Boken om oss alla – Digital bibelutställning

Boken om oss alla Bibeln – avskrifter, översättningar, tolkningar och illustrationer // DIGITAL UTSTÄLLNINGSKATALOG

Utställningen har kommit till med anledning av Svenska Bibelsällskapets 200-årsjubileum 2015.

Den är resultatet av ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och Bibelsällskapet.

1

Boken om oss alla Evangelisten med boken i sin hand är en tematisk utgångspunkt för utställningen Boken om oss alla.

Utställningen handlar om den roll Bibeln genom historien har spelat som drivkraft för människor att skriva av, översätta, tolka och genom konsten förmedla Bibelns innehåll.

Materialet i den digitala utställningen bygger på gamla handskrifter och några tryckta böcker, som alla finns på Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva.

Handskrifterna är skrivna på olika språk: hebreiska, grekiska, latin, gotiska, kyrkslaviska, geez, tigré, svenska och umesamiska.

Utställningen har kommit till med anledning av Svenska Bibelsällskapets 200-årsjubileum 2015 och är resultatet av ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och Bibelsällskapet.

Ett varmt tack till Lars Björdal, konserveringsenheten, Håkan Hallberg, handskrifts- och musikenheten, och Lotta Sundberg, reproenheten.

För urvalet och bildtexterna ansvarar Mikael Winninge, Svenska Bibelsällskapet.

Svenska Bibelsällskapet Box 1235 751 42 Uppsala Tfn 018-18 63 30 E-post info@bibeln.se www.bibelsällskapet.se www.bibeln.se

2

Arbetet med utställningsmontern var intensivt veckan före invigningen på Carolina Rediviva. Vad skulle vi välja att visa?

Konstnären Michel Östlund formgav den poster som gav besökarna en första introduktion till bibelutställningen.

3

För att skydda verken bevarades de i låsta glasskåp i utställningslokalen med varsam belysning. Besökarna kunde gå nära och läsa och kika på de vackra illuminationerna.

På bilden till höger syns evangelisten Markus i en handskrift från 1300-talet.

Samtliga verk från den fysiska utställningen samt ytterligare verk presenteras på de kommande sidorna.

4

5

Hebreiska

H

ebreisk pergamenthandskrift av tyskt ursprung, daterad till 1200-talet.

Handskriften O Hebr. 1 innehåller Moseböckerna med Targum Onkelos i innermarginalen och Rashis kommentar i yttermarginalen, vidare Megilloth (Höga visan, Ruts bok, Klagovisorna, Predikaren och Esters bok) samt Haftaroth (läsningar ur profeterna).

Här syns Tredje Mosebok 6, uppslag 209 verso & 210 recto. Rödfärgningen av orden ”Och Han talade” är karakteristisk. I svensk översättning: ”Och Herren talade till Mose …”

(3 Mos 6:8–9).

6

7

O Hebr. 1, blad 109r. Den dekorerade inledningen av Exodus. Sidan 채r sliten och fuktskadad.

8

O Hebr. 1, blad 424v & 425r. Avslutningen av 5 Mosebok och början av Megilloth. Här Höga visan.

9

O Hebr 8. Odaterad hebreisk handskrift. Rulle av pergament. Här syns två kolumner ur Esters bok – en skrift som läses i synagogan i samband med firandet av Purim.

10

Grekiska

T

vå sammanbundna nytestamentliga grekiska pergamenthandskrifter har signum Gr 1 i universitetsbibliotekets samlingar. Volymen kom till Uppsala genom J.G. Sparwenfeld (d. 1727).

Manuskript 2 (sidorna 183–440) är från 11/1200-talet och innehåller en stor del av de nytestamentliga breven. Textvärdet är stort, då manuskriptet representerar den s.k. alexandrinska texten. (Manuskriptet har nummer 442 i den 28:e utgåvan av Novum Testamentum Graece.) Här syns den dekorerade inledningen av Galaterbrevet 1, blad 123r (sid 245).

11

Gr 1. Manuskript 1 (sidorna 1–182) är från 1200-talet. Naturligt hål i pergamentet fick vara kvar. Man skrev runt det. (Här med vitt papper bakom, för att tydliggöra hur pergamentbladet såg ut). Texten är från Apg 21, blad 20r, sid 39 i handskriften.

12

Grekisk pergamenthandskrift från 1200-talet, som förvärvades av Jacob Jonas Björnståhl (d. 1779). Handskriften, Gr 11, innehåller Nya testamentet från Apg 9:33, vilket är antecknat på latin högst uppe till höger. Notera också anteckningen längst ned: Legatum Biörnståhlian 1784.

13

Stort textvärde

H

andskriften Gr 11 anses ha ett särskilt stort textvärde för de katolska breven. (Manuskriptet har nummer 1852 i den 28:e utgåvan av Novum Testamentum Graece.) Här syns Första Johannesbrevet 5, uppslag 55v & 56r.

Medan flertalet medeltida handskrifter bland annat har ett senare tillägg om treenigheten i 1 Joh 5:7–8, vittnar föreliggande handskrift om den ursprungliga texten i hela kapitlet.

14

15

16

Evangeliarium

E

vangelisten Markus och början av Markusevangeliet i Gr 9, Tetraeuangelion, 89v & 90r. Denna handskrift på pergament dateras till omkring 1300. Den förvärvades av Adolf Fredrik Sturtzenbecker (d. 1783) från ett av Meteoraklostren i Thessalien.

17

Evangelisten Matteus och bÜrjan av Matteusevangeliet i Gr 9, Tetraeuangelion, 4v & 5r.

18

19

Missionsbefallningen på grekiska

M

issionsbefallningen (Matt 28:18–20) enligt Gr 9, Tetraeuangelion, 87v (samma handskrift som i föregående bild). Texten är vackert skriven, sidan är dekorerad och textslutet är format som ett ”V”.

20

Latin

D

en latinska pergamenthandskriften C 83 är ett evangeliarium som tillverkades i Helmarshausen i Tyskland ca 1140 för Lunds domkyrka.

Handskriften innehåller en rad illustrationer. På blad 1v figurerar Sankt Lars, som led martyrdöden 258.

På samma sida förekommer bibelöversättaren Hieronymus (ca 347–420) liksom påve Damasus I (ca 305–384) som tar emot översättningen.

21

C 83 innehåller ett flertal kanontavlor. Här visas en med fyra evangelister, blad 8r.

22

C 83. Precis före Matteusevangeliets början återfinns denna rikt illustrerade bild med temat Jesu födelse, blad 17r.

23

Evangelisten Matteus och inledningen av Matteusevangeliet, C 83, 17v & 18r.

24

Evangelisten Markus och inledningen av Markusevangeliet, C 83, 57v & 58r.

25

Evangelisten Lukas med boken i sin hand, C 83, blad 85v.

26

Evangelisten Lukas med boken i sin hand, C 83, blad 85v.

27

Lukasevangeliet kapitel 3. C 83, blad 90v.

28

Kejsarbibeln

C

odex Caesareus Upsaliensis, Kejsarbibeln, C 93, är en av klenoderna på Carolina Rediviva. Denna handskrift på pergament tillverkades av den berömda Echternachskolan i Luxemburg.

Dateringen kan fastställas till 1050-talet, då den tysk-romerske kejsaren Henrik III beställde evangeliariet för den nybyggda domen i staden Goslar i nuvarande Niedersachsen. Kejsarbibeln tillföll universitetsbiblioteket som en testamentsgåva av Ulrik Celsing (1731–1805).

29

30

Här syns evangelisten Johannes och inledningen av Johannesevangeliet, fol. 125v & 126r. Codex Caesareus Upsaliensis, Kejsarbibeln, C 93.

31

Evangelisten Lukas. C 93, fol. 85v.

32

Fickbibel

C

149 är en fullständig bibel på latin i fickformat. Det är en delikat skrift på fint pergament. Bibeln har tillkommit i Paris på 1200-talet. Den har tillhört Magnus Gabriel de la Gardie (lacksigill). På det rikt utsmyckade uppslaget, 163v & 164r, återfinns Psaltaren 95–103 (enligt Vulgatas räkning).

33

C 149. P채rm.

34

2 Joh, 3 Joh och Judasbrevet p책 samma sida.

C 149, blad 375r.

35

Exklusiv bibel

C

155 är en fullständig bibel på latin, skriven på mycket fint papperstunt pergament. Boken är stor, 25 x 36 cm, med pärmar av trä klädda i svart getskinn. Denna exklusiva bibel härrör från Paris och dateras till 1200-talets senare del. Den har tillhört Uppsala domkyrka.

Bibeln är känd för sina illuminerade initialer. Varje bibelbok inleds med en figurscen som är karakteristisk och ofta tolkande.

Här ser vi inledningen av Lukasevangeliet, blad 335v & 336r. I den lilla figurscenen på höger sida syns den på medeltida vis rökelsesvingande prästen Sakarias, som av ängeln får budskapet om Johannes födelse.

36

37

Figurscener

C

155. Inledningen av 5 Mosebok, blad 54v. Mose är framställd med horn enligt etablerad medeltida konsttradition. Tolkningstraditionen bygger egentligen på en missuppfattning av den hebreiska texten i 2 Mos 34:29, där det står att Moses ansikte ”strålade”. På grund av att det besläktade substantivet ”stråle” ofta betyder ”horn” översattes verbet i Vulgata så att Mose blev behornad.

38

C 155. Rut och Boas i inledningen av Ruts bok, blad 82v. Notera barnen. Enligt biblisk tradition var Ruts och Boas’ son Oved farfar till kung David (Rut 4:13-22).

39

C 155. Salomos vishet inleds med hur Salomo ger råd till en medeltida riddare, vilket tydligt åskådliggör hur Bibeln kunde tolkas, blad 218v.

40

C 155. I Jesajabokens inledning skildras profetens martyrium. Enligt den utombibliska legenden blev han sĂśndersĂĽgad ( jfr antydningen i Heb 11:37), blad 239r.

41

C 155. Andra Petrusbrevet bรถrjar med en bild av aposteln, som tilldelats nycklamakten, blad 405v.

42

C 155. Johannes skriver Fรถrsta Johannesbrevet, blad 406r.

43

Gotiska

S

ilverbibeln, Codex Argenteus, är en av Uppsalas absolut mest kända sevärdheter och kan skådas på Carolina Rediviva. Här syns Matt 6. Silverbibeln är egentligen inte en bibel, utan ett evangeliarium. Texten är skriven med silver- och guldskrift på purpurfärgat pergament. Det är en unik gotisk skrift och vår främsta källa till kunskap om det gotiska språket. Översättningen gjordes av biskop Wulfila på 300-talet. Handskriften på Uppsala universitetsbibliotek tillkom sannolikt på tidigt 500-tal och skrevs av allt att döma i Ravenna, Italien.

44

45

Kyrkslaviska

I

46

llustrerad p채rm p책 kyrkslaviskt evangeliarium fr책n mitten av 1500-talet, signum Slav 24.

Evangeliarium p책 kyrkslaviska. Slav 24, blad 126v & 127r.

47

48

Geez

U

niversitetsbiblioteket äger några etiopiska pergamenthandskrifter från 1400-talet, skrivna på geez.

Här visas O Etiop. 2, som utgör ett frag-

ment av Matteusevangeliet (Matt 2:1–12).

Illustrationerna föreställer Maria med Jesusbarnet respektive S:t Georg till häst med lans.

49

Handskriften O Etiop. 3 innehåller Uppenbarelseboken på geez. Här syns slutet av Upp 13 och början av Upp 14, uppslaget 32v & 33r.

50

Insidan av pärm och blad 1r, O Etiop. 3. Texten på pärmens insida är en latinsk översättning av manuskriptets tre första rader på geez, som innehåller skriftens titel. Den Johannes som skrivit Apokalypsen har märkligt nog här identifierats med Johannes Chrysostomos. Notera också sigillet.

51

O Etiop. 50. Handskrift fr책n 1400-talet med v채ska.

52

O Etiop. 50, blad 98v & 99r. Handskriften inneh책ller de fyra evangelierna p책 geez.

53

Tigré

U

nder 1900-talet påbörjades en översättning av Bibeln till tigré, ett språk som används i Eritrea. Här syns början av 1 Mos 1. Översättningarna gjorde av pastor K.G. Rodén (1860–1943).

Han lade sista handen vid översättningarna strax innan han dog hemma i Sverige. Femton år senare (1958) skickades hans manus ut till Eritrea, men det blev liggande i Asmara till 1978.

54

55

Granskad bibel

H

är syns omslaget till häftet med K.G. Rodéns översättning av 5 Mos till tigré. På grund av politisk oro i Eritrea kunde revision och tryckning aldrig ske i Asmara. Eritreanska kyrkans generalsekreterare Musa Aron fick ta med sig Rodéns översättning av GT tillbaka till Sverige för revidering. Varje bibeldel fick en stämpel av säkerhetspolisen, som granskade materialet innan det fick lämna landet 1978. Inte förrän 1982 kunde en språkligt moderniserad revision av översättningen tryckas med svenskt bistånd.

56

57

Svenska

U

nder medeltiden fanns bara brottstycken av Bibelns texter på svenska. Bland handskrifterna på universitetsbiblioteket återfinns en kort text, som tillhört bröderna vid klostret i Vadstena. Texten börjar på blad 372r i en samlingsvolym med signum C 15. Det är en parafras av Psaltaren 101 (Ps 100 enligt Vulgatas räkning). Texten är förmodligen från 1400-talet. (För en transkribering av delar av texten, se nästa bild.)

58

Transkription av Ps 100 (101) i UUB C 15, fol. 372r. Första hälften av parafrasen av psaltarpsalmen är transkriberad och uppförstorad.

Notera att de praktiska versnumren inte finns i handskriften.

Versnumrering infördes först på 1500-talet.

Misericordiam et iudicium cantabo tibi domine O herra jak skal sionga, thik miskund widherkænnandes thina nadh oc miskund j allom mædhgang, oc thina rætuisa oc dom i allom motgang 2 Gudh gifwi at jak maghe sionga, i godhom gerningom ok vnderstanda j rætfærdhoghum thankom oc osmittoghom wægh oc omgængilsom, nær thu æst komandes til mik, søkiandes mik mædh thinne nadh ok miskund Jak gik omkring j miskunsamlikom gerningom, oc j mins hierta oc samwitz meenløso oc reenlikheet, ey all ena mædh frømadhom wtan iæmsampt mædh them mik daghlika omganga.

3 Jak haffwer ey sat for miin øghon æller thæknadh nakath orætwist thing, wtan alla the som motgang gøra, moth thinom laghum oc budhum haffuer iak hatath thera snødheet oc ey thera natur

59

Boktryckarkonstens genombrott Det var fรถrst 1526 som hela Nya testamentet รถversattes och trycktes i samband med reformationen. Nedan syns Galaterbrevet 1-2.

60

Galaterbrevet 1-2 i Gustav Vasas bibel fr책n 1541.

61

Samiska

U

nder 1600-talet gjordes de första översättningarna av bibeltexter till samiska. Manuale Lapponicum som publicerades 1648 var banbrytande.

Det är en handbok skriven av Johannes Tornæus (ca 1605–1681), kyrkoherde i Torneå, i den språkform som vi idag kallar tornesamiska. Innehållsförteckningen är talande.

Förutom katekesen innehöll boken valda delar av Bibeln, såsom Psaltaren och den apokryfa skriften Jesus Syraks vishet.

62

Kyrkoårets texter var prioriterade. Här syns epistel och evangelietext för Första söndagen i advent. (Ur Manuale Lapponicum)

63

64

Umesamiska

K

yrkoherden Lars Rangius (1667– 1717), som hade tjänst i Silbojokks församling i Arjeplogs fjällvärld, där malmen från gruvorna i Nasafjäll hade förädlats, översatte under tiden 1701–1713 hela Nya testamentet till umesamiska. Hans text blev aldrig tryckt men finns sedan 1715 som handskrift i Uppsala (T4d). Här syns inledningen av Matt 1. Notera årtalet 1701.

Lars Rangius handskrift (T4d). Här syns slutet av Johannesevangeliet, uppslag 238v & 239r.

Lars Rangius handskrift (T4d). Sista sidan, blad 553v, med ett avslutande Soli Deo Gloria och årtalet 1713.

Jämför omslaget på Boken om oss alla. Tretton röster om Bibeln. Uppsala: Bibelsällskapets förlag, 2015.

(Se sista bilden i denna digitala utställning.)

65

Nya testamentet på umesamiska 1755.

Insidan av pärmen på det umesamiska Nya testamentet, 1755. Anteckningen om British and foreign Bible society’s Historical catalogue utgör en hänvisning till deras välkända katalog över tryckta biblar i världen.

66

Pehr Fjellström, prost och kyrkoherde i Lycksele, översatte och lät trycka Nya testamentet på umesamiska, 1755.

67

Hela bibeln p책 umesamiska 1811.

68

Jeremia p책 umesamiska, 1811.

69

Nordsamiska

NT pĂĽ nordsamiska 1840. Ă–versatt av N.V. Stockfleth.

Joh 6. Nordsamiskt NT, 1840.

70

Insidan av pärmen på det nordsamiska Nya testamentet, 1840. Här kan man intressant nog konstatera att denna bibelöversättning bekostats av British and foreign Bible society.

71

Kyrilliska bokstäver

Matteusevangeliet på samiska tryckt i Archangelsk 1894. På Kolahalvön i Ryssland talas alltjämt några varieteter av samiska.

72

Matt 6 p책 samiska, skrivet med kyrilliskt alfabete, 1894.

73

74

Lulesamiska

NT p책 lulesamiska 1903.

Apg 9 p책 lulesamiska, 1903.

75

Är tiden inne att påbörja en ny bibelöversättning?

Här är ett smakprov på hur texten i en framtida bibelutgåva kan se ut. Eftersom språket förändras och bibelforskningen går framåt vill Svenska Bibelsällskapet testa hur en ny text fungerar för läsaren. Därför är du välkommen att kommentera och tycka till!

Svenska Bibelsällskapets provöversättning av nytestamentliga texter, 2015.

Du möter författaren Lukas, som har skrivit drygt en fjärdedel av Nya testamentet, liksom den flitige brevskrivaren Paulus. lukas har ett förhållandevis elegant språk, men när Jesus talar direkt till människor på vägen till Jerusalem blir stilen dramatisk och livfull. Översättarna har valt att göra kortare meningar på flera ställen. Ambitionen att ge texten ett naturligt flyt märks i ordföljd och ordval.

Lukasevangeliet lyfter fram dem som är marginaliserade och maktlösa. Omsorgen om de fattiga är central. Lukas återger Jesus syn på pengar och barmhärtighet på ett sätt som utmanar dagens samhällsdebatt. paulus är i Galaterbrevet upprörd över att galaterna låter sig förhäxas av falska lärare och riskerar att hamna utanför Guds nåd. För Paulus står evangeliets sanning på spel. Det är inte lagen som är det avgörande, utan att Kristus dog på korset.

Den vana bibelläsaren upptäcker att många av Paulus ofta långa och krångliga meningar är formulerade på ett nytt sätt. Blir Paulus argumentation och stil lättare att följa i den nya språkdräkten? Vad tycker du? isbn 978-91-979724-7-5

9 789197 972475

76

När tiden var inne …

När tiden var inne …

Provöversättning av Lukasevangeliet 9–19 och Galaterbrevet

Provöversättning av Lukasevangeliet 9–19 och Galaterbrevet Bibelsällskapets förlag

bibelsällskapets förlag

Luk 17:20-21 i fyra versioner.

77

Boken om oss alla. Omslaget är inspirerat av sista sidan i Lars Rangius handskrift, T4d, blad 553v.

Design Michel Ă–stlund.

78

Svenska Bibelsällskapet har till uppgift att göra Bibeln känd, tillgänglig och använd och firar sitt 200-årsjubileum 2015 bland annat genom att ge ut Boken om oss alla. Tretton röster om Bibeln.

Björn Ranelid Niklas Rådström Elisabeth Sandlund Göran Skytte Mats Svegfors Jesper Svenbro Michel Östlund

Redaktörer: Erik Aurelius och Mikael Winninge

isbn 978-91-979724-9-9

Tretton röster om Bibeln

Rösterna tillhör: Kerstin Ekman Maria Küchen Torgny Lindgren Kristian Lundberg Katrine Marçal Jenny Petrén

Boken om oss alla

Vad har Bibeln med oss att göra? En orientalisk skriftsamling med berättelser och dikter, lagar och brev och mycket annat, som skrivits under en period av över 1000 år i ett litet folk vid medelhavets östra hörn – vad har allt detta att säga oss i Sverige idag? Ett svar är att Bibelns aktualitet ligger i att den handlar om läsaren, i varje tid och land. Den är boken om oss alla. I så fall betyder den inte riktigt detsamma för den ena människan som för den andra eftersom ingen lever precis samma liv som någon annan. Vad betyder Bibeln i det som är min verklighet? Här svarar tretton röster på den frågan, var och en på sitt sätt.

9 789197 972499

79

B

80