Omslaget 2/2016 by Omslaget

KÅRKULLA SAMKOMMUN 2 | 2016

Innehåller anhörigenkät!

ÅRGÅNG 38

Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 2/2016 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Christa Liukas

redaktionssekreterare 0247 431 215

Eva-Maria Kankainen

redaktionsmedlem 0247 431 377

Tryck: Oy FRAM Ab 2015 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Christa Liukas Pärmbild: Christa Liukas

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Malin Haapanen redaktionsmedlem 0247 431 231

Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till christa. liukas@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.

Omslaget

2/2016 | ÅRGÅNG 38

LEDAREN | Arbetet med brukarnas delaktighet och självbestämmande fortsätter

AKTUELLT | Över 40 jobbskuggade från Kårkulla | Institutionsvården övergår till Expert-

BOENDENYTT | Nya boendet Sandåkers öppnar i Pedersöre | Esboboendet flyttar |

NYA AC I VASA | Flytten av Vasa arbetscentral till Stenhaga

REHABILITERING | Rehabiliteringskurs ger medel för ett självständigt liv

BOKRECENSION | Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jungmans skola under 50 år | Se

KOLUMN | Fredrika Abrahamsson: Kvalitetstänkande - en naturlig del av vardagen på

ANHÖRIGENKÄT

NYTT INOM AST | Fokus på autism i Stockholm

TEATERSAMARBETE | Teatersamarbete mellan Kårkullabacken, Kirjala skolas eftis

GRUNDVÅRD | Arbete med händer och hjärta

UTMANANDE BETEENDE | Människor som kan uppföra sig gör det - att hitta rätt

MODEVISNING | En dag på catwalken!

SOMMARGALLUP

och utvecklingscentret | Avsked av Villa Käldinge med fest | Kårkulla samarbetar med FDUV kring projekt om arbetslivs- och livsorienterad verksamhet | Samkommunsdirektörens blogg | Annexets berättelser | Fredrika Abrahamsson vald till chef för Expert- och utvecklingscentret | Årsberättelse och personalberättelse är publicerade

Arbetet för ny boendeenhet i Helsingfors framskrider | Nygränds boende i Närpes inflyttningsklart i sommar

oss, hör oss, möt oss! alla nivåer

och Ung Dramatik

metoder då vi jobbar med problemskapande beteende

LEDAREN

Arbetet med brukarnas delaktighet och självbestämmande fortsätter

inland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning den 11 maj. De träder i kraft den

10.6.2016. Konventionen betonar personers med funktionsnedsättning delaktighet i beslutsfattande som rör dem. Det är det första juridiskt bindande dokumentet som gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning och kan ses som en viktig milstolpe beträffande främjande, skyddande och säkerställande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter fullt och på lika villkor. För ratificeringen krävdes ändringar i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Detta har nu gjorts. Tillägg till lagen har gjorts beträffande delaktighet, självbestämmanderätt samt minskning av begränsande åtgärder och kriterier för dem. Redan idag tar man på Kårkulla i beaktande brukarnas delaktighet, självbestämmanderätt och strävan att minska begränsande åtgärder. Delaktigheten förverkligas bl.a. genom brukarnas delaktighet i ”IP-möten” där en individuell plan uppgörs samt i säsongssamtal där brukarnas önskemål och behov kartläggs för att implementeras. Självbestämmanderätten strävar man efter att ta i beaktande såväl i konkreta vardagssituationer som i större beslut. Minskning av begränsande åtgärder sker kontinuerligt genom att med pedagogiska lösningar och förebyggande arbete stöda brukarnas välmående

trots allt behövs, tas beslut om dem i den lagstadgade ledargruppen. Därtill har Kårkulla brukarråd i regionerna som tar ställning till aktuella saker i verksamheten och därigenom kan påverka beslut. Arbetet med att öka brukarnas delaktighet, självbestämmanderätt och minskning av begränsande åtgärder är aldrig klart, utan utvecklas kontinuerligt och är något som alltid kan bli bättre. Det ska vara en naturlig del av arbetet med personer med funktionsnedsättning, att ständigt stöda deras rättigheter och friheter. Avslutningsvis vill jag önska alla en riktigt skön sommar med många avkopplande stunder i solen.

och därmed minska behovet av begränsande åt-

Sofia Ulfstedt

gärder. Vid situationer där begränsande åtgärder

samkommunsdirektör

AKTUELLT

Över 40 jobbskuggade från Kårkulla Den 27.4.2016 firades den internationella Job

för begränsningar. Job Shadow Day koordineras i

Shadow Day, alltså jobbskuggardagen. Job

Finland av Vates-stiftelsen i samarbete med bl.a.

Shadow Day är till för att människor med special-

läroinrättningar,

behov lättare ska hitta arbete. Job Shadow Day

ganisationer, sysselsättningsenheter, föreningar,

förbereder jobbskuggare på arbetslivets krav och

och arbetsgivare. Från Kårkulla deltog över 40

ger nya samarbetsmöjligheter till lokala aktörer och

brukare i jobbarskuggardagen i år.

arbetsverkstäder,

handikappor-

myndigheter. Dagen har fokus på styrkor istället

Jelena Hertzberg jobbskuggade på hunddagiset Hyggebo i Helsingfors. Här fick Jelena leka med hundarna och gå ut på promenad. Jelena trivdes som fisken i vattnet med hundarna och dagen fick hundfebern att stiga. Alla hundar var lika gulliga, tycker Jelena.

Fredrik Lettjeff fick följa med när förbindelsefärjan Suomenlinna II kör passagerare fram och tillbaka från Salutorget till Sveaborg i Helsingfors. Utsikten uppe på kommandobryggan på färjan var bra och det var intressant att se hur man styr en färja.

Stefan Muntzel jobbskuggade på fordonsmekanikerutbildningens bilverkstad Fixus vid Prakticum i Helsingfors. Han tyckte det här var mycket roligare än normala arbetsdagar. Det var intressant att följa med när bilarna fixades och att se på när man bland annat fixade ett avgasrör. Hit skulle Stefan gärna komma på nytt.

Institutionsvården övergår till Expert- och utvecklingscentret Institutionsvården på Kårkullabacken i Pargas

Enligt den samkommunala boendeplanen, upp-

övergår till Expert- och utvecklingscentret från och

daterad 2015, och samkommunens ekonomiplan

med 1.1.2017.

2016-2018, ska avveckling av institutionsvården

En arbetsgrupp vid Kårkulla samkommun som

ske genom överföring till öppen vård. Utflytt är pla-

planerar verksamheten på Kårkullabacken inför

nerat fortsättningsvis enligt möjlighet. Fullmäktige

framtiden föreslår att institutionsvården, som om-

har år 2010 fattat ett beslut om att ingen från institu-

fattar vårdhemmet samt basservice, administreras

tionsvården flyttas mot sin vilja. En del av brukarna

av Expert- och utvecklingscentret (EUC) som också

på institutionen blir kvar och bo på Kårkullabacken.

har verksamhet på Kårkullabacken. Eftersom insti-

Institutionsvården fortsätter alltså som tidigare

tutionsvården ska avvecklas samtidigt som EUC:s

och ändringen av förvaltningsindelningen innebär

verksamhet (specialenheter inom krisvård, un-

inga ändringar för brukarna på Kårkullabacken

dersökning och rehabilitering) ska utvecklas och

utöver avvecklingen enligt plan. För personalen in-

expanderas behövs ett smidigare samarbete.

nebär det att verksamheten leds av EUC istället för av regionchefen i Åboland. 5

AKTUELLT

Avsked av Villa Käldinge med fest

Kårkullas boende i Nagu, Villa Käldinge, firade avskeds- och vårfest i maj. De sex brukare som bott i det gamla skolhuset flyttar ut p.g.a. att Kårkullas hyreskontrakt med Pargas stad avslutas. Avskedsfesten bestod av tal och skål, kaffe och tårta samt sång och dans. Bild Anna-Silja Suutarinen

Kårkulla samarbetar med FDUV kring projekt om arbetslivs- och livsorienterad verksamhet Kårkulla samkommun deltar i FDUV:s samarbets-

verksamheten som allt tydligare lyfter fram brukar-

projekt för utveckling av arbetslivs- och livsorien-

nas självbestämmande, delaktighet och valfrihet.

terad verksamhet. Genom projektet får Kårkulla

Ett av målen är också att utreda vägar till lönear-

möjlighet att förbereda sig på kommande lagförän-

bete via andelslag.

dringar samt stöda utvecklandet av samkommunens serviceutbud.

Målgruppen är speciellt unga personer med utvecklingsstörning som avslutat sina grundstu-

Målet med projektet är att stärka de nya kvalitets-

dier och kommer in i arbetslivs- och livsorienterade

kriterierna inom arbetslivs- och livsorienterade

verksamheten. I projektet läggs också vikt vid personer med större stödbehov som inte har förutsättningar för lönearbete men som behöver stimule-

Samkommunsdirektörens blogg På Samkommunsdirektörens blogg skriver Sofia Ulfstedt varje vecka korta texter om aktuella ärenden och om sitt jobb som samkommunsdirektör. Läs bloggen på adressen www.karkulla. fi/samkommunsdirektorens-blogg 6

rande livsorienterad verksamhet för att upprätthålla funktionsförmågan. FDUV kommer att ansöka om RAY-finansiering för projektet för åren 2017-2021 och kommer därmed att ansvara för administrationen. Kårkullas roll i projektet är att vara med i styrgruppen och att testa nya verksamhetsmodeller.

AKTUELLT

Annexets berättelser I ett halvt års tid har en grupp brukare på Annexet vid Mocca serviceenhet i Pargas skrivit berättelser tillsammans. Brukarna samlas i grupp tillsammans med handledaren Linda Juslin med papper och penna i handen. Sedan får fantasin flöda. Brukarna berättar och Linda skriver med hjälp av stödfrågor. Så småningom växer berättelserna fram. – I fantasin kan man lämna alla begränsningar bakom sig. Berättelser kan också vara ett sätt att uttrycka känslor, säger Linda. – Jag anser att alla människor har rätt att fantisera och drömma och

att uttrycka det de har inombords.

Berättelserna med förord av Linda

Att hitta på berättelser tillsam-

Juslin finns att få tag på vid Moc-

mans är ett sätt att göra det.

ca serviceenhet.

Fredrika Abrahamsson vald till chef för Expert- och utvecklingscentret Styrelsen

för

Kårkulla

kommun

har

valt

sam-

Fredrika

Årsberättelse och personalberättelse är publicerade

Abrahamsson till chef för Expert-

och

utvecklingscentret.

Abrahamsson har högre yrkeshögskoleexamen

inom

social-

och hälsovård, ledarskap och utveckling. Abrahamsson har fungerat som vikarierande chef för Expert- och utvecklingscentret

sedan

sep-

tember 2015 och är väl bekant med Kårkulla efter att ha jobbat inom alla verksamhetsformer vid Kårkulla i ca 20 år.

Kårkulla samkommuns

Årsberättelse 2015 och

Personalberättelse 2015 är publicerade. De går att läsa elektroniskt på Kårkullas webbsidor under Materialbank -> Publikationer -> Övriga publikationer.

Läs Fredrikas kolumn på sidan 18. 7

BOENDENYTT

Text Christa Liukas | Bild Malin Nordling

Nya boendet Sandåkers öppnar i Pedersöre

en första augusti blir Kårkullas nya boende Sandåkers i Pedersöre inflyttningsklart.

vid Backebo, som består av nio platser och fyra lägenheter, leds av Lena Ahlskog.

Boendeenheten kommer att bestå av ett

gruppboende för tre personer, ett gruppboende för fyra personer samt två lägenheter. Personalutrymmen, bastu och hjälpkök är gemensamma för hela enheten. Sandåkers svarar på ett behov i norra Österbotten, eftersom en tidigare kartläggning gav att det i regionen finns 82 personer från åldern 15 år uppåt som bor i sina föräldrahem eller i temporära boendelösningar. De som flyttar in i Sandåkers kommer från sina föräldrahem, andra boenden eller från temporära boendelösningar. Malin Nordling från Backebo serviceenhet i Jakobstad kommer att leda verksamheten på Sandåkers. Samtidigt kommer de tio boendeplatserna från

Sandåkers boende finns på adressen Skolhus-

Backebo att höra under Sandåkers. Korttidsvården

gränd 11, 68600 Sandåker.

Esboboendet flyttar

oendet i Klappbrinken i Esbo som hör till Västerledens serviceenhet är inte längre ändamålsenlig och därför sker

en flytt därifrån i sommar. Kårkulla hyr upp tre lägenheter på Båtlänningsvägen 9 i Grankulla. Därefter kommer tidigare Esboboendet att ge service till tre stycken lägenhetsboende och tio stödboende.

Arbetet för ny boendeenhet i Helsingfors framskrider

årkulla samkommuns styrelse har gett

ratmeter. Tomtens nuvarande byggrätt omfattar

Kårkulla Fastighets Ab i uppgift att bygga

400 kvadratmeter och en planändringsprocess är

en ny boendeenhet i Baggböle i Helsing-

på gång vid Helsingfors stad för att utöka bygg-

fors.

rätten. Planändringsutkastet lades till påseende 30.5.2016.

Kårkulla samkommun äger tomten med ett egnahemshus från 1970-talet på Elovägen 56 i Bagg-

Behovet av ny boendeverksamhet i mellersta Ny-

böle, Helsingfors. I huset har funnits boendeverk-

land är stort. Helsingfors omsorgsbyrå har känne-

samhet sedan 1980-talet, men nu väntar det på

dom om ca 40-45 klienter som inom de närmaste

att rivas.

0-10 åren kommer att vara i behov av grupp- och lägenhetsboendeservice. Vid en kartläggning som

På tomten planeras en boendeenhet med 8 st.

gjordes våren 2015 har Helsingfors stad, Vanda

30 kvadratmeters lägenheter, allmänna utrym-

stad, Kyrkslätts kommun och Grankulla stad ut-

men samt personalutrymmen på totalt 547 kvad-

tryckt intresse för projektet.

BOENDENYTT

Text Christa Liukas | Johanna Söderback

Nygränds boende i Närpes inflyttningsklart i sommar

slutet av augusti sker inflyttningen till det nya

dagverksamheten i Närpes. Dagverksamheten

boendet Nygränd i Närpes. Boendet ersät-

och boendet på Boställsvägen kommer att bilda

ter boendena på Häggvägen och Parkvägen i

Närboda serviceenhet och ledas av Inga-Lene af

Närpes som inte längre motsvarar dagens krav och

Hällström. Samtidigt med förändringarna i Närpes

standard.

kommer Smultronbackens serviceenhet i Kristinestad att byta namn till Västboda serviceenhet.

Det nya boendet, som bildar Nygränds serviceenhet, innehåller två lägenheter, tio gruppboenderum och tre rum för korttidsvård. Det är invånarna från Häggvägen och Parkvägen som flyttar in. Dessutom kommer det några nya brukare till korttidsvården. Det nya boendet medför förändringar i indelningen av Kårkullas serviceenheter i Närpes. Johanna Söderback kommer att fungera som enhetschef för den nya Nygränds serviceenhet. Hon har tidigare varit enhetschef för Mosebackens serviceenhet som ansvarat för Parkvägens boende och för

Nygränds serviceenhet finns på adressen Nygränd 1, 64200 Närpes.

NYA AC I VASA

“

Text Monica Eklund | Bild Nina Spåra

Flytten av Vasa arbetscentral till Stenhaga Vi har nu äntligen flyttat till nya utrymmen. Resan hit har varit lång. Det har varit planering av många olika utrymmen under årens lopp, men planerna har strandat på grund av många olika orsaker, men nu är vi här och är mycket nöjda med resultatet, skriver Monica Eklund, enhetschef vid Kvadratens serviceenhet, som här berättar om hur vägen till arbetscentralens nya utrymmen sett ut.

NYA AC I VASA

laneringen startade redan för 17 år sedan.

trafikförbindelser och möjlighet till ny och kreativ ar-

Personalen har berättat att de redan i början

betsverksamhet.

av 2000 var till Wasklot och tittade på gamla

utrymmen där. År 2003 planerade vi en renovering

Vi började skissa upp arbetscentralens behov och

av gamla utrymmen i Bockska hörnet som sedan

föra vidare önskemålen till Wasagroups arkitekt.

visade sig bli för dyra enligt de behov som vi hade.

Många planeringsmöten avverkades under hösten

Vi har besökt många olika fastigheter som ändå

2014 och 2015 tillsammans med Kårkullas teknis-

visade sig bli alltför oändamålsenliga eller för dyra

ka disponent Johan Nysten, vår planeringsgrupp

att renovera.

från arbetscentralen och Wasagroup. Hantverket som inte heller hade de mest ändamålsenliga

Vi har bekantat oss med Gamla Vakken, grann-

utrymmen planerades att flytta med till Stenhaga.

fastigheten på Olympiagatan, gamla Sotkahuset i

Det gjordes en kostnadskalkyl så att vi skulle kun-

Klemetsö, Laattapiste i Stenhaga, Hongkong m.m.

na föra ärendet vidare till samkommunens ledning

Vi hade långtgående planer i fastigheten bred-

och förtroendeorgan. Efter åratal av sökande efter

vid dagcentret. Läget var bra men fastigheten var

lämpliga utrymmen verkade ett nybygge vara det

långtifrån ändamålsenlig för vår verksamhet. Vi

bästa alternativet.

skulle ha varit tvungna att vara i två olika hus och dessutom i två olika våningar. Detta gjorde att vi

Efter ett par återremitteringar med önskan om

beslöt oss för att stoppa en fortsatt planering av

tilläggsuppgifter godkände styrelsen att vi flyttar till

dagcentrets grannfastighet. Det skulle ha blivit en

nya utrymmen i Stenhaga. Det kändes overkligt ef-

vardag full med problem.

ter alla år av planering och sökande efter nya utrymmen för arbetscentralen.

Utrymmesfrågan aktiverades igen under hösten 2014 när företaget Wasagroup visade intresse

Byggandet inleddes under sommaren 2015

att bygga helt nya utrymmen för arbetscentralen i

och vi följde med stort intresse med hur det

Stenhaga, Vasa. Stenhaga är ett relativt nytt och

avancerade. Själva flytten inleddes torsdagen den

växande affärsområde några kilometer norr om

25.2.2016. Vi hade tre dagar på oss att flytta hela

Vasa centrum med ett ypperligt läge med tanke på

arbetscentralen. Brukarna var hemma under tiden.

Personalen jobbade långa dagar för att vi skulle kunna öppna tisdagen den 1.3.2016. Brukarna kom i jobb tisdagen den 1.3. Dock måste vi säga att arbetscentralen nog inte var inflyttningsklar. Vi har jobbat på en byggarbetsplats under en ganska lång tid, men resultatet är en fin arbetscentral som vi får hoppas att vi kommer att trivas i under en lång tid framöver. •

REHABILITERING

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Rehabiliteringskurs ger medel för

ett självständigt liv

Under en vecka i mars motioneras, stretchas och äts det hälsosamt på serviceboendet Wilhelmiina i Helsingfors. Det är åtta stycken brukare från Treklangens serviceenhet samt från Landgrändens boende vid Octavens serviceenhet i Helsingfors som deltar i Keko-rehabilitering. Keko-rehabilitering ordnas av Miina Sillan-

Treklangens serviceenhet tillsammans för att en

pää-stiftelsen och är till för att upprätthålla och

grupp brukare skulle kunna delta, berättar Melanie

främja hälsan och arbets- och funktionsförmågan

Shamtej, arbetshandledare vid Treklangens servi-

hos arbetsföra personer med utvecklingsstörning.

ceenhet.

Genom kursen uppmuntras personer med utveck-

– Alla brukare som ville delta hade möjlighet att

lingsstörning att genomföra hälsofrämjande livs-

göra det, säger Melanie. Det var främst ganska

stilsförändringar samtidigt som deras handledare

självständiga brukare som bor ensamma och lagar

får lära sig hur de kan stöda personerna i proces-

sin egen mat som vi tänkte att var i behov av att få

sen.

verktyg för ett hälsosammare liv.

Det var Landgrändens boende som upptäckte

Under den fem dygn långa kursen fick brukarna

kursen ifjol, men då var det redan för sent att

prova på olika former av motion, t.ex. stavgång,

ansöka till den. Så i år ansökte Landgränden och

vattengymnastik och gymträning. De fick också

lära sig om näringslära och att äta och tillaga mat enligt näringsrekommendationerna. Dessutom fick brukarna verktyg och material för att starta en livsstilsförändring. Under kursen mättes också bland annat deltagarnas blodtryck, blodsocker och funktionsförmåga och alla fick personlig respons på sitt hälsotillstånd. Alla fick också fundera på personliga målsättningar. – Det här var en jättebra möjlighet för dem, säger Melanie. Det här är frågor som vi anser att är viktiga men som vi inte haft rätt verktyg för att ta tag i det. Eftersom tre av Kårkullas handledare också deltog i kursen har de fått förutsättningar för att stöda och fortsätta arbetet för ett hälsosammare liv för brukarna. Målsättningen med rehabiliteringen är att lära brukarna vilka effekter fysisk aktivitet, rätt näringsintag och personlig hygien har på det egna välmåendet. Genom att tillämpa det man lärt sig under kursen i sin egen vardag kan man leva ett så självständigt liv som möjligt samt delta i arbetslivet så länge som möjligt. Alla brukare som deltog i rehabiliteringen tyckte kursen var bra och nyttig. Speciellt tyckte de om att lära sig hur man äter rätt. Sockermängderna i vissa produkter överraskade en del. • 15

BOKRECENSION

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Läsvärt:

Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jungmans skola under 50 år 1964-2014

av Ulla Sjölind/Kyrkostrands-Jungmans skola 2016

yrkostrands-Jungmans skola i Jakobstad

Skolan startade 1964 som ett daghem för barn

är en integrerad närskola och specialskola.

och ungdomar med funktionsnedsättning, med

Jungmans skola erbjuder individuellt an-

namnet Lyckebo. Det var en aktiv föräldrakrets,

passad undervisning för ca 50 elever i tio special-

föregångare till DUV, som drog igång och drev

klasser. Konceptet med det nära samarbetet med

projektet, eftersom enda stället för barn med ut-

allmänundervisning är unikt i världen. Jungmans

vecklingsstörning var Kårkullas centralanstalt i

skola har varit föregångare länge och har 50 års

Pargas, vilket kändes långt borta för österbottnis-

erfarenhet av att bemöta elever med olika former

ka föräldrar. Dessutom hade man börjat tycka att

av funktionsnedsättning. År 2014 firade Jungmans

anstaltvård inte var det bästa alternativet. Lyckebo

skola 50-års jubileum och har nu gett ut en historik

var det första daghemmet i sitt slag i Svenskfinland

om skolans färggranna historia.

och inspirerade till liknande satsningar på andra håll

Historiken ”Från Lyckebo till Kyrkostrands-Jung-

i landet. Lyckebo började samarbeta med stadens

mans skola under 50 år – 1964-2014” är skriven av

industrier och skapade på så sätt sysselsättning

läraren Ulla Sjölind. Historien om skolan beskriver

för ungdomar. Förutom barnträdgård och tränings-

samtidigt samhällsutvecklingen och hur inställnin-

skola satsade Lyckebo på skolundervisning, trots

gen till personer med funktionsnedsättning ändrat

att barnen inte var läropliktiga. Även social träning

över årtiondena. Skolan har mycket samarbete

och kunskaper i ADL var viktiga och Lyckebo sam-

med Kårkulla och har haft det under alla år.

arbetade med Kårkulla inom dessa områden.

På 1970-talet tog den öppna vården ett stort kliv framåt och Kårkulla öppnade en skyddad verkstad i Jakobstad. Flera av ungdomarna flyttade över till Jakobstads Industricentral. På 70-talet överläts Lyckebo helt och hållet till Kårkulla och fick namnet Träningsskolan i Jakobstad. Träningsskolan i Jakobstad verkade i några år under Kårkulla, innan skolan blev en del av det kommunala grundskoleväsendet, då skolan fick namnet Jungmans. År 1990 flyttade fyra klasser från Bonäs skola intill Jungmans för att råda bot på närskolans utrymmesbrist, vilket var en stor förändring i Jungmans historia, eftersom det i allra högsta grad var fråga om en integrering av två olika undervisningsmetoder och -kulturer. 1997 slog skolorna ihop administrativt och fick namnet Kyrkostrands-Jungmans skola. Boken förmedlar känslan av att skolan alltid brytt sig om barnen och gjort sitt yttersta för dem och att personalen varit mån om att utveckla pedagogiken och metoderna. Boken innehåller också många varma minnesberättelser från tidigare och nuvarande lärare. •

Läsvärt:

Se oss, hör oss, möt oss! 6 familjer berättar om sin vardag

av Clara Henriksdotter/Lärum-förlaget 2016 I boken ”Se oss, hör oss, möt oss!” berättar sex familjer om sina liv med specialbarn. Boken är ett resultat av FDUV:s föräldranätverksprojekt “Styrka genom nätverk” och är skriven av fackboksförfattaren Clara Henriksdotter. Boken är ett sätt att föra fram den kunskap, styrka och kärlek som kommit fram i föräldranätverket och förmedla den vidare. Med berättelserna vill man ge kraft och inspiration till andra. Många familjer sätter ord på tankar och känslor som kan vara svåra att ge uttryck för. Berättelserna är starka och berörande. “Jag grät så mycket på den tiden att jag tänkte att jag inte kan delta för jag kommer att gråta hela tiden. Sedan tänkte jag att de andra i gruppen kanske är i samma situation som vi, men det var de inte. Det gjorde ingenting för det var det bästa som kunde hända mig.” -Mia Wikgren • 17

KOLUMN

Fredrika Abrahamsson

Kvalitetstänkande – en naturlig del av vardagen på alla nivåer emot. För detta behövs alla anställdas insatser, tillsammans når vi målen. Vi har många anställda inom Kårkulla i olika uppgifter. Alla behövs för att brukaren ska få bästa möjliga service. När alla känner att uppgiften och målen är klara ökar engagemanget och framåtandan. För mig blir uppgiften att se till att ramarna är tydliga så att god kvalitet kan förverk-

isionen ”Kvalitetstänkande – en naturlig del av vardagen” har följt med mig un-

der de år jag arbetat på Kårkulla. Jag har haft fördelen att samarbeta med personer som ständigt hållit diskussionen om kvalitetsarbetet levande. När jag år 2013 valdes till utvecklare vid Expert- och utvecklingscentret, EUC, från att ha arbetat inom verksamheten i 15 år, kändes det som en rätt riktning. Att få arbeta med utvecklingsoch kvalitetsarbete på heltid var något jag verkligen trivdes med. Att idag ha blivit vald till chef för EUC är en stor ära. Att vara med och leda Kårkulla samkommun till en producent av socialvårdstjänster som erbjuder tjänster av god kvalitet är något jag ser fram 18

ligas. Kårkulla samkommun har gått inför att certifiera hela verksamheten enligt ISO 9001: 2015 standarden. EUC ansvarar för planeringen och genomförandet av certifieringsprocessen. ISO 9001 är

ett

kvalitetsledningssystem

som bygger på filosofin om ständig förbättring. Ständig förbättring och

utvecklingsarbete

medför

förändring. Förändring kan kännas obekvämt då man inte riktigt vet vad det medför. När jag tänker på förändring som en förbättring känns det genast lättare och mera naturligt. Det finns många saker som görs bra idag men också saker som kan göras bättre, detta behöver inte nödvändigtvis kosta

för hur vi bemöter andra människor. Utgångspunkten i allt arbete inom Kårkulla bör vara brukarens självbestämmande,

delaktighet

och valfrihet enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ICDP – vägledande samspel ska hjälpa oss att fokusera på det positiva samspelet, man utgår från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer samt av att var lyhörd i tanke och handling. Detta bidrar till förbättrade levnadsvillkor för brukarna samt ökad arbetsmotivation och arbetsglädje inom personalen – en konkret höjd kvalitetsåtgärd. Som chef för EUC vill jag jobba för att Kårkullas och EUC:s tjänster har en hög standard med kvalitetstänkande på alla nivåer som en naturlig del av vardagen. Jag ser fram emot ett gott samarbete och önskar att vi kan se möjligheterna framom hindren. Varje dag är en dag med nya möjligheter.

mera eller ta mera av vår tid. Vår

människosyn

och

vårt

förhållningssätt spelar stor roll

Fredrika Abrahamsson är vald till ny chef för Expert- och utvecklingscentret

ANHÖRIGENKÄT

MAJ 2016

Bästa mottagare! Kårkulla samkommun vill veta vad anhöriga tycker om vår service. För att få en uppfattning om vad anhöriga tycker om vår service genomför vi regelbundna anhörigenkäter. Vi vill använda resultaten som grund för en god kvalitativ service där anhörigas åsikter påverkar hur servicen utvecklas. Enkäten är avsedd för alla anhöriga till personer som erhåller vår service. Den riktar sig i första hand till föräldrarna. Syskon eller andra släktingar kan i andra hand besvara enkäten. Ifall personen inte har anhöriga kan en personlig intressebevakare besvara enkäten. I enkäten används begreppen ”anhörig” och ”er anhörig”. Med ”er anhörig” avses personen med funktionsnedsättning. Medverkan är frivillig, men önskvärd för att vi ska kunna utveckla vår service. Enkäten besvaras anonymt. All information kommer att användas konfidentiellt. Resultaten redovisas så att inga enskilda personers svar kan utläsas. Resultaten kommer att redovisas under fliken ”För anhöriga” på Kårkulla samkommuns webbsida. Vi önskar att ni svarar på enkäten på webben senast fredagen den 5.8.2016. Ni hittar Anhörigenkät 2016 på Kårkulla samkommuns webbsida www.karkulla.fi under fliken ”För anhöriga” under “Brukare & anhöriga”. Om ni inte vill svara på webbenkäten så kan ni riva ut denna sida och posta den till Kårkulla samkommun, Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala, märk kuvertet med ”Anhörigenkät”.

Enkäten består av 20 frågor. Vi ber er först besvara tre (bakgrunds)frågor. De är till för att jämföra skillnader i anhörigas åsikter per region, ålder och erhållen serviceform. Besvara frågorna genom att markera (X) ett svarsalternativ. De öppna frågorna besvaras fritt formulerade. Har ni synpunkter eller funderingar på enkäten är ni välkomna att kontakta vik. chef för EUC Fredrika Abrahamsson, fredrika.abrahamsson@karkulla.fi, tfn: 0247 431 381. Tack för er medverkan!

Sofia Ulfstedt Samkommunsdirektör Kårkulla samkommun

Fredrika Abrahamsson vik. Chef för Expert- och utveckligscentret Kårkulla samkommun

ANHÖRIGENKÄT

1. Jag/vi som besvarar enkäten är anhörig till person som får service i följande region:

Östra Nyland (Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pyttis, Sibbo)

Mellersta Nyland (Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt, Vanda)

Västra Nyland (Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg, Sjundeå)

Åboland (Kimitoön, Pargas, Åbo)

Södra Österbotten (Kaskö, Kristinestad, Närpes)

Mellersta Österbotten (Korsholm, Korsnäs, Malax, Vasa, Vörå )

Norra Österbotten (Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre)

2. Jag/vi som besvarar enkäten är anhörig till person i åldern:

0-6 år

7-17 år

18-45 år

46-64 år

65 år och äldre

3. Jag/vi som besvarar enkäten är anhörig till person som erhåller följande service (markera ett eller flera alternativ):

Anstaltsvård (vårdhemmet)

Boendeservice

Dag/arbetscenterservice

Omsorgsbyråns tjänster

Övriga tjänster (Rehabilitering, Undersökning, Kris)

Oklart vilken serviceform det handlar om

4. Är ni nöjda med det utbud av service som Kårkulla samkommun erbjuder?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

5. Motsvarar kvaliteten på servicen som Kårkulla samkommun erbjuder det ni förväntar er?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

6. Har ni tillräcklig information om Kårkulla samkommuns serviceutbud?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

ANHÖRIGENKÄT

7. Anser ni att Kårkulla samkommun i tillräcklig utsträckning stöder er anhörig vid upprätthållande av de sociala kontakterna?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

8. Anser ni att personalen beaktar er anhörigs självbestämmanderätt?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

9. Får ni tillräcklig information om er anhörigs rättigheter och påverkningsmöjligheter?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

Inte särskilt

Absolut inte

Inte särskilt

Absolut inte

Inte särskilt

Absolut inte

10. Anser ni att er anhörig lever ett fullgott liv?

I allra högsta grad

I viss mån

11. Litar ni på att er anhörig är i "trygga händer"?

I allra högsta grad

I viss mån

12. Är ni nöjda med personalens sakkunskap?

I allra högsta grad

I viss mån

13. Anser ni att personalen bemöter er anhörig med högaktning och respekt?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

Inte särskilt

Absolut inte

14. Får ni den information om er anhörig ni vill ha?

I allra högsta grad

I viss mån

15. Har ni det inflytande i er anhörigs vardag som ni önskar?

I allra högsta grad

I viss mån

Inte särskilt

Absolut inte

ANHÖRIGENKÄT

16. Har ni information om på vilket sätt ni kan vara med om att planera servicen för er anhörig? Ja Nej 17. Deltar ni vid uppgörandet av er anhörigs Individuella Plan? Ja Nej 18. Besöker ni Kårkulla samkommuns hemsida för att få information? Ja Nej 19. Kårkulla samkommun har dels en responsblankett och dels ett snabbresponsförfarande. De finns på hemsidan (www.karkulla.fi). Känner ni till Kårkulla samkommuns responsförfaranden? Ja Nej 21. Kårkulla samkommun arbetar med att förnya värdegrunden. Vilka värderingar är viktiga för er med tanke på Kårkullas service? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ Övriga kommentarer ni vill framföra: ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ TACK FÖR ER MEDVERKAN!

NYTT INOM AST

Text Pia Lindevall & Annika Lahtinen | Bild Pia Lindevall

Fokus

på autism i Stockholm

Autismhandledaren Majo Nyberg, pedagogiska handledaren Annika Lahtinen och ledande terapeut Pia Lindevall åkte i början av april till Stockholm för att delta i Fokus på autism – en stor internationell kongress som ordnas vartannat år. På kongressen deltog ca 500 personer som ivrigt deltog på gemensamma och valfria föreläsningar kring aktuell forskning kring autismspektrumtillstånd.

emensamma föreläsningar som hölls av

ga könet sin diagnos betydligt mycket senare än

”keynote-speakers”,

från

det manliga. Detta leder till att flickor och kvinnor

Storbritannien och USA, handlade bl. a.

ofta har blivit utsatta för nedsatt förståelse, dåligt

om aktuell hjärnforskning, diagnostik och neurodi-

bemötande och felaktigt hjälp under sin uppväxt.

versitet. Dr Morton Ann Gernsbacher från Uni-

Flickor och kvinnor fyller oftast de diagnostiska kri-

versity of Wisconsin-Madison, USA, tog upp hur

terierna, men de kan ”dölja” sina svårigheter bätt-

svårt det är att avgöra vems hjärna som är “av-

re. Deras specialintressen är inte lika begränsade

vikande” och på vilket sätt. Hon pratade mycket

och avvikande som pojkarnas och mäns och de

om vikten av ”accomondation”, att viktigast av allt

har oftast bättre sociala och kommunikativa fär-

egentligen är att utvärdera hur personen tar emot

digheter.

toppforskare

och anpassar sig till olika utmaningar i livet, inte hur dennes hjärna fungerar eller ser ut.

Kongressen var välordnad med fina föreläsare och för det mesta intressanta forskningsrapporter.

Judith Gould från Storbritannien fick många

Dagarna blev långa och trots att vi inte hann se

rörda tack från publiken då hon berättade om au-

någonting annat än hotellet, universitetsområdet

tismspektrumtillstånd hos flickor och kvinnor. AST

där kongressen ordnades och den närmaste res-

hos flickor och kvinnor tar ett annat uttryck än AST

taurangen som låg intill hotellet, var kongressen

hos pojkar och män, och därför får det kvinnli-

mycket givande. 23

“

NYTT OM AST

Igen kunde jag konstatera att det som jag på 1990-talet har varit tvungen att göra med magkänsla, eftersom det inte då ännu fanns så mycket forskning kring AST, egentligen inte var så dåligt heller. I det nuvarande arbetet behöver jag inte mera ”tro”, nu får jag veta! Att följa den aktuella forskningen som görs kring AST är oerhört viktigt. Enbart på detta vis kan vi erbjuda sådant stöd och habilitering för våra brukare som stöds även av flera vetenskapsområden. - Pia Lindevall, ledande terapeut vid Kårkulla

Plock bland föreläsningarna:

Spel för träning av sociala färdigheter

Liz Pellicano från England föreläste om etisk och

sociala situationer, missförstånd i socialt samspel

Etisk och social forskning

social forskning. Under åren 1980-2010 har autismforskningen ökat hela 2000 gånger. Det har visat sig att förväntningarna på forskningen och det som det verkligen forskas i inte motsvarar varandra. Forskningen finansieras långt för forskning kring biologi, hjärna och kognition samt orsaker till AST, medan personer med AST, anhöriga, forskarna själva och professionella inom AST egentligen önskar forskning kring bl.a. förståelse av personer med AST och framtidsvisioner. I England har det forskats i huruvida det är mera korrekt att tala om en person med autism eller en autistisk person. Diskussionen känns relevant också i vårt land. Den engelska forskningen rekommenderar att individens eget önskemål följs, då hen kan uttrycka sitt önskemål.

Många personer med AST upplever svårigheter med social förståelse, social kognition och social medvetenhet, vilket kan leda till undvikande av och utanförskap. Därför har Karolinska Institutet (KIND) i Sverige i samarbete med internationella forskargrupper utvecklat standardiserade test- och träningsinstrument för bedömning och träning av olika aspekter av social kognition. Några av dessa presenterades av Steve Berggren, BUP och Sven Bölte, Karolinska Institutet. Dessa är bl.a.: - D-MASC-MC (Double-Movie for the Assessment of Social Cognition- Multiple Choice), ett filmbaserat test, som mäter mentaliseringsförmåga och olika slag av social kognition. - FEFA-2 (Test och träning av emotionsigenkänning enligt Frankfurtmodellen), ett datoriserat instrument för testning och träning av igenkännande av känslor. Mera om spelet på KIND:s hemsida. - ASC Inclusion (Autism Spectrum Conditions Inclusion), en internetbaserat plattform och ett spel för kompetensutveckling för barn med AST. Barnen kan lära sig om social kommunikation och interaktion i en högteknologisk och modern virtuell värld, där det tar 12 veckor att slutföra hela spelet, och i vilket barnen samlar pengar för att använda dem i spelet. Den som vill läsa mera om och testa på demon av den här typen av spel som tränar social förmåga kan googla på ”EmotiPlay”.

Blinda barn med autism Kim de Verdier, från Resurscentret Syn vid Specialpedagogiska skolmyndigheten i Sverige, talade om AST i kombination med blindhet hos barn samt vilka specialpedagogiska utmaningar det medför. Medfödd blindhet påverkar givetvis utvecklingen genomgripande. Den för spädbarn så viktiga imitationen baserad på synen uteblir, ickeverbal information går förbi och barnen kan inte få visuell feedback. Blindheten påverkar barnen motoriskt, kognitivt, känslomässigt och socialt. Allt detta gör att de små blinda barnen kan uppvisa autismliknande beteenden. De fastnar ofta i aktiviteter, har repetitiva beteenden, stereotypier, ekotal och svårt med ömsesidighet i kommunikation och samspel. Det har visat sig att ca 1/3 av alla blinda barn har AST. Mot bakgrunden att blinda barn uppvisar autismliknande beteenden och dessutom ofta är renodlat autistiska, blir det ännu svårare att skapa sammanhang och det kan vara mycket svårt att hitta rätt pedagogik för de autistiska blinda barnen. De har en annorlunda världsuppfattning och de modeller som vanligtvis används fungerar inte. Blinda personer behöver få uppleva konkret med många sinnen, men överkänslighet hos personer med AST kan göra det svårt att t.ex. känna med händerna eller att läsa punktskrift. Vid autismpedagogik används ofta visuella hjälpmedel, vilka givetvis inte fungerar för blinda barn. Vid autismpedagogik för blinda barn blir därför struktur, ordning och förutsägbarhet ännu viktigare än annars. Mycket tid och enträget repeterande behövs. För blinda autistiska barn kan bildschemat ersättas med konkreta föremål och ledstänger kan monteras upp. Fack, lådor och avgränsade ytor kan användas i stället för bordsytor. Händelseböcker med föremål att känna på kan användas samt ljudalbum i stället för fotoalbum.

Majo Nyberg och Annika Lahtinen.

Tidiga prediktorer för kausala förklaringsmodeller till neuropsykiatriska tillstånd Föreläsningen hölls av Mikael Heiman, Felix Koch, Birgitta Spjut Jansson och Tomas Tjus och de behandlade bland annat regleringsproblem hos småbarn, det vill säga problem med mat, sömn och skrikighet. Om ett barn har något av dessa problem orsakar det stress hos föräldrarna. Om barnet har alla dessa problem ökar sannolikheten för att barnet får beteende- och uppmärksamhetsproblem samt AST starkt. Barn med alla dessa problem bör tas på högsta allvar redan i småbarnsåldern och följas upp regelbundet och noggrant.

Utvecklingspsykologiska aspekter på tidig behandling av autism Föreläsningen presenterade forskning kring samspel och intensiv beteendeterapi. Barn med AST som deltog i forskningen delades i två grupper. Den ena gruppen fick intensiv samspelsträning i form av s.k. inlärning via imitation och den andra gruppen fick habilitering enbart med intensiv beteendeterapi (IBT). Båda grupperna utvecklades bra, men den första gruppen utvecklade sociala färdigheter som bestod även i mognare ålder. Att satsa på det tidiga samspelet är oerhört viktigt.

Programmen från kongressen finns samlade på adressen: http://urskola.se/Produkter/195656-UR-Samtiden-Fokus-pa-autism-Stamceller-och-autism

TEATERSAMARBETE

Text Annika Lahtinen | Bild Annika Lahtinen

Teatersamarbete mellan Kårkullabacken, Unga teaterns projekt ”Ung Dramatik” för barn och unga skapar ny dramatik där deltagarna får experimentera med text och teaterformer. Ung Dramatik erbjöd en möjlighet för eftisar i Svenskfinland att ansöka om samarbete i form av en verkstad ledd av teaterproffs. I Åboland valdes eftiset ”Pluppis” vid Kirjala skola med i projektet, och tanken var redan i ansökningsskedet att samarbeta med Kårkullabacken. Initiativtagare till samarbetet med Ung Dramatik och med Kårkulla kommer från ”Pluppis” ledare Christel Palm.

Under våren har ”Pluppis” elever och Kårkullas

Pjäsen heter ”Drömmen om den magiska hästen”

representanter Karin Forssell och Stefan Pel-

med rollfigurer som ”Elevelati”, som är en allseende

tonen träffats fem gånger för improvisation och

enögd pyramid full med pengar, Grisledaren,

dramalekar. Deltagarna har också fått skapa egna

Kaptenen grisflyget ”Nöff-nöff”, Angry Birds ledare,

berättelser och fundera på vad som gör en berät-

den Magiska Hästen, Flygande Smiley och andra

telse intressant. Berättelserna har byggts upp från

fascinerande figurer. Den Magiska Hästen tycker

fyra byggstenar: person, plats, vilja och problem.

att det blev svettigt i mössan och det var tungt att

En del av berättelserna har berättats muntligt och

ha andra ridande på sig.

andra har improviserats fram till korta scener. Verkstadens ledare Tove Lipponen och Carmela Jo-

Isak Raunio, 8 år, som

hansson berättar att gruppen är mycket fantasifull

föreställer Angry Birds ledare,

och deltagarna har fina idéer. De är också spontana

tycker att verkstaden har varit

och vågar kasta sig in i olika historier och improvi-

bra och att leken ”Vad gör

sera. Ibland är viljorna många och det kan vara svårt

du”, som också förevisades

att komma överens om hur historierna fortsätter.

på vårfesten, var den roligaste leken. Han kommer

Eleverna har tyckt att det är roligt att också Ka-

inte just nu på att han skulle

rin och Stefan deltar i verkstaden och att det har

ha lärt sig något nytt, men

fungerat bra. Det är betydligt fler barn i gruppen, så

han har lärt känna de andra

gärna kunde flera representanter från Kårkulla ha

deltagarna litet bättre.

deltagit, tycker Tove och Carmela. Radio Vega Åboland fanns också på plats och På ”Pluppis” vårfest 17 maj var det dags för att visa

intervjuade några elever och Karin Forssell, som

upp en av de berättelser som gruppen skapat till-

spelade Solen. Efteråt bjuds alla barn på saft och

sammans.

deltagarna får choklad. De vuxna får samtala om pjäsen och verkstaden över en kopp kaffe.

Kirjala skolas eftis och Ung Dramatik Karins Forssell som solen.

Stefan tycker att verkstaden verkade bra och han är tacksam för att han fick vara med. Någon skådespelarkarriär tänker sig Stefan ändå inte, utan han trivs bäst på Holken, där han nu jobbar, och med att bära ut post. Karin tycker att det var kul att vara med i verkstaden och att medverka i uppvisningen. Hon upplevde inget problem att vara tillsammans med barnen, kanske för att hon är van att vara med sina syskonbarn. Allt fungerade bra, anser hon, trots att ljudnivån stundvis var hög och mångdubbelt högre än vad fyra syskonbarn åstadkommer. Barnens energi och fantasirikedom t.ex. då det gällde att hitta på berättelser, imponerade på Karin. Vi funderar en stund på vart fantasin och kreativiteten tar vägen med åren, och vi tycker det är tråkigt att fantasin ofta tyglas. Vi hoppas att också vi vuxna skulle våga komma fram med litet annorlunda och galna idéer ibland. Kårkulla samkommun tackar ”Pluppis” för inbjudan att vi fick vara med i teatersamarbetet och hoppas på ett fortsatt gott samarbete i olika form också framöver. • 27

GRUNDVÅRD

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Det ser nästan ut som att vi är på dejt, säger Janni till Christer som ler och ser nöjd ut.

Arbete med händer och hjärta På avdelningen Snäckan vid Fyrväpplingens serviceenhet vid vårdhemmet i Pargas bor det 13 brukare. I sommar flyttar en fjortonde in. De flesta börjar vara ålderstigna och har grava funktionsnedsättningar. En del går ännu på daglig verksamhet medan andra är pensionärer. Här har Janni Pernell-Intonen jobbat sedan år

2012. Hon började som vikarie och då bara för att hon behövde ett jobb. För ett år sedan blev hon utexaminerad närvårdare och har nu fast anställning på Fyrväpplingens serviceenhet. 28

– Det var brukarna som visade mig vad jag ville jobba med i framtiden. De fick mig att inse att det är det här som jag vill göra, så jag sökte mig till Axxells vuxenutbildning och studerade till närvårdare, berättar Janni. Närvårdarutbildningen gav Janni en bredare förståelse för vad grundvård är. Hennes kompetensområde är sjukvård och det känns bra att ha kunskap grundläggande sjukvård för att veta när man ska reagera. Janni berättar att det är samhörighetskänslan och viljan att jobba med människor som gör att det här

känns rätt för henne. – Jobbet med personer med utvecklingsstörning har nått mitt hjärta. Man får den där extra känslan av att man gör något bra, det kommer så starkt fram. Man känner sig behövd. Eftersom invånarna på Snäckan är äldre och många har någon form av grav utvecklingsstörning går arbetet ut på att ge en god grundvård och att upprätthålla ett något sorts vanligt liv för brukarna. Det ingår inte så mycket handledning, eftersom det mesta måste göras med eller för brukarna. Det gäller allt från att ta hand om hygienen, matning och stimulering. Grundvård är kort sagt att tillfredsställa människans basbehov, för brukarna lever sin vardag och fest enheten. Det är deras hem. Det är att ta hand om människans inre och yttre. Största delen här behöver hjälp med det mesta. – Vi försöker få deras vardag att rulla på. Det handlar om normala vardagsfunktioner, men också det psykosociala. Vi stimulerar dem, är utomhus, åker på utfärder och gör saker som vem som helst gör hemma. Vi försöker ordna program, lyssnar på musik, går ut på promenad och umgås, berättar Janni. Janni tycker att arbetet innehåller en lämplig mängd vårdrelaterade uppgifter. Genom att erbjuda god grundvård behöver behovet inte nödvändigtvis öka heller. Men det är en utmaning att invånarna blir allt äldre och samtidigt i fysiskt sämre skick. Muskler förtvinar och många får problem med spasticitet. Arbetet är fysiskt tungt med mycket lyft, att hålla personer upprätt medan de äter och så vidare. – Många klarar av att lära sig nya saker, men ofta kommer de fysiska begränsningarna emot. När förändringar sker i det fysiska skicket gäller det att hitta på nya arbetssätt. Ergonomin är mycket viktig för rygg, händer och knän tar lätt stryk. Vi i personalen hjälps åt, men då kommer vi till dilemmat att aldrig riktigt räcka till. Hur länge ska de andra vara

tvungna att vänta om två vårdare är upptagna med att hålla i en person? Tiden är något som man alltid jobbar emot. Man vill kunna ge så mycket men man har sina egna mänskliga begränsningar. Det gäller hela tiden att kompromissa och prioritera vad som är viktigast just i stunden. Ingen dag är den andra lik. – De dagar då något oväntat händer är tunga, då känns det som att tiden inte räcker till. Vi är tre vårdare med 14 brukare, det ska gå väldigt smort för att allt ska gå lugnt till. Allt borde gå i brukarens takt och inte i vårdarens. Men ibland måste man sätta i en högre växel för att få allting gjort, men då stämmer det inte nödvändigtvis överens med brukarens takt. Man får hela tiden kompromissa och kämpa med prioriteringar när tiden inte räcker till då allas individuella behov inte alltid går ihop. Det mest belönande med arbetet är när det ”klickar” mellan vårdaren och brukaren, säger Janni. – Det är så belönande att jobba med gravt utvecklingsstörda när man lyckas kapa en kontakt med en människa som inte så tydligt kan visa vad hen vill. Man ska kunna ta emot och se de små tecknen. Det utmanande är att trots att det klickat ena dagen kan man vara tvungen att börja från början följande dag och försöka hitta kontakten på något nytt eller annat sätt. – Min förhoppning är att hitta personal som är gjorda för det här jobbet. Man kommer inte hit bara på jobb eller för att få lön. Man måste få ut något annat av det här jobbet också. För Janni har det varit givande att jobbet medfört att hon ständigt utvecklas och lär sig nya saker om sig själv. Det hon speciellt lärt sig är att aldrig underskatta någon. Människor kan alltid överraska. Humor är också något som behövs i arbetet. Många av brukarna har en bra förståelse för humor och det är ofta roligt på jobbet. •

UTMANANDE BETEENDE

Text Karin Sjöberg | Bild Karin Sjöberg

Människor som kan uppföra sig gör det – att hitta rätt metoder då vi jobbar med problemskapande beteende singfors mässcentrum. Ett stort antal anställda inom Kårkulla samkommun deltog i föreläsningen som för dagen hölls för personal. Dagen efter var föreläsningen vikt för föräldrar och anhöriga.

Den som tar ansvar kan påverka

Det är lätt att ha bra strategier så länge det inte uppstår problem. Det är när det blir svårt våra metoder testas. Det är då man tenderar fly ansvaret, säger Hejlskov Elvén. Hejlskov Elvén menar att personalen gärna sätter ansvaret hos dem som minst kan bära det; hos anhöriga, hos andra verksamheter eller hos brukaren själv. Ofta hör man att personal kallar brukare för envisa, omotiverade, trotsiga eller testande. Då lägger personalen ansvaret för det problemskapande beteendet hos brukaren istället för att ta eget ansvar. Vi måste inse att det är metoden vi använder som är fel. Det är inte brukaren det är fel på. – Människor som kan uppföra sig gör det, menar Hejlskov Elvén. Om vi som personal lägger ansvaret hos brukaren genom att kalla denna lat eller besvärlig blir vi

“Det som är ett problem för personalen är ofta en lösning för brukaren.”

som personal maktlösa. Personalen bör alltid utgå

Det säger psykolog Bo Hejlskov Elvén. Hejlskov

hjälpa brukaren.

från att brukaren gör sitt bästa. Det är endast då vi kan påverka situationen och hitta rätt metod för att

Elvén vänder på frågan om vem som egentligen

Som personal ska du alltid tänka utifrån hur

är den som skapar ett problembeteende och ut-

du kan ändra på situationen så att brukaren får

manar istället personalen inom omsorgen. Den 22

kontrollen, inte utifrån hur du som personal får eller

april föreläste Hejlskov Elvén under rubriken "Färre

behåller makten. Brukaren måste ha kontroll över

kamper, färre utbrott" om hantering av problem-

sig själv om hen ska kunna samarbeta. Personalen

skapande beteende inför en fullsatt publik i Hel-

måste ha tålamod att leta efter och hitta metoder

“

Då du inte har en bra metod att ta till ”hoppar din mamma ur din mun”.

som fungerar och framför allt lämna metoder som

ska också ha möjlighet att säga nej till dessa krav. I

inte fungerar.

en svår situation kan utmaningen för personalen bli

Hejlskov Elvén tycker även att man ska vara

att arbeta för en följsamhet hos brukaren när hen

försiktig med att använda sig av evidensbaserade

nästan "av bara farten" säger ja. Vår uppgift som

metoder eftersom dessa ofta fungerar dåligt med

personal blir således att ställa krav som brukaren

våra brukare. Vi måste vara öppna för att testa oss

säger ja till.

fram och hitta den unika metod som passar en viss brukare.

Tendensen att råka säga ja

Att ställa rätt krav skapar i längden större självbestämmande hos brukaren och möjligheterna att utvecklas ökar. Med rätt kravanpassning gör man strukturer och regler begripliga för brukarna;

– En begriplig struktur är sådan där personen råkar

både genom att de känner större delaktighet och

göra rätt, menar Hejlskov Elvén.

genom att man skapar en förutsägbarhet i varda-

Hejlskov Elvén väljer att hellre tala om struktur

gen för dem.

framom regel. Regler kan ibland vara obegripliga

Hejlskov Elvén ger några konkreta tips på var-

för dem som ska följa dem. Som exempel tar He-

dagssituationer där små skillnader i hur man talar

jlskov Elvén upp regeln som många skolor har om

till en brukare kan göra stor skillnad i hur bruka-

förbud mot keps eller mössa inomhus. Denna regel

ren reagerar. Man ska försöka undvika öppna eller

är fullkomligt obegriplig för eleverna och resulterar

direkta frågor, t.ex. Kommer du och äter lunch?

i att få följer den. Regler ska vara begripliga för att

Vad skulle du vilja hitta på idag? Då brukaren inte

personen ska se nyttan i att följa dem. En regel bör

har möjlighet att överblicka konsekvenserna av sitt

även endast handla om vad man får göra, aldrig

val blir svaret ofta ett nej eller ett avvisande. Säg

vad man inte får göra – impulsen att göra det för-

istället: Maten är klar! Vill du gå ut eller lyssna på

bjudna blir annars för stor.

musik?

De bästa reglerna är självklart de som är begripliga och nödvändiga. Sedan finns det också de regler som är nödvändiga men inte alltid begripliga, t.ex. regler kring hygien och sovvanor. Utmaningen

Metoder som inte fungerar

– Då du inte har en bra metod att ta till ”hoppar din mamma ur din mun”, säger Hejlskov Elvén.

blir då att försöka begripliggöra dessa regler så

Med detta syftar han på en tendens hos perso-

långt som möjligt. Sedan finns det även regler som

nal att försöka uppfostra brukare genom bland an-

både är obegripliga och onödiga och dessa ska vi

nat gränssättning. Personal kanske kommer med

förstås frångå helt.

påstående som att "så här gör vi inte på det här

Det är viktigt att ge brukaren valmöjligheter. Vi får och ska ställa krav på brukaren men denna

boendet” eller ”hen måste ju förstå att man inte får göra så där”. 31

UTMANANDE BETEENDE

Kårkullapersonal på föreläsning.

– Vi använder oss av mycket gränssättning inom

– Vi jobbar inte med motstånd utan med med-

omsorgen trots att studier uttryckligen visar att

stånd, säger Hejlskov Elvén.

gränssättning fördubblar våldet, säger Hejlskov Elvén. Andra mindre framgångsrika metoder är tillrättavisning och bestraffning. Våra brukare är tyvärr

Ge brukare möjligheter till egna strategier

– Vi måste lära personer med autism att ljuga bättre, anser Hejlskov Elvén.

vana vid att misslyckas. En tillrättavisning blir

Ingen vill mista kontrollen över en situation och

sålunda fullkomligt meningslös för dem. Lärandet

då man förlorar kontrollen som brukare är det lätt

kommer då man lyckas, inte då man misslyckas.

att man reagerar med sparkar, slag, självdestruk-

Straff är också bevisat ineffektivt. Ibland försvarar

tivitet eller skadegörelse. Vad brukare bör lära sig

personal sin metod genom att istället för straff tala

är att hitta andra strategier för att klara av knepiga

om konsekvens.

situationer. Strategier som varken skadar brukaren

– Konsekvens är i själva verket ett straff med en

själv eller andra men som ändå ger uttryck för den

förklaring, menar Hejlskov Elvén.

frustration brukaren känner. Våra brukare måste ha

Detta eftersom konsekvenstänkandet åter igen

rätt att få visa sin ilska. Att vägra, att ljuga, att sprin-

lägger ansvaret hos brukaren. Ett ansvar denna

ga iväg, att spotta, använda glåpord eller hota är

inte klarar av att ta.

exempel på sådana strategier. Dessa lösningar på

En konflikt mellan en brukare och personal

en spänd situation ger brukaren kontroll över situ-

går endast att lösa på ett sätt; genom att hitta en

ationen utan att det uppstår en våldsam situation.

lösning som inte blir ett problem för brukaren. Det

Då har brukaren själv hanterat situationen utan att

är inte en fråga om vem som förlorar och vem som

den eskalerat. Som personal ska vi hjälpa brukare

vinner.

att ta till dessa strategier, inte motarbeta beteendet.

Affektsmitta och låg-affektivt bemötande

– Genom rätt bemötande undviker vi våld inom omsorgen, menar Hejlskov Elvén. Affektsmitta (att smittas av andra personers känslor) är någonting som alla barn är födda med.

“

Det är ett första steg i empatiutvecklingen. Alla utvecklar dock inte förmågan att känna empati och skilja på egna och andras känslor, särskilt inte i en väldigt känsloladdad situation. Om man inte kan skilja på egna och andras känslor reagerar man enligt hur man blir bemött – ett hotfullt bemötande eller en bestämd röst smittar av sig och konflikten är ett faktum.

vänds inom omsorgen. Detta lugnar inte brukaren utan ökar stressen. Dessutom har det visat sig att nolltolerans mot våld hos brukaren paradoxalt nog ökar våldsfrekvensen. Hejlskov Elvén nämner även att fysisk fasthållning har lett till fyra dokumenterade dödsfall bland personer med autism i Norden under de senaste 15 åren.

Pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan

Då ni som personal ännu inte hittat de rätta metoderna behöver ni en handlingsplan för hur ni bäst hanterar det problemskapande beteendet, menar Hejlskov Elvén. Hejlskov Elvén talar om fem steg i handlingspla-

Konsekvens är i själva verket ett straff med en förklaring.

nen: 1. Försök ge personen utrymme att hitta egna strategier att hantera situationen. Först efter det försöker man (2) hitta konkreta avledande metoder som fungerar just för den personen, t.ex. hänvisa till schema. 3. Om inte heller det fungerar tar man till affektiva avledningar så som att skämta eller

Ett låg-affektivt bemötande är då du som per-

byta personal. Om inte heller det fungerar går man

sonal dämpar dina egna känslor, pratar lugnt utan

vidare till steg 4. perceptuella avledningar, så som

att höja rösten och undviker dominerande ögon-

fysisk aktivitet, att erbjuda mat etc. Det sista steg-

kontakt. Andra praktiska tips för personal är att stå

et (5) används då inget av ovanstående åtgärder

snett bredvid brukaren istället för rakt framför samt

fungerar. Då gäller det att avbryta beteendet, anting-

att alltid gå två steg baklänges då brukaren går

en genom att alla lämnar rummet eller som sista

två steg bort från dig. Du kan även testa sätta dig

utväg, att handgripligen ta i brukaren.

ner då en brukare blir orolig, det är mindre hotfullt och brukaren själv blir lugnare om hen imiterar ditt

Även om Hejlskov Elvéns tankar i sig inte är direkt

beteende. Försök smitta av dig med ditt lugn.

nyskapande ger han ändå på ett konstruktivt sätt

I nödsituationer, då situationen redan blivit kao-

mer möjligheter för personal att hantera problem-

tisk, kan det oftast räcka med att bara vänta. Se till

skapande beteende. Hans tankar är inte dömande

att få ut andra brukare så att du skapar utrymme

gentemot brukaren. Fokus ligger inte på brukarens

och lugn. Måste du ändå ta i brukaren, följ då per-

svårigheter utan man arbetar istället med sig själv

sonens rörelser, håll inte fast (det ökar adrenalinet)

som personal i samspel med brukaren. Det känns

och släpp efter några sekunder. Hejlskov Elvén

fräscht och öppnar upp för fler möjligheter för per-

förespråkar inte fasthållning, som tyvärr ännu an-

sonal inom omsorgen. • 33

MODEVISNING

En dag på

catwalken!

Text Eva-Maria Kankainen | Bild Christa Liukas

venemanget Kulttuurikutsu ordnades i

från som deltog i planeringen och förverkligandet

köpcentret Skanssi i Åbo 21.4.2016 och

av modevisningen. Tidtabellen var stram, men vi

Kårkulla samkommun bidrog med en

klarade av allting galant! Det var spänning i luften

modeshow som var en succé. Det var nio

men när modevisningen satte igång slappnade

personer som övertog scenen och publiken hurra-

modellerna av och själva tillställningen sprudlade

de. Modellerna hade tidigare gått en förberedande

av glädje och modellerna fångade publiken från

kurs i Catwalk camp, som är en unik metod för att

första början. Det var full rulle och publiken jublade!

stärka självkänslan hos personer med funktions-

Hårstyling och make-up bjöd kosmetologstude-

nedsättningar. Catwalk campen utmynnade i en

randen från Axxell på. Det var väldigt uppskattat.

modevisning förra hösten i Pargas, så modellerna

Modellerna var oerhört glada över att bli stylade till

som uppträdde i Skanssi hade redan en gång tidi-

modevisningen.

gare gått på catwalken. För evenemanget i Skanssi hade Kårkulla samlat

Kläderna till modellerna kom från Seppälä, Marimekko och Luhta, som alla finns i Skanssi.

ihop en grupp med personer som tillsammans åtog

Dagen var på alla sätt och vis lyckad. Media var på

sig att ordna denna spektakulära modevisning. Det

plats och köade för att få en intervju med modeller-

var anställda från olika enheter samt en person uti-

na. Det var också en trevlig överraskning! •

MODEVISNING

Krister Lindfors ansåg att dagen var jättebra! Det

Jussi Hedberg tyckte att det var en bra dag. Han

var spännande före showen, men när man ställde

fick sjunga och skratta. Bra musik var det och rik-

sig på scenen slappnade man av. Allt gick bra den

tigt discojytä! Lunchen på Skanssi var bra. Det

dagen. Krister tycker att han såklart skulle ställa

var spännande med vakterna, de hjälpte till. Jussi

upp igen på ett liknande tillfälle. Det bästa med da-

skulle gärna göra om detta! Att äta pastasallad, att

gen var enligt Krister stämningen, musiken, mode-

bli sminkad och få naglarna lackade var det bäs-

visningen och mycket publik!

ta med dagen! Kläderna som Jussi visade upp var bra. Han har varit och shoppat i Skanssi en hel del kläder och annat efter modevisningen. T-skjortor i olika färger, deodorant och duschtvål och en ny väckarklocka!

Susann Wickström tyckte om dagen. Det var spännande och hennes mamma satt i publiken. Kläderna var fina som Susann visade upp. Hon skulle kunna använda dem och köpa dem. Susann anser att hon kunde vara med ifall en liknande modevisning skulle ordnas. Det var en lyckad och rolig dag. Att få vara tillsammans med andra vänner tyckte Susann var av betydelse.

SOMMARGALLUP

Sommargallup!

Sommaren är äntligen här! Vi frågade några brukare om vad som är bäst med sommaren.

Namn: Anita Vigell Ålder: 73 år Enhet: Västerledens serviceenhet/ Kyrkslätts boende Vad är det bästa med sommaren? Det bästa med sommaren är alla utflykter, korvgrillning och att sitta på torgcafét. Vad har du för sommarplaner? Jag planerar att göra en resa till Norge med kompisar och personal. Vad är din favoritsommarmat? Korv och franskisar, ärtsoppa och pannkaka eller plättar. Vad är din favoritglass? Vaniljglass med jordgubbssylt.

Namn: Peter Sjöholm Ålder: 31 år Enhet: Smålands serviceenhet i Kimito/ Café Sågbacken Vad är det bästa med sommaren? Jag tycker om att klippa gräsmattan och att fara till stan och se vad man hittar. Ibland blir vi bjudna till brorsans sommarstuga på mat. Vad har du för sommarplaner? Jag är ledig i juli, då brukar mamma och jag fara en dag till Ikea eller Skanssi. Vad är din favoritsommarmat? Det bästa är när vi grillar revbensspjäll. Vad är din favoritglass? Hemmagjord sorbetglass. 37

SOMMARGALLUP

Namn: Tommy Sjöberg Ålder: 44 år Enhet: Flemmingsgatans serviceenhet i Ekenäs Vad är det bästa med sommaren? Det bästa med sommaren är blommor, att vara ledig, åka på läger och åka runt och hälsa på folk. Vad har du för sommarplaner? I sommar ska jag på läger till Högsand. Vad är din favoritsommarmat? Min favoritsommarmat är grillkorv och öl. Vad är din favoritglass? Min favoritglass är päronglass.

Namn: Mathias Åstrand Ålder: 27 år Enhet: Nyboda serviceenhet i Nykarleby Vad är det bästa med sommaren? Semester! Vad har du för sommarplaner? Att vara hemma hos föräldrarna. Vad är din favoritsommarmat? Lasagne. Vad är din favoritglass? Stora S-glass.

Namn: Jonas Wilenius Ålder: 41 år Enhet: Västerledens serviceenhet/ Kyrkslätts boende Vad är det bästa med sommaren? Att det är varmt och skönt. Vad har du för sommarplaner? Jag har inga planer. Vad är din favoritsommarmat? Grillad biff. Vad är din favoritglass? Jordgubbsglass. 38

Namn: Kristoffer Rehn Ålder: 24 år Enhet: Morrestorns serviceenhet/ Pjukala elevinternat i Pargas Vad är det bästa med sommaren? Jag tycker det bästa med sommaren är när vi åker till Högholmen, det gör vi nästan varje sommar. Sen brukar vi också hyra stuga på Åland och vara där under sommaren. Jag tycker också att det är roligt att vara ute och köra go cart och att umgås med mina kompisar. Vad har du för sommarplaner? Fara och vara på Åland, sen ska vi åka till Borgbacken och Högholmen. Ifall det blir fint väder och soligt så ska jag också och simma med min granne. Vad är din favoritsommarmat? Jag tycker om lasagne och spaghetti men grillmat hör också till mina favoriter. Vad är din favoritglass? Chokladglass och den ska helst vara i strut.

Namn: Monika Eriksson Ålder: 55 år Enhet: Västerledens serviceenhet/Esboboendet Vad är det bästa med sommaren? Njuter av sommaren, varmt och soligt. Har sommarsemester och kan vara ledig från jobbet. Göra utfärder och få semesterpeng. Att få träffa de närmast anhöriga och min bästa vän. Vad har du för sommarplaner? Åka till Raseborg och se musikalen Sound of Music. Åka på utfärder till Borgå, Brunberg, Borgbacken, Ingå, Kalvholmen, Rehndal och Fölisön. Semesterpengen använder jag till att göra saker jag tycker om. Vad är din favoritsommarmat? Grillkorv och goda sallader. Vad är din favoritglass? Kinuskiglass i en strut. 39

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

Trycksak