Händer i Örgryte pastorat - Nr 3/4 2022

händer i örgryte pastorat

trycksak delas ut som gratistidning till alla hushåll i pastoratet. Vi hoppas förstås att du hittar något intressant att läsa, annars får du gärna lämna den till någon som skulle uppskatta den eller lägga den i pappersåtervinningen. Mer information finns på vår hemsida.

ansvarig utgivare: Martin Lindh

Martin Lindh, Helena Sandström och Karolina Braun

omslagsfoto: Gustaf Hellsing/Ikon

grafisk formgivning: Helena Sandström, Karolina Braun

tryck & miljö

Sandstens Tryckeri, Svanenmärkt. Tryckeriet uppfyller stränga miljökrav som omfattar hela tryckprocessen med val av papper, energiförbrukning, användning av färger och kemikalier samt avfallsmi nimering och utsläppsbe gränsning.

distribution:

SDR örgryte pastorat

Vill du låta döpa dig eller ditt barn? Går ni i bröllopstankar? Vill du bli medlem? Eller söker du kontakt med en viss person i kyrkan? Välkommen att kontakta oss!

pastorsexpeditionen besöksadress: Herrgårdsgatan 2 öppet: Vardagar 09-12 telefon: 031-731 80 40 postadress: Box 6034, 400 60 Göteborg e-post: orgryte.pastorat@svenskakyrkan.se hemsida: www.svenskakyrkan.se/orgryte

Skapad till gemenskap

Vi behöver varandra och är till för varandra! Detta går som en röd tråd genom hela Bibeln. Redan i Bibelns första kapitel, vid världens skapelse, läser vi om detta. Gud säger ”Det är inte bra för mannen att vara ensam!” Så skapas man och kvinna för ömsesidig gemenskap.

Några av de mest grundläggande orden i kristen tro gör detta tydligt. Ordet ”Församling” betyder ”grupp av människor som kommer samman” och ett av orden för nattvarden är ”kommunion”, som betyder ”gemenskap och delaktighet”.

Ser vi tillbaka på pandemiåren har många fått känna av hur smärtsamt det varit att inte kunna mötas så som vi varit vana. Ensamhet kan göra ont. Vi behöver gemenskap med andra människor för att tillsammans kunna dela livet, tron och vad det är att vara människa.

För många känns det nu som en befrielse att åter kunna mötas. I församlingen finns det många rika tillfällen till gemenskap, både i större och mindre sammanhang. Vår längtan är du vill vara en del av denna gemenskap. Då kan våra församlingar får vara det Gud avsåg redan i skapelsen, en plats för sann och äkta gemenskap. Med både människor och med Gud.

Hälsningar Martin Lindh Kyrkoherde i Örgryte pastorat

Nätpräst

Charlotte Frycklund

text och foto: helena sandström

Charlottes arbete är att vara nätpräst i Svenska kyrkan. När hon be sökte Härlanda församling en kväll i september bad jag henne berätta lite om hur det kom sig att hon blev nätpräst och vad det egentligen är.

– Jag jobbade som präst ute på landet i en liten avfolkningsbygd glömd av alla utom Gud, när jag såg en annons. Jour havande präst ville komma ut på nätet och sökte någon som ville jobba 50 % med detta.

Som mamma till fem barn insåg hon dock att familjen inte hade råd med att hon bara skulle jobba halvtid. Men när familjen somnat så var det flera kväl lar hon var inne och läste annonsen då den lockade. Så när hennes man kom på ett sätt att öka sin lön så pass att det skulle gå ihop och hon då kunde få mer tid hemma med barnen, sökte hon job bet – och fick det.

Charlotte tror själv att hon fick jobbet för att hon redan var så aktiv i sociala medier. Som småbarnsförälder var det där det sociala nätverket med vän

ner hölls igång, och praktiska saker avhandlades som gjorde vardagen lite lättare.

Själavård i ett öppet rum

Att få jobba med själavård i ett så öp pet rum som sociala medier var en spännande uppgift, och ju mer prästen var närvarande på Facebook, ju mer ef terfrågades hon. Parallellt fick hon fler uppgifter och projekt att jobba med och hon blev så småningom knuten till kommunikationsavdelningen på Svens ka kyrkan och deras sociala medieredaktion. Uppgifterna växte i omfång,

halvtidstjänsten blev till två halvtider och till slut en heltid. Fött var det som kom att kallas nätpräst – en helt ny titel på en helt ny tjänst.

Vi pratar om svårigheten att jobba med att förmedla ett gott budskap på kort tid. Under pandemin gjordes mycket di gitalt i Svenska kyrkan, inte minst i vårt eget pastorat. Andakter, gudstjänster och musik i många olika former sändes både live och inspelade. Statistiken visade att vi hade många tittare – ofta fler än vad som skulle kommit till guds tjänsten i kyrkan. Men vi såg också att de inte stannar en hel gudstjänst, kan ske bara de första fem minutrarna. Det kunde upplevas som att det inte gick att ha gudstjänst digitalt.

Varje vecka sänder Charlotte en andakt live på Facebook. Den ska vara max tre och en halv minut lång. Blir den fyra minuter så tycker hennes samordnare att den blir lite lång och då får hon skäll, säger hon med en glimt i ögat. – Det handlar om att förmedla det viktiga de första minutrarna. Samtidigt vill jag hitta ett tilltal som är lätt att ta till sig och gärna med lite humor i be rättelsen.

– Vill man sända en hel gudstjänst på över en timme – okej, men se då till att ändå få fram ett budskap redan de första minutrarna! Budskapet att ”Du är älskad av Gud” eller ”Gud älskar dig sådan du är” kan sägas på så många olika sätt och vid olika tider på kyr koåret. Men kanske är det också det enda viktiga som behöver sägas till en

småbarnsmamma som stjäl till sig fem minuter för att sedan behöva lämna gudstjänsten för att ungarna river huset. Eller för den som har en social fobi eller av annan anledning inte kan ta sig till den fysiska gudstjänsten. Vi får inte glömma dem nu efter pandemin!

Nätpräst med nätverk

Idag är Charlotte den enda anställda nätprästen, men har byggt upp ett nätverk av ett 20-tal präster runt om i landet som har jour på de sociala med erna på helgerna, för även en nätpräst måste vara ledig ibland. När jag frågar hur hon hittar fler som jobbar ideellt runt henne så är det bland kollegor som redan är aktiva på sociala medier el ler bloggar. Ibland ser hon hos präster under utbildning “en glimt i ögat” som gör att hon, dagen efter prästexamen, kontaktar dem för att knyta an, skojar hon. Det är viktigt att hitta dem som är bekväma i forumet men som också kan svara klokt och initierat på de frågor som ställs.

För det handlar mycket om själavård. Människors tankar som de gärna delar med sig av på nätet. Det kan handla om att inte våga sig in till kyrkan eller att ställa de svåra frågorna, tröskeln kan vara för hög av olika skäl, men på nätet kan du vara lite mer anonym och våga vara med.

– De som vågar fråga är inte dumma, det får man inte glömma. Det finns mycket klokhet och levnadsvisdom hos dem vi möter på nätet. Men oro, rädsla och sorg kan finnas hos alla. Jag blev tidigt överväldigad av hur mycket människor kan dela med sig av till var andra på nätet.

”Det finns mycket klokhet och levnadsvisdom bland dem vi möter på nätet

“Om du har ett ljus kan du tända det nu.

du inte har ett ljus så tänder jag ett för dig”

brukar Charlotte Frycklund inleda liveandakten på Facebook.

När det är bönekväll på Facebook strömmar många tankar och frågor in.

– Det finaste är att när vi präster som svarar inte räcker till, så hjälper männ iskor varandra. Medmänniskorna visar sin bästa sida i de här sammanhangen. Vid bönekvällar eller inlägg som har med sömn att göra, eller bristen på sömn, så blir det många inlägg.

Charlotte berättar om en särskild kväll när det kom väldigt många inlägg. De som hade jour var tvungna att dra ett streck i samtalet då de inte får jobba hur länge som helst.

– Dagen efter såg jag att ett par per soner, en kvinna och en man, fortsatt att svara på alla inlägg, be för och med andra, och där mannen vid halv fyra på natten skrivit “jag känner mig så otill räcklig”. Men egentligen så var det han som var prästen den natten, även om han inte såg det så själv.

Framöver finns tankar på en form av söndagsskola för vuxna över nätet. Hur formen kommer att vara är inte riktigt klar. Men det är ett spännande projekt som förhoppningsvis kan komma inom en snar framtid, berättar Charlotte.

Jag kan ju inte undgå att fråga hur det är med nättroll. Och självklart finns de. Det kan vara människor som någon gång blivit svikna eller förbisedda av någon i kyrkan i något sammanhang eller som bara vill provocera. Och precis som man kanske vågar prata om vik tiga saker i våra kanaler så vågar man ”trolla” när man kan vara anonym.

– Visst kan man var arg i kroppen när man sitter och läser och ska besvara inlägg, så är det. Men det är viktigt att möta dem med respekt och fortfarande uttrycka sig vänligt i skrift, oavsett hur påstridiga argument det är. Men man ska inte jobba ensam och för länge för att kunna bibehålla en god ton. De

gånger det kör ihop sig är det bra att ha kollegor där man kan ventilera frustrationer.

Andra sociala medier

Just nu är Charlotte och hen nes kollegor aktiva på Face book, Instagram och Twitter.

Hur vet de vilka plattformar de ska vara på?

– Det är det svåra! Jag öns kar att vi var närvarande på Youtube och TikTok också. Där skulle vi nå de yngre för att kunna visa på den kyrka och den kärleksfulla Gud vi tror på. Om inte annat för att vara en motkraft till det som exempelvis unga HBTQpersoner matas med av bland annat amerikanske predikan ter. Där skulle vi verkligen behöva vara på plats.

Vad är det svåraste med att jobba över nätet?

– Det är när man inte vet hur det slutar. Det där samtalet man haft där man undrar om personen hittar vidare i sitt sökande. Eller om den sörjande blev hjälpt av det som sades. Det kan kännas svårt att inte veta men jag hop pas att vi ändå får vara ett par steg på vägen.

Jag tackar Charlotte för samtalet och hon går vidare till kvällens mässa och föreläsning. När jag skrivit ihop min text och läser den högt för mig själv så stäl ler jag en timer. Den stannar på 3.18. Då hinner jag säga det en gång till utan att bli för långdragen. Det som är essensen i budskapet i den digitala andakten: Gud älskar dig sådan du är!

Är du nyfiken på Charlottes andakter så live sänds de på Svenska kyrkans Facebooksida.

I pastoratets olika sociala kanaler kan du följa vad som händer i våra församlingar.

TIPS FÖR SOCIALA MEDIER

Tänk på följande när du interagerar med våra facebooksidor:

• Kommentarer och inlägg på sidan blir synliga för alla som besöker den.

• Lämna aldrig ut privat information såsom telefonnummer eller person nummer.

• Undvik att dela personuppgifter som kan är känsliga.

Ibland behövs en humoristisk bild även när budskapet är seriöst.

frivilligcentralen knuten:

En plats för delande

Sitt ner en stund hos Frivilligcentra len Knuten i Kålltorp. Här delar besökarna mat och gemenskap, kläder och prylar i Gratisbutiken, engagemang och kreativa idéer.

text och foto: amanda cardmarker

Det är en solig onsdag i början av september. På Frivilligcentralen Knuten är ett sällskap samlat för att äta lunch tillsammans. Jag möter dem i det stora öppna vardagsrummet och blir direkt välkomnad av både Anne Marie och Helena som arbetar här, men också av Shiva, Samara, Zita och Carlos. De har alla varit här förut och har mycket att berätta om Knuten när jag nyfiket ställer mina frågor. Hur har de hittat hit och vad betyder Knuten för dem?

– Jag måste komma hit, säger Samara med inlevelse och ett stort leende över ansiktet. Hon beskriver Knuten som en skön och avslappnad plats att komma till. Här får hon träffa nya människor och ägna sig åt alla olika verksamheter som erbjuds. Stora delar av hennes familj bor i Libanon och här

Idag delar vi allt från kunskapen som var och en besitter till mat och kläder.

Världens mat

Klockan närmar sig 12.00 och vid det stora matbordet står nu lunchen, som går under temat Världens mat, serve rad. Vi slår oss ner och börjar ta för oss av rätterna. Zita har lagat en fiskgryta och Shiva har tagit med sig ris och lammfärsbiffar. På bordet finns också sallader av olika slag, en soppa, en dipp och andra goda tillbehör.

Samtalen flyter på och stämning en är avslappnad när vi börjar äta tillsammans.

på Knuten är det som om hon har hittat en ny familj.

Shiva nickar och håller med. Hon be rättar att hon kom till Sverige för två år sedan och här på Knuten har hon fått hjälp att lära sig svenska och att hitta nya vänner.

En ny besökare tittar in, Monika. Hon har varit här flera gånger tidigare men just idag blev det ett spontant besök, hon kände inte till att det var Världens mat på schemat. Snabbt får hon en stol att slå sig ner på och så är hon en del av lunchsällskapet.

Till efterrätt blir det klassiskt svenskt, jordgubbar och glass. Alla hjälper till att duka fram, hälla upp kaffe till varandra forts.

”

och skicka runt skålar med glass och kex över bordet. Sällskapet utökas när fler besökare ansluter och slår sig ner. Samtalen flödar, alla pratar med alla och stämningen är hög. Här finns en öppenhet och en prestigelöshet som verkligen märks. Hit kommer man som man är och man stannar så länge man vill och behöver.

Mitt i efterrätten kliver Emelie in genom dörren och blir varmt välkom nad. Just idag vill hon bara lämna en kasse kläder till Gratisbutiken och hinner inte stanna på en fika.

– Jag kommer tillbaka en an nan dag, säger hon innan hon går vidare.

En plats för alla När lunchen är avdukad blir jag sit tande kvar med Carlos vid bordet. Han delar med sig av sina tankar om varför Knuten är en så uppskattad samlingsplats för så många människor.

– Här finns något för alla, säger han. Musik, måleri, syverkstad och språk café. Alla som kommer hit har något att bidra med och lokalerna används till många olika saker. Jag har självt lett en spanskakurs här och gått en kurs i uku lele, berättar han.

Anne Marie, som har arbetat på Knuten sedan starten 2001, berättar att Knutens ursprungsidé handlade om delande.

– Vi ville dela gemenskap och erfa renheter med varandra och fånga lusten till engagemang på ett kreativt sätt. Med tiden har delandet vidgats i takt med att nya människor sökt sig hit och idag delar vi allt från kunskapen som var och en besitter till mat och kläder.

att hon har rensat hemma och kommit hit idag för att lämna in kläder till bu tiken. Jag får veta att hon också gärna syr, lappar och lagar jeans och tröjor som tappat en knapp eller bara behöver lite extra omvårdnad. Anne berättar om sitt engagemang för miljön och slår ett särskilt slag för klädvård.

– Vi behöver ta hand om det vi har och bevara det, säger hon. För att pro ducera ett par nya jeans går det åt näs tan 10 000 liter dricksvatten. Det är inte rimligt att vi fortsätter konsumera nytt hela tiden.

Många är väldigt ensamma, särskilt äldre. Då är det fantastiskt att det finns en sån här plats.

– Vi behöver tänka om och fler borde lära sig att sy på sy maskin. Många kan inte ens sy i en knapp idag, säger hon.

Gratisbutiken på gatan

Engagerad för miljön

Borta i soffgruppen har ett nytt gäng samlats och Anne som precis slagit sig ner har en idé som hon brinner för. Hon skulle gärna vilja starta en kurs i ”remake” här på Knuten.

– Jag tror att vi behöver bli bättre på att rädda våra kläder, säger hon och pekar mot Gratisbutiken. Hon berättar

Det är en strid ström av besö kare som tittar in på Knuten under ef termiddagen. Någon sticker in huvudet för att bara säga hej och sedan ta sig vidare. En annan vill kika efter en bok, en blus eller en leksak i Gratisbutiken. En tredje slår sig gärna ner och blir serverad en kopp kaffe. Alla är lika väl komna och på något konstigt sätt tycks alla känna alla, på ett eller annat sätt.

När eftermiddagssolen gör sig på

”

Carlos och Shiva besöker Öppet hus och delar Världens mat tillsammans. Spontanbesökaren Rosmarie hjälper till i Gratisbutiken.

mind flyttar Gratisbutiken ut på gatan. Rosmarie som är på besök över dagen hjälper till att hänga upp nyinkomna skjortor och byxor på galgar. Hon kom mer från Stenungssund och fick en spontan vilja att hjälpa till.

Solikyl och FilosoFika

En annan spontan besökare är Fredrik. Han är nyfiken på Solikyl, en verk samhet som arbetar för att minska matsvinnet, och som har ett öppet kylskåp här på Knu ten. Hit levereras mat som inte kan säljas i mataf färerna men som fortfarande håller god kvalitet. Rå varor som annars skulle betraktats som svinn finns nu tillgängli ga för den som inte har råd att alltid köpa nytt. Variationen i kylskåpet är stort från vecka till vecka.

– Det är spännande varje gång man öppnar kylskåpet, säger Fredrik och ler.

Han vill gärna vara med och bidra och har skickat in en ansökan om att få leverera maten från butikerna ut till

kylskåpen runt om i stan.

Knuten börjar så smått göra sig redo för nästa aktivitet för dagen, Filosofika. Då samlas de som vill för att diskutera existentiella frågor. Förra veckan talade man om förlåtelse och idag blir det ett nytt ämne.

Många är ensamma

Inne i soffgruppen sitter Thomas och Stefan och dricker kaffe. Tho mas brukar ta en promenad förbi Knuten för att träffa människor och fika, berättar han. Han sä ger att det finns inte ord för att beskriva hur fantastisk Knu ten är. Han berättar om Kålltorp som ett område med mycket ensamhushåll.

– Här bor flera av oss i små lägenheter och många är väldigt ensamma, särskilt äldre, säger han. Då är det fantastiskt att det finns en sån här plats.

Stefan håller med och säger att det är befriande att få komma hit.

– Här är det så mänskligt, säger han.

FRIVILLIGCENTRALEN KNUTEN

Frivilligcentralen Knuten är en mö tesplats för alla där verksamheten byggs av vardaglig medmänsklighet och ideellt engagemang. Örgryte pastorat är huvudman för verksam heten som sker i samverkan med Göteborgs stad, föreningen Männis kan i Kålltorp m.fl. organisationer

ÖPPET HUS

För vardagligt varmprat. Du som vill kan hämta räddad mat från Solikyl. Måndag-torsdag 13.00-16.00

GRATISBUTIKEN

Onsdag 13.00-16.00 Lördag 10.00-12.00

Adress: Råstensgatan 4 i Kålltorp Facebook & Instagram: @Frivilligcentralen Knuten Telefon: 0737-73 88 83 eller 073-620 87 38 E-post frivilligknuten@gmail.com Webb: www.svenskakyrkan.se /orgryte/frivilligcentralen

I soffan sitter Thomas som ofta tar en promenad till Knuten för en fika - och strax flyttar Gratisbutiken ut på gatan.

Inte ensam i sorgen

Att få dela sina tankar och upplevelser med andra i en liknande situation är ett värdefullt sätt att bearbeta sorgen. Det menar Eva, Jonas, GullMarie och Anders som leder samtalsgrupper om sorg.

Allhelgonatiden står för dörren – en tid då vi uppmärksammar våra närstå ende som lämnat det här livet. Med 35 år som präst i Svenska kyrkan har Eva Gripenby i Härlanda församling mött många människor i sorg, både i sam band med begravningar och i enskilda samtal och samtalsgrupper.

– I någon mening är jag förstås van vid att möta sorg och dess olika uttryck och också van vid att möta mina egna känslor. Men det kan aldrig bli slentrian. Varje situation, varje person och familj är unik. För mig är det en stor förmån att få gå med en stund på vägen; att höra alla livsberättelser och få förmedla hopp, menar Eva.

Dela det som gör ont Församlingarna i Örgryte pastorat erbjuder regelbundet en möjlighet att vara med i en samtalsgrupp om sorg för den som mist sin livskamrat. Eva leder gruppen tillsammans med Jonas Olan der, diakon i Örgryte församling.

– Här handlar det om att få sätta ord på sina egna tankar och känslor, men också få del av andras erfarenheter. Det är inte så att deltagarna bär på samma sorg, men samtalsgruppen skapar förståelse för att andra har gått igenom något liknande. Det blir befriande att få den igenkänningen och också att få berätta sin egen berättelse. Det brukar bli både tårar och skratt på träffarna, berättar Eva.

– Många som drabbas av sorg upple ver att den kan vara svår att dela med vännerna eller till och med familjen. Att då få möta andra och höra deras berät telser ger en sorts gemenskap i en svår situation. Jag kan slås av att personerna i gruppen ofta är ganska olika – men

när man delar det som skaver och gör ont är vägen till gemenskap väldigt kort, berättar Jonas.

Respektfull atmosfär

Varje träff i sorgegruppen följer ett särskilt tema och deltagarna får närma sig det svåra på ett varsamt sätt. Först får de berätta om hur livet såg ut innan man träffade sin livskamrat. Sedan handlar det om sjukdomstiden eller om själva dödsfallet och om tiden efteråt. Evas och Jonas uppgift är att skapa en accepterande och respektfull atmosfär i rummet, förklarar de.

– Vår roll är att se till att var och en får sitt utrymme. Och ganska snart brukar deltagarna hitta varandra och samtalet går av sig självt, säger Eva.

– Vi ledare pratar väldigt lite om tro – om inte det kommer upp från deltagarna själva, fortsätter Jonas. Men jag tror också att många deltagare upplever att vi som kyrkligt anställda bär med oss någon sorts hopp i rum

karolina braun foto: john strand

Foto: David Vig/Unsplash

met – mitt i allt det obegripliga som döden innebär och som kan vara svårt att hantera.

Sorg på olika sätt

Vi har alla olika relationer och sorg kan drabba på olika sätt.

– Jag stöter ganska ofta på människ or som bär på en sorg efter en förälder eller en vän. Att vara ensamstående och förlora en nära vän kan vara minst lika smärtsamt som att förlora en partner, berättar Jonas.

Därför har Jonas nu startat en sam talsgrupp om sorg som riktar sig mera brett. Gruppen träffas på torsdagar i Örgryte församlingshem i anslutning till det som kallas för torsdagsgrup perna.

– Här börjar vi med en gemen sam måltid - och det är frivilligt för den som deltar i sorgegruppen att vara med. Men jag tänker att det här också kan vara en möjlighet för den som skulle må gott av ett samman hang, och ett erbjudande för den som vill pröva det.

När en närstående tagit sitt liv Gull-Marie Jangbring Mare och Anders Elfström arbetar i Sjukhuskyrkan. De le der en särskild sorgegrupp för personer som sörjer en närstående som tagit sitt liv. Den här formen av grupp har varit i gång ett par år och deltagarna kommer från hela staden.

– I en församling kan det vara svårt att starta en grupp med just den här inriktningen. De anhöriga är förstås väl komna till en ”vanlig” sorgegrupp också, men vi ser att det finns ett särskilt behov och då är det bra att Sjukhus kyrkan ansvarar – vi kan arbeta mer övergripande, säger Gull-Marie.

Deltagarna kan ha förlorat en partner, förälder, barn eller vän i suicid. De hittar

ofta till gruppen via andra samtalskon takter, t.ex. en anställd i en församling eller genom SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevande stöd). Och en del googlar. När man är i den situationen letar man ofta aktivt vilket stöd som finns.

Jag frågar Gull-Marie och Anders om det fortfarande finns något skamfyllt kring suicid.

– Som all sorg är det olika. Men det finns ofta en sorts oförmåga från omgivningen att närma sig sorg och död och det här kan vara ytterligare en spärr. Det är väldigt tydligt för delta garna att de har behov av att träffa andra i samma situation – de känner sig ofta ensamma, säger Anders.

Utan bästföredatum Ingen av samtalsledarna tycker att det finns något egentligt bäst före-datum för att bear beta sin sorg.

– Jag har sett exempel på att någon som kanske mist sitt vuxna barn för tre månader sen har haft mycket gemen samt med någon som förlorat sin livs kamrat för 13 år sedan. Allt handlar om vad man har gjort med sin sorg. Den kanske har gömts undan länge och så plötsligt dyker den upp och det är svårt att hantera den, berättar Jonas.

Däremot är det bra om det har gått en liten tid. När någon nära går bort är man ofta först i chock och har inte reda på sina känslor. Därför är man välkom men att ta kontakt för att stämma av vilken grupp eller tidpunkt som passar.

– Att få dela sorgen med andra är väldigt värdefullt. Och viktigt att komma ihåg är att vi präster och diako ner också finns tillgängliga för enskilda samtal. Ingen ska behöva känna sig ensam i sin sorg, avslutar Eva.

Samtalsgrupper om sorg

För dig som förlorat en livskamrat Gruppen träffas fem gånger. Du kan anmäla dig när som helst. En ny grupp startar när det är 4-6 delta gare. Kontakta: Jonas Olander, 0730-87 60 37 jonas.olander@svenskakyrkan.se

För dig som sörjer någon som stått dig nära Det spelar ingen roll vilken relation du haft till den du sörjer. Gruppen träffas på torsdagar under hösten i Örgryte. Vill du vara med till våren? Kontakta: Jonas Olander (se ovan)

För dig med en närstående som tagit sitt liv Gruppen träffas vid sex tillfällen. Välkommen att göra en intres seanmälan så ser vi vilken grupp som passar. Nästa grupp startar 21/2. Intresseanmälan till den senast 23/1. Kontakta: Gull-Marie Mare, gull-marie.mare@svenskakyrkan.se, 0722-21 91 78

”

När man delar det som skaver och gör ont är vägen till gemenskap väldigt kort.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

jonathan andersson/helena sandström illustration: helena sandström

Nattvarden

Du har väl sett Nattvarden av Leonardo da Vinci? Ett klassiskt verk som visar på den sista måltiden Jesus och hans lärjungar hade innan han fördes till korsfästelse. Den sista måltiden är föregångaren till det som vi nu kallar nattvarden och där vi får minnas Jesus död och uppståndelse.

Jesus sa till lärjungarna att de skulle fortsätta att träffas för att minnas denna måltid även efter att han själv hade lämnat livet på jorden. Han delade ett bröd med dem alla och skickade runt en bägare med vin. När han gjorde det så jämförde han brödet och vinet med sig själv - hans kropp och blod. Han delade med sig av sig själv till lärjungarna.

Att äta tillsammans är ett uttryck för samhörighet, fred och delande. Gud är närvarande i nattvarden, nära varje människa och i nattvarden delar vi gemenskap med Gud, varandra och hela skapelsen. I en psalm som man kan sjunga i samband med nattvarden står det: Lägg i varandras händer fred med kärleksfull förväntan. Lägg i varandras händer fred, som bröd vi fått att dela.

Vi får i nattvarden ta emot den förlåtelse som är möjlig i kärleken, den förlåtelse som är förutsättning för en hel gemenskap.

Hur går nattvarden till?

En gudstjänst som innehåller nattvard kallas mässa. Förberedelsen inför nattvarden innehåller några fasta delar:

Bibelns text som berättar om Jesus sista måltid med lärjungarna. En bön som handlar om hur Jesus har gett sitt liv för oss. Brödsbrytelsen som visar på att vi är många fast en enda kropp i Kristus då vi delar samma bröd. Nattvarden berättar om Guds kärlek till var och en. Precis innan vi tar emot brödet och vinet får vi vända oss till Jesus, Guds lamm, och uttrycka en tacksamhet för detta. I orden – för barma dig över oss och ge oss din frid – så deltar vi i en av de allra enklaste och äldsta bönerna, som var och en kan be. Vi vänder oss till den Gud som gör allt trasigt till helt. När prästen säger Nu är allt tillrett är du välkommen komma fram och ta emot bröd och vin.

Det är alltid en präst med, men även diakoner, kyrkvärdar, ungdomar eller andra frivilliga kan vara med och dela ut bröd och vin. Den som delar ut brödet säger Kristi kropp för dig utgiven Den som delar ut vinet säger Kristi blod för dig utgjutet. Måltiden är enkel, som vi delar till minne av en större måltid. Vi äter ett litet osyrat bröd, en oblat, och doppar det i vinet. I en del kyrkor kan man

dricka lite vin ur bägaren. Men inte minst pandemin har gjort oss med vetna om hur förkylningar lätt kan spridas och därför är det idag vanligt förekommande att vi doppar det lilla brödet i vinet och äter det. Det kallas för intinktion.

Själva nattvarden kan dels genomföras genom att du knäböjer vid altarringen. Har du svårt för att stå på knä, så går det bra att stå. Ibland säger prästen innan att man har ett obrutet duklag. Då reser du dig direkt efter det att du tagit emot bröd och vin och lämnar plats till någon annan. När det är många kyrkobesökare kan prästen välja att ha flera stationer där nattvarden delas ut. Då tar du emot bröd och vin stående och går tillbaka igen.

Om du vill gå fram till nattvarden och ta emot välsignelsen, men inte bröd och vin, lägger du din högra hand på din vänstra axel. Då får du välsignelsen av prästen.

Låt barnen komma till mig, är ord som Jesus säger. Det gäller också till nattvarden. Det döpta barnet upp muntrar vi att få ta emot nattvarden, som är att komma till Jesus. Det är fint när barnen, tillsammans med sina föräldrar eller annan vuxen, tar emot nattvarden.

Kalk - ur denna dricker du eller doppar oblaten

Oblat – det osyrade bröd som delas ut i nattvarden. Oblaten förvaras i en oblatask

Kanna - därifrån hälls vinet upp i kalken

Patén - Fatet där oblaten ligger vid utdelandet

Vetekornet rymmer hela livet - och döden

Hur kommer det sig att ett litet ynk ligt vetekorn kan berätta så mycket för oss om livet? För mig är veteaxet en symbol för Kristus: liv och kärlek – bröd och delande. Symboliken är så betydelsefull att jag låtit tatuera in ett veteax på min överarm.

Allt börjar med Jesu liknelse i Johan nesevangeliet 12:24: ”Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jor den och dör förblir det ett ensamt korn.

Men om det dör ger det rik skörd.” Det lilla vetekornet som gror i jorden, som blir till ax, som mals till mjöl, som bakas till bröd. Bröd som vi får dela med var andra. Mitt i livet.

När Jesus talar om vetekornet i Johan nesevangeliet så talar han om sig själv. Genom bilden av vetekornet berättar han för lärjungarna om vad som ska ske: han ska dö – och han ska uppstå. Ur döden, lidandet och sorgen ska liv komma. Liv, uppståndelse, kärlek – och en rik skörd.

I berättelsen om det lilla vetekornet ryms hela livet – och döden. I allhel gonatid påminns vi om alla dem som vi mist, som vi saknar och som vi älskar. Och vi påminns också om vår egen dödlighet, om att vi alla en dag faller i jorden likt ett vetekorn. I det fallandet – döden och sorgen – finns vetekor nets hopp att hålla fast vid.

I skuggan av döden finns ett löfte om – och en tro på – att det mitt i sorgen, förlusten, rädslan och saknaden kan växa nytt hopp. När vi slutligen dör är min tro att vi följer Jesus in i uppstån delsens ljus. Jag tror att det eviga livet – våra liv – är det liv som ger rik skörd, gemenskap, sammanhang och kärlek. Det liv som vi får dela med varandra. Skörden får vi dela med varandra och med Gud.

När Jesus talar om vetekornet talar han också om våra liv, precis där du och jag befinner oss just nu. Mitt i vardagen, mitt i världen, mitt i livet. Vår vardag som ständigt präglas av att vi faller likt kornet.

I bildlig mening dör vi i form av lidande, misslyckande och sorg. Men vår vardag präglas också av uppståndelse och av rik skörd: När konflikter löser sig, när jag förlåter mig själv eller andra, när jag ser att människor kämpar för en bättre gemensam värld. Det är för mig uppståndelsens kraft och vetekornets hopp. Ett hopp att dela – och att dela vidare.

I allhelgonatid – och i relation till den här bibelversen – kan vi tolka våra liv genom en Jesus-lins – eller en vete korns-lins. Den rörelsen som kornet gör, från död till liv, sker ständigt i

naturen varje år. Just nu gör sig naturen redo för att vissna, vila och dö.

Lidandet och döden, uppståndelsen och livets trotsiga vinst – allt är som beståndsdelar i vår vardag, i den båge som spänner genom Bibelns texter och som allra tydligast gestaltas av Jesus under påskens dagar. Från död till liv. Oavsett hur tiden kränger och överras kar, så vet jag att Gud finns med i allt. I allt det stora och livsomvälvande – och i allt det som är litet och vardagligt. Som ett litet vetekorn som faller i mar ken och dör – och som blir till rik skörd – och bröd att dela för många.

jenny grimbeck Pastorsadjunkt i Härlanda församling

Det är svårt att mista en vän,

svårt att mista en vän.

fint går itu.

är jag.

vill tro att vi

Svensk

Allhelgonahelgen - en stund för att minnas

Alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november och är ursprungligen en festdag för helgonen. I vår kristna tradition pratar vi inte så ofta om helgonen även om det finns några som de flesta av oss känner till: Lucia, den Heliga Birgitta och Franciskus. Deras historier kanske kan få oss att ställa frågan själva: vad är vi själva beredda att offra för vår tro?

Alla själars dag infaller på söndagen efter Alla helgons dag. Det är det den dag då vi minns och hedrar våra döda närstående. En dag för sorg, minnen och tacksamhet.

Tänd ett ljus på webben Har du inte möjlighet att besöka en speciell grav och tända ett ljus, så kan du tända ett ljus digitalt på Svenska kyrkans bönewebb: be.svenskakyrkan.se/allhelgona

Allhelgonatiden är den tid på året då vi minns dem som har lämnat det här livet lite extra. Det är en helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla på olika sätt. Kanske har just du förlorat någon nyss, eller kanske det har gått ett år kanske mer. Sorg försvinner inte men den förändras över tid. Sättet att visa sorg är olika bland oss människor. En del av oss behöver prata, andra behö ver få vara tysta och hålla det för sig själva.

Under den här helgen finns många sätt att minnas våra saknade lite extra. Vi kan delta i en minnesgudstjänst eller besöka en kyrkogård för att tända ett ljus på en väns eller släktings grav. Kanske ensamma vid en grav men tillsammans med andra vid andra gravar på kyrkogården denna helg.

Samtalsgrupp om sorg

I våra församlingar finns möjlighet att dela sorgen i en samtalsgrupp om sorg. Här får du plats att berätta din berättelse och lyssna till andra i en liknande situation.

Läs mer på sidorna 10-11.

Hur kan du trösta?

Har någon du känner drabbats av sorg? Det kan kännas svårt att veta hur man visar sin omsorg och lätt att oroa sig för att göra fel. På webben hittar du några konkreta tips. Vi kan också skicka folderna foldern Första hjälpen vid sorg hem till dig. Kontakta då vår expedition. Kontaktuppgifter finns på sida 2.

Stötta ett barn i sorg

Lever du nära ett barn som förlorat en förälder eller syskon? Det kan vara svårt att veta hur man pratar med barn om döden. Använd raka ord, säg som det är och utgå från barnets egna frågor är några tips. Läs mer på vår webb.

Allhelgonahelg i våra kyrkor

Björkekärrs kyrka

lördag 5 november kl 18.00

Minnesgudstjänst, Ragnar Olinder, Mikael Hedlund. söndag 6 november kl 10.30

Högmässa, Pehr Vitalis, Mikael Hedlund.

Härlanda kyrka

söndag 6 november kl 11.00

Minnesgudstjänst, Erik Boström, Helena Diurlin.

kl 18.00

Gitarr och lyrik ”Var inte rädd” Peter Johansson, gitarr och Knutens Lyrikgrupp medverkar.

Sankt Pauli kyrka

fredag 4 november kl 12.00 Middagsbön, Björn Larsson. lördag 5 november kl 11.00 Högmässa, Björn Nilsson, Johannes Johansson.

kl 18.00

Minnesgudstjänst med musik Som vinden blåser ut ett ljus… Likt en ljuslåga som slocknat, kan vi tänka på en människa vars liv här på jorden har tagit slut. Men i mörkret kan tomhet och saknad få sällskap av hopp och ljus. Detta vill vi förmedla genom meditativ och njutbar musik och ord som ger tröst. Kören VOiCES, stråk kvartett, Lena Eriksson, körledare Johannes Johansson, orgel, Björn Nilsson, präst. söndag 6 november kl 11.00 Högmässa, Martin Lindh, Mikael Holmlund.

Östra kapellet

lördag 5 november kl 15.00

Minnesgudstjänst med präst och musiker från Sankt Pauli församling.

Skårs kyrka

lördag 5 november kl 17.00

Musik- och minnesgudstjänst, Mässa i g-moll op 187 Sincere in memoriam av Joseph Rheinberger

framförs i gudstjänsten. Örgryte Dam kör och Vocalis, Claes-Göran Lundgren, körledning, Stina Persson, orgel, Katarzyna Warawko, präst.

Örgryte gamla kyrka

fredag 4 november kl 14.00-17.00

Stilla orgelmusik i allhelgonatid.

Vi bjuder på fika i kyrkan. lördag 5 november kl 11 Gudstjänst, Katarzyna Warawko, Stina Persson.

Örgryte nya kyrka

söndag 6 november kl 11.00 Högmässa, Amanda Cardmarker.

Örgryte nya kyrkogård

lördag 5 november

Personal från Örgryte församling finns på plats under dagen.

närvarande Nätvandrare

Nätvandrarchatten är en möjlighet för unga att chatta tryggt med en vuxen. – I mötet vill vi vara närvarande här och nu. Det är viktigt att vi som svarar vågar stanna kvar i det mörka så länge som det behövs, berättar projektledare Linda Andersson.

text & foto: karolina braun illustration: helena bergendahl

Omgiven att höga byggnadsställningar strax intill Mariakyrkan på Stampen är det inte alldeles enkelt att hitta in till Kyrkans SOS, där Nätvandrarchatten har sin utgångspunkt. Det är en solig och vacker höstdag och innanför dörren väntar Linda Andersson på mig. Hon är projektledare för Kyrkans nätvandrare och samordnar arbetet. Mycket sker digitalt och hon jobbar ofta hemifrån i Stockholm där hon bor, men kommer regelbundet hit.

– Det här är lite av mitt drömjobb, berättar Linda. Här får jag jobba med både ledarskap och barn och unga och deras rättigheter. Vi vuxna bestämmer ofta vad unga behöver. Här har de unga visat att de behöver oss som lyssnar, förklarar Linda.

Hon är diakon i Equmeniakyrkan

i botten men är också utbildad speciallärare och har varit med i utvecklingen av kyrkans närvaro på nätet för unga.

Vi går in i det kulturmärkta gamla huset, följer en svagt lutande korridor och sätter oss i salongen, ett vackert rum med kakelugn och herr gårdssoffor. Huset är inte alltid så funk tionellt, men läget är bra, tycker Linda.

Öppnande anonymitet

Nätvandrarchatten drivs av Svenska kyrkan och är en möjlighet för unga ca 12-25 år att få chatta med en vuxen. Nätvandrarna som svarar är anställda inom Svenska kyrkan och från hela Sve rige. De flesta är pedagoger eller diako ner, vuxna som i sitt vanliga arbete ofta möter barn och unga. Men till skillnad från när man bokar en tid hos någon för ett fysiskt möte är mötet i chatten helt anonymt.

– Den anonyma chatten öppnar upp: För ungdomarna som kontaktar oss spelar det ingen roll vem som svarar, utan de kan vila i att det är en trygg vuxen. Ungdomarna behöver inte hålla uppe någon fasad när de skriver. Någon skrev i slutet av chatten ”Förlåt men jag har suttit och gråtit hela tiden” –att gråta under ett fysiskt samtal kan kännas jättepinsamt för många. De behöver inte heller tänka på det som finns runtomkring: De kan sitta i baksä tet i bilen och berätta om sina föräldrar som sitter i framsätet. Så chatten är lättillgänglig på så vis, säger Linda.

Närvarande vuxna När vi träffas har chatten varit öppen i snart tre år och bemannas tre kvällar

i veckan. År 2018 såg Folkhälsomyn digheten ett behov att satsa på den psykiska ohälsan hos unga och det fanns möjlighet att söka bidrag. Då hade Svenska kyrkan haft ett arbete med Kyrkans nätvandrare, men som lagts lite på is. Nu fanns en möjlig het att satsa. I november 2020 kunde Nätvandrarchatten starta, mitt under pandemin, då många unga satt hemma. Jag frågar Linda om det märktes i chatten och hon svarar till viss del. Det jobbiga ju blev inte bättre av att känna sig isolerad.

– En del som kontaktar oss mår dåligt, känner ångest, men har kanske inte riktigt kunnat sätta ord på det. Utsatthet på olika sätt, mobbning och suicidtankar förekommer också i chat ten. Många uttrycker att de upplever någon slags ensamhet. Även om de har kompisar och familj och utåt sett inte verkar vara ensam, så saknar de vuxna som har tid, konstaterar Linda.

besvikna på att den vuxne ”vill bli av med dem”, och drar. Därför är det just så viktigt att våga och orka stanna kvar i mötet.

Ett samtal kan vara 10 minuter eller tre timmar och man är välkommen att ta kontakt flera gånger. Någon kan gå in och ut ur flera gånger i en chatt innan de på allvar vågar ta kontakt, berättar Linda. Medan en del andra samtalsmot tagningar kan vara nischade mot en viss målgrupp eller ett visst ämne, har Linda fått signaler om att ungdomarna tycker det är skönt att här få lov att prata om vad som helst, så länge de vill. Och visst får kyrkans nätvandrare prata om det ljusa också.

”

Stressade lärare som svarar något snabbt i korridoren eller föräldrar som kanske tycker att de har en bra rela tion med sina barn men som inte alltid räcker till är två exempel. Även i kyrkan ser Linda att vi ofta har fokus på verk samhet och att det ska hända saker. Att bara sitta ner och finnas tillgängliga är vi inte lika bra på.

– I chatten väntar vi på att de unga ska komma till oss – vi dyker inte på någon. I mötet vill vi vara närvarande här och nu. Det är viktigt att vi som svarar vågar stanna kvar i det mörka så länge som det behövs. Att ge tips och lotsa vidare är inte vårt fokus, berättar Linda.

En hjälpnödig kyrka

Hon tycker att kyrkan överlag, men även andra vuxna ofta är ”hjälpnödiga”. Vi vill gärna komma med lösningar.

– Men då känner ungdomarna lätt att de inte blir tagna på allvar, blir

Många uttrycker att de upplever någon slags ensamhet och saknar vuxna som har tid.

– Vi som svarar kan ställa frågor som ”Hur skulle du vilja att det var?” eller ”Har du någon i din närhet som du känner förtroende för?” Ofta är det ungdomen själv som väcker tanken.

Sänka trösklarna

För den närmaste framtiden hoppas Linda kunna utöka öppettiderna med en kväll till, om det finns bemanning. Kanske kan ett alternativ till chatten behövas på sikt – för den som har en funktionsnedsättning kan det vara lätt are att prata än att skriva i en del fall. Många unga hittar Nätvandrarchatten lätt via Google, men Linda skulle gärna se att de nådde ut till unga ännu mer. De använder sociala medier till att tala om att de finns och att hänvisa till chatten – men att bedriva en chatt på

en annan social plattform känns inte aktuellt. Det går så fort i den världen och dessutom går de där ofta miste om anonymiteten. Men att kyrkan ska fortsätta sin digitala närvaro är själv klart för Linda.

– Det handlar om tillgänglighet. Här träffar vi dem som aldrig skulle komma på tanken att komma till kyrkan. Vi bryr oss inte om vilken religion man tillhör, om man tror eller är ateist. De unga vågar kliva över tröskeln och många gånger är vi de första som de vågar berätta för. I kyrkan pratar vi ofta om den lilla församlingen – men vi är också en världsvid kyrka och behöver finnas för dem som av olika anled ningar inte kan komma till oss, avslutar Linda.

Kyrkans nätvandrare grundades av Kyrkans SOS och Skolkyrkan i Göteborg och har som syfte att utbilda trygga vuxna som finns på nätet för att lyssna på och stötta unga.

Nätvandrarchatten finns för dig mel lan 12-25 år. De som svarar i chatten är personer som jobbar i Svenska kyrkan och som har gått Nätvandrarutbildningen. Alla har tystnadsplikt och du är helt anonym när du chattar. Chatten bemannas året om måndag, onsdag och söndag kl 19-22.

Chatta på: natvandrarchatten.se Örgryte pastorat stöttar arbetet med personal och ett årligt bidrag om 469 000 kr till Kyrkans SOS.

mötet

I en serie möts två anställda i pastoratet för att dela verklighet och framtidsvisioner. Denna gång möts diakonerna Jonas och Malin.

Diakoni är att se människan

Vad är egentligen diakoni - och vad gör en diakon? Det är min utgångspunkt när jag träf far de nyanställda diakonerna Jonas och Malin. Och det blir ett samtal som handlar om att vara den som ser och lyssnar.

De är bara inne på tredje veckan som nya dia koner i pastoratet: Malin Stomenius i Sankt Pauli församling och Jonas Lööf i Skårs kyrka i Örgryte församling. Men de har tidigare lång erfarenhet av att jobba i Svenska kyrkan. Jag stämmer träff med dem en vacker höstdag i september för att höra deras tankar om diakonyrket som sådant och om vilka drömmar och förväntningar de har för framtiden.

– Jag har varit engagerad i kyrkan sen jag var barn, berättar Malin. Från barntimmar till konfir mand, till extravaktmästare. Jag har mött många längs vägen – inte minst en diakon som jag i efterhand har förstått har betytt mycket för mig. Jag funderade ett tag på om jag skulle bli präst, men det blev snabbt väldigt tydligt att det var diakon som var min väg. Och det har nog att göra med att jag haft goda förebilder.

Jonas känner också igen att han mött goda förebilder i kyrkan. Själv jobbade han flera år som ungdomsledare i Fässbergs församling.

– Här fick jag ofta den omhändertagande rol len. Jag fick en del jobbiga samtal och insåg hur mycket mötet där och då betydde. Ibland fick jag höra ”Du borde bli präst” – men det landade inte riktigt hos mig. I stället mognade beslutet att bli diakon fram.

Se människan

För Malin var diakonyrket utstakat tidigt. Det har nu hunnit bli 26 år för Malin i Kortedala församling och nu var det dags att göra något nytt. Jonas kommer senast från en tjänst som diakon i Sävedalen. Jag frågar dem om vilken deras syn på diakoni är – och vad som är diakonens uppgift.

– Jag tänker att diakoni är att se varje människa som individ. I kyrkan har vi många gruppverksamheter men jag tänker att diakonens uppgift är att vara den som ser, säger Malin.

– Det kan vara att möta männ iskor i svåra situationer, kanske när ett äktenskap kraschat eller när någon har förlorat någon nära – men också att möta människor i deras glada stunder, fortsätter Jonas. Att ge människor möj lighet att få sätta ord på sin berättelse och att vi kan vara den som lyssnar. Det är inte alltid så att vi ska lotsa. Ofta är det just när de själva får sätta ord på sina känslor som de kommer vidare i tanken.

– Vi diakoner kan också finnas med som ett stöd. Vi kan gå med vid jobbiga saker – till exempel kontakt med myn digheter – men vi kan inte göra jobbet åt dem, alla människor ansvarar för sitt liv, inflikar Malin.

Hela församlingens omsorg Malin och Jonas faller lätt in i varandras tankar. De har mötts någon gång tidi gare i livet men aldrig arbetat tillsam mans, men jag slås av att de ändå känns ganska samspelta. Och just samtal är en stor del i diakonens arbete. Ibland sker mötena i kyrkans lokaler, men hembesök är också en möjlighet. Vem som helst har möjlighet att ta kontakt och man kan vara trygg med tystnads plikten, understryker Jonas och Malin, och man blir heller inte registrerad eller

journalförd. Men kan det vara en tröskel för människor att ni just arbetar i kyr kan? undrar jag.

– Jag tror nästan att det är tvärtom, att tröskeln till diakonen är lägre än hos andra, och att det också är ganska väl känt att vi finns, menar Malin.

– Det finns ju också statistik på att när människor tänker på kyrkan så tänker många på just diakonin, att det finns den här möjligheten att ta kon takt, säger Jonas.

Vi pratar en stund om begreppet diakoni, som kanske kan kännas som ett svårt ord. Ibland brukar ordet översät tas med ”kyrkans sociala arbete” – hål ler ni med om det?

– Diakoni är ju hela församlingens omsorg om människan. Det spelar ingen roll om det är Kalle 1 år eller Agda 99 år – det handlar om att möta män niskan där och då. Guds skapelse är vi ju allihop och här får vi förmedla kärleken vi fått av Gud, menar Jonas.

– Och jag skulle vilja lägga till kopp lingen till gudstjänsten. Kyrkan är inget socialkontor – hela tiden bygger vi en bro till gudstjänsten – vi kan inte göra något utan Gud, säger Malin.

En tuff höst Malin berättar att hon ska ansvara för förbönen i gudstjänsten tillsam mans med ideella. Då ber församlingen tillsammans om det som är aktuellt under veckan, både här hemma och i världen. Förutom alla samtal är gemenskapsträffar, äldreboenden, medverkan i gudstjänst och arbets grupp är några exempel på deras arbetsuppgifter. Jonas hoppar även in som konfirmandledare i år.

– Och så har jag fått i uppgift att fundera över hur församlingen kan göra något i Kallebäck som ju växer mycket forts.

Diakonens emblem

Sedan 1977 har Svenska kyrkans diakoner ett diakonemblem som ofta bärs som halsband eller brosch. Em blemets symboler berättar om diako nens uppdrag: Buren av Gud (ringen), vägledd av Kristus (korset) och med den helige Andes hjälp (duvan) gå med bud om liv och hopp. Diakonen ska förvalta emblemet fram till sin död eller tills han eller hon inte längre har rätt att utöva kyrkans vignings tjänst. Då återlämnas diakonemble met till valfritt stift.

”Det kan vara att möta människor i svåra situationer men också i deras glada stunder.

Foto: Kristin

just nu. Vi vill också tydligare sätta Skårs kyrka, där jag jobbar, på kartan, berättar Jonas.

Båda två tycker det känns spännande att få börja arbeta i en ny församling. Till en början handlar det förstås om att lära känna människor. Men Malin tror att det kommer bli en tuff höst för många.

– Människors ekonomi kommer att bli sämre. Vi som kyrkan kan inte försörja människor, men vi kommer att behöva vara uppfinningsrika i att hitta

vägar. Det kan konkret vara att hjälpa till med hushållsbudgetar, tror hon.

Och om Jonas får drömma fritt skulle han helst se att hans yrkesroll inte behövdes.:

– Samtidigt som jag verkligen tycker om mitt arbete vore det ju underbart om ingen människa behövde stöttning, varken själslig eller ekonomisk. Men jag ser att människor mår sämre och sämre och då känns det fantastiskt att vi finns där.

Behöver du någon som lyssnar?

Ibland kan det behövas ett lyss nande öra – någon utomstående som vill lyssna till ens tankar och funderingar kring tvivel, tro, sorg eller vägval i livet. Välkommen att boka tid för samtal hos präst eller diakon. Samtalet sker under tyst nadsplikt och vi för inga journaler.

Boka tid för samtal

Telefon: 031-731 80 40. Fråga efter präst eller diakon. Du kan också hitta kontaktuppgifter till präster och diakoner på webben.

Ekonomisk hjälp

Lever du på existensminimum eller näst intill? Då kan du få hjälp att söka fonder. Nästa fondträff är måndag 6/3 kl 10-12 och 13-15 i

Sankt Pauligården på Mäster Jo hans gata 1 (vid Redbergsplatsen). Kontakta en diakon för mer info.

Funderar du på att bli diakon?

Diakonyrket är en vigningstjänst, ungefär som präst, och för att bli antagen som diakonkandidat i ett stift behöver du ha en fackutbildning från högskola eller uni versitet i botten. Förr var det vanligt att diakonen var utbildad sjuksköterska. Idag krävs som lägst kandidatexamen där huvudämnet är inom områdena psykologi, sociala arbete, medicin eller folkhälsa. Innan du kan påbörja diakonprogrammet behöver du göra åtta veckors praktik i en församling. Diakonprogrammet omfat tar två terminers pastoralteologiska studier på helfart (eller fyra på halvfart) vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Läs mer på svenskakyrkan.se

Fler lyssnare

Jourhavande präst

Telefon: 112. Fråga efter Jourhavan de präst. Öppet alla dagar kl 21-06.

Kyrkans SOS

Telefon 0771-800 650. Öppet vardagar kl 13-21, helgdagar kl 16-21.

Läs mer på kyrkanssos.se

Foto: Alex Giacomini/Ikon

Frandsen/Ikon

Erik Boström är ny församlings

herde i Härlanda. Han lyfter fram mångfalden och ideella som viktiga i en församling, men också barn och unga. Här sitter han i Härlanda kyrkas barnhörna.

”En kyrka där alla får rum”

Erik Boström, kommer från en tjänst som präst i Nylöse pastorat och Bergsjöns församling och är sen au gusti ny församlingsherde i Härlanda. Hur känns det?

– Det känns roligt och utmanande. Framför allt är jag glad över att få möta mina medarbetare som har överträffat mina högt ställda förhoppningar. Här finns ett stort driv som jag är glad över. Jag har också mött stor värme och stort engagemang från församlingsbor.

Hur kom det sig att du sökte den här tjänsten?

– Det var en möjlighet som inte gick att tacka nej till. Här i Härlanda finns ett rikt musikliv, ett betydelsefullt diako nalt arbete och också ett nytänkande i arbetet med mångfaldsfrågor. Alla de är väldigt viktiga för framtidens kyrka. Både för dem som är trogna kyrkan, men kanske särskilt för dem där kyrkan är mera okänd.

Du har ju inte alltid arbetat som präst, berätta!

– Jag är från början civilekonom och fastighetsmäklare. Men för 12-13 år sedan upplevde jag ett kall till att bli präst. Det är jag glad och tacksam över varje dag. Jag är inte uppvuxen i kyrkan men har alltid varit intresserad av de stora frågorna, tänkt och reflekterat. I kyrkan har jag verkligen hittat hem!

Hur ser du på dig själv och ditt ledarskap?

– En ledares uppgift är att inspirera och stötta för att arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Kyrkan behöver vara visionär och inte bara arbeta för att liksom bocka av det som saknas. Vi be höver skapa en kyrka där alla människor får rum och att hitta ut med evangeliet i vår tid.

Vad är viktigt för dig för att försam lingen ska växa och trivas?

– Där tänker jag tre viktiga saker. Vi behöver arbeta med mångfald och låga

trösklar. Vi behöver också satsa på barn och unga. Vi säger ofta att de är viktiga men det syns inte alltid i praktiken. Kyr kan ska vara en självklar plats att växa på, utifrån ens egna förutsättningar.

Jesus lyfte barnen som förebilder och det behöver vi vuxna ha med oss. Det tredje är ideella: Kyrkan är inte bara de anställdas kyrka, utan en möjlighet för människor att vara med och få en upp gift. Gudstjänsten skapar vi som är där tillsammans, det handlar inte om ett betraktande.

Hur ser ditt liv ut hemmavid?

– Vi har barn som är 11, 9 och 4 år så det är hektiskt med mycket aktiviteter, friidrott, fotboll, dans… Vi bor i Mölndal och har sommarhus på Tjörn. Jag tycker om att vara ute på havet och fiska, men även träning och musik.

Har du någon dold talang?

– Jag är bra på att rensa fisk... Men det kan väl alla här på Västkusten? Jag kan också spela trummor.

Höstens musik

Gud, för dig är allting klart

söndag 23 oktober kl 18.00 härlanda kyrka

Uruppförande av den nyskrivna kantaten ”Gud för dig är allting klart” av Mikael Hedlund. Vi får följa historien om Rut och Noomi och deras färd mot Jerusalem. En kväll för reflektion tillsammans med Mikael Hedlund, orgel, Amanda Karlsson, sång samt stråkensemble.

Konsertant mässa

söndag 23/10 kl 11.00 örgryte nya kyrka

Mässa av Claes-Wilhelm Rendahl, med Örgryte kyrkokör, Erland Hildén, diri gent.

Remembrance

söndag 30 oktober kl 18.00 härlanda kyrka

Härlanda Oratoriekör, stråkkvintett och piano, Nóra Johansson Abaffy, dirigent.

Dona nobis pacem

söndag 30 oktober kl 18.00 sankt pauli kyrka

Musikgudstjänst med Sankt Pauli voka lensemble under ledning av Inese Paul sone Johansson. Verk av F. Mendelssohn, A. Pärt, E. Esenvalds, E. Bairstow, M. Lauridsen och D. Elder, som alla rym mer en innerlig längtan om frid.

Mozarts Requiem

- OBS Två tillfällen!

söndag 30 oktober kl 18.00 örgryte nya kyrka

söndag 13 november kl 18.00

sankt pauli kyrka

Ett av musikhistoriens mest älskade verk framförs av Sankt Pauli kyrkokör och Örgryte kyrkokör i samarbete. Ingrid Berg sopran, Eugenia Babich alt, Martin Vanberg/Tomas Lind tenor, Björn Larsson bas, orkester ur Göte borgsoperan, konsertmästare Tapani Stenros. Dirigenter: Nóra Johansson Abaffy (i Sankt Pauli) och Erland Hildén (i Örgryte).

Lars-Erik Larsson: Förklädd Gud

söndag 13 november kl 18.00 härlanda kyrka

Härlanda Voces, orkester med musiker från Göteborgsoperan, Frida Eng ström, sopran, Mats Persson, baryton, David Molin, dirigent.

Tidig musikensemble

lördag 19/11 kl 18.00 skårs kyrka

Musik spelad på medeltida och andra gamla instrument. Medlemmar ur Väst svenska föreningen för tidig musik.

Brahms: Ein deutsches Requiem

lördag 19 november kl 18.00 härlanda kyrka

Härlanda Kammarkör, orkester ur Gö teborgs Symfoniker, Frida Engström, sopran, Mats Persson, baryton, David Molin, dirigent.

Vill du veta mer om musik i våra kyrkor?

Det finns en digital kalender med information om konserter och musikgudstjänster i Göteborgs församlingar: svenskakyrkan.se/musikgoteborg

Foto: Marek Studzinski/Unsplash

Gott & blandat

Indisk kväll

björkekärrs kyrka 21/10

kl 18.00 - ca 20.00

Välkommen till mat, prat och besök av Minnie från Indien, som delar sin fan tastiska livsberättelse. Minnie blev som nyfödd kastad på en skräphög för att dö men är numera barnhemsförestån dare. Kvällen avslutas med aftonbön, förbön och lovsång för den som vill. Kostnad 40 kr för vuxen och 20 kr för barn/ungdom (eller vad du kan betala). Intresseanmälan senast 19/10 till frida.vikstrom@svenskakyrkan.se eller 073-731 80 13.

Pilgrimsvandring

söndag 30/10

inledande gudstjänst kl 11.00

Välkommen att pilgrimsvandra tillsam mans i höstens tid! Efter gudstjänstfi rande kl 11 i Härlanda och Skårs kyrkor ger vi oss ut på en pilgrimsvandring i Bokedalens naturreservat (Jonsered), ca 5 km i lättvandrad terräng. Ta med en enkel matsäck och sittunderlag. Transport till och från etappens start respektive mål sker genom samåkning. Mer information, kontakta vandringsle dare Eva Gripenby (Härlanda, 0737-73 10 46) eller Anna Märta Leijon (Örgryte, 0737-73 86 22).

Bön- och lovsångskvällar

björkekärrs kyrka

23/10 och 4/12 kl 18.00

En möjlighet för alla som vill vara med och sjunga och be tillsammans.

Evangelium i det lokala

härlanda kyrka 20/11 kl 18.00

Om samverkan och relationer med människor från andra kyrkor och religioner. Vi lyssnar till och samtalar om möjligheter och svårigheter i att upprätthålla och utveckla ett gott lokalsamhälle. Gäst Henrik Frykberg, stiftsadjunkt för interreligiösa relatio ner och integration.

Fredagsmys

fredagarna 21/10 och 9/12 kl 16.30 härlanda kyrka

En mysig samling för barn i förskole åldern och medföljande vuxna till sammans med rytmikpedagog Malin Boqvist, barnkören Körkul med flera.

Minikyrka

onsdagarna 9/11 och 7/12 kl 10.10 sankt pauligården

För barn i förskoleåldern och deras föräldrar. Ni får uppleva vårt tema med bild, ljud och ljus då vi spelar, sjunger och ber tillsammans. Efter Minikyrka fortsätter vi med Öppen förskola för dem som vill vara med där.

aktuella gemenskapsträffar: Språkbrukets förändring

sanktpauligården tisdag 25/10 kl 11.00

Lars Gunnar Andersson, professor i modern svenska och språkexpert i GP.

Sista lantbrevbäraren

örgryte församlingshem onsdag 19/10 kl 13.00

Ulf Magnusson berättar.

Tankar ur huvudet på en begravningsentreprenör skårs kyrka onsdag 26/10 kl 13.00

Möt Gillis Edman som blivit mer vän med livet än med döden.

Info om fler träffar med föredrag, fika och gemenskap på dagtid hittar du på webben.

Sopplunch

örgryte församlingshem tisdagar kl 12.00

härlanda församlingshem onsdagar kl 12.00

björkekärrs kyrka onsdagar kl 12.00

Mathildas café

sankt pauligården onsdagar kl 10.30-12.00

Förändra julen för en barnfamilj i fattigdom

Lördag 3 december kl 11-15 kör Jul klappsvagnen åter genom Göteborgs gator för att samla in presentkort och julklappar. Då kan du vara med och göra skillnad för familjer som lever i social utsatthet.

Julklappsvagnen stannar bland annat på Sankt Sigfrids plan och i Härlanda. En vagn kommer också att stå uppställd på Drottningstorget under hela evene manget.

Det är Göteborgs Stadsmission tillsam mans med Spårvägssällskapet Ring linien som står för arrangemanget. Stadsmissionens förmedlar alla pre sentkort och julklappar till familjer som lever i någon form av social utsatthet.

En viktigt pusselbit i Stadsmissionens arbete med utsatta människor är att hjälpa dem till ökad egenmakt. Ofta är de hänvisade till olika myndighetsbeslut och omgivande människors välvilja för att klara sin vardag. Därför tar Stads missionen hellre emot presentkort än fysiska julklappar. Med hjälp av presentkorten kan föräldrar i högre utsträckning styra över vilka julklap par deras barn ska få. Den egenmakten kan bidra till att ge individen styrka och hopp. Det kommer också att finnas en butik med julklappar för de familjer där en butik med personal i en trygg miljö är ett bättre alternativ.

Skänk helst:

JULKLAPPSVAGNEN

Presentkort på matbutiker, köpcentrum, sportaffärer och upplevelser

Eller en ny, oinslagen:

Docka, gärna stor eller Barbie, My Little Pony, Disney, actionfigur Docktillbehör

Radiostyrd bil Leksaksbil

Bilbana

Stort pysselset

Sportutrustning: fotboll, basketboll, innebandyset

Skateboard, inlines eller kickbike med hjälm och skydd Ryggsäck med fotbollslagemblem

Mindre leksaker: gärna Popits, Scruff a luvs & Squishys

Skönhetsprodukt: gärna hudkräm, parfym, smink

Detta önskar sig familjerna som Stadsmissionen möter. Lämna julklapparna oinslagna. På present korten får ni gärna skriva summa och giltighetstid. Ett tips är också att gå ihop med en kompis, kollega eller familj för att köpa en större gåva eller presentkort.

Gör julen lite godare

Många familjer har inte råd att fira jul, varken med mat eller julklappar. Härlanda församling, Björkekärrs församling och ICA Kvantum Munkebäck har ett långt samarbete med att dela ut julmat till behövande inför jul.

Du kan vara med och bidra till julmat till 60 familjer. Julmaten delas ut strax innan jul och vi lovar att det är till stor glädje för många. Eventuella överskott går direkt och oavkortat till ytterligare julglädje i form av presentkort i klädoch leksaksaffär.

Vill du vara med och bidra?

Gör så här:

Swisha 200 kr till 123 143 30 51 Skriv Julmat i meddelandet (viktigt) Köpstopp 15 december!

För varje bidrag lägger församlingarna och ICA Kvantum till ytterligare 400 kr.

vill du veta mer? Kontakta diakon Helene Eriksson 031-731 80 31 eller 073–773 86 31 helene.ericsson@svenskakyrkan.se

Julafton i gemenskap

Är du ensam i jul eller längtar efter att få fira julafton tillsammans med andra?

Svenska kyrkan inbjuder till julfirande på julafton med julmat, musik och gemenskap.

Örgryte församlingshem

Intresseanmälan till 031-731 83 02, orgryte.forsamling@svenskakyrkan.se

Björkekärrs kyrka

Intressanmälan till 031-731 80 00 bjorkekarrs.forsamling@ svenskakyrkan.se

Håll utkik på webben för mer info när det närmar sig!

Polly Mondal arbetar för en kristen or ganisation som Act Svenska kyrkan stöttar i staden Kolkata i Indien. Hon utbildar kvin nogrupper, tonårsgrupper och kyrkogrupper om flickors rättigheter. Tillsammans kan flickor och kvinnor stå upp för sin rätt att inte behöva utstå diskriminering, våld och tvångsäktenskap.

Foto: Christy/Ikon

Bryt en tradition

Nästan var fjärde indisk flicka gifts bort som barn. Men det går åt rätt håll, bland annat tack vare människor som Polly Mondal. Hon jobbar för Act Svenska kyrkans indiska partnerorganisation med ett omfattande jämställdhetsprojekt i staden Kolkata i östra Indien.

Traditionen med tvångsäktenskap är fortfarande vanligt förekommande i många delar av Indien. Enligt indisk lag får endast myndiga personer gifta sig men ändå gifts nästan var fjärde flicka bort som barn. Flickans föräldrar för väntas dessutom betala den blivande makens familj. Denna sedvänja leder till att döttrar ofta upplevs som en belast ning för familjen.

– Statistiken visar att 1,5 miljoner flickor gifts bort varje år i Indien. Det sägs att vi har flest barnbrudar i värl den. Ändå har det minskat, 2005 var det 47 procent barnbrudar men 2020 var det 23 procent. Men den siffran är också för hög, vi måste minska den! säger Polly Mondal som arbetar för Act Svenska kyrkans samarbetsorganisa tion Lutheran World Service India Trust (LWSIT) i Kolkatas slumområden.

Religiösa aktörer skapar förändring Polly Mondal har vuxit upp på ett kris tet barnhem. Hon inspireras av berät telserna om hur Jesus stod upp för människor som samhället såg ner på. Som vuxen har hon utbildat sig inom socialt arbete och jämställdhet och valt att arbeta via en kristen organisation.

Polly menar att i ett land som Indien, där många traditioner och religioner lever sida vid sida, har religiösa aktörer ett särskilt ansvar att skapa förändring. Hon säger att religiösa ledare har unika möjligheter att vägleda människor, ef tersom människor följer sina ledare och litar på dem i frågor om rätt och fel.

– Religiösa ledare har den främsta kraften att motivera människor, säger Polly.

Farligt att gifta sig som barn Den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år globalt är att dö i samband med graviditet och förloss ning. En flickas kropp är inte redo att föda barn. Global statistik visar också att barn som föds av barn löper större risker att drabbas av undernäring. Ett

steg mot att undvika barnäktenskap är därför kunskapen om hälsorela terade faror för mammor och barn. Polly berättar att en stor satsning görs för att utbilda föräldrar och flickor om farorna med barnäkten skap.

– Vi medvetandegör tonårsflickor och föräldrar. Vi försöker utbilda dem om vilka fördelar som finns att gifta sig och vilka som är de negativa effekterna som de kommer få möta i livet vid barnäktenskap, berättar Polly.

Tonårsgruppen ger kunskap för livet Tonårsflickorna Mitu, Sunita och Nisha har deltagit i en av LWSITs tonårsgrupper som Polly ansvarar för i ett av Kolkatas mest utsatta bo stadsområden. De sitter tillsammans och fnissar men blir också allvarliga; de berättar om vänner som gift sig och sedan blivit misshandlade av sina svärfamiljer.

– Många av mina vänner och släktingar har gift sig som barn. Men när LWSIT kom hit lärde de oss om barnäktenskap, vi ska inte giftas bort som barn, varken pojkar eller flickor, säger Mitu.

– Vi måste stoppa barnäktenskap i samhället. Tonårsgruppen har gett oss kunskap om detta och utbildat oss, bekräftar Nisha.

Flickorna säger alla tre att de inte vill gifta sig förrän de gått ut skolan och fått arbete. Och de har stora planer för framtiden. Nisha vill jobba som sminkör, Sunita vill designa kläder. Och Mitu vill utbilda sig till astronaut och arbeta för Nasa.

– Min dröm är att nudda rymden! säger Mitu, med ögon som lyser som stjärnor.

GE MOD, HOPP OCH MEDMÄNSKLIGHET

Workshop mot barnäktenskap 750:750 kronor räcker till att 25 tonårsflickor i Indien kan delta på en dagsworkshop om farorna med barnäktenskap. Tillsam mans blir de starka och kan stå upp för sin rätt att inte giftas bort.

Studiestöd 580:-

Att fullfölja grundskolan och få en exa men i högre studier ger jobb, trygghet och självständighet. 580 kr räcker till ett års skolstipendium för en flicka i Indien.

Skyddsnät mot könsstympning 300:I Tanzania stödjer Act Svenska kyrkan arbetet mot könsstympning. 300 kr räcker till att en vuxen stödperson under en månad kan utbilda flickor om deras rättigheter och motverka övergreppet. Flickor som riskerar att utsättas behöver hjälp att fly till ett säkert boende och få stöd att förändra sina föräldrars beslut.

Fler prisexempel och gåvor hittar du i gåvoshopen.

”Statistiken visar att 1,5 miljoner flickor gifts bort varje år i Indien.

QUIZ: KYRKOÅRET

Kanske har du koll på att kyrkan följer en rytm som brukar kallas för kyrkoår? Men vad vet du om kyrkoåret och dess högtider egentligen? Gör vårt quiz så är du med och tävlar om något fint att ha hemma till 1 Advent. Gör så här: För varje rätt svar får du fram en bokstav - sätt ihop dem för att bilda ett lösenord på 10 bokstäver som är något uppskattat i kyrkorummet - hela kyrkoåret runt. Skicka in lösenordet till: orgryte.kommunikation@svenskakyrkan.se eller Örgryte pastorat, Box 6034, 412 74 Göteborg senast 13/11. Vinnaren meddelas via pastoratets facebooksida. Vinsten hämtas ut på Örgryte pastorsexpedition.

1. När börjar kyrkoåret egentligen?

T Nyårsdagen

S Påskdagen

L Första söndagen i Advent

2. Kyrkoåret innehåller många olika högtider. Men har du koll på vilka tre högtider som räknas som de största i Svenska kyrkan?

J Jul, påsk och pingst

K Advent, fasta och allhelgona

I Advent, jul och midsommar

3. Visste du att julen avslutas först i februari? Kyndelsmässodagen, ibland kallad för ”lilla julafton”, firas i början av februari till minnet av dagen då Jesus 40 dagar gammal bars fram i templet. Vad betyder ordet kyndel?

M Jul A Bok

U Ljus

4. Kyrkoåret har fem olika färger som syns på prästens kläder, på blommorna på altaret och textilier i kyrkan. Varje färg symboliserar något som hör ihop med olika högtider eller perioder under kyrkoåret. Vad symboliserar den violetta färgen som används under fastan?

T Växande och mognad

S Bot och ånger

G Sorg och död

5. Den populära våffeldagen hänger ihop med en kristen högtid som också har ett äldre namn som i folkmun har ombildats till våffeldagen. Vilken högtid?

B Jungfru Marie bebådelsedag

L Kristi himmelsfärdsdag

T Johannes Döparens dag

6. Så kommer vi till påsken - högtiden vi firar till minne av att Jesus led, dog och uppstod. Men även Jesus firade påsk, men till minne av vad?

A Abraham flyttar till Kanaan

K Mose tar emot 10 Guds bud

Ä Judarna tågar ur Egypten

7. Visste du att pingsten brukar räknas som kyrkans födelsedag? Vad var det som inträffade den första pingsten?

S Nattvarden instiftades

I Jesus lämnade jorden

R Den helige Ande gavs till lärjungarna

7. I amerikanska filmer samlas ofta familjen för att fira Thanksgiving, vilket i USA infaller den fjärde torsdagen i november. Men när firas tacksägelsedagen i det svenska kyrkoåret?

S Första torsdagen i mars

A Andra söndagen i oktober

I Alltid den 10 november

9. Just nu närmar vi oss

Allhelgonahelgen - en tid då många besöker kyrkogårdar och minns sina bortgångna nära och kära. När infaller Alla helgons dag i svenska almanackan?

N Alltid den 31 oktober

R Lördagen mellan 31 oktober och 6 november

T Första fredagen i november

10. Både på palmsöndagen och på 1 Advent läses texten om när Jesus rider in på en åsna till Jerusalem. Men psalmen ”Hosianna, Davids son” som folket ropade, sjungs bara på 1 Advent. Vet du vad ordet Hosianna betyder?

O Visa dig

E Rädda oss

Y Sjung för mig

Detta är sista numret av tidningen Händer. Följ oss på digitala och sociala medier!