Page 1

KÅRKULLA SAMKOMMUN 4 | 2015

God Jul och Gott Nytt År till alla brukare, anhöriga och samarbetspartners!

ÅRGÅNG 37


Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 4/2015 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Christa Liukas

redaktionssekreterare 0247 431 215

Eva-Maria Kankainen

redaktionsmedlem 0247 431 377

Tryck: Oy FRAM Ab 2015 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Christa Liukas Pärmbild: Jessica Kakko

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Malin Haapanen redaktionsmedlem 0247 431 231

Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till christa. liukas@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.


Omslaget

4/2015 | ÅRGÅNG 37

4

LEDAREN | “Etik är en fortlöpande reflektion kring små och stora saker i vardagen”

5

AKTUELLT | Information om tillvägagångssätt inom Kårkulla samkommun vid misstanke

7

GÄSTKOLUMN | Lisbeth Hemgård: FDUV utbildar nya familjestödjare

8

MÅNADENS ROS

10

BRUKARBERÄTTELSER | Början av advent | Räddande ängel

11

JULANDAKT

12

BRUKARRÅDENS SEMINARIUM | Självbestämmande var temat när brukarråden

16

DRÖMMARNAS RESA | Anki Ullner i USA - När drömmar besannas

22

MINNEN FRÅN FÖRR | Kari Ström minns 60- och 70-talet på Kårkullabacken

24

ANHÖRIGTRÄFF| Anhörigträffarna på vårdhemmet lever vidare

25

ANHÖRIGTRÄFF | Informationsgång på tapeten när nämnden i Nyland och de

26

KVALITETSARBETE | Certifiering ökar delaktigheten och hjälper organisationen i

28

UTMANANDE BETEENDE | “Ingen ska behöva känna sig hotad i sitt arbete eller i sitt

31

SENIORRUTAN

32

KÅRKULLAPENSIONÄR | Märta Marjamäki: Kårkulla har lärt mig mycket

36

PKN I PARGAS | Pertti Kurikan Nimipäivät höll avskedskonsert i Pargas

40

OPTIMA 30 ÅR | Glädje och fest för framgångsrikt 30-åring

42

JUL HOS KÅRKULLA SAMKOMMUN

om fysiskt övergrepp | Kårkulla investerar i solenergi | Samarbetsorgan för substans- och kvalitetsfrågor ska jobba för enhetlig utveckling

träffades i Pargas

nyländska anhörigråden träffades konkurrensen hem”

3


LEDAREN

“Etik är en fortlöpande reflektion kring små och stora saker i vardagen”

S

amhället står inför stora förändringar. När de träder i kraft vet vi inte. Vi vet heller inte vilken den slutliga formen kommer att vara och hur det kommer att påverka oss på Kårkulla. Några saker är i alla fall helt klara; vi kommer att påverkas och vi kommer att behövas i framtiden också. De processer som nu är igång skapar oro som ofrånkomligen också påverkar det dagliga livet och arbetsinsatserna. Oberoende av detta behöver våra brukare den omvårdnad och omtanke vi ger dem. Var och ens arbetsinsats, yrkeskunskap och yrkesetik är av stor betydelse. Det finns en mängd olika verksamhetsformer och därmed arbetsuppgifter inom omsorgen. Allt utvecklas hela tiden var för sig, men det gemensamma för allt är den gemensamma värdegrunden och etiken. Värdegrunden för Kårkulla bygger på värderingarna om att Kårkulla samkommun erbjuder service av god kvalitet, som tillfredsställer behov och önskemål hos servicebrukare, servicebeställare och personal. Vad detta innebär finns stipulerat i diverse styrdokument i samkommunens kvalitetshandbok. De skriverier och de radioinslag vi fått se respektive höra den senaste tiden är mycket beklagliga och riktar sig mot hela organisationen, trots att det som gett oss negativ press beror på enskilda människor som sannolikt inte varit på rätt plats i yrkeslivet. Det är synnerligen beklagligt, för att inte säga ansvarslöst, att alla duktiga anställda ska behöva lida för detta. Kårkulla är en bra och nödvändig organisation för 4

de svenskspråkiga servicetagarna. Det pågår en intensiv utvecklingsperiod vars mål är att det som nu är bra ska bli ännu bättre och att liknande negativa händelser inte upprepas. Avsikten är att alla inom organisationens alla delar ska kunna delta konstruktivt i denna utveckling. Detta gäller såväl anställda som beslutsfattare. Jag ser fram emot den tid då vi är vi som jämlikt utvecklar Kårkulla till en organisation som framförs som ett gott exempel i massmedierna. Det finns alla förutsättningar till det. För att komma från ord till handling behöver allt detta landa i verksamheten genom etiska reflektioner. Etik handlar om att göra rätt eller fel, att göra prioriteringar. Etik är en fortlöpande reflektion kring små och stora saker i vardagen och de etiska besluten bygger på intuition, förnuft, samvete, empati och fakta. Sofia Ulfstedt samkommunsdirektör


AKTUELLT

Information om tillvägagångssätt inom Kårkulla samkommun vid misstanke om fysiskt övergrepp Ledningsgruppen vid Kårkulla samkommun har på

En polisutredning ger både personal, brukare och

sitt möte den 1 juni 2015 gått in för förfarande att

anhöriga en objektiv utredning som vid behov kan

alla fysiska övergrepp ska polisanmälas.

användas som grund för vidare åtgärder.

Fysiskt övergrepp handlar inte om t.ex. knip eller

Mer information ges av

motsvarande utåtagerande beteende, utan si-

ledande socialkurator Malin Haapanen

tuationer då personal eller brukare hamnat ut för

Expert- och utvecklingscentret

ett medvetet fysiskt övergrepp. Enhetschefen och

Kårkullavägen 142

personalen kan ha svårt att objektivt utreda hän-

21610 Kirjala

delsen, vilket betyder att en utomstående part bor-

Tfn 0247 431 231

de avgöra om det är en brottslig handling.

Kårkulla investerar i solenergi Kårkulla

samkommuns

styrelse

godkände

29.10.2015 en investering i solpaneler vid Kårkulla vårdhem i Pargas förutsatt att projektet får ett 30 procents investeringsstöd på totalkostnaderna. Investeringen görs i samarbete med Kårkullas ellev-

är 6 700 euro. Vårdhemsområdets årsförbrukning

erantör Oulun sähkömyynti som erbjudit en ”nyc-

är ca 1 240 000 kWh, vilket betyder att vårdhems-

keln i hand”-lösning. Elleverantören sköter också

området under sommaren producerar mer el än

om ansökningen av statligt stöd för energieffektiva

vad som går åt. Således blir Kårkulla elproducent

investeringar. Investering av solenergi har en stöd-

och krediteras för den överlopps el som överförs

procent på 30 av totalkostnaderna.

tillbaka till nätet.

Att samkommunen börjar producera en del av elen

Kostnaderna för ett 100 kW:s solpanelssystem upp-

som används på vårdhemsområdet stöder den rikt-

går till 134 000 euro, som med ett 30 procents un-

ning som samkommunen tagit genom att stegvis

derstöd blir 93 800 euro. Med dagens elpriser ger

övergå från oljeuppvärmda fastigheter till värmekäl-

det en återbetalningstid på knappt 14 år.

lor som utnyttjar förnybar energi. Projektet påbörjas genast. Kårkulla investerar i ett 100 kW solpanelssystem vars årsproduktion är 93 000 kWh. Årskostnaden

Bild: Pixabay

5


AKTUELLT

Samarbetsorgan för substans- och kvalitetsfrågor ska jobba för enhetlig utveckling

I höst tillsattes ett samarbetsorgan för substans- och kvalitetsfrågor vid Kårkulla samkommun. Organet är utsett i och med den nya organisationsmodellen som togs i bruk första september 2015 och är avsedd att öka samarbetet mellan Expert- och utvecklingscentret (EUC) och linjeledningen. Organet består av representanter från olika substans- och verksamhetsområden. Mandatperioden är 1.10.2015 till 30.9.2017, varefter samarbetsorganets verksamhet och sammansättning utvärderas. Vad betyder allt det här, frågar vi vikarierande

männa målsättningar i ekonomiplanen och vi ska

chef för Expert- och utvecklingscentret Fredrika

jobba för att stöda dem. Till exempel måste vi job-

Abrahamsson, som också fungerar som det nya

ba med att definiera värdegrunden. Det går hand i

organets ordförande.

hand med att vi ska föra en diskussion om hur vi ska jobba vidare med etiska frågor. Vi ska också fun-

– Det här är ett organ som ska föra verksamheten

dera över den samkommunala utbildningsplanen.

och EUC närmare varandra. Därför har vi represen-

Och så ska vi se på Valviras plan för egenkontroll

tanter med från alla verksamhets- och substans-

inom socialservicen. Egenkontroll inom socialservi-

områden i samkommunen.

cen är ett verktyg för utvecklingen och uppföljningen av servicekvaliteten i det dagliga arbetet vid

Varför behövs ett sådant här samarbetsorgan?

verksamhetsenheterna. Idén med egenkontroll är

– Mycket handlar om utvecklingsarbetet inom

att varje verksamhetsenhet har en skriftlig plan för

Kårkulla. Utvecklingsarbetet ska inte enbart ske

egenkontroll. Då kan olika missförhållanden och

inom EUC, utan det ska ske och sker i verksamhet-

risker eller osäkerhetsfaktorer i samband med ser-

en. Vi vill synkronisera utvecklingsarbetet och hitta

vicen identifieras, förebyggas och snabbt rättas till.

gemensamma utvecklingsområden.

Vidare ska vi jobba med att utveckla arbetssätt och metoder för att implementera nationella kvalitets-

Hur ska ni jobba?

kriterier i vår verksamhet.

– Jag tänker mig att vi träffas regelbundet, minst en gång per månad. Och så har vi en mejlgrupp där vi

Vad har du för förväntningar på samarbetsor-

diskuterar och kan ta upp ärenden så att det också

ganets arbete?

blir arbete mellan möten. Vi måste förstås göra upp

– Jag känner att gruppen är väldigt representativ

en årsklocka för hur vi ska arbeta och fundera ut

och att vi kommer att kunna samla den kunskap

hur vi ska sprida information vidare. Trots att vi är

som finns inom organisationen. Det här kommer

en fast utsedd grupp kan vi kalla in enskilda anställ-

också att vara ett långsiktigt arbete. Vi är enga-

da inom Kårkulla som har kunskap om något visst

gerade människor som ska jobba med det här och

område.

det kommer att föra verksamheten och EUC närmare varandra. Det är en ära att vara med i den här

Vilka är de största ärendena ni ska jobba med? – Jag har börjat med att gå igenom Kårkullas all6

gruppen. •


GÄSTKOLUMN

Lisbeth Hemgård

FDUV utbildar nya familjestödjare

D

å en familj får ett barn med funktionsnedsättning finns det ett stort behov av stöd. Samhället och serviceproducenter kan erbjuda experthjälp, såsom medicinskt kunnande och rehabilitering. Men många familjer efterlyser stöd från andra familjer eller anhöriga som har egna erfarenheter av ett barn med funktionsnedsättning. Då kan en familjestödjare rycka in. Familjestödjare är FDUV:s nyaste projekt. Det pågår 2015–2017 och är ett utbildningsprogram som vi erbjuder närstående. För att bli familjestödjare ska man ha personlig erfarenhet av funktionsnedsättning, men man behöver inte vara förälder. Även vuxna syskon eller mor- och farföräldrar kan bli stödjare. I den moderna familjen är alla anhöriga en aktiv del av familjens välbefinnande. Familjestödjarna kan ge information och fungera som ett psykiskt stöd för familjerna. Stödet formas efter vars och ens förmågor och intresse, men stödjarna är i första hand ett mentalt stöd och hjälper genom att berätta om sina egna erfarenheter och sprida den specifika kunskap som man själv har. En familjestödjare behövs inte enbart i början då barnet är litet utan under många olika livsskeden. Familjestödjarna kan behövas till exempel då ett barn med utvecklingsstörning föds, då barnet börjar skolan, blir vuxet, flyttar hemifrån eller då föräldrarna blir äldre. I den aktuella utbildningen deltar 20 anhöriga som representerar FDUV:s lokalföreningar i hela Svenskfinland. Utbildningens omfattning är ungefär fem veckoslutskurser. Utbildningen pågår till våren 2017, men flera av dem som deltar vill gärna redan nu börja sitt uppdrag som familjestödjare. FDUV har utbildat föräldrarådgivare sedan år 1978. En del av dem är aktiva än idag och är intresserade av att fortsätta arbeta med familjer. Tillsammans

med de nya familjestödjarna kommer de att bilda en pool av familjestödjare som kan anlitas då det behövs. På FDUV hoppas vi att alla som arbetar med familjer hjälper till med att sprida information om familjestödjarna i de olika regionerna. Man får gärna bjuda in stödjarna för att utbyta erfarenheter och tillsammans fundera på vilket sätt familjerna just i den regionen kunde ha nytta av en familjestödjare. Vi behöver samarbeta mera och få kännedom om varandras kunnande, på det sättet kan vi tillsammans utveckla stödet för familjerna. Lisbeth Hemgård verksamhetsledare på FDUV Lisbeth är utbildad vårdare, socionom och pol.mag från Helsingfors universitet. Hon har arbetat inom omsorgen med olika uppdrag i närmare 30 år. Hon har också arbetat som journalist. Som FDUV:s verksamhetsledare har hon jobbat sedan år 2007. FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. Vi arbetar också för dem som har andra svårigheter med inlärning och kommunikation. FDUV har en omfattande projekt- och utvecklingsverksamhet som utgår från våra medlemmars och målgruppers behov.

7


MÅNADENS ROS

Sammanställning Christa Liukas

Månadens Ros Jubileumsåret till ära har Kårkulla samkommun delat ut sju stycken Månadens Rosor åt en “Kårkullait” – en person som inte är anställd av Kårkulla men som hjälper och stöder och förgyller vardagen för brukare och personal vid Kårkulla. Månadens Rosor 2015 har gått till: Juni: Joakim Hellström Juli: Elof Lindholm Augusti: Tiina Rosenback September: Lasse Eriksson Oktober: Ramona Skog November; Stefan Skogberg December: Asta Smeds

Läs presentationerna av tidigare månaders mottagare av Månadens Ros i Omslaget nummer 2/2015 och 3/2015. Tack för alla fina nomineringar!

Månadens Ros i oktober till fotvårdare Ramona Skog

Vi på Fyrväpplingens serviceenhet vill tacka fotvårdare Ramona Skog för det fina arbetet hon gör med våra brukares fötter. Vi uppskattar hennes professionella och lugna sätt att bemöta våra brukare. Ramona visar intresse för att lära känna våra brukare, och bemöter dem på ett individuellt och bra sätt. Njuter brukaren av fotvården ger hon mer av sin tid, medan hon jobbar snabbare med andra som vill att det går undan. Ramona arbetar också långsiktigt och målmedvetet, vilket vi nyligen fick bevis för, då hon efter en lång tid nu fick ge fotvård åt en brukare som inte velat ha fotvård tidigare. Vilken glädje för alla! Kort sagt är Ramona en positiv och kunnig person som alltid kommer med ett leende på läpparna för att förgylla våra brukares vardag. Till 100 % värd en Månadens Ros!

Vi tilldelade fotvårdare Ramona Skog hennes Må-

Fyrväpplingens serviceenhet i Pargas

på kaffe och kaka också! T.v. enhetschef Heidi

8

nades Ros-diplom och en ros den 2.10.2015 på Snäckan i samband med ett arbetsplatsmöte. Hon var väldigt rörd över att ha blivit tilldelad den här, och det värmde hennes hjärta. Hon blev bjuden Svahnström, t.h. Ramona Skog.


Månadens Ros i november till serviceman Stefan Skogberg Enheterna i västra Nyland; Fyren, Österby, Flemingsgatan, Dagtek och Kvarnen vill utnämna vår allt-i-allo serviceman Stefan Skogberg till Månadens Ros. Stefan jobbar som serviceman för JA KUSTSERVICE som handhar fastighetsskötseln på enheterna i Hangö, Ekenäs och Karis. Stefan: • Bemöter klienterna på ett fint sätt. • Är artig och vänlig. • Ställer alltid upp så fort det är möjligt. • Har humor. • Kan fixa det mesta. • (Verkar) aldrig stressad. • Är “goer”. • Säger alltid “Hej, hur har ni det här då” när han kommer

Stefan Skogberg uppvaktas här av regionchef Trude Jansson-Wenberg, enhetschef Monica Fjäder-Strandberg från Fyrens se och enhetschef Ia Gröndahl från Kvarnens se.

Serviceenheterna i västra Nyland

Månadens Ros i december till Asta Smeds

Asta Smeds får Månadens Ros för varm omtanke, i ord och handling, som omfamnar alla brukare på Näse sreviceenhet. Asta Smeds är mamma till en brukare på Näse serviceenhet men har omsorg och omtanke om alla brukare på enheten. När hon kommer på besök blir det glädjerop “Astamamma kommer”. Hon har tid att prata och se alla och kommer ofta med blommor, kakor, bär och saft o.s.v. till enheten. Näse serviceenhet i Borgå

Allas vår Asta med regionchef Gunilla Backman och enhetschef Anne Nylund.

9


BRUKARBERÄTTELSER

Början av advent Det var en gång en familj där det bodde mamma, pappa och två flickor. Först kom en flicka på 15 år och hette Lisa, sen kom en annan flicka som just hade fyllt ett år och hette Eva. Familjen var mycket troende och Lisa var mycket snäll och hjälpsam, hon hjälpte gärna till med det hon kunde för hon var en duktig flicka. Men när julen närmade sig hände något sorgligt. Hennes mamma blev så sjuk att hon nästan låg inför döden. Lisa fick då göra resten av det kvinnliga arbetet, hon städade till julen allas rum, julpyntade, lagade mat och skötte om Eva. Men hon var mycket orolig,

hon tänkte ”tänk om mamma dör, vad i all världen skall vi ta till oss då”. Den natten pratade en ängel till Lisa i drömmen med det var en sann, och Lisa visste vem som pratat med henne. Nästa natt bad hon för dem alla fyra men särskilt för deras sjuka, och morgonen därpå när Lisa kom och skulle laga morgonmål stod mamma själv och lagade mat. Hon sade att en ängel tog mig vid handen och sade ”bli frisk”. Carola Hägg

Räddande ängel Det var en gång en liten pojke som var bara

söta pojke. Men efter några minuter fördes

fem år och hade farit ensam till det stora Me-

han upp igen av delfinen. Melos föräldrar blev

delhavet och försökt simma där. Han var så

både förvånade och glada. Så de skyndade

liten så han fattade inte att det var mycket

sig fram och tackade delfinen och gav fisk åt

djupt och fanns stora farliga djur i vattnet. Poj-

den som tack. Varenda gång Melo kastade en

ken hette Melo. Då kom plötsligt en stor farlig

ny fisk åt honom hoppade han högt upp och

blåval simmande närmare och närmare. Melo

fångade den med munnen. Men Melo och

skrek och jämrade sig, vad skulle han ta sig

hans föräldrar började sköta om delfinen så

till? Vattnet var mycket djupt och han hade

han fick bli deras egen och härefter behövde

inte lärt sig simma ännu, nu var han i stor fara.

Melos föräldrar aldrig mera vara rädda att han

Han hade just sjunkit långt ner under vatt-

skulle drunkna eller råka ut för annan olycks-

net nära blåvalen. Då kom en delfin och tog

händelse, för delfinen vaktade honom som en

honom på ryggen och simmade med honom

mor vaktar sina barn.

till land. Melos föräldrar hade sett alltsammans och tänkt att nu är det slut med vår lilla

Carola Hägg

Berättelserna är skrivna av Carola Hägg på Soldalens serviceenhet i Karleby under hösten 2015. 10


JULANDAKT

Omsorgsprästens julandakt

T

iden före jul detta år har varit präglad av tra-

och beskyddande av det som är svagt. Julen är

giska händelser. Vi har med oro kunnat följa

givmildhetens högtid, osjälviskhetens högtid.

med hur människor, som vi kallar terroris-

ter, skapar rädsla och sprider död omkring sig. Det

Vi möter en Gud som är ett spädbarn. En Gud som

finns antagligen människor som vill se en sådan

ser varje enskild individ, som unik. Men också en

värld, var människor är rädda, var människor inte

Gud som älskade världen, ja just världen, så att

vågar säga sin åsikt, eller ens synas ute på gator.

han sände sin son. Sådan är Gud, han ser indivi-

En värld, var människorna sitter inne och hukar och

den och älskar hela världen.

är rädda är tydligen ett idealsamhälle för några. Och visst liknar det rätt mycket den människobild Till all lycka finns det fler som inte vill ha ett sådant

som vi har lärt oss att se. Att varje människa måste

samhälle. Vi drömmer om ett samhälle där man

mötas som en individ, för att vi skall kunna förstå

kan, vill och vågar möta varandra. Var man kan

oss på och kommunicera. Men samtidigt är det

lära av varandra och var man kan lita på varandra.

klart att varje människa har ett omätligt värde och

Vi drömmer om ett samhälle där man talar olika

är värd all kärlek och omsorg som den ka ta emot.

språk. Tänker på olika sätt, ser olika ut, tror på olika

Låt denna jul få bli en högtid så vi lär känna en

sätt, men vill leva i gemenskap och samförstånd.

människa som tänker annorlunda är vi, ser annor-

Vi drömmer om ett samhälle där alla är lika värda

lunda ut och kanske inte ens talar samma språk

och där den drivande kraften är nyfikenheten. Ny-

som vi. Låt oss ge en människa en upplevelse av

fikenheten på vem du är, hur du tänker och vad du

att vara sedd, älskad och välkommen.

använder för ord för att beskriva det som för dig är viktigt och heligt.

Men då får vi ge avkall på vår egen rädsla och osäkerhet och gräva fram vår nyfikenhet.

Ett sådant samhälle är kanske en utopi, men vi har nog ingredienserna för att skapa ett sådant

Då kan julen ge oss många trevliga överraskningar.

samhälle. När terrordåden i Paris ägde rum, så var det många som sade att man inte får ge efter för rädslan, för då har terroristerna vunnit. Det är just rädslan som vi behöver kuva. Rädslan för det som är främmande, för det som är annorlunda. Julens budskap handlar om utanförskap. Om en familj på resa, om att inte ha rum bland annat folk. Julen handlar om svaghet och om litenhet. Just

Ben Thilman

därför betonar vi inför julen gästfriheten, omtanken,

Omsorgspräst 11


BRUKARRÅDENS SEMINARIUM

Text Christa Liukas | Bild Eva-Maria Kankainen

Självbestämmande

var temat när brukarråden träffades i Pargas Den 21-22 oktober samlades Kårkulla samkommuns alla åtta brukarråd för ett stort seminarium i Pargas. Den 21 oktober hade alla åkt med kollektivtrafiken till Åbo, därifrån en gemensam buss förde brukarråden till Kårkullabacken och centralförvaltningen i Kirjala i Pargas. Första dagen bjöd på välkomsttal bl.a. av styrel-

Vad betyder självbestämmande för er, frågade Miia

seordförande Veronica Hertzberg och samkom-

brukarråden. ”Att få bestämma själv”, “Samarbete

munsdirektör Sofia Ulfstedt, presentationsrun-

mellan personal och boare”, ”Att få bestämma själv

da och fest med middag i centralförvaltningens

inom de ramar som finns. Personalen ska ha res-

festsal. Efter middagen uppträdde Kevin Stocks

pekt för de som de sköter” och ”Att få komma hem

och det var fullt på dansgolvet när alla dansade

när man vill, men på boende måste man komma

och bekantade sig med varandra. Efter festen var

hem vissa tider. Men det fungerar bra, jag bara

det gemensam transport till Hotell Kalkstrand i Par-

ringer och meddelar personalen om jag blir sen”

gas centrum.

var några av svaren.

Följande dag bestod av seminarium med temat

Brukarråden funderade också på hur brukarråden

”Självbestämmande – rättigheter och skyldigheter”.

kan hjälpa till för att öka självbestämmande och

Åbolands regionchef Miia Lindström berättade

delaktighet. På dagverksamheterna finns det lådor

om aktuell lagstiftning och förändringar som är på

där vem som helst kan lämna in tips på ärenden

gång gällande självbestämmande och delaktighet.

som brukarråden borde diskutera. Tyvärr brukar

Mycket av förändringarna som är på kommande

lådorna vara ganska tomma. Man borde marknads-

har att göra med FN:s konvention om mänskliga

föra möjligheten mera.

rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

12


Det var full fart på dansgolvet när Kevin Stocks uppträdde under kvällsfesten.

Ledande socialkurator Malin Haapanen höll en föreläsning om begränsande åtgärder, skyddsåtgärder och övervakning – vad de är, i vilka fall de behövs och vad det förutsätts för att man ska få göra dessa åtgärder. – Man gör alltid ett avtal och en plan som alla godkänner innan man får använda en begränsande åtgärd, berättar Malin. Före det var dags för alla att åka hem innehöll dagen också arbete i mindre grupper och föreläsning om brukarnas möjligheter att påverka sin egen vardag till exempel genom säsongssamtal, husmöten, arbetsplatsmöten och brukarråd. Brukarrådens seminarium kunde förverkligas genom finansiering från Kårkullas jubileumsfond, stiftelsen 7:e Mars Fonden och William Thurings stiftelse. • 13


BRUKARRÅDENS SEMINARIUM Kvällsfest med middag och dans på Kårkullabacken. Annika Backman fungerade som konferencier tillsammans med John Lindroos. Nästa dag samlades alla på Hotell Kalkstrand för intressanta föreläsningar med inslag av pausjumppa med musik.

14

Bild Eva-Maria Kankainen & Christa Liukas


Vi frågade ordföranden vid brukarråden vad de tyckte om den stora brukarrådsträffen! John Lindroos | Kimito Annika Backman | Pargas ”Vi har varit med och planerat dagarna. Det har gått bra att samarbeta och alla har det bra. Det har varit mycket jobb att fundera på att vem gör vad. Stämningen är lugn och bra. Vi har träffat nya människor i dag. Vi har ätit vår tre rätters middag och nu väntar vi på att musiken ska börja med Kevin Stocks! I morgon ska vi få höra om självbestämmande och det är viktigt och intressant.

Daniela Lindholm | Karis

Daniela Frankenhauser | Esbo

Måns Alexander Backman | Borgå

Det har varit bra med seminariet, föreläsningarna har varit intressanta. Festen på Kårkullabacken var rolig, men det skulle ha varit roligare om vi hade fått en rundvandring på området.

Det har varit en bra dag och det bästa har varit att komma samman och träffa vänner. Programmet verkar intressant. Kevin är höjdpunkten och jag ska dansa om det blir bra musik!

Jag är första gången i Pargas och det här är min första gång som jag deltar på brukarrådsdagarna. Här är många nya människor. Det har varit god mat, musik och det har varit roligt att få träffa andra. Det har varit en riktigt bra kväll!

Paula Häggblom | Kristinestad

Hanna Skog | Korsholm

Richard Östdahl | Kronoby

Det har varit jätteroligt och spännande! Det var första gången jag reste med tåg och det är första gången jag är här på Kårkullabacken. Maten var god och Kevin är bra!

Det är första gången jag är på Kårkullabacken. I Pargas har jag varit en gång tidigare. Det har varit en jätterolig dag med tre goda maträtter! Höjdpunkten har varit musik med Kevin Stocks!

Det bästa hittills har varit att få träffa kompisar och nya bekanta. Jag har sett Kevin på tv och nu ska det bli musik och dans. Det är som det ska vara!

15


DRÖMMARNAS RESA

Text Christa Liukas | Bild Jessica Kakko

Anki Ullner i USA – När drömmar besannas

Elvis har alltid varit Ann-Christine ”Anki” Ullners största idol. Det var som femåring som hennes mamma spelade Elvis låt ’O Sole Mio – It’s Now or Never på en LP-skiva som Anki hittade Elvis. “Jag tyckte om sången och melodin fast jag inte förstod orden”, säger Anki. Ända sedan tonåren har Anki drömt om att besöka Elvis hem Graceland i Memphis, USA. I oktober 2015 gick drömmen i uppfyllelse.

16


“Jag sjunger i Elvis gamla mikrofon Love Me Tender i Sun Studio.” - Anki

17


DRÖMMARNAS RESA

D

et var ett år sedan som Anki såg annonsen

så förbaskat snygg!, utbrister Anki.

om en temagruppresa till Elvis hemtrakter i

Huvudmålet för resan var att besöka Graceland,

Elvis Fun Club-tidningen. Därmed började

allt annat kom på köpet som Anki uttrycker det.

planeringen för resan. Jessica Kakko från Bäckåk-

Och det var inte så lite som kom på köpet.

ergårdens serviceenhet som Anki bor på följde

– Jag fick verkligen valuta för pengarna.

med som handledare. Anki berättar för Omslaget om alla tiders resa.

Resan var två veckor lång och det var en grupp på 30 finländare som åkte i en gemensam buss med

Elvis hemstad Memphis

egen chaufför och finländsk guide. Guiden Jukka

Graceland var fantastiskt. Huset bestod av tre

besökte USA för 138:e gången och tillförde mycket

våningar och man kunde besöka bottenvåningen

för resan. Tillsammans färdades gruppen 2 800 km

och mellersta våningen. Den översta våningen var

i bussen. Resan gick igenom en massa intressanta

privat – där bor Elvis dotter Lisa Marie när hon

platser; Atlanta, Chattanooga, Nashville, Memphis,

besöker Memphis på semestern.

Vicksburg, New Orleans och Montgomery.

– Det var så fint där! I trädgården stod Elvis flyg-

Memphis bjöd på en hel del minnesvärt förutom

plan som jag var inne i. På flygplanets toalett var

Graceland. Anki fick bland annat vittna en andpar-

lavoaren av guld! Och istället för vanliga flygplans-

ad på ett hotell. Hotellet hade skolade änder som

säten fanns det soffor och säng, berättar Anki.

bodde på hotelltaket. Varje dag klockan 11 tog än-

I Memphis besökte Anki också den kända Sun

derna hissen ner från taket, gick längs med röda

Studio där Elvis spelat in låtar.

mattan och hoppade i fontänen. På kvällen uppre-

– Jag fick sjunga i samma mikrofon som Elvis sjun-

pades proceduren åt andra hållet.

git i. Jag sjöng Love Me Tender. Det var extrakul, säger Anki.

Förutom Elvis är en annan av Ankis stora idoler Martin Luther King och resan innehöll även ett

Varför är Elvis den stora favoriten?

besök till Martin Luther King-centret. De besökte

– Han sjunger så bra! Han är helt oskolad i musik

också en baptistkyrka i Memphis där Martin Luther

och helt självlärd från en fattig familj. Och så är han

King fungerat som präst. Ur högtalarna spelades

Elvis hem Graceland i Memphis.

18

“Kyrkan där Martin Luther King jobbade som präst. I kyrkan fick vi höra hans inspelade predikan.”


en predikan av Martin Luther King. – Han kom så nära på något sätt, säger Anki som känner samhörighet med Martin Luther King. Det var nästan så man kunde ta i det. – Vi gör lite samma jobb – jag i mindre skala, han i större. Mänskliga rättigheter är jätteviktigt för mig. Martin Luther King kämpade för de mörkhyades rättigheter och jag kämpar för de utvecklingsstördas rättigheter. Resan bjöd på en massa program som man kunde välja mellan, men man behövde inte delta i allt. Ibland blev det lugna kvällar på hotellet. Då satt Anki och klistrade in lappar, biljetter, broschyrer och kartor i en enorm mapp för att ha som minne efteråt. – Till varje ny plats vi kom ville jag först av allt ha en karta! Atlanta, Nashville och New Orleans

Elvis grav i trädgården i Graceland.

I Atlanta besökte Anki huset som varit inspirationen till boken Borta med vinden. – Jag har sett filmen på tv när jag var ung. I huset fanns kläder som användes i filmen. Jag tyckte om den. Författaren hade fått inspiration till boken från det här huset. Atlanta bjöd också på besök till museet World of Coca Cola och nyhetshuset CNN.

“Vår reserutt. Sex stater och 2 800 km.”

“World of Coca Cola museum. Där fick man dricka limonad hur mycket som helst!”

19


DRÖMMARNAS RESA

“Jag med guiden Jukka på alligatorsafari i Kraemer. Vi såg alligatorer, sköldpaddor och giftiga ormar. Spännande!”

“Jag och Jessica vid Mexikanska golfen. Härlig strand med vackra snäckor!”

I Nashville besökte Anki Country Music Hall of Fame

Att åka hjulångare på Missisippifloden var också

och fick följa med en tre timmar lång direktsänd

en upplevelse. En dag överraskade deras guide

radiokonsert med countrystjärnor på Grand Ole

Jukka med att föra dem till träskmarker två timmar

Opry.

norr om New Orleans på alligatorsafari. Det var en

– Där har också Elvis uppträtt i tiderna!

av Ankis favoritupplevelser. Guiden berättade att

I New Orleans besökte Anki ett museum om orkanen Katrina. Som mest hade 80 procent av New

det simmade omkring giftiga ormar som kommit dit först efter orkanen Katrina.

Orleans legat under vatten. Respektfullt bemötande En kväll på hotellet i New Orleans bjöd på en spän-

Det som Anki och hennes handledare Jessica är

nande händelse. Det blev vattenläckage i grann-

mest nöjda med är det bemötande som Anki fick

rummet och vatten började strömma in i Ankis och

uppleva.

Jessica rum. Snabbt som bara den flyttade hotell-

– Personalen på hotellen var riktiga hundrapoän-

personalen dem till ett nytt rum från fjärde våningen

gare. Jag tycker så om den amerikanska stilen, jag

till den elfte. Men Anki hann redan tänka att det var

gillade det starkt! När vi kom tillbaka till Europa un-

Katrina nummer två som slog in.

drade jag riktigt hur folk betedde sig. De borde åka

New Orleans bjöd också på spännande mat. På Court of Two Sisters fick Anki smaka på sköldpaddssoppa. – Det var gott!

till Amerika och lära sig hur man beter sig, säger Anki. Anki har svårt med balansen och är van att promenera med gåstavar. Inför resan fick hon hyra

Och på stans bestående inneställe Café Du

en promenadstav från Apuvälinekeskus i Åbo. I tul-

Monde serverade man enbart specialiteten friterad

len i USA var Anki och Jessica lite nervösa för att

bulle rullad i florsocker samt kaffe. Överlag var mat-

de kan vara så stränga, men där släppte de Anki

en under resan jättegod.

förbi kön genom en egen grind och på flygplatsen

– Till frukost fick man våfflor och lönnsirap!

kuskades de omkring i golfbilar.

20


“Vi åkte hjulångare längs Missisippifloden från New Orleans.”

“Grand Ole Opry i Nashville. I tre timmar satt vi som publik i en direkt radiosändning och lyssnade på levande countrymusik. Häftigt!”

Det var så respektfullt att de vara alla hun-

I sin dagbok inför resan har hon skrivit att Jessica

drapoängare i miljonklassen! Och busschauffören

är pirrig och uppe i varv, men att hon själv är lugn

sträckte alltid ut handen när jag skulle stiga av med

som en filbunke.

min stav, berättar Anki.

– När jag landade i USA kändes det som att komma hem. Och jag led inte alls av jetlag så som Jes-

På en så lång resa tillsammans med ett gäng

sica gjorde.

människor svetsas man ihop på ett speciellt sätt.

– Allt med resan gick så bra som det kunde gå.

Medresenärer uppskattade Ankis sällskap stort

Jag bad till gud att allt skulle gå ihop och allt klaf-

och en dam höll ett avskedstal när resan led mot

fade bit för bit. Det var ledning från gud, en gåva.

sitt slut där hon berättade att hon rest en hel mas-

Det kunde inte ha varit bättre.

sa, men att det här var den mest speciella resan

Till och med vädret var perfekt med sol varje dag

av dem alla, eftersom Anki var med. Många fick en

och 30 graders värme. Anki njuter av värme.

helt ny bild av personer med specialbehov.

– Tusan vad jag frös som en hund när vi kom hem med flyg tillsammans med Jessica, säger Anki.

Drömmen ”I have a dream” sade Martin Luther King. Ankis

Det kändes onekligen lite tomt att komma hem igen

resa till USA var en långtidsdröm som gick i upp-

efter en sådan upplevelse och efter att ha planerat

fyllelse och ett bevis på att allas drömmar kan

resan så minutiöst så länge. Men ingen kan ta den

förverkligas oberoende av specialbehov. De kräver

upplevelsen från Anki – hennes livs resa. Nu har

kanske lite mer planering och arbete.

hon en hel del bilder att gå igenom och klistra i

Anki tog allting med ro och hon tycker hon hade det bästa av resesällskap i Jessica. – Jessica är ungdomlig som än äldre syster men klok som en gammal mor, berömmer Anki.

album. – Vi fotade massor, säker 400 bilder. Som tur tycker Anki om att samla minnen i album.• 21


MINNEN FRÅN FÖRR

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas & Kårkullas fotoarkiv

Kari Ström på rehabiliteringsenheten Hyddan i Pargas.

Kari Ström minns 60- och 70-talet på Kårkullabacken

Kari Ström är 57 år gammal och bor i Ekenäs. Han är på besök på rehabiliteringsenheten Hyddan vid Kårkullabacken i Pargas. Det väcker många minnen. Senast han varit här var på 1960- och 70-talen när han bodde på vårdhemmet som barn. Kari har ett minne som en elefant och berättar många intressanta historier om hur livet på Kårkullabacken såg ut på 60- och 70-talen.

– Jag var tio år gammal när jag flyttade hit på 60-ta-

var många som bodde där på 60-talet. Så fanns

let. Jag bodde på Blåsippan men mest på Riddar-

det Fyris A och Fyris B, de byggdes på 70-talet.

sporren i ett litet rum på Trippen.

Det fanns också avdelningen Gullvivan i det gamla

Numera finns inte Blåsippan mer och Riddarspor-

tegelhuset. Och på Allehandan fanns det vävstolar.

ren är nyrenoverad och inrymmer dagverksamhet vid Saktis serviceenhet samt Kojan som hör till Tri-

Det är många speciella händelser som fastnat i Ka-

angelns serviceenhet.

ris minne.

– Ja, jag växte upp här. Vi var många barn här på

– Vi gjorde en film på Riddarsporren med Stephen

60-talet. Vi lekte i sandlåda. Det fanns en skola här

Hook och Eskil Engström. Jag spelade julgubben.

och så fanns det en spårvagn utanför skolgården

Det var roligt, mycket skojigt. Vi hade en magnet i

som man kunde leka i. Den kom från Åbo. Jag

ett täcke så att det flög upp i luften och julgubben

kommer ihåg att för länge länge sedan hade Rid-

for under täcket. Vi åkte till Esbo för att visa upp

darsporren en egen matsal och eget brasrum, det

filmen.

22


Kari Ström som pojke på 60-talet på Riddarsporren.

Kårkullabacken på 60-talet.

– Vi var i skolköket och bakade och övade på att laga mat. Sedan åkte vi pulka. Vi brukade gå till Kårlaxbutiken och handla. En gång åkte vi hundsläde. Hundarna kom ända från Tammerfors. Vi åkte runt på ringvägen. – Det stora köket byggdes på 60–70-talet. På matpauserna brukade vi vara ute och gunga. Jag kommer också i håg att vi kuskade mat från köket till Fyris och de andra avdelningarna. – På 70-talet hade vi en mopoklubb. Vi målade mopederna gula och gröna och vi plockade reservdelar och putsade. Vad gjorde ni sedan med mopederna? – Vi åkte med dem till Kirjala bro och till Kårlax. – En gång hade vi ett stort scoutläger på Kårkullaområdet. En annan gång var vi ute och seglade med andra scouter. Jag tycker om att segla. Sedan kommer jag ihåg Strandtorp på 70-talet, Kårkullas sommarstuga. Vi åkte ut dit och båthuset var borta. Vattnet och vinden hade fört bort det. – På jumppatimmarna hade pojkarna blåa strumpbyxor och flickorna bruna. Jumppalärare på 60-talet var Pia Ristola. Och Maj-Britt Vaskivuo var lärare. Vi jumppade med ringar och hade bänkjumppa.

Kari minns hundspannet som besökte Kårkulla på 60-talet.

– Jag tycker det var trevlig personal på Kårkulla. Men nu trivs jag bäst i Ekenäs, för alla mina bekanta har flyttat bort från Kårkullabacken. Då hade jag mycket kompisar här. Många har flyttat till sina egna kommuner men på 60-och 70-talet bodde alla här. Nu har personalen minskat här. Det var roligt att flytta till Ekenäs till egen lägenhet och jag har mera kompisar i Ekenäs nu. • 23


ANHÖRIGTRÄFF

Text Miia Lindström | Bild Miia Lindström

Anhörigträffarna på vårdhemmet lever vidare

D

å Kårkulla startade sin verksamhet för 55 år sedan beslöts det att en centralanstalt för utvecklingsstörda skulle byggas i Svensk-

finland. Centralorten för verksamheten blev Pargas i Åboland, då Åboland ansågs vara mitt i Svenskfinland, mellan Österbotten och Nyland. Eftersom avstånden är långa i vårt svenskspråkiga område, bestämdes det att det två gånger i året skulle ordnas anhörigdagar på Kårkulla vårdhem, som centralanstalten senare blev att heta. En gång på våren och en gång på hösten ordnas det än i dag anhörigdag på vårdhemmet. Det ordnas busstransport till och från regionerna till Pargas med en övernattning

Lisbeth och Magnus Nymark besöker anhörigdagarna flitigt. De är även båda representanter i Åbolands anhörigråd.

i Åbo. På programmet brukar det traditionellt finnas gemensam lunch, kaffe på enheterna och en and-

kommunsdirektör Sofia Ulfstedt. Samkommunsdi-

aktsstund i kapellet. Ofta har man under årens lopp

rektören berättade om aktuellt inom verksamhet-

ordnat informationstillfällen och program under

en och om förändringar som är på kommande

dagarna. Speciellt då det skett någon förändring

på grund av social- och hälsovårdsreformen. Det

i verksamheten har informationstillfällen ordnats.

diskuterades allmänt om Kårkullas situation och

Förutom vistelse på enheterna och samvaro med

anhöriga var aktiva i att fråga och kommentera.

nära och kära har anhörigdagarna även kommit att

Miia Lindström, ny regionchef i Åboland, presen-

bli en samlingspunkt för många anhöriga. Många

terade sig. Anhöriga fick fråga och diskutera även

anhöriga har färdats till anhörigdagarna i tiotals år

praktiska ärenden på vårdhemmet. Dagliga verk-

och funnit vänner i varandra, vid brukarna och även

samhetens produkter fanns till salu i matsalen och

vid personalen.

handeln var ivrig under dagen. Andakten föll bort

De brukare som inte har anhöriga kommande

från programmet, då omsorgsprästen denna gång

på besök, har möjlighet att delta i en utfärd under

inte kunde närvara. På vårens anhörigdagar plane-

anhörigdagen, med tanken att också de ska ha en

ras dock ett större engagemang kring den kyrkliga

lite annorlunda och speciell dag.

verksamheten inom Kårkulla.

Höstens anhörigdagar ordnades 24-25.10.2015.

Eftersom många anhöriga besökt vårdhemmet

Deltagarantalet var lite lägre än det brukar, men ett

under långa perioder i sitt liv, har platsen blivit vik-

trettiotal anhöriga kom från våra regioner på besök.

tig för många. Några anhöriga har valt att besöka

Lördagen var resdag och väl framme åts middag

vårdhemmet någon gång ännu efter att de mist

på enheten. På kvällen blev det inkvartering på ho-

sina kära som bott på vårdhemmet. På vårdhem-

tellet. På söndagen ordnades en gemensam lunch

met planeras nu en minnesplats som alltid kommer

i matsalen och därefter ett informationstillfälle. På

att vara öppen för anhöriga och andra personer att

informationstillfället presenterades vår nya sam-

besöka. •

24


ANHÖRIGTRÄFF

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Informationsgång på tapeten när nämnden i Nyland och de nyländska anhörigråden träffades Rågbrödssmörgåsarna och jultårtorna hamnade i skymundan när nyländska nämnden och anhörigråden i Nyland träffades i Helsingfors den 1 december. Istället stod god och konstruktiv diskussion i fokus.

S

yftet med träffen är ett gemensamt intresse av samarbete och för att föra de anhöriga närmare beslutsfattandet. Efter att an-

En del av förtroendevalda, anställda och anhöriga som träffades i Helsingfors.

hörigråden fått en allmän presentation om Kårkulla, berättar anhörigråden i västra, mellersta och östra

mer medvetna och säger till personalen att ”det här

Nyland för nämnden om hurdana frågor de disku-

får du inte berätta, för jag bestämmer själv”. För

terat under sina möten i år.

personalen är det en ständig balansgång mellan

För det första vill råden höra hur nämnden tänker kring social- och hälsovårdsreformen. – Även anhörigperspektivet borde beaktas i reformen!

att ge information till anhöriga och att respektera brukarens integritet. Överlag efterlyses mer marknadsföring av Kårkulla också till dem som inte känner till Kårkulla från

Nämnden svarar att det är svårt att säga något

förut och till föräldrar med barn med funktions-

om reformen, för de förtroendevalda inom Kårkul-

nedsättning. En mamma berättar att de fick käm-

la vet inte något mer än det som står i medierna.

pa länge för att få service av Kårkulla, eftersom de

Alla bollar är fortfarande i luften. Det som är klart

inte ens visste om den service som Kårkulla kunde

är att organisationen inte kan fortsätta på samma

erbjuda dem. Ett problem är att det inte går att

sätt administrativt, eftersom en samkommun enligt

marknadsföra direkt till familjerna, eftersom det är

förslaget inte kan ordna socialvård.

hemkommunerna som besluter om köp av tjänster

– Vi gör allt vi kan för att kämpa för Kårkulla, intygar nyländska nämndens ordförande Kari Hagfors.

från Kårkulla. Man behöver också minska på barriärerna mellan personal och anställda. Dialog och öppenhet

Det största samtalsämnet för mötet blev informa-

samt samarbete över gränser är det viktigaste. I lilla

tionsgången. Det finns alltid utrymme att förbättra

Svenskfinland har vi inte råd med att hålla på och

informationen mellan Kårkulla och anhöriga, säger

försvara domäner.

råden. Anhörigråden efterlyser mycket mer infor-

Anhörigråden och nämnden är överens om att det

mation direkt från enheterna om vad som är aktu-

var jättebra att denna träff mellan dem ordnades

ellt. Förslag på kanaler är någon sorts månadsbrev,

och att samarbetet måste fortsätta. Ett konkret

sociala medier, e-post och traditionell post.

resultat av mötet är att råden och nämnden kom

Efter att man börjat tala mer om självbestämmande och delaktighet har många brukare blivit

överens om att anhörigrådens PM skickas direkt till nämnden, så att kontakten upprätthålls. • 25


KVALITETSARBETE

Text Fredrika Abrahamsson | Bild Christa Liukas

Certifiering ökar delaktigheten och hjälper organisationen i konkurrensen - Certifiering av kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001-standarden

Exempel på processbeskrivning i IMS. Här processbeskrivning för responsförfarandet. Processbeskrivningen är ännu under arbete.

I

samkommunens ekonomiplan för åren 2015-

9001 är världens mest kända kvalitetsstandard och

2017 anges att certifieringsprocessen påbörjas

ledarskapsmodell. Standarden bygger på en filo-

2015 med målet att hela verksamheten är certifi-

sofi om ständig förbättring och är ett utmärkt verk-

erad inom år 2017. Expert- och utvecklingscentret,

tyg för att förbättra verksamheter, processer och

EUC, ansvarar för planeringen och genomförandet

ledarskap. Genom certifieringen förbättras medar-

av certifieringsprocessen. För att underlätta och

betarnas delaktighet och riskhanteringen stärks.

strukturera arbetet med certifieringen har Kårkulla

Ett ISO 9001-certifikat visar att organisationen

tagit i bruk ett verktyg, IMS Integrated Manage-

fungerar effektivt på ett systematiskt och kund-

ment System.

orienterat sätt. Certifiering enligt ISO 9001-stand-

Certifiering enligt ISO 9001-standarden

arden ger ett giltigt bevis på kvalitetsarbete och är ett stöd i marknadsföringen samt hjälper organisa-

Kvalitetstyrning är viktigt för alla organisationer. Den

tionen i konkurrensen. Ett fungerande kvalitetsled-

hjälper oss att analysera de egna processerna samt

ningssystem certifieras av en ackrediterad tredje

kundernas behov för att kunna uppfylla målen. ISO

part. Vår certifiering sköts av Inspecta Sertifiointi Oy.

26


Skribenten Fredrika Abrahamsson är vik. chef för Expert- och utvecklingscentret.

Certifiering enligt ISO 9001-standarden ger ett giltigt bevis på kvalitetsarbete.

olika ansvarspersoner. De olika stegen i processchemat är beskrivna med kritiska faktorer, möjliga risker, metoder och anvisningar samt uppkomna och spårbar data. Dokument och blanketter samt eventuella mätningar eller rapporter som hänför sig

Årliga revisioner görs för att hålla certifikatet giltigt, därmed garanteras ständig utveckling inom organisationen. Ledningsprinciperna inom ISO 9001 handlar om Ledarskap, Kundfokus, Processinriktning, Systemangreppssätt för ledning, Medarbetarnas engagemang, Faktabaserade beslut, Rela-

till processen eller uppgiften finns länkade till processbeskrivningen. Arbetsgruppen för certifieringsprocessen representeras av: Fredrika Abrahamsson (ansvarig tjänsteman)

tioner till leverantörer och Ständiga förbättringar.

Fredrik Laurén (personal)

IMS (Integrated Managemant System) är pro-

Kristiina Juvas (artbetarskyddet)

grammet vi har tagit i bruk som verktyg i arbetet med certifieringen. Det är ett verktyg för kvalitetsledning som stöder funktioner i standarden ISO 9001. IMS är en webbaserad och lättanvänd programvara för organisationers utveckling. I IMS kan man skapa ett visuellt operativsystem för organisa-

Gunilla Backman (verksamheten) Mia Bergman (EUC-verksamheten) Susanne Tuure (utvecklingsarbete) Hilve Sandblom (utvecklingsarbete) I tidtabellen för certifieringsarbetet har arbetsgruppen kommit så långt att man byggt upp de

tionen, oavsett storlek.

flesta processbeskrivningar, granskat dokument

Funktionerna i IMS programvaran anpassas till

vinter kan man påbörja interna auditeringar och

organisationens mål och behov. IMS-funktionerna är bl.a. processbeskrivningar, dokumenthantering, behandling av respons och utvärderingar, resultatmätningar samt sammanställning av handböcker. Rent praktiskt betyder detta att man i IMS kan hitta beskrivningar på de skeden som görs på olika nivåer i det dagliga arbetet. I ett överskådligt processchema ser man hur uppgiften framskrider med

samt samlat mätare och rapporter. Inkommande utbildning för anställda. När kvalitetsledningssystemet är implementerat inom verksamheten kan den egentliga certifieringen påbörjas. Ledningssystemet enligt ISO 9001 ska vara det vardagliga hjälpmedlet som bidrar till effektivitet och lönsamhet. En välfungerad verksamhet leder till arbetstillfredställelse och trivsel. • 27


UTMANANDE BETEENDE

Text Kristiina Juvas & Pia Lindevall | Bild Christa Liukas

”Ingen ska behöva känna sig hotad i sitt arbete eller i sitt hem” Utmanande beteende är ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör känslor hos både personer som har beteendet och personer i dess omgivning. Enligt olycksfallsstatistiken orsakar utmanande beteende över 90 % av arbetsolycksfall och -tillbud i Kårkulla samkommun. Hos brukare är motsvarande andel över 60 % av alla olycksfall och olycksfallstillbud. Situationen är oroväckande. Det skriver Kårkullas arbetarskyddschef Kristiina Juvas och ledande terapeut Pia Lindevall i denna artikel, där de redogör för arbetet kring utmanande beteende från olika vinklar.

Ingen ska behöva känna sig hotad i sitt arbete

professionell arbetsgrupp med arbetarskyddschef,

eller i sitt hem. Även om hotfulla situationer ofta

dåvarande utvecklingschef, ledande psykolog,

förekommer ska de inte ses som normala eller som

ledande terapeut och en vårdare. Arbetet kom

att de hör till arbetet eller boendemiljön. Våld eller

igång ordentligt våren 2014 då det gjordes en en-

hot om våld är alltid en onormal händelse – ifall det

kät för att utreda personalens erfarenheter, behov

betraktas som ”en del av arbetet eller livet” märk-

och tankar kring utmanade beteende. Frågefor-

er man inte behovet av utvecklande av miljön och

mulären skickades till alla anställda inom vården.

arbetet med personer med utmanande beteende.

Svarsprocenten var ca 30. Personalen uttryckte en

Enligt arbetarskyddslagen gällande arbete förknip-

önskan om att få mera utbildning gällande förebyg-

pat med en uppenbar risk för våld, ska arbetet

gande av utmanande beteende, i arbetarskydds-

och arbetsförhållandena ordnas så att risken för

frågor, i frågor kring begränsande åtgärder samt

våld och våldssituationer i mån av möjlighet före-

i fysiska sätt att bemöta brukare med utmanade

byggs. På arbetsplatsen ska det finnas sådana

beteende. Hösten 2014 tillsatte ledningen en ar-

ändamålsenliga säkerhetsarrangemang eller sä-

betsgrupp med arbetarskyddschef, personalchef,

kerhetsanordningar som behövs för att förhindra

ledande psykolog och ledande terapeut med rät-

eller begränsa våldet, samt möjlighet att larma om

tigheten att kalla in även andra sakkunniga. Därtill

hjälp. För arbetsplatser ska arbetsgivaren utarbeta

arrangerades ett samarbetsmöte med myndigheter

anvisningar om rutiner vid hotfulla situationer.

(arbetarskyddsinspektion, åklagare och polis).

Analysering av olycksfallsstatistiken och ge-

Förebyggande av utmanande beteende kräver

mensam oro över brukarnas och personalens

parallella insatser på flera olika områden. Åtgärder

välmående ledde till ett samarbete mellan arbetar-

inom olika delområden har hittills varit:

skyddschef och ledande terapeut. Behov förekom att utveckla kunskap hos personalen samt utveck-

1. Utbildning av personal och anhöriga

la processer inom organisationen kring utmanande

Samkommunen valde MAPA (Management of Ac-

beteende. Arbetet påbörjades med små steg

tual or Potential Aggression) -metoden vars

hösten 2011. Våren 2013 grundades en mång-

mål är att lära ut hur man bemöter, förebygger och

28


Skribenterna ledande terapeut Pia Lindevall och vik. arbetarskyddschef Kristiina Juvas.

förhåller sig till personen med krävande beteende

2. Utvecklande av den fysiska och psykiska

utan att kränka, skada eller provocera. Utbild-

verksamhetsmiljön

ning i riskanalys är viktigt. Under utbildningen ges

Olägenheter i den fysiska och psykiska verksam-

praktiska och effektiva, men ändå säkra och tryg-

hetsmiljön inverkar på välbefinnandet och bidrar till

ga, färdigheter i hur man skyddar sig själv, andra

förekomst av irritation och utmanande beteende.

brukare eller sina arbetskamrater. Utbildningen

Arbetarskyddsriskbedömning görs årligen på alla

består av teori och praktiska övningar. Utbildnin-

verksamhetsställen enligt modellen som togs i

gens längd är 2-5 dagar beroende på beställar-

bruk 2010. Resultaten gås igenom tillsammans

ens behov. Metoden används i flera organisationer

med fastighetschefen och personalschefen för att

inom specialomsorg och mentalsjukvård i Finland.

noggrannare utreda problemen samt åtgärda dem.

Flera kurser har redan arrangerats i år och under

Musikterapeuten deltar i värdering av ljudmiljön.

2016 ordnas sammanlagt 21 utbildningstillfällen.

Riskbedömningar ger också mycket viktigt infor-

MAPA-utbildningen kompletteras med ett internt

mation för planeringen.

utbildningspaket "Trygg arbetsmiljö och utmanande

landet av kunskaper i konflikt- och problemhanter-

beteende" som består av tre moduler: • Arbete

kring

personer

med

Under de senaste åren har man satsat på utveck-

utmanande

ing samt förebyggande av mobbning.

beteende - bakomliggande orsaker, förebyggande åtgärder. Ledande terapeut Pia Lindevall

3. Allmänna riktlinjer

har sedan hösten 2014 hållit ca 30 utbildning-

Inom Kårkulla samkommun poängterar vi hela per-

stillfällen.

sonalens ansvar gällande rapportering av utveck-

• Arbetarskyddsfrågor kring utmanade beteende,

lingsbehov. Arbetarskyddsriskbedömningen görs

lagstiftning. Utbildare är vik. arbetarskyddschef

som samarbete verksamhetsställsvis för att vara så

Kristiina Juvas.

täckande som möjligt.

• Begränsande åtgärder inom vård och omsorg,

Täckande rapportering gällande olycksfall och

lagstiftning. Denna del dras av ledande so-

olycksfallstillbud är en förutsättning för planering

cialkurator Malin Haapanen.

av åtgärder kring förebyggande av utmanande

Ingen utbildning för anhöriga har tillsvidare arrang-

beteende. Rapportering sker via det elektroniska

erats. 29


UTMANANDE BETEENDE

HaiPro-systemet. Ibruktagande av systemet har

enheterna i kartläggning av bakomliggande orsak-

skett via omfattande utbildning och skriftlig infor-

er och i planering av individbaserade förebyggande

mation via olika kanaler samt personlig handled-

åtgärder. Uppdatering och utveckling av kunskaper

ning vid behov. Via HaiPro -systemet rapporteras

och välmående behövs kontinuerligt. Utvecklan-

alla olycksfall och tillbud som sker brukare och an-

det av individuella habiliterings- och stödplaner,

ställda, också självdestruktivt beteende och läke-

välfungerande kommunikation, fysiskt och psykiskt

medelsavvikelser. Det finns även instruktioner för

välmående, gott liv - salutogenes (begriplighet,

tillvägagångsförfarande vid misstanke om fysiskt

hanterbarhet, meningsfullhet) samt ändamålsenli-

övergrepp (se sid. 5).

ga utrymmen och habiliterande miljö har stor be-

Målsättningen är att utvidga HaiPro-rapporteringssystemet att täcka även respons och feed-

tydelse för välbefinnande för brukare och förebyggande av utmanande beteende.

back från anhöriga och utomstående. Systemet ska ersätta det nuvarande responssystemet.

6. Mätare Det är svårt att mäta resultat av förebyggande ar-

4. Processbeskrivningar och anvisningar

bete. Som mätare använder vi olycksfalls- och till-

Utvecklandet av förebyggande åtgärder har även

budsstatistik, kvalitetsmätning ur personalperspek-

inneburit uppdatering och förnyelse av anvisningar

tiv och kvalitetsmätning ur brukarperspektiv. Behov

inför krävande situationer:

av att utveckla kvalitativt noggrannare mätare finns.

• Anvisning gällande utmanade situationer i samhället (ny) • Verksamhetsmodell gällande trygg arbetsmiljö (ny) • Handlingsplan mot mobbning och osakligt bemötande (uppdaterat) • Välkommen till Kårkulla - Introduktion för nyanställda (uppdatering på gång) • Alkohol- och drogpolicy för Kårkulla samkommun (uppdatering på gång)

Slutord

Arbetet med riktlinjer och tillvägagångsätt kring utmanande beteende har kommit bra igång, men det finns ännu mycket att göra. Målet är att kunna skapa ett liv för brukaren där utmanande beteende förekommer så lite som möjligt och att brukaren får rätt och respektfullt bemötande även om utmanande beteende förekommer. Personalens välmående är likaväl en mycket viktig sak. Om per-

• Anvisningar kring eftervård (under arbete)

sonalen mår bra, har tillräcklig kunskapsnivå samt

• Brukartransporter, utfärder, simturer (under ar-

känner sig trygga i sitt arbetsliv, återspeglas detta i

bete)

brukarens liv i form av ökat välmående.

5. Brukarspecifika utgångspunkter och mål

Arbetet med utmanande beteende omfattar alla

Välutbildad och motiverad personal har en central

verksamhetsområden och alla verksamhetsnivåer

roll i arbetet. Personalen bör kunna tolka utmanande

(organisationsnivå, regional nivå, lokal nivå, indi-

beteende som tecken på brister i personens kom-

viduell nivå). Insatser från olika yrkesgrupper och

munikation, fysiskt och psykiskt välmående eller

sammarbete över yrkesgruppsgränser behövs. Vi

som brister i miljön eller rätt bemötande, inte

i arbetsgruppen uppmanar personalen, anhöriga

som avsiktligt eller manipulerande handling. Råd-

och brukarna själva att modigt ta kontakt med ar-

givande sektorn och personalen på EUC (Expert-

betsgruppens medlemmar. Med samarbete över-

och utvecklingscentret) kan hjälpa personalen på

vinner man allt! •

30


SENIORRUTAN

Seniorrutan Bästa Seniorer! Sommarens resa 2016 går till Åland, Mariehamn den 8–9.6.2016. Där finns Zusine Degerlund-Mattson som välkomnar oss, har ordnat hotell, mat och program. Båtresan bokad med Viking Line och den innehåller resa t/r med konferansrum och buffémat den 8.6. och två hytter på hemresan den 9.6. Information med preliminära priser har skickas till kontaktpersonerna i regionerna som berättar vidare på sina möten, och tar emot anmälningarna. Slutdatumet för anmälningar bestäms i början av 2016 så det finns tid att fundera ännu.

Mariehamns stadshus.

God Jul och Gott Nytt År 2016. Vi ses på sommarresan Stina Karlsson Kontaktperson i Åboland

31


KÅRKULLAPENSIONÄR

Text Christa Liukas | Bild Christa Liukas

Märta Marjamäki:

Kårkulla har lärt mig mycket

I höst pensionerades Märta Marjamäki efter sju år som samkommunsdirektör vid Kårkulla samkommun, 46 år inom social- och hälsovårdsbranschen och närmare 35 år som chef. Social- och hälsovård är något hon har i ryggmärgen.

– Enligt mig är ”sote”-tanken helt okej, alltså att man

kommer att garanteras men hur organisationen

slår samman social- och hälsovården. Människans

kommer att se ut vet man inte.

behov uppstår inte enligt sektorer. Men för att få

Nu tycker Märta att det är skönt att kunna följa

en genuin gemensam social- och hälsovård borde

med från sidan och ha åsikter, men inte vara tvun-

man också ha någonslags gemensam utbildning.

gen att fatta beslut. För det är något hon gjort myc-

Professionerna är så starka i sig så de måste kom-

ket av under sina 46 år i social- och hälsovårds-

ma närmare. Men det växer nog mossa på mina

branschen.

ögon före det händer, säger Märta Marjamäki ett par månader efter sin pensionering från Kårkulla.

– Socialvårdssidan kom ganska sent med i bilden. Som 6-åring bestämde jag mig för att bli

Märta hann avsluta rond ett av den omtalade

sjukskötare efter att jag vunnit en läkarväska när

social- och hälsovårdsreformen (”sote”) som föll i

jag skickade in en teckning till den svenska tidnin-

grundlagsutskottet, men rond två med centerstyrd

gen Allers. Min fransklärare försökte locka mig att

regering får hon lämna åt sin efterträdare.

läsa franska, men sjukskötardrömmar höll i sig.

– Regeringen har inte öppnat sig om vad de rik-

Så 1967 flyttade Märta från sin hemstad Borgå

tigt tänker. Det är avgörande för Kårkulla bl.a. hur

till Vasa och började studera på Vasa sjukskötar-

mycket de tänker låta privata och tredje sektorn

skola därifrån hon blev färdig sjukskötare år 1969

komma med. Om man hör till ett område borde

blott 20 år gammal. Första arbetet var inom spe-

man få sälja tjänster till andra områden. Det vikti-

cialsjukvården i Borgå kretssjukhus. År 1970 fly-

gaste ur finlandssvenskt perspektiv är nu att lobba

ttade Märta till Åbo och började jobba vid Åbo

aggressivt ur klienternas perspektiv. Verksamheten

universitets centralsjukhus barnklinik. Hos special-

32


iserade sig på inre medicinsk och kirurgisk sjukvård

serades Pargas stad och Märta blev personalchef

vid Helsingfors sjukvårdsinstitut. År 1973 fick hon

med fortsatt ansvar för utvecklingen av social- och

jobb som avdelningsskötare vid inre medicinska

hälsovården.

vid Åbolands sjukhus. Vid 24 års ålder och nästan

– Att vara personalchef var väldigt lärorikt för jag

yngst på avdelning började hon sin ledarskapsba-

var chef för personal inom branscher jag inte var

na. Sedan utbildade hon sig till överskötare, under

bekant med från tidigare, som tekniska sektorn

ett år undervisade hon på Vasa sjukskötarskola

och lärarna.

och 1979 var hon tillbaka på sitt gamla jobb på

År 2006 lediganslog Åbolands sjukhus tjänsten

Åbolands sjukhus. Märta hann också jobba en kort

som personal- och utvecklingschef. Märta kunde

tid som vikarierande ledande skötare vid Pargas

inte låta bli att söka jobbet. Hon fick det och det blev

hälsocentral.

hennes tredje anställning vid Åbolands sjukhus. – När jag började där tänkte jag att här blir jag.

Tiden på länsstyrelsen lärde förvaltning

Jag har alltid trivts där och Åbolands sjukhus har

År 1983 sökte länsstyrelsen en hälsovårdsinspek-

en speciell plats i mitt hjärta. Men år 2008 ledi-

tör. Märta sökte jobbet och fick det.

ganslogs tjänsten som samkommunsdirektör vid

– Det blev min långvarigaste arbetsplats, jag

Kårkulla. Folk sade åt mig att gå inte till den biku-

jobbade där fram till år 2000, alltså i 17 år, säger

pan. Så jag blev förstås intresserad av vad det var

Märta. Det är också arbetsplatsen där jag lärde

fråga om.

mig allra mest. Jag skötte om hela hälso- och

Så Märta tog kontakt med Kårkullas t.f. samkom-

sjukvården inom dåvarande Åbo och Björneborgs

munsdirektör Martin Nordman för några snabba

län. Det fanns 13 sjukhus i länet och jag hade hand

frågor – ett samtal som avslutades 45 minuter se-

om dem, samt om alla svenska frågor. Det var här

nare. Märta sökte och fick jobbet bland 5-6 andra

som jag lärde mig om förvaltning.

sökande.

Medan Märta jobbade på länsstyrelsen hann hon också utbilda sig till humanist kandidat och politices magister med socialpolitik som huvudämne. Men efter 17 år på samma plats kände Märta att hon

Kulturskillnader

När Märta började på Kårkulla blev kulturskillnaden mellan social- och hälsovården mycket tydlig.

behövde förändring. Arbetet hade blivit för bekant

– Det är mycket mer diskuterande inom so-

och rutinartat. Det var då som Pargas stad sökte

cialvården. Inom hälso- och sjukvården är det raka-

en ny social- och hälsovårdsdirektör. Märta såg sin

re rör. Klimatet är helt enkelt helt annorlunda.

chans och stannade vid Pargas stad i sex år.

Det som Kårkullas klienter behöver är egentli-

– Det ansågs som unikt då att jag lämnade tjän-

gen en blandning av social- och hälsovård. Därför

sten som hälsovårdsinspektör för att jobba vid en

skulle det vara bra att disciplinerna kom närmare

kommun. Inställningen var att man inte får de statli-

varandra.

ga tjänsterna så där bara, då lämnar man dem inte så lätt heller. Men jag ville prova på något nytt.

– När jag var lärare inom vårdutbildningen brukade jag förklara social- och hälsovården som en gran.

Det var som social- och hälsovårdsdirektör som

I toppen av granen är social- och hälsovården

Märta för första gången kom ordentligt i kontakt

ihopslagen i form av social- och hälsovårdsmin-

med socialvården. Hon fick välja var hon ville ha

isteriet. Sedan grenade de sig från varandra i nu-

sitt kontor och hon valde socialbyrån för att kom-

mera nerlagda social- och medicinalstyrelsen. En

ma den sociala sidan närmare. År 2004 omorgani-

nivå neråt var de ihopslagna i länsstyrelsen medan 33


KÅRKULLAPENSIONÄR

Jag började se på samhället lite annorlunda efter att ha försvarat denna sektor.

de igen var frånskilda inom kommunerna, berättar Märta.

Ett problem är att socialvården inte utvecklats lika

starkt som disciplin så som medicinen och vården gjort.

– Socialvården är kritiserad för att den inte kun-

nat föra fram sig tillräckligt och har en underlägsen ställning jämfört med sjukvården. Kanske är det för att det är lättare att forska inom sjukvården? Eller för att socialvården har uppstått från fattigvården? Det är synd att det är så för socialvården är mycket omfattande och mångfacetterad. Och mycket av det som i dag kallas för välbefinnande och hälsofostran handlar just om att må bra socialt, t.ex. kultur inom äldrevården. Det var inte bara kulturskillnaden mellan socialoch hälsovården som blev tydlig för Märta när hon började på Kårkulla. Då märkte hon också vilka kulturskillnader det fanns mellan regionerna. Det har varit en positiv krydda men samtidigt en utmaning, för samma lösning passar inte alla regioner. Som samkommunsdirektör har Märta fått höra kritiken att hon fokuserat för mycket på förvaltning och strukturer. Men det var politikernas beställning när de anställde henne – hon skulle utveckla förvaltningen och strukturen och modernisera organisationen. – Substans och struktur ska inte ställas mot varandra. Strukturer är till för att ge ramar och underlätta vardagen för dem som vårdar. 34

Eftersom Märta jobbat med personalfrågor tidigare låg dessa frågor nära hjärtat. Märta började med att beställa e-postadresser till alla anställda, anställa mer folk på it-sidan som år 2008 bestod av en person, anställa en personalchef och göra upp en personalstrategi med handlingsprogram, göra om arbetarskyddschefen till en heltidstjänst samt anställa en verksamhetschef. – Jag har försökt öppna Kårkulla utåt. Kårkulla har alltid haft bra nätverk inom omsorgen men saknat nätverk till den förvaltning som styr Kårkullas verksamhet. Genom mina tidigare jobb hade jag mycket kontakt till ministerierna och jag försökte ta med mina nätverk till Kårkulla och upprätthålla dem till fördel för Kårkulla för att kunna lotsa fram Kårkulla genom skären. Visst har mitt fokus legat på förvaltning och struktur. Kårkulla har haft en kultur av ”låt alla blommor blomma”, och visst får alla blommor blomma, men de ska göra det i en rabatt och de måste skötas om och få näring. En av de mest minnesvärda förändringarna som Märta blev känd för var det s.k. ljusdirektivet som väckte mycket uppståndelse. Det var efter att gardinerna fattat eld på en enhet som Märta bestämde att inga levande ljus var tillåtna någonstans i samkommunen. Det tyckte många att var fruktansvärt – hur kan förbjuda levande ljus i människors hem? – Det var brandmyndigheterna som sade att om jag inte förbjuder levande ljus så gör de det. Vi tolkade det som så att vi som hyresvärdar kan förbjuda det. Senare har levande ljus också blivit förbjudna i alla skolor och äldreboenden. Att ändra på traditioner är känsligt. Ljusdirektivet ledde till att Märta bl.a. fick brev från en anställd, som konstaterade att ”en kall fläkt drar genom Kårkulla…”.

Organisationsförändring och ”sote”

Några år före Märta började som samkommundirektör hade Kårkulla genomgått en organisationsförändring där man hade ökat på antalet chefer. I


en knappa tusen personers organisation fanns ca 100 ledare. År 2011 inledde styrelsen på initiativ av Märta en organisationsförändring som bland annat minskade på antalet mellanchefer. Det var en lång process som tog två år i anspråk. När organisationsförändringen var klar började så småningom diskussionerna om social- och hälsovårdsreformen. Genom svängarna med reformen blev det krassa politiska systemet ännu mer bekant för Märta. Trots att mycket handlat om förvaltning och struktur har Märta varit mycket intresserad av sub-

Märtas porträtt avtäcktes under styrelsens avskedsmiddag för Märta.

stansen. Specialomsorg var inte bekant för Märta från tidigare, trots att hon kommit i kontakt med

och genom hela samhället är ekonomin. Så krasst

Kårkulla både som hälsovårdsinspektör och som

som det än låter så har euron blivit en konsult.

social- och hälsovårdsdirektör.

– Ingen ledare inom social- och hälsovården

– Hela handikappservicen öppnade sig för mig

skulle vilja att ekonomin styr. Det värsta är att man

i och med Kårkulla. Det här området är nog det

vet att egna beslut stramar åt, men man är tvun-

tyngsta inom social- och hälsovården. Arbetet

gen att fatta besluten för att hela organisationen

kräver mycket spännvidd och jag beundrar vårdar-

ska kunna fortsätta att existera. Det har varit extra

na som jobbar inom Kårkulla.

svårt inom Kårkulla, eftersom det är en så person-

En tanke som blivit allt mer självklar för Märta under hennes tid på Kårkulla är att det enda rätta perspektivet inom specialomsorgen och handi-

altung organisation. Ledarskap har varit någonting som fascinerat Märta under hela hennes arbetskarriär.

kappservicen är de mänskliga rättigheterna. Det tar

– Det är en personlig utmaning, att kunna göra

lång tid för samhällets attityder att förändras, men

saker så att man får människor med sig och moti-

det är det här perspektivet som vi måste förstärka.

verar dem. På Kårkulla fick jag verkligen använda

– När jag mött våra klienter har det gjort ett stort

alla kunskaper jag hade med mig i ryggsäcken. Jag

intryck på mig, det är ju dem vi jobbat för. Inom

tycker om utmaningar och ledarskap är något man

förvaltning handlar det mycket om pengar och

aldrig blir färdig med, utan man utvecklas ständigt.

papper. Det stämmer att jag är en förvaltningsmän-

– Jag har säkert uppfattats som en hård ledare.

niska, men när jag träffat klienter och fått upple-

Och jag är mycket medveten om att jag borde ha

va deras öppenhet och spontanitet har det ändå

besökt fältet mer. Men i det här jobbet kom det

känts som att jag kommit nära den lilla människan

aldrig ett tillfälle där det fanns extra tid.

på Kårkulla, om inte fysiskt så i förståelse.

Men nu finns det tid. Märta säger att hon inte

– Oberoende av hur det blir med social- och

saknar själva arbetsuppgifterna, men hon saknar

hälsovårdsreformen måste man leva med tiden.

det sociala nätverket som jobbet gav. Överlag är

Jag har börjat se på samhället lite annorlunda efter

det ganska skönt att få följa med hur läget utveck-

att ha försvarat denna sektor. Det har öppnat ögo-

las sittandes hemma i soffan, utan att behöva fatta

nen för hur polariserat samhället är.

beslut. Men man kan alltid försöka påverka på olika

En röd tråd som hela tiden gått genom Kårkulla

sätt. • 35


PKN I PARGAS

Text Annika Lahtinen | Bild Annika Lahtinen

Pertti Kurikan Nimipäivät höll avskedskonsert i Pargas Redan då punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät (PKN) deltog i Eurovisionsfestivalen i våras fanns det på Kårkulla tankar på att bjuda in bandet till Pargas. En mörk och regnig decemberkväll blev konserten i PIUG i Pargas verklighet. Arrangörer var Kårkulla och Pargas stad. Konserten är samtidigt en av PKN:s avskedskonserter. Pertti ska pensionera sig då han fyller 60 år om ett år, berättar bandets trummis Toni för mig. 36

Stämningen i PIUG är förväntansfull. Många glada och bekanta ansikten dyker upp i vimlet. Det känns spännande att om en stund få stå öga mot öga med så kända personer som medlemmarna i PKN. Litet pirrigt är det också för många, som undrar om ljudet kommer att vara för högt eller om punkmusiken är för skränig. Någon har förberett sig inför konserten med ett vinterbad och någon säger sig vara litet nervös.


Another Wasted Night var förband för PKN.

Kvällen inleddes med en spelning av förbandet ”Another Wasted Night”, som på svenska betyder ungefär ”Ännu en bortkastad natt” med pargaskillarna Dennis Ekman (sång), Axel Rantanen (trummor), Kalle Grönroos (bas) och Sigge Möller (bas). Alla killarna är 16 år, går i skola i Pargas och deltar också i ”Show 8”. De har spelat tillsammans i ett år och haft hela nio spelningar under den tiden. Dennis säger att han alltid tyckt om att sjunga. Kalle frågade honom en dag om han kan sjunga och om han vill vara med i ett band. På den vägen är killarna. Pojkarna gör själva sånger och Kalle har gjort en låt, ”Out of my Life”, om Dennis förhållande till sin tidigare flickvän. Den charmige och trevlige Dennis har jobbat litet på Kårkulla och säger att han gärna gör det igen. Han vet inte ännu vad han ska bli som stor, men helst skulle han jobba med något där han kan använda sin röst. Bandet har aldrig spelat för Kårkulla förut, men

Dennis säger att de gärna gör det igen. De ska nu hålla en liten paus med spelningarna, för de ska under vintern släppa sin första skiva. Dennis hälsning till Omslagets läsare: ”Lyssna på vår musik när vi släpper mera. Gilla oss på Facebook och Instagram.” 37


PKN I PARGAS

Medlemmarna i PKN känns väldigt nära och sym-

hatar världen), som är en låt tillägnad poliser och

patiska. Medan förbandet spelar dansar Toni från

politiker. Alla sånger är på finska utom en, som är

PKN med några konsertbesökare framför scenen.

på engelska, för killarna kan inte svenska, säger

Under pausen går solisten Kari omkring och hälsar

solisten Kari.

på publiken i kaffekön. Han tar var och en i hand och presenterar sig, vilket känns väldigt trevligt.

Solisten Kari har karisma. När han ser sin publik

Medlemmar i andra band kunde ta modell av Kari

i ögonen börjar damernas hjärtan fladdra. Kari gör

och Toni i PKN.

intryck på många och någon säger sig vara litet

Efter pausen sätter PKN igång. Låtarna är de-

förtjust i honom.

finitivt punk – de är rebelliska, hemlagade och

Då bandet kommit fram till låten ”Senkin pöljäpää”

känns äkta. Idéerna till texterna är tagna ur kil-

(Du din dumskalle) blir det stopp. Pertti kommer

larnas vardag. Eurovisionslåten ”Aina mun pitää”

inte ihåg ackorden. Han får instruktioner av sin ba-

(Alltid måste jag) handlar om sådant de upplever

sistkollega, men säger sedan ”Sori, en muista nyt”

andra säger att de måste göra under dagens lopp.

(Förlåt, jag kommer inte ihåg nu). Sedan bara byter

Andra låtar är ”Kuusi kuppia kahvia” (Sex koppar

killarna låt. Inget problem med det, varken för killar-

kaffe), ”Läski-Kari” (Fläsk-Kari), ”En viihdy kotona”

na själv eller publiken.

(Jag trivs inte hemma), ”Mä vihaan maailmaa” (Jag 38


Spontana kommentarer från publiken mellan låtarna är ”Jag tycker om det här!”, tummar kommer upp och flera personer dansar intensivt från början till slut framför scenen. Stämningen är god och folk ser ut att trivas. Volymen är ganska hög, men de som behöver kan använda öronproppar. Systrarna Ellen (14), Siri (12) och Kajsa (10) Lindström hör till de yngsta på konserten. Flickorna säger att de tycker om punkmusik och att de tidigare varit på konserter på scoutläger. De tycker att konserten är bra och att alla spelade och sjöng fint. Flickorna säger att de också skulle kunna tänka sig att jobba på Kårkulla då de blivit litet äldre. De önskar alla Omslagets läsare en trevlig dag. • Ellen, Siri och Kajsa trivdes på konserten.

39


OPTIMA 30 ÅR

Text Optima | Bild Optima/Bjarne Westerlund

Festgästerna intog scenen och hjälpte Dennis Rönngård med sången och stämningen.

Glädje och fest för framgångsrik 30-åring Glädje, stolthet, sång och tacksamhet dominerade då specialundervisningen i Nykarleby firade 30 år. Gästerna var över 200 och stämningen på topp.

– När får vi komma på fest? Den frågan har vi fått

– Ni har förmedlat glädje, förnöjsamhet och stolthet

många gånger. Och i dag är det dags att fira – vi

över att gå i skola här. Det är härligt att få jobba

firar tillsammans med er som tillbringat tre år av er

med ungdomar som visar upp en så stark utveck-

ungdomstid i Nykarleby.

ling, fortsatte Snellman.

Så inledde rektor Sixten Snellman sitt välkomst-

För de tillresta tidigare studerandena var det ro-

tal då Optimas yrkesinriktade specialundervisning i

ligt att återse skolan, elevhemmet, gamla kompi-

Nykarleby, tidigare Yrkesträningsskolan, firade 30

sar och personal. Från Raseborg hade ett gäng åkt

år den 2 oktober.

med invataxi för att få vara med på festen.

40


Tidigare studerande Christian Heikius uppträdde med ett pianostycke och intervjuades i samband med detta av utbildningsledare Kristina Kullas-Norrgård. – Jag studerade här 1994-96. Sen började jag jobba på Tallkotten i Oravais där jag fortfarande jobbar. Jag jobbar också på HVC-lagret. Jag trivs. Roland Grankulla gick ut skolan 1994. Under hans studietid renoverades byggnaden på Åminnevägen och skolan verkade i Farmfrys-fastigheten. Grankulla hade därför ett specialuppdrag. – Jag hade körkort och körde mat från Yrkesskolan i Jakobstad till skolan varje dag. Efter skolti-

Skolan startade 1985 i Nykarleby, Kårkulla samkommun hade framsynt tagit initiativ till utbildning efter träningsundervisningen.

Festtalaren Carola Lithén riktade ett varmt tack till alla som har varit involverade på ett eller annat sätt i specialundervisningen och som generöst har

den började jag köra ut mat för hemservicen. I dag

bidragit med sin kunskap, sin tid och sitt engage-

jobbar jag på Intek och bor i Larsmo i egen lägen-

mang.

het. Här lärde jag mig olika saker som man behöver i livet.

– Optima är en plantskola för personlig tillväxt, en kunskapsförmedlare och en attitydfostrare. Var och en av oss behöver få pröva våra vingar, men

Skolan startade 1985 i Nykarleby, Kårkulla sam-

det ska ske i en krets där vi kan känna oss trygga

kommun hade framsynt tagit initiativ till utbildning

och förstådda, och där det inte gör något om vi

efter träningsundervisningen. År 1990 då Optima

misslyckas lite grann, sade Lithén.

tog över fanns det 13 studerande i skolan. I dag är studerandena 143 till antalet och de finns utspridda

Festen avslutades med dans och fri samvaro till

i elva enheter i Nyland, Åboland och Österbotten.

tonerna av Dennis Rönngård med orkester. Före

Optima är den enda svenska specialyrkesläroan-

det hade bl.a. Optimas styrelseordförande Ken-

stalten i Finland. Optimas specialundervisning har

neth Holmgård, regionchef Ann-Catrine Vuolle

länge haft ett unikt budskap, utbildningen omfattar

från Kårkulla samkommun och stadsdirektör Gös-

en utbildningsgaranti som innebär att alla ska ha en

ta Willman från Nykarleby stad hunnit gratulera

plats att gå till när skolan tar slut.

30-åringen. En 30-åring som formats av rektor

– Optimas ledning har trott på oss och gett oss

Snellmans kunskap och engagemang.

möjligheter och stöd. Vår styrka är personal med

– I dag ska vi glädjas tillsammans över det goda

en stabil värdegrund som verkligen vill jobba med

samhället vi har, vi gläds med varandra och gläds

ungdomar som behöver extra mycket stöd. Det är

över att Optimas yrkesinriktade specialundervisning

den atmosfären som familjerna möter här och som

tagit stora kliv framåt under 30 år! Vi ser bakåt med

ger goda resultat, poängterade Snellman.

tillfredsställelse och framåt med tillförsikt! • 41


JUL HOS KÅRKULLA SAMKOMMUN

God Jul och Gott Nytt År! Juletider innebär att tomteverkstäder tar rum i Kårkullas dagverksamhetsenheter. Det pysslas och visas prov på otroliga hantverksfärdigheter när brukarna tillverkar produkter för julmarknader och -försäljningar. Här har ni ett smakprov på hantverkskonsten inom samkommunen! Julskyltning för hantverkarboden vid Mosebackens dagverksamhet i Närpes. Skyltningen gjord av Maria Senkas, bild Johanna Söderback.

Cementstövlar med ljus på Smultronbackens serviceenhet i Kristinestad.

Cementtomtar och tovade tomtar och ängel på Smultronbackens serviceenhet.

Jens Öst har tillverkat fågelbräden för Lövögårdens julförsäljning vid Bennäs serviceenhet i Pedersöre.

42

Här tillverkas kransar för Lövögårdens julförsäljning vid Bennäs serviceenhet.


Julförsäljning vid Intek serviceenhet i Jakobstad.

Grantomtar på Intek serviceenhets julförsäljning.

Juliga produkter tillverkade på Intek serviceenhet.

Fina krukor som ljusstakar hos Intek.

Produkter som Flätan tillverkas för Mocca serviceenhets Kort som Flätan i Åbo tillverkat för Moccas julmarknad. julmarknad i Pargas.

Många juliga produkter på Treklangens serviceenhets Handel på den årliga julbasaren på Treklangens serviceenjulförsäljning i Helsingfors. het den 27.11.

43


2

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

Trycksak

Profile for Omslaget

Omslaget 4/2015  

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell i...

Omslaget 4/2015  

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell i...

Profile for omslaget
Advertisement