MINNESORD Den legendariske optikern och butiksägaren Karl Simson är död. Han blev 92 år. Optiks krönikör, Åsa Wikström minns Karl Simson och hans betydelse för flera generationer unga optiker.
Karl Simson är död
En förebild och nytänkare har gått ur tiden den här intervjun gjordes i april 2015, men blev av olika anledningar inte skriven förrän nu, när Karl inte finns med bland oss längre. Jag har två gånger fått medel ur Karl Simson fond, första gången för 15 år sedan och den senaste för några år sedan. Alltsedan den första gången har jag undrat hur någon kan vara så påhittig och generös, att en fond startas så att jag och alla mina optiker-kollegor kan ansöka om bidrag. Fondens ändamål är att ”skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor…”. När hörde vi senast någon yttra värdeord som ”professionalism”, ”unga”, ”goda yrkesmänniskor” i vår bransch? Det som gjorde mig extra angelägen om att få veta mer om mannen som skapade fonden och hans intentioner med denna, var att stipendierna inte lämnas för sedvanlig vidareutbildning inom yrket. I stället läggs fokus på att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m. jag hade aldrig tidigare träffat Karl, men en dag tog jag mod till mig och kontaktade honom och föreslog ett möte hemma hos mig. Han nappade på förslaget och kom så att 89 år gammal sitta vid mitt köksbord en eftermiddag i april 2015. Efter att ha serverat oss varsin kopp kokkaffe med hembakade kakor (som min gäst verkade uppskatta) lade jag fram att mitt främst ärende var att få veta lite om hur fonden uppkom och varför tyngdpunkten ligger på den sökandes personliga utveckling. Det korta svaret kom direkt: ”Jag kände att jag ville ge branschen något tillbaka.” Sedan började han berätta att han kom hit till Sverige 1938, 11 år gammal. I sin ungdom arbetade han ett år i en 26 optik 5.2018
optikbutik i S:t Gallen i Schweiz. Där fick han lära sig grunderna i kundbemötande och den absoluta huvudregeln; Kunden är nummer ett. Han förstod där och då att alla kunder är unika och att han själv hade lätt för att arbeta med människor. Efter att ha tagit gesällen* arbetade han på Ahlberg Roses och fick där bland annat göra glasögon åt Povel Ramel. Han blev uppsagd därifrån, men lyckades strax efter få överta ett gammalt ölfik på Götgatan 77. Det var startskottet för Optiker Simson. Under de följande åren blev Karl god vän med SkoBellskan**, och fick via henne fler lokaler på Götgatan. Sedan blev det en butik i Högdalen och en i Skärholmen också. Han berättade att det fanns en gyllene regel i hans butik: Ingen kund ska behöva vänta mer än en minut på att bli expedierad. Butikerna blev framgångsrika och många ur min generation har praktiserat eller arbetat hos Karl Simson.
det hanns inte med någon djupare förklaring till fondens ändamål. När pratstunden började lida mot sitt slut visade jag ett par bågar jag hade lånat med hem från jobbet. Jag frågade om han hade lust att vara fotomodell, och det ställde han mer än gärna upp på. Han skrattade när han såg pantomodellen. Den mindes han var så billig förr i tiden, och den köptes in i 20-30 exemplar av varje storlek två gånger per år. Han var verkligen en av branschens legendarer och hans minne lever nu vidare genom Karl Simsons fond. åsa wikström * Avlagt gesällprov där han fick visa sin hantverksskicklighet och erhålla ett gesällbrev som bevis på detta. ** SkoBellskan var en legendarisk skohandlerska vid namn Blenda Margaretha Törnquist. Hon hade flera skobutiker på Götgatan och hennes vackra neonskylt finns fortfarande kvar.
Karl Simson blev 92 år. Hans livsverk har inspirerat många unga optiker och lever vidare genom Karl Simsons fond.