Kända arkitekter

ARKITEKTUR

KÄNDA ARKITEKTER Teknikprogrammet Sundsvalls gymnasium

Santiago Calavatra Zaha Hadid Oscar Niemeyer Rafael Moneo Norman Foster Daniel Libeskind Renzo Piano Tadao Ando Eero Saarinen Alvar Aalto Jørn Utzon Frank Gehry Ieoh Ming Pei Philip Johnson Frank Lloyd Wright Ludwig Mies van der Rohe Le Corbusier Walter Gropius Antoni Gaudí Gustave Eiffel Charles Rennie Mackintosh

Version 1.0

JORN UTZON

Jorn Utzon

Arkitekt

Kuwait National Assembly Building

JØrn Utzon (1918-2008) var en dansk arkitekt från staden Åhlborg. JØrns far Aage Utzon var en skeppsingenjör och var känd för sina detaljerade ritningar av båtar. Tekniken som Aage Utzon använde syntes även i sonen Jorn Utzons arbeten. Även sättet han konstruerade byggnader på inspirerades av hans far.

Utzons familj besökte Stockholmsutställningen år 1930, en utställning av konsthantverk, arkitektur och formgivning.

JØrn Utzon blev väldigt inspirerad av den funktionalistiska stilen som var en röd tråd genom utställningen.

Can lis

Elinebergshusen

Utzon studerade vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. Under dessa fem år Utzon studerade utvecklade han en stil som var inspirerad av den svenska arkitekten Erik Gunnar Asplund som låg bakom Stockholmsutställningen 1930.

Bagsværds kyrka

JØrn Utzon fick sitt internationella genombrott när hans bidrag till operahuset i Sydney vann år 1955. Juryn ansåg dock att förslaget var svårt att genomföra med dåtidens teknik. Tack vare den finske arkitekten Eero Sarineen lyckades juryn bli övertygad om att projektet var möjligt. År 1959 sattes den första spaden i marken och efter hela 16 år senare stod byggnaden klar. Den långa byggtiden berodde på den avancerade konstruktionen.

De sfäriska formade ”ytterskalen” påminner många om segel vilket är passande då operahuset ligger intill vattnet. Dessa ”ytterskal” är gjorda av betong och sedan klädda i klinker.

Den gigantiska ytan är täckt med över en miljon vita klinkerplattor. Dessa klinkerplattor är tillverkade av det svenska företaget Höganäs AB i Skåne.

Detta bygge avslutades dock inte som Utzon ville. Kostnaderna började eskalera och därför gick regeringen in och började bestämma byggnadens utformning. Detta var såklart inte det Utzon ville och det slutade med att Utzon lämnade projektet och även landet.

Operahuset i Sydney

Paustians hus

Bilderna ovan visar Paustians hus i Köpenhamn. Byggnadens pelare ska efterlikna en bokskog och längst uppe delar sig pelaren som en trädkrona. Idag används Paustians hus som en utställningslokal för möbler. Byggnadens pelare påminner om ett tempel, en stor kontrast till det robusta kraftvärmeverket som står intill.

Utzon Center

JØrn Utzon avslutade sin karriär genom att tillsammans med sin son Kim Utzon uppföra Utzon Center i Åhlborg där han är uppväxt. Tanken bakom Utzon Center var att det skulle vara ett museum och en plats där arkitektstudenter kan studera och diskutera framtidens arkitektur.

Utzon Center blev färdigt 2008, senare samma år avled JØrn Utzon.

Utzon Center

Antoni GaudĂ­

Familia Sagrada, Barcelona, Spain

A

ntoni Gaudí var en spansk- katalansk arkitekt som föddes den 25 juni 1852 i staden Reus i Tarragona-provinsen i Katalonien. 1926, 10 juni blev han olyckligt överkörd av en spårvagn och avled 73 år gammal på ett sjukhus i Barcelona. Han brukar anses som fadern till jugendvarianten modernisme. 1870 flyttade han till Barcelona, där han gick i yrkesskola, först vid konstskolan Ecola de la Llotja och sedan vid Escola Superior d'Arquitectura.

Hans karriär inleddes i en nygotisk, morisk och orientaliserande arkitektonisk stil. Under sina år som aktiv arkitekt utvecklande han sensuell, organisk stil med expressionistiska och surrealistiska drag. Den organiska stil syns väldigt tydligt i alla de byggnader han ritade då dessa består av väldigt svängande och levande former. Han var även viktigt för skapanden av trencadis-stilen, vilket är ett konstverk då man lägger olikformade mosaik, ( keramik, marmor och glas) i olika oregelbundna, abstrakta mönster. Och förekommer som skulpturer eller organiska tredimensionella former. Detta är väldigt typiskt för den modernistiska katalanska arkitekturen men även för Antoni Gaudí.

Antonis mest framstående verk är självklart den praktfulla och maffiga gotiska katedralen i barcelona, Familia Sagrada. Han har även ritat många andra byggnader i liknande stil som även de är väldigt kända, bland annat.Casa Batllò, Casa Milà och Parc Güell. Han höll fast vid tegel och sten som synliga byggmaterial men förordade diagonala stödbalkar och trädformade balkarrangemang i stället för gotikens parallellogramschema. Den barocka asymmetriska balans som Gaudí eftersträvade såg han i de klassiska grekiska statyernas kontrapost.

Enligt Julius Posener finns inga byggnadsritningar som Gaudí skissat, endast modeller. Dessa modeller kunde vara resultatet av mycket avancerade konstruktiva beräkningar utförda med rep, hängande vikter och roterande träkonstruktioner. Arkitekten/konstruktören Mark Burry kunde nyligen med hjälp av avancerad CAD-teknik avsedd för aeronautiska konstruktioner visa att La Sagrada Família rymmer både hyperbolisk geometri och interpolerade geometriska figurer. Gaudí använde denna geometri för att ge sin katolska tro trovärdig gestaltning.

Trencadis-stilen

Batllo chair

Casa Mila / La Pedrera, Barcelona, Spain

Park GĂźell

Modell av Casa Mila

Antoni GaudĂ­s signatur

Casa Batllo

Sagrada Familia, under konstruktion vilket den fortfarande är.

Renzo Piano Renzo Piano föddes 14 september 1937 i Genua, Italien i en familj med generationer som har enfarenhet inom arkitektur. Piano undervisade vid Polytechnic University från 1965 till 1968 och utökade sina vyer och tekniska färdigheter genom att arbeta i två stora internationella företag, för den modernistiska arkitekten Louis Kahn i Philadelphia och för den polska ingenjören Zygmunt Stanlislaw Makowski i London.

Detta gjorde att han färdigställde sin första byggnad, IPE factory, år 1968.

1971 tävlade Piano tillsammans med arkitekten Richard Rogers i samarbete med den italienska arkitekten Gianfranco Franchini med de största arkitektföretagen i USA och Europa, och fick utmärkelsen för det mest prestigefyllda projektet i Paris, Centre Georges Pompidou, det nya franska nationella museet för 1900-talskonst. New York Times förklarade att deras design "vred arkitekturvärlden upp och ned".

Centre Georges Pompidou i Paris, Frankrike

The Shard, en av Europas högsta skyskrapa. På insidan innehåller det lyxbostäder, hotell, kontor, butiker, restauranger och kulturcentra. Den har en bred bas och en delad toppunkt som verkar försvinna i molnen, Piano beskriver det som, "ett klocktorn från 1500-talet, eller masten på det stora fartyget ... Ofta är byggnader med stor höjd aggressiva och arroganta symboler på makt och egoism, "men skärmen är utformad" för att uttrycka sin skarpa och lilla närvaro i stadens panorama i London.

The Shard i London, Storbritannien

Whitney Museum of American Art i New York City, USA

Whitney Museum of American Art är ett museum med nio nivåer och har en asymmetrisk industriell look som matchar stadsdelens arkitektur.

Förutom sina inre gallerier, har det 1207 kvadratmeter utomhusutställningsutrymme på en stor terrass ovanpå en del av byggnaden.

Det byggdes av stål, betong och sten, men också med tall och andra material som återvinns från rivna fabriker.

Arkitektkritiker beskriver byggnaden som en välkomnande och kreativ tack vare dess öppna, utbytbara utrymmen och att det finns en generositet mot arkitekturen, en känsla av konst som ansluter till staden.

Stavros Niarchos Foundation Cultural Center i Aten, Grekland

Stavros Niarchos Foundation Cultural Center (SNFCC) i Aten, Grekland är ett av Pianos mest dramatiska projekt. Piano föreställde SNFCC stiga upp ur marken som en lossad bit av jordskorpan. Som ett resultat konstrueras en konstgjord kulle och taket på både biblioteket och operahuset kommer ut från det som håller lutningen. Biblioteket är lägre och "kullen" avslutas med operahuset. Bibliotekets tak kommer att täckas med markmaterial och planteras med inhemska grekiska växter. Ovanpå operahuset kommer det att finnas ett tak som stöds på tunna stålkolonner. Enligt Piano "representerar kapellet ett moln som svävar över kullens högsta punkt"

Architecture is art, but art vastly contaminated by many other things. Contaminated in the best sense of the word—fed, fertilized by many things.

– Renzo Piano

Leoh ming pei (Uttalat - “yoh-ming-PAY”)

Bank of China Tower, Hong Kong Arkitekt - I. M. Pei Konstruktion påbörjad - 18 April 1985 Färdigbyggd - 1990 Öppnad - 17 Maj 1990

Musée d´Art Moderne, Luxembourg Förkortat till “Mudam” Arkitekt - I. M. Pei Etablerad och öppnad - Tidigt Juli 2006

Av Elias Friberg, Te17sam

Luce Memorial Chapel - Taichung City, Taiwan

Suzhou Museum - Suzhou, Kina

Ieoh Ming Pei föddes i Canton (nu Guangzhou) den 26 april 1917, son till Tsuyee Pei, en av Kinas ledande bankirer. Med andra ord växte l. M. Pei upp välbärgad.

Hans familj bodde i Hong Kong tills leoh var 9, sedan flyttade de till Shanghai tack vare att fadern fick en befodran till en högre position inom banken. leoh hade från en tidig ålder ett intresse för byggnader och visste att han ville “bygga”.

Han flyttade till USA under 1930-talet för att studera arkitektur vid University of Pennsylvania. Han studerade även vid Harvard senare.

År 1940 tog han också en examen vid Massachusetts Institute of Technology.

Under 40-talet, efter hans studier bestämde han sig för att hjälpa till i kriget och började voluntärarbeta i Princeton, New Jersey.

Senare blev han anställd av William Zeckendorf år 1948, strax efter att han fick sin examen i arkitektur från Harvard. Pei fick i arbetsuppg. att överse designen av byggnader producerade av Zeckendorf´s företag, Webb & Knapp. leoh bildade så småningom sitt egna företag “l. M. Pei & Associates” och enda sen dess har leoh satt avtryck i världens alla hörn med sina magnifika byggnader.

Av Elias Friberg, Te17sam

Palais Royal, Musée du Louvre

“Louvren, världens mest välkända samt välbesökta nationalmuseum.”

Arkitekten bakom glaspyramiden är just leoh, och man får nog lov att säga att det är hans mest kända verk. även fast de allra flesta inte vet vem l. M. Pei är, så känner man igen pyramiden.

Jag anser även att hans arkitektoniska stil, hans kännetecken representeras ganska bra i det här verket, i hans kronjuvel. För Pei förblev en engagerad modernist, och även om ingen av hans byggnader någonsin skulle kunna kallas för gammaldags eller traditionell, så var hans personliga stil av modernism - ren, reserverad, skarpkantad och opåverkad i sin användning av enkla geometrier och dess ambitioner om monumentalitet de kunde tyckas ibland vara en tillbakablick på det som har varit, åtminstone i jämförelse med de senaste arkitektoniska trenderna.

Men detta var knappast något som störde honom. Vad han uppskattade som mest inom arkitekturen, och vad han sade, var att det skulle "stand the test of time." Med andra ord ville leoh bygga sina byggnader i en tidlös design, på ett sätt som kan uppskattas idag som imorgon, som inte kommer anses vara för tråkig, reserverad och gammal, men å andra sidan inte alltför före sin tid och futuristisk.

“If there’s one thing I know I didn’t do wrong, it’s the Louvre,” - leoh Ming Pei

l. M. Pei, började sin långa karriär med att rita byggnader åt en New York baserad fastighetsutvecklare och avslutade den som en av de mest ansedda och respekterade arkitekterna i världen. leoh lever tyvärr ej idag, han gick bort i Maj, 2019. Han blev 102 år gammal.

Av Elias Friberg, Te17sam

Daniel Libeskind Decennier av skapande

Daniel Libeskind är en 73 årig polsk-amerikansk arkitekt som föddes 12 Maj 1946 i Lodz som ligger i mittersta delen av polen. Hans föräldrar var polska judar som överlevt förintelsen.

Libeskind började sin karriär som arkitektteoretiker och professor. Han hade positioner vid olika institutioner runt om i världen. Från 1978 till 1985 var Libeskind chef för arkitekturavdelningen vid Cranbrook Academy of Art i Bloomfield Hills i Michigan. Hans praktiska arkitektkarriär började i Milano i slutet av 1980-talet, där han ställde upp i arkitekttävlingar. Han grundade och ledde också Architecture Intermundium, institutet för arkitektur och urbanism. Libeskind har i vuxen ålder bott i bland annat New York, Toronto, Michigan, Italien, Tyskland och Los Angeles.

En av de mest kända verken som Libeskind skapat är det judiska museet i Berlin. Ett verk som vunnit flertalet priser. Museet öppnade för allmänheten år 2001 efter 12 år av skapande. Det judiska museet visar upp den sociala, politiska och kulturella historien om de tyska judarna från 300 talet till idag.

Den nya byggnaden ligger i anslutning till platsen för den ursprungliga Preussiska domstolsbyggnaden som stod färdig 1735 och fungerar nu som ingången till den nya byggnaden.

Daniel Libeskinds design, som skapades ett år innan Berlinmuren föll, var baserad på tre insikter.

Den första är att det är omöjligt att förstå Berlins historia utan att förstå de enorma bidrag som dess judiska medborgare har bidragit med. Den andra insikten var att betydelsen av förintelsen måste integreras i medvetandet och minnet av staden Berlin. Den slutliga insikten var att staden Berlin och hela Tyskland måste acceptera utrotningen av det judiska livet i den tyska historian.

Dessa insikter kanske inte säger oss andra så mycket om just själva byggnaden, men för Libeskind så var dessa insikter ett sorts verktyg till att få fram en slutprodukt. En slutprodukt som skall användas till att påminna omvärlden och inte minst tyskarna om förtrycket mot judarna.

Att Daniel Libeskind tycker att byggnader ska berätta historier är det ingen fråga om. I en intervju med Wall Street Journal berättar han om just detta.

Judiska museet i Berlin

De mest kända verket är ”The World Trade Center Masterplan”. Detta verk kom fram genom att Lower Manhattan Development Corporation, år 2002, släppte en tävling om en ”Masterplan” för att utveckla de 16 tunnland (gammalt ytmått som motsvarar ca en halv hektar) i Lower Manhattan som förstördes i terrorattacken den 11 September 2001. Studio Libeskinds design, ”Memory Foundations”, vann tävlingen.

Vid utformningen av huvudsäkerhetsplanen, som påbörjades år 2003, arbetade Daniel Libeskind nära med alla intressenter. De visste att det var viktigt att balansera tragediens minne med behovet.

Hälften av den 16 tunnland stora platsen vart till ”The 9/11 Memorial Museum”. Resten av utrymmet vart platser för hållbara och högteknologiska kontorslokaler. Det fanns till och med utrymme för två stora nya offentliga anläggningar. Ett nytt resecentrum och ett scenkonstcenter. ”The World Trade Center Masterplan” är ett pågående projekt. Tre stycken torn planeras att byggas.

De två första tornen, One och Three World Trade, är redan färdigställda tillsammans med museet och resecentret. Verket har, precis som Judiska museet i Berlin, prisats flera gånger om.

The World Trade Center Master�lan

KÄLLOR

Daniel Libeskinds officiella hemsida: https://www.libeskind.com Hämtad: 11 Februari 2020 Daniel Libeskinds wikipediasida: https://en.wikipedia.org/wiki/Daniel_Libeskind Hämtad: 11 Februari 2020 Wall Street Journal: https://www.wsj.com/articles/daniel-libeskind-thinks-buildings-should-tell-stories-1543611894 Hämtad: 11 Februari 2020

Frank Lloyd Wright var en amerikansk arkitekt som ursprungligen kallades Frank Lincoln Wright föddes 8 juni 1867 i Richland Center, Richland County, Wisconsin och död 9 april 1959 i Phoenix Arizona.

Designad mer än 1 000 strukturer, varav 532 slutfördes. Han utvecklade också konceptet för det Usonianska hemmet i Broadacre City. Förutom sina hus designade Wright original och innovativa kontor, kyrkor, skolor, skyskrapor, hotell, museer och andra strukturer. Han designade ofta interiör delarna för dessa byggnader, inklusive möbler och målat glas.

Frank skrev 20 böcker och många artiklar och var en populär föreläsare i USA och Europa.

Arkitekturens inriktning under 1900-talets motsvarade på många sätt de övriga konstarternas, dock med ett undantag.

USA intog för första gången en central position genom de byggnader som ritades av Frank Lloyd Wright, den dittills främste amerikanske arkitekten.

Wright trodde på att utforma strukturer som var i harmoni med mänskligheten och dess miljö, en filoszofi han kallade organisk arkitektur. Denna filosofi illustrerades bäst av Fallingwater (1935)

-Rosenbaum House: Man kan implementeras denna filosofi ("Organic Architecture") i olika form av arkitekturdesign utan att göra det alltför avancerad eller unik men stället enkel och integrerad in miljö i det bästa möjliga sättet.

Wright var pionjären i det som kom att kallas Prairie School-arkitekturstil. Framväxten av Prairie School-stilen närades av en liten grupp hängivna individer som var besatta av idén att skapa en ny amerikansk arkitektur.Prairie School-stilarkitekturen focusera också på integration med det omgivande miljö med horisontella linjer, platta eller höfttak med bred takfot, fönster monterade i horisontella band, solid konstruktion, med hantverk och unviker användning av dekoration. Horisontella linjer var avsedda att förena strukturen med det infödda prärielandskapet i Mellanvästern.

Wright utvecklade ett unikt mästerligt arkitektoniskt utrymme, form och mönster som representerade en dramatisk förändring i design från dagens traditionella hus. Karakteriserat av horisontella linjer väcker Prairie-byggnaderna som växte fram det expansiva Midwestern landskapet i USA. Byggnaderna återspeglar den allomfattande filosofin som Wright kallade "Organic Architecture."

OSCAR NIEMEYER BRASILIENS ARKITEKTUR

Oscar Ribeiro de Almeida Niemeyer Soares Filho (1907-2012), Känd som Oscar Niemeyer. Var en brasiliansk arkitekt som anses vara byggnader i brasilien. En planerad stad som kom att bli brasiliens huvudstad ür 1960. Niemeyer utbildade sig pü Escola Nacional de Belas Artes, brasiliens universitet. Efter examen jobbade han som

Design Vitbetong, graciösa kurvor och primärfärgade accenter är signaturer av Oscar Niemeyer, modernisten bakom de viktigaste medborgarbyggnaderna i Brasilias huvudstad, Brasília. internationell uppmärksamhet först när han slutade kyrkan Saint Francis av Assisi i Belo Horizonte, Brasilien, och det globala berömmet fortsatte för varje byggnad som han ritade före sin död 2012 vid 104 års ålder Niemeyer, som är född i Rio de Janeiro och lojal mot sitt hemland under hela sitt liv, utvecklade en distinkt stil som har blivit synonymt med Brasiliens modernistiska arkitektur och förtjänade honom en rad utmärkelser, till exempel en utnämning till invigningschef för arkitektur vid University of Brasília , ett hedersmedlemskap i American Institute of Architects och det prestigefyllda Pritzkerpriset 1988. Här presenterar vi hans mest berömda byggnader, medborgare och på annat sätt som visar hans öga för skulpturell skönhet.

Pampulha projektet 1940, 33 år, träffade Niemeyer Juscelino Kubitschek, som då var borgmästare i Belo Horizonte, huvudstad i delstaten Minas Gerais. Kubitschek ville tillsammans med statens guvernör Benedito Valadares utveckla en ny förort i norra delen av staden med namnet Pampulha och gav Niemeyer i uppdrag att utforma en serie byggnader som skulle bli kända som "Pampulha arkitektoniska komplex". Komplexet inkluderade ett kasino, en restaurang / danshall, en yachtklubb, en golfklubb och en kyrka, som alla skulle fördelas runt en ny konstgjord sjö.

Brasiliansk modernism Med Pampulhas framgång hade Niemeyer uppnått internationellt erkännande.

Hans arkitektur vidare utvecklade den brasilianska stil som Saint Francis av Assissi-kyrkan och i mindre utsträckning (på grund av dess primära korbussiska språk).

Ministeriets byggnad hade pionjärer. Verken från denna period visar den traditionella modernistiska metoden i vilken form följer funktion. Niemeyers (och andra brasilianska arkitekter) hantering av skala, proportioner och program tillät honom att lösa komplexa problem med enkla och intelligenta planer.