksamhetschef ha synpunkter pĂ„ att vi lanserar vĂ„r fortbildningspolicy i de snĂ„la ekonomiska vindar som nu blĂ„ser. Fortbildning kostar â men att inte vara fortbildad kostar garanterat mer pĂ„ sikt. I den frĂ„gan upplever vi i SOF-styrelsen ett starkt stöd frĂ„n ledarna inom svensk ortopedi.
Precis som Cecilia Rogmark skriver Àr omhÀndertagandet av vÄra patienter ett teamarbete. Vi ortopeder kan inte förvÀntas att ha spetskunskap om nya diabeteslÀkemedel eller psykofarmaka. DÀremot bör vi vara rimligt uppdaterade om den medicinska hÀndelseutvecklingen Àven utanför vÄr ortopediska sfÀr, som inte ska förvÀxlas med en bubbla.
Ett förslag (tack, Hans Mallmin!) som har inkommit till oss Àr att erbjuda en kort uppdatering frÄn andra medicinska omrÄden som vi ortopeder bör kÀnna till. Förmodligen kan man samordna det med övriga kirurgiska specialiteter som har liknande behov.
Vi ortopeder skulle pÄ samma sÀtt kunna dela med oss av det nya (eller i vÄrt tycke kanske inte sÄ nya) frÄn vÄrt eget omrÄde till andra sjukhusspecialister. De seniora kolleger som behandlar vÄra patienters hjÀrtsvikt och KOL har förmodligen ganska dÄlig koll pÄ vad som har hÀnt inom ortopedin de senaste decennierna. Hörde jag nÄgon sÀga steloperation?
PĂ„ sĂ„ sĂ€tt skulle vi kunna lĂ€ra av varandra över specialitetsgrĂ€nserna â och kunna lĂ€gga grunden för de team som vĂ„ra patienter behöver.
SOFs
Fortbildningspolicy
BAKGRUND
Svensk Ortopedisk Förenings riktlinjer för fortbildning av specialister utgÄr frÄn Svenska LÀkaresÀllskapets modell och rekommendationer frÄn LÀkarförbundet.
Fortbildning Àr nödvÀndigt för att sprida och implementera nya arbetssÀtt och behandlingsmetoder. Det Àr ocksÄ avgörande för att fasa ut Àldre metoder som inte lÀngre har stöd. För att kunna bedriva en evidensbaserad, jÀmlik och patientsÀker vÄrd mÄste varje ortopedspecialist fortsÀtta lÀrandet under hela karriÀren.
MĂ LSĂTTNING
Varje ortopedspecialist ska vara rustad för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt. Detta handlar bÄde om teoretisk kunskap och fÀrdigheter och innefattar bland annat kÀnnedom om aktuella riktlinjer, forskningsrön, nya operativa tekniker men Àven kompetens inom vetenskap, pedagogik, administration och ledarskap. FortbildningsmÄlen för en specialistlÀkare i ortopedi varierar dÀrmed stort beroende pÄ tidigare kompetens, subspecialitet och arbetsuppgifter.
MÄlsÀttningen Àr att varje specialistlÀkare ska erbjudas minst tio dagar extern fortbildning per Är. Extern utbildning innefattar till exempel kurser, vetenskapliga möten, auskultation och studiebesök pÄ annan klinik. Det Àr ett komplement till klinikernas interna utbildning kring exempelvis nya behandlingsmetoder och diskussioner om forskning.
Fortbildningen ska vara kontinuerlig och tid avsatt för fortbildning ska inte kunna ackumuleras i mer Àn i ett Är.
VEM ANSVARAR FĂR VAD?
SpecialistlÀkaren Àr huvudansvarig för planering av sin fortbildning. Detta innefattar att inventera omrÄden med sÀrskilt behov av fortbildning och utifrÄn dessa ta fram en individuell fortbildningsplan som strÀcker sig Ätminstone tre Är framÄt. Denna ska uppdateras Ärligen och förankras i samband med medarbetarsamtal eller fortbildningssamtal med chef.
Verksamhetschef Àr ansvarig för att Ärligen gÄ igenom den individuella utbildningsplanen. GenomgÄngen ska sÀkerstÀlla att planen Àr i linje med verksamhetens behov och planering. Verksamhetschefen ansvarar ocksÄ för att tillgodose ekonomiska och tidsmÀssiga resurser för den planerade fortbildningen. Ansvaret för den individuella utbildningsplanen kan delegeras till sektionschef, fortbildningsansvarig eller liknande.
DOKUMENTATION OCH UPPFĂLJNING
SpecialistlÀkaren ansvarar för att dokumentera sina fortbildningsaktiviteter. En sammanstÀllning ska finnas tillgÀnglig vid extern granskning och vid medarbetarsamtal, fortbildningssamtal och lönesamtal.
EXTERN GRANSKNING
Fortbildningsverksamheten vid varje klinik ska vara tillgÀnglig för extern granskning.
Kontakt: Ă sa Svanberg asa.svanberg@stryker.com www.stryker.com
VÀrldens viktigaste ortopedtekniska mÀssa
Ăver 550 utstĂ€llare i tre mĂ€sshallar.
Vartannat Är Àger OT World rum i Leipzig, en internationell fackmÀssa och kongress dÀr tillverkare, klinisk personal och Àven brukare kan mötas för att ta del av en stor bredd av olika utstÀllare. Under fyra dagar ges Àven ett digert seminarieprogram och olika workshops. Vi var pÄ plats, legitimerade ortopedingenjörer och ortopedtekniker som till vardags arbetar kliniskt i Stockholm och Uppsala.
MÀssan Àr ett unikt tillfÀlle att bÄde fÄ en överblick kring trender, ny teknik, behandlingsmöjligheter, nya produkter och inte minst en möjlighet att samlas för att diskutera hur vi fortsatt pÄ bÀsta sÀtt kan utveckla ortopedtekniken för att ge patienter Ànnu bÀttre förutsÀttningar för ett bra liv.
Sverige har lÀnge legat i framkant inom ortopedteknik men allt tuffare upphandlingar dÀr fokus legat mer pÄ pris Àn pÄ kvalitet och lÄngsiktighet gör att allt fÀrre mottagningar har möjlighet att skicka personal till mÀssor och utbildningar samtidigt som kraven pÄ att visa upp evidens blir allt större. Ny teknik och innovativa produkter kan öka livskvaliteten för mÄnga och Àven fördröja insatser som operation eller minska behovet av vÄrddygn vilket bör ges mer utrymme i en samlad vÄrddiskussion.
Detta Är fanns över 550 olika utstÀllare frÄn hela vÀrlden pÄ plats vilket gör detta till den största mötesplatsen i vÀrlden inom ortopedteknik. Det Àr alltid roligt att lyfta fram svenska leverantörer som genomgÄende visar pÄ hög kvalitet, innovationskraft och en förstÄelse för den kliniska vardagen. Vi ska vara stolta över den ortopedtekniska traditionen
vi har i Sverige bÄde hos leverantörer och ortopedtekniska verksamheter i alla regioner och det nÀra samarbetet inom vÄrden med sÄvÀl ortopedmottagningar som andra kliniker.
Vi ser allt fler exempel pĂ„ att hĂ„llbarhet och livscykelkostnad kommer in i branschen och hĂ€r ligger de svenska företagen i absoluta framkant. Internationellt var det dock inte nĂ„got som lyftes fram av olika tillverkare som man kanske skulle förvĂ€nta sig. Ett fint exempel Ă€r helsvenska NORDAbility som har genomgĂ„ende hĂ„llbarhetstĂ€nkande och som var en av fĂ„ som presenterade det i sin monter. Det fanns Ă€ven del smarta material som vi inte sett tidigare â bland annat ett material frĂ„n Ottobock som möjliggjorde att man kunde tillverka frakturortoser direkt pĂ„ patienten och som dessutom Ă€r biologiskt nedbrytbart och kan lĂ€ggas direkt pĂ„ komposten.
Ett annat svenskt företag som fick stor internationell uppmĂ€rksamhet var Anatomic Studios med âFashion for Everybody and Every Bodyâ. Anatomic Studios gör olika covers/kosmetik för ben och armproteser. Olika covers vad nĂ„got som detta Ă„r fanns i mĂ„nga montrar men svenska Anatomic Studios
Camp Scandinavia visade bland annat en helt ny protesfot med ett patent som enligt de patienter som provat menade att foten kÀndes som en del av kroppen. Svenska Embreis och Erimed, tvÄ svenska företag som varit lÀnge i branschen prioriterade att vara pÄ plats och kunde bÄda visa nyheter som kommer att erbjudas av ortopedtekniska mottagningar runt om i Sverige.
Lindhe Xtend som utvecklat protesomrÄdet utifrÄn egna erfarenheter hos grundaren Christoffer hade en riktigt fin monter och visade att Àven ett litet svenskt företag kan konkurrera pÄ den internationella marknaden inom protesomrÄdet.
Andra nyheter som fick stor uppmÀrksamhet pÄ mÀssan var exempelvis tyska företaget OPED som visade ett helt markörlöst gÄnganalyssystem som enkelt kan anvÀndas pÄ bÄde mindre och större klinker. Att bÄde kunna jÀmföra olika ortopedtekniska lösningar och inte minst att kunna visa pÄ nyttan och motivera patienterna en viktig del i sÄvÀl ortopedteknik som en del i rehabilitering sÄ det systemet tror vi kommer dyka upp pÄ mÄnga stÀllen i Sverige.
Vid OTWorld 2022 fanns i var och varannan monter ett stort fokus pÄ 3Dprint, skanningsystem m.m. I Är fanns det med men mer som en sjÀlvklar del och inget som lyftes fram.
Vi hoppas att fler prioriterar att skicka personal till OTWorld 2026. Sverige har en lÄng tradition inom ortopedtekniken och det Àr allt viktigare att lyfta fram möjligheterna och vi tillsammans arbeta för en smidig vÄrdkedja.
Nu ser vi fram emot att Sverige ska vara vĂ€rd för ISPO 2025 â med temat âScience in Practice, Practice in Science: Collaboration and innovation towards sustainable rehabilitationâ.
Studios monter var en av mÀssans absolut
Har SOIF spelat ut sin roll?
Varför vÀljer sÄ fÄ ortopedingenjörer att bli (och vara) medlemmar i vÄr förening? Det Àr en frÄga som kÀnns lika aktuell varje Är och inte minst i Är dÄ Àven andelen icke betalande i förhÄllande till antalet medlemmar Àr relativt hög. Jag vill dock passa pÄ att sÀga att situationen inte pÄ nÄgot vis Àr sÀmre Àn tidigare Är utan snarare har vi nÄgot fler medlemmar just nu, dock inte pÄ lÄngt nÀr sÄ mÄnga som vore önskvÀrt. SÄ egentligen har vi tvÄ problem att brottas med. Det första Àr hur vi lockar till oss nya medlemmar och det andra Àr hur vi fÄr vÄra medlemmar att stanna kvar och fortsÀtta att betala Ärsavgiften.
Ă r 2023 fanns det totalt cirka 300 yrkesverksamma ortopedingenjörer enligt branschstatistik frĂ„n OTB samtidigt som SOIF hade ett medlemsantal pĂ„ cirka 150 stycken varav 115 betalande medlemmar. Utöver dessa fanns det 10 hedersmedlemmar samt 5 studerandemedlemmar. Med andra ord Ă€r cirka 50% av yrkeskĂ„ren medlemmar i SOIF. Andelen betalande medlemmar Ă€r för nĂ€rvarande cirka 75% av totala antalet medlemmar. Som ordförande kĂ€nner jag en viss uppgivenhet inför denna situation men jag vĂ€ljer istĂ€llet att se möjligheter till att vi kan bli fler. Vad Ă€r det man sĂ€ger ⊠âglaset Ă€r halvfullt istĂ€llet för halvtomtâ.
Lina,Kerstin och Pernilla frÄn Camp Pro var imponerade av OPEDs markörlösa gÄnganalyssystem.
Camilla Johnsson VD, Camp Pro Ortopedteknik
Som ni nog alla vet bildades SOIF en gĂ„ng i tiden med syfte att verka för att kvalifikationer och standard inom yrket skulle höjas, att följa utvecklingen och att verka för att medlemmarna uppnĂ„dde en berĂ€ttigad och likvĂ€rdig standard vad gĂ€llde anstĂ€llnings- och löneförmĂ„ner. Har vi idag uppnĂ„tt alla dessa viktiga mĂ„l och drömmar? Ăr det kanske dags att vi som förening helt Ă€ndrar inriktning och fokus? Personligen tycker jag att de mĂ„l och visioner som beslutades om redan pĂ„ 40-talet fortfarande kĂ€nns brinnande aktuella. Vi i styrelsen fĂ„r ofta signaler frĂ„n medlemmar om en orimlig arbetsbelastning, frustration över lĂ„ga löner och dĂ„ inte minst vid jĂ€mförelse med vĂ„rt grannland samt ett stort behov av kompetensutveckling. Precis samma frĂ„gestĂ€llningar som för 70-80 Ă„r sedan! Samtidigt vet jag att dessa frĂ„gor i mĂ„ngt och mycket Ă€r större Ă€n vad vĂ„r förening mĂ€ktar med men Ă€ndĂ„ ⊠Det blir ta mig sjutton inte bĂ€ttre om vi inte kan eller för den skull vill förena oss. Kanske har jag en alltför stark tro pĂ„ att tillsammans blir vi starkare!
Vad kan dÄ orsakerna till det relativt lÄga medlemsantal vara? Vad Àr det som inte lockar idag? Har SOIF inte tillrÀckligt att komma med? Givetvis behöver SOIF som förening och speciellt vi i styrelsen rannsaka oss sjÀlva. Kan vi göra mer? Kan vi göra bÀttre?
MÄnga av vÄra ortopedingenjörer Àr kanske inte ens medvetna om föreningens existens eller de fördelar som ett medlemskap kan erbjuda. KÀnner studenterna till vÄr förening? Uppfattas inte föreningen som vÀrdefull eller relevant dÄ vÄra aktiviteter inte tillrÀckligt speglar medlemmarnas behov och intressen? Risken Àr stor att vi som förening sakta försvinner i dagens digitala vÀrld med dess otaliga onlinegrupper och sociala nÀtverk som erbjuds och med liknande fördelar som vÄr förening, ofta utan att krÀva medlemsavgift.
En stressad vardag dÀr man har fullt fokus pÄ sitt arbete och personliga liv vilket gör det ocksÄ svÄrt att delta aktivt i föreningens aktiviteter eller ens övervÀga ett medlemskap. För vissa kan dessutom kostnaden för ett medlemskap kÀnnas hög, sÀrskilt om de inte ser ett omedelbart vÀrde i det. Puh! Som vanligt en massa frÄgestÀllningar men fÄ bra svar. Jag kan dÀremot lova er alla att styrelsen tar denna frÄga pÄ allvar. Oavsett orsaker, bra eller dÄliga, sÄ behöver SOIF sina betalande medlemmar för att pÄ sikt inte dö ut.
Avslutningsvis sĂ„ vill jag tacka dig som betalande medlem som just i detta har lĂ€st denna krönika â du Ă€r en av alla de som stöttar SOIF genom ditt medlemskap. SĂ„ strĂ€ck pĂ„ dig lite extra och kĂ€nn stolthet över ditt aktiva val att vara betalande medlem i vĂ„r förening.
Glöm inte den nordiska konferensen i höst, NCPO24 som gÄr av stapeln den 8-10 november i Oslo. Per KÀllvant Ordförande SOIF
Kerstin Helmer fÄr en bra genomgÄng av Marko Vucic frÄn Ottobock.
Anatomic
snyggaste.
AI och internationellt samarbete:
En framtid med fÀrre diabetesrelaterade fotsÄr och amputationer
Ett framgÄngsrikt samarbete mellan Amrita University i Indien och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inletts, med mÄlet att förebygga fotsÄr och amputationer vid diabetes.
Under tvĂ„ dagar, den 4â5 juli, samlades kliniker, patientrepresentanter och forskare vid ortopedtekniska avdelningen pĂ„ Sahlgrenska. Samarbetet ingĂ„r i ett pĂ„gĂ„ende forskningsprojekt om hĂ„llbar prevention av fotsĂ„r mellan Amrita University Hospital i Indien och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Syftet med samarbetet Ă€r att utnyttja teknik och internationell expertis för att utveckla hĂ„llbara modeller för att förebygga fotsĂ„r och förbĂ€ttra patienternas hĂ€lsa. Med hjĂ€lp av digitala verktyg, dĂ€ribland artificiell intelligens (AI), strĂ€var teamen att minska sĂ„r och amputation bĂ„de i Indien och Sverige. Under de tvĂ„ dagarna Ă€gde en digi-fysisk konferens rum, dĂ€r kunskap delades genom presentationer och guidade turer pĂ„ ortopedtekniska avdelningen, GĂ„nglaboratoriet samt det multidisciplinĂ€ra diabetesteamet pĂ„ Mölndals sjukhus.
"ATT LEVA MED DIABETES" OCH VĂ RDINSATSER
Ulla Hellstrand Tang och Aris Seferiadis, avdelningschef för ortopedteknik, hÀlsade deltagarna vÀlkomna till
konferensen. I sessionen "Att leva med diabetes" delade Leif Sundberg frÄn Göteborgs Diabetesförening och Thomas Magnusson frÄn Diabetes Sverige sina personliga erfarenheter av att leva med diabetes och hantera sjukdomens utmaningar. Under den guidade turen imponerades deltagarna över den mÄngfald av tekniker som anvÀnds inom ortopedteknik. FrÄn scanning av kroppsdelar och 3D-print av hjÀlpmedel till hantverksmÀssig tillverkning baserat pÄ gipsavgjutningar, bild 2 Fysioterapeuten Markus Staaf presenterade rehabiliteringen efter amputation, dÀr han visade hur olika typer av proteser anvÀnds i behandlingen av patienter efter ingreppet, bild 3
AI OCH HĂ LLBARA VĂ RDMODELLER
Juulia Suvilehto, data forskare vid AI Kompetens Center pÄ Sahlgrenska, presenterade visioner om hur AI kan förbÀttra vÄrden genom AI.1 Hon betonade vikten av att samla in stora mÀngder strukturerad hÀlsodata för att utveckla effektiva prediktionsmodeller. PÄ eftermiddagen diskuterade Martin Montag,2 forskare vid Amrita University
Hospital, hur kontinuerlig datainsamling via sensorer kan anvÀndas för att skapa AI-baserade rekommendationer och riskbedömningar för patienter med diabetes.
Stefan Hellstrand talade om metoder för att berÀkna de hÄllbarhetseffekter som förebyggande vÄrdÄtgÀrder kan ha pÄ lÄng sikt.3, 4 Genom att förebygga fotsÄr och amputationer kan vÄrden inte bara förbÀttra patienternas livskvalitet utan ocksÄ minska de lÄngsiktiga ekonomiska kostnaderna för samhÀllet. Deltagarna fick Àven ta del av imponerande projekt frÄn Indien, dÀr Merin Mathew5 och K. Malavika presenterade hur teknik anvÀnds för att förbÀttra hÀlsa och utbildning i avlÀgsna och fattiga omrÄden. De visade att genom förbÀttrad menstruationshygien, bÄde genom utbildning och anvÀndning av miljövÀnliga produkter, ökade skolnÀrvaron och att detta visade sig vara kostnadseffektivt.
ERFARENHETER FRĂ N KLINISK PRAXIS
Under konferensen delade Dr. Dipu, Dr. Vivek och Dr. Folestad6 sina erfaren-
Bild 2. Ulla Hellstrand Tang visar modelleringsrummet dÀr gipsar bearbetas som en del i produktionen av hjÀlpmedel.
REFERENSER:
1. Suvilehto, J.T., Maintaining social bonds via touching: A cross-cultural study. 2018.
2. Montag, M.J., Convex Analysis for Processing Hyperspectral Images and Data from Hadamard Spaces. 2017, Technische UniversitÀt Kaiserslautern.
3. Hellstrand, S. and U. Hellstrand Tang, A new approach to quantifying the sustainability effects of healthcare: Applied to the diabetic foot. The Foot and Ankle Online Journal, 2019. 12 ((3): 5).
4. Hellstrand, S., et al., Measuring sustainability in healthcare: an analysis of two systems providing insoles to patients with diabetes. Environ Dev Sustain, 2020. 23: p. 1-15.
5. Louis, D.M., et al., Survival Outcomes of Breast Cancer Patients in South India Over 20 Years. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 2024. 25(8): p. 2633-2644.
6. Folestad, A., et al., Offloading treatment is linked to activation of proinflammatory cytokines and start of bone repair and remodeling in Charcot arthropathy patients. Journal of Foot and Ankle Research, 2015. 8: p. 1-12.
heter frÄn klinisk praxis och forskning kring hur vÄrden av patienter med fotkomplikationer kan förbÀttras. De diskuterade utmaningar kopplade till att arbeta i komplexa vÄrdorganisationer i bÄde Indien och Sverige, dÀr samarbete mellan olika vÄrdnivÄer ofta Àr en utmaning. Trots dessa utmaningar betonade de vikten av att dela erfarenheter och arbeta mot gemensamma mÄl.
Elin Hellgren, verksam vid GÄnglaboratoriet, demonstrerade hur gÄnganalyser och tryckmÀtningar anvÀnds i forskningen kring diabetesfoten. Dessa metoder har varit avgörande i en lÄngtidsstudie som utvÀrderat effekten av att anvÀnda inlÀgg i anpassade skor för att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes.7
SĂ RVĂ RD OCH SPECIALISTVĂ RD
SÄrsjuksköterskorna Linn Lindelöw och ortoped Agnetha Folestad delade med sig av sina lÄnga erfarenheter av sÄrbehandling inom multidisciplinÀra diabetesteam. De betonade vikten av ett nÀra samarbete mellan olika specialistomrÄden, inklusive ortopedi,
kÀrlkirurgi och infektionssjukvÄrd. Lindelöw visade hur olika omlÀggningsmaterial anvÀnds för att behandla och förebygga fotsÄr. Samarbetet pÄ den multidiciplinÀra mottagningen pÄ ortopeden pÄ Mölndals Sjukhus bygger pÄ nÀra samarbete mellan ortoped, sÄrsköterska, gipstekniker, ortopedingenjör, kÀrlkirurg samt infektionslÀkare.
SAMMANFATTNING OCH FRAMTIDA SAMARBETE
Detta forskningssamarbete mellan Amrita University och Sahlgrenska Universitetssjukhuset syftar till att driva forskningen framÄt och implementera hÄllbara, förebyggande behandlingar för diabetesfotsÄr. Genom att kombinera teknik, internationell expertis och patientcentrerade metoder hoppas man kunna förbÀttra patienternas livskvalitet och minska antalet amputationer relaterade till diabetes.
Dr. Vivek Lakshmanan, Amrita Hospital, sammanfattar: "Jag tycker att samarbetet under dessa dagar visade pÄ behovet av mer forskning inom omrÄdet diabetesfotsÄr och dess
7. Hellstrand Tang, et al., Comparison of plantar pressure in three types of insole given to patients with diabetes at risk of developing foot ulcers - A two-year, randomized trial. J Clin Transl Endocrinol, 2014. 1(4): p. 121-132.
förebyggande. Alla talare var utmÀrkta pÄ att förklara sina Àmnen i detalj, de besvarade frÄgor tÄlmodigt och sÄg till att vi förstod allt. Denna workshop har inspirerat mig personligen att utforska fler forsknings-möjligheter mellan Indien och Sverige. Jag ser fram emot att fortsÀtta vÄrt samarbete kring bildbehandling och riskstratifiering av diabetesfotsÄr".
Ulla Hellstrand Tang Legitimerad överortopedingenjör Ortopedteknik och Sterilteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bild 1. FrÄn vÀnster: Georg Gutjahr, Merin Mathew, K. Malavika, Ulla Hellstrand Tang, Leif Sundberg, Kajsa Olsson Persson, Thomas Magnusson, Agnetha Folestad.
Bild 3. Markus Staaf demonstrerar olika typer av proteser som anvÀnds vid rehabilitering efter amputation.
Ortopedisk forskning ĂĄ la carte
Urvalet Àr vÀl sÄ viktigt som tillagningen. Vi behöver massor med register-baserade RCT. Basta! Illustration: BMJ, 2005.4
Utan randomiserade placebokontrollerade prövningar (RCT) â ingen modern medicin.1 Men rigorös avgrĂ€nsning begrĂ€nsar generaliserbarheten, och den kliniska vardagen ger sĂ€llan den kontroll man kan skapa pĂ„ ett laboratorium. Visserligen brukar man tala om âkirurgisk precisionâ, men kirurgiska RCT Ă€r svĂ„rare och dyrare att driva Ă€n farmakologiska, som ofta har tusentals patienter, kirurgiska ofta under 100. Och bara nĂ„gra komplikationer kan tippa Ă€ven den mest vĂ€lplanerade prövning. Sen har vi ju Lasangas lag, nĂ€mligen att vid en RCT minskar incidensen av det undersökta tillstĂ„ndet till 10%; för att nĂ€r studien avslutas omedelbart Ă„tergĂ„ till sitt forna höga vĂ€rde.
Oftast exkluderar vi gamla och sjuka patienter2, som ju bara stĂ€ller till det i vĂ„ra berĂ€kningar. (De bĂ€sta resultaten fĂ„r man ju om man opererar friska patienter.) Attack-studien3 â som fann att akut höftfrakturoperation inte pĂ„verkade resultaten â inkluderade bara 10% (n=2 970) av patienterna. MedelĂ„ldern i bĂ„da grupperna var 79 och andelen komplikationer var ocksĂ„ lika. Men trots att 69 sjukhus i 17 lĂ€nder deltog (sic!), kan man sannerligen frĂ„ga sig hur generaliserbara resultaten Ă€r. Variationer i handlĂ€ggning, resurser och kompetens Ă€r ju stora. Dessutom mĂ„ste kostnaderna för studien ha varit gigantiska â cost is an ethical issue.
DÀrför har det föreslagits studier med bara rutinerade operatörer, för att bedöma olika operationsmetoder.4 Men det Äterspeglar ju inte heller den kliniska verkligheten. Det motsvarar den lÀgsta nivÄn pÄ Cochranes vÀrde-trappa: efficiency (kan det funka?), effectiveness (funkar det i praxis?) och cost-effectiveness (Àr det vÀrt pengarna?).
Den svenska ortopedins pansarkryssare Àr registren. Och pÄ senare tid har det publicerats ett antal protokoll pÄ register-baserade ortopediska RCT (rRCT).5 HÀr har onkologer och kardiologer varit föregÄngare; de har ju pÄ sÀtt och vis det lÀttare med den dikotoma döden som utfall, men ortopediska rRCT Àr bra och billiga och ger möjlighet att öka studiepopulationerna. Det vore förvisso en game changer.5 Ytterligare en spinoff Àr att man sedan fortlöpande kan följa resultaten med glidande medeltal och statistisk processtyrn-
ing med grafiska automatrapporter (kolla www.spor.se!). DĂ„ kan vi ju vikta mot exempelvis Ă„lder, ASA, klinik och kirurg.
SKR har Àntligen börjat inse det kontraproduktiva med vattentÀta skott mellan kvalitetskontroll och forskning, och har nu öppnat dörren lite pÄ glÀnt att lÀnka journaler och register.6 Det krÀvs bara vÀl motiverade etikansökningar.
För övrigt anser Pompe att register och journaler mÄste lÀnkas. Det svÄra blir att komma överens om en standardisering. Ensa och rensa registren! Vi har inte rÄd med dagens slöseri som ocksÄ Àr en sÀkerhetsrisk.
REFERENSER
1. Granholm A, et al. Randomised clinical trials in critical care: past, present and future. Intensive Care Med. 2022;48(2):164-78. doi:10.1007/ s00134-021-06587-9
2. Watts G. Why the exclusion of older people from clinical research must stop. BMJ. 2012;344:e3445. doi:10.1136/bmj.e3445
3. Borges FK, et al. Accelerated surgery versus standard care in hip frature (HIP ATTACK): an international, randomised, controlled trial. The Lancet. 2020;395(10225):698-708. doi:10.1016/s0140-6736(20)30058-1
4. Devereaux PJ, et al. Need for expertise based randomised controlled trials. BMJ. 2005;330(7482):88. doi:10.1136/bmj.330.7482.88
5. Hailer NP, Furnes O, Makela K, Overgaard S. Register-based randomized trials: the new power-tool in orthopedic research? Acta Orthop. 2023;94:490-2. doi:10.2340/17453674.2023.19661
6. SKR. Samkörning och utvidgning av kvalitetsregister â en vĂ€gledning [cited 2024 Aug 08]. Available from: https://skr.se/kvalitetsregister/omnationellakvalitetsregister/nyheter/nyheterkvalitetsregister/nyvagledningomsamkorningochutvidgningavkvalitetsregister.68170.html.
